Vad motiverar de flesta elever?

Frågorna i enkäten antydde riktningen på tänkbara motivationsfaktorer. Resultatet visade ett tiotal olika faktorer som identifierades av de flesta respondenterna. Jag delar upp dem i tre grupper: de faktorer som identifieras av de flesta (mer än 60 %), de faktorer som identifieras av minst hälften och de faktorer som identifieras av minst 40 % av respondenterna. Den första gruppen handlar om att materialet är intressant och att det finns en vilja att uppnå goda resultat. Därefter följer sådant

som är relaterat till både inre och yttre motivationsfaktorer: att materialet är användbart i framtiden, att eleven vill undvika att bli underkänd och att eleven verkligen vill förstå. Att äldre elever drivs av att uppnå bra resultat visar både SKL (2013) och Giota (2013). Giota (a. a) har i en granskning av 43 svenska avhandlingar och vetenskapliga artiklar visat att den svenska skolan inte förmår att motivera elever till studier och att den premierar ett fåtal elever som genom yttre motivation kan prestera högt och kan hävda sig gentemot andra och kan uppnå skolans och lärarnas kriterier. Det är en rimlig utgångspunkt i diskussionen att elever på studieförberedande gymnasieprogram är medvetna om vikten av goda prestationer för att kunna komma in på universitet och högskoleutbildningar. Dessa elever har också erfarit vikten av goda prestationer genom sina meritpoäng som krävdes för att komma in på det önskade programmet på den skolan där undersökningen genomfördes. SKL (a. a) konstaterar att yngre elever drivs i sitt skolarbete av lust och vilja medan den inre motivationen minskar med elevernas stigande ålder. Det är dock intressant att material som eleverna upplever som intressant får de flesta eleverna att vilja studera. Gärdenfors (2010) konstaterar att det formella lärandet bygger på yttre motivation medan det informella bygger på det inre. Han menar dock att betyg i sig inte behöver utgöra hinder för inre motivation och lyfter fram vikten av att skolan lär barn och ungdomar kontrollera sina handlingar. Betyg som återkopplingssätt i syfte att stärker elevernas självkontroll över sina handlingar kan öka den inre motivationen. En förutsättning för detta menar han är att eleven har förståelsen av det som lärs. Denna studie visar att 50 % av eleverna studerar mer när de verkligen vill förstå ämnet.

Elever har sina egna mål med ansträngningen i skolan. Dessa kan vara olika och behöver inte ligga i motsats till varandra. Enligt kognitiva motivationsteorier (Kaufmann & Kaufmann, 2010) är människans handlingar resultat av medvetna föreställningar och rationella kalkyleringar av vad som får oss att nå våra personliga mål. Elever kan både uppnå flera mål samtidigt och uppnå bra resultat men även känna samhörighet med t.ex. läraren eller andra högpresterande elever. Med den utgångspunkten är det rimligt att betrakta dessa faktorer som komplexa och ibland svåra att särskilja från varandra.

Till sista gruppen av motivationsfaktorer hör sådant som handlar om relationer men även rationella föreställningar. Hit hör: lärarens betydelse, viljan att bevisa

något för sig själv, att inte göra familjen besviken, hög medelnivå i klassen samt när det är lätt att uppnå högsta betyget eller när nationella proven närmar sig.

Modern forskning (Dörniey & Ushioda, 2011; Skolverket, 2006; Kaufmann & Kaufmann) visar på sambandet mellan motivation och sociala sammanhang. Att läraren är viktig för elevernas motivation och prestation är det flera som hävdar. Goda relationer skapar positiva känslor. Känslor som Gärdefors (a. a) menar är viktiga för lärandet är stolthet och glädje. Enligt McClellands teori utgår alla våra handlingar ifrån sociala behov som är antingen prestationsbehov, kontaktbehov eller maktbehov. Personer med starkt prestationsbehov söker utmaningar och personligt ansvar och personer med kontaktbehov är beroende av nära relationer. Även Alderfers motivationsteori (Kaufmann & Kaufmann, 2010) utgår ifrån att våra handlingar syftar till att tillfredsställa något av våra behov. Det kan handla om existensbehov, relationsbehov eller utvecklingsbehov. Med utgångspunkt i detta skulle man kunna säga att det är fullt möjligt att eleven genom goda studieresultat uppnår flera av sina behov som ibland tycks stå i kontrast till varandra och ibland kompletterar varandra. En elev som vill vara sin lärare till lags, inte vill göra sina föräldrar besvikna eller vill känna sig lika duktig och kompetent som sina klasskompisar kan ha detta som motiv för skolarbete. Om skolarbetet leder till att eleven uppnår några av de ovan nämnda behoven kan det stärka elevens självkänsla och leda till en positiv självbild. Det är dock nödvändigt enligt Gärdenfors (2010) att eleven utvecklar en medvetenhet kring sina känslor för att skapa motivation bortom nuet. Brist på självförtroende och självuppskattning, dålig motivation eller upplevd otillräcklighet anses av OECD (Gärdenfors a. a) vara bland de vanligaste orsaker till misslyckat lärande.

Det är känt att lärarens förväntningar på eleven har ett positivt samband med elevens prestation (Skolverket 2004, 2006; SKL 2013, Giota 2002). Däremot hävdar Giota (a. a) att elevernas sätt att värdera sina lärares förväntningar spelar roll för hur viktig läraren uppfattas av eleven. Det är utom all tvivel ett viktig men ytterst komplicerat arbete en lärare bedriver för att motivera sina elever. För att man skulle lyckas som lärare hävdar Giota (a. a) att läraren måste lära känna varje individ och behandla honom eller henne med respekt. Det är egentligen först då som läraren kan påverka sina elever.

6 DISKUSSION

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka faktorer som motiverar elever att lära sig samt vilka motivationsfaktorer som kan påverkas av lärare och vilka som ligger utanför lärares påverkan.

För det första visar resultatet av detta arbete att de flesta motivationsfaktorer som det går att identifiera utifrån enkätundersökningen handlar om det som skär inom skolans ansvarsområde.

För det andra tycks faktorer utanför skolmiljön spela mindre roll för elevernas motivation. Det är troligen så att t.ex. lärarens positiva inställning och förväntningar på eleven kombinerat med intressanta och relevanta uppgifter samverkar med elevernas önskan om att prestera högt.

För det tredje pekar denna studie att ca 20 % av respondenterna svarade positivt på alla påståenden om motivation. Är det detta fåtal elever som enligt Giota (2013) kan påverkas av yttre motivation och kan leva upp till skolans och lärarens krav och kriterier?

Undervisningen ska enligt Gy 2011 utgå från varje individs behov och förutsättningar. Lyckas läraren att utforma sin undervisning så att eleven vill förstå ämnet samverkar detta troligen positivt med kunskapsnivån i klassen som i sig verkar vara motiverande. Det som krävs är att läraren kan och vill lära känna varje elev för att kunna se, bekräfta och påverka. Det är först när läraren skapar goda relationer med elever som läraren kan ta reda på vad eleverna uppfattar som intressant och låta elever vara delaktiga i skolarbetet. Det kan tyckas som en enkel slutsats att skolans möjlighet att motivera eleverna till skolarbetet är stora och inte används fullt ut. Det viktigaste för elevernas prestation enligt Hattie (2013) är vad läraren gör tillsammans med sina elever. Han menar att varje lärare behöver lära känna sin påverkan. Giota (2013) drar slutsatsen att den individualisering som svenska skolor har tillämpat under de senaste åren har haft en negativ påverkan på elevernas motivation och prestation. Den individualisering som krävs enligt henne är att skapa en positiv dynamik i elevgrupper som bygger på goda relationer

mellan lärare och elever. När jag granskade enkätsvaren första gången förvånades jag av svaren. Dels hade jag väntat mig att fler elever skulle uppleva läraren som en viktig motivationsfaktor än vad resultatet visar, dels skrämde det mig litegrann att elevernas inställning till att skoluppgifterna måste vara intressanta för att motivera dem till studier. Vid närmare eftertanke går det dock att dra slutsatsen att eleverna i underökningen visar en ganska stor mognadsgrad och medvetenhet. Att läraren som person inte är allra viktigast är ganska befriande. Vad som eleverna upplever som intressant och meningsfullt behöver varje lärare utvärdera och diskutera med sina elever. Min roll som blivande lärare handlar om att bland annat stärka elevernas inre lokus av kontroll och öka graden av självständighet. Detta kan i så fall leda till att yttre motivation i form av betyg och beröm inte behöver stå i motsats till inre motivation som enligt Pekrun (2006) är sundare. Med tanke på att 30 % av respondenterna i denna studie uppgav att de inte studerar för att det är tråkigt att studera är det enligt min uppfattning en uppgift för dagens skola att arbeta med elevernas personliga utveckling, uthållighet och självkänsla. Det är även viktigt att skolan ger möjligheten till eleverna att lära sig studieteknik. Även om modern teknik ger skolan nya möjligheter att arbeta med kunskapsutveckling krävs det ofta flera timmars arbete för att uppnå goda resultat. Målmedvetenhet och lustfyllt arbete behöver alla elever få lov att uppleva.

6.1 Metoddiskussion

Med tanke på att studiens syfte var att ta reda på vilka faktorer som motiverar gymnasieelever i skolarbetet hade man kunnat göra studien på flera olika sätt. Valet av enkät som undersökningsmetod visade sig vara välfungerande med tanke på att den är enkel att arbeta med. Metoden gav en översikt av olika faktorer men inget djup (Ejvegård, 2009). Elevernas svar visade på konsistens då det inte förkom några motsättningar i elevernas svar. En svarsfrekvens på drygt 60 % kan anses god nog för att kunna dra slutsatser. Det är dock viktigt att påpeka att studien är genomförd på en gymnasieskola med många högpresterande och motiverade elever. Några generella slutsatser går det alltså inte att dra utifrån den. Dels på grund av studiens omfattning och dels på grund av urvalsgruppen. Det går också att konstatera att studies resultat i ganska stora delar bekräftar den forskning som finns om elevernas motivation. Jag hade kunnat ställa fler frågor om t.ex. vikten av självkontroll och delaktighet men valde att inte ha för många frågor med

risk för att trötta ut eleverna. En bild som många har utgår ifrån att unga individer är upptagna på flera olika plan, har en fritid som är tidskrävande och att detta skulle kunna ha negativ påverkan på motivationen för skolarbetet. Det visar sig dock ha förhållandevis liten betydelse medan så många som 30 % uppgav att de inte studerar för att det är tråkigt. Även om denna studie är gjord på en skola med många högpresterande elever är det inte orimligt att utgå ifrån att många av de elever som besvarat enkäten inte presterar högt. Jag lyckades dock inte med mina frågor identifiera vad som får eleverna att inte studera i någon större omfattning.

6.2 Studiens tillämplighet

Även om denna studie gav mig värdefulla insikter är det dock viktigt att påpeka att det är en liten studie och några generella slutsatser inte går att dra. Dessutom baserar sig studien på svar från elever på teoretiska program där studiemotiverade elever utgör majoritet. Med största sannolikhet är respondenterna i denna studie medvetna om betydelsen av studier för deras framtid. Det är troligen så att en liknande undersökning på något annat program eller även någon annan skola skulle ge andra resultat. Det hade varit intressant att genomföra en liknande studie med en annan elevgrupp.

6.3 Framtida forskning

Motivation är ett förhållandevis välbeforskat område. Både svensk och utländsk forskning visar på en mångfacetterad bild av ämnet. Det är dock viktigt att blivande lärare och även andra som arbetar med barn och ungdomar har kunskaper om vad som går att påverka beträffande elevernas motivation. En vanlig bild som många lärare har är att motivation är en inre kraft som varje elev har och att den inte går att påverka utifrån. Denna studie visar dock att den bilden inte stämmer. Däremot hade det varit av intresse att få fördjupad kunskap om hur de olika faktorerna samspelar med varandra och vad eleverna lägger i begrepp så som intressant material är och vad som uppfattats som lustfyllt kontra tråkigt. Andra områden för framtida forskning hade varit att studera effekten av olika metoder som skolor och lärare använder sig av för att förbättra elevernas motivation.

7 REFERENSER

Dörnyei, Z. & Ushioda, E. (2011): Teaching and researching motivation. Second edition. Harlow: Pearson Education Limited.

Ejvegård, R (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur (s. 38)

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängerud, L. (2007). Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.

Giota, J. (2002): Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige 2002, årg 7, nr 4.

Giota, J. (2013): Individualiserad undervisning i skolan - en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet

Gärdenfors, P. (2010): Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur.

Hattie, J. (2013): Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och kultur

Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

Hylen, J.(2013): Digitalisering i skolan - en kunskapsöversikt. Kommunförbundet Skåne. Ifous rapportserie 2013:1. Stockholm

Kaufmann, G.& Kaufmann A. (2010): Psykologi i organisation och ledning. Lund: Studentlitteratur

Gy 2011. Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/motivation, 2014-02-26 kl. 22:35 Pekrun, R. (2006) : The control-value theory of achievement emotions: Assumptions, corollaries, and implications for educational research and practice. Educational Psycology Review, 18, 315-341

SOU 2013:13Ungdomar utanför gymnasieskolan – ett förtydligat ansvar för stat och kommun, Statens offentliga utredningar, Stockholm

Skolverket (2004). Att lära för livet. Elevers inställning till lärande-resultat från PISA 2000, Stockholm

Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka-långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv, rapport 341, Stockholm

Skolverket (2013). PISA 2012- 15-åringarns kunskaper i matematik, naturkunskap och läsförståelse. Rapport 398, Stockholm

Skolverket (2013). Skolverkets lägesbedömning, rapport 387, Stockholm

Trost, J. (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002), Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (2013-12-06)

Bilaga 1

Nedan finns några påståenden angående din motivation att plugga. Genom att använda skalan under varje påstående, utvärderar du hur väl det stämmer in på dig.

 Instämmer inte alls

 Instämmer delvis

 Instämmer

 Instämmer till stor del

 Instämmer helt JAG PLUGGAR MER…

1. När jag finner materialet intressant och praktiskt 2. När jag tycker om läraren

3. När jag tycker att kursen är svår 4. När jag är rädd att bli underkänd 5. När jag tycker att kursen är enkel

6. När jag tycker att det är lätt att uppnå högsta betyg 7. När medelnivån i min klass är hög

8. När medelnivån i min klass är låg 9. När nationella proven närmar sig

JAG KÄNNER MIG MOTIVERAD ATT PLUGGA…

10. För att jag mår bra av att lära mig 11. För att jag vill uppnå bra resultat 12. När jag verkligen vill förstå materialet

13. När jag känner att materialet är användbart/applicerbart i mitt framtida yrke

14. För att jag inte vill göra min familj besviken

15. För att jag inte vill förlora mina studiemedel (CSN) 16. För att jag vill bevisa något för mig själv

HUVUDORSAKEN TILL ATT INTE PLUGGA ÄR…

18. Att jag inte hinner på grund av arbetsskyldigheter 19. Att jag inte hinner på grund av familjeskyldigheter 20. Att jag inte hinner på grund av fritidsaktiviteter 21. Att jag hellre umgås med mina vänner

22. Att det alltid är för högljutt i min studentkorridor 23. Jag klarar mig utan att plugga

24. Att jag inte kommer komma ihåg innehållet

25. Att jag inte kommer använda innehållet till något i framtiden 26. Jag ogillar kursen eller ämnet

27. Min lärare är schysst 28. Att plugga är tråkigt

29. Att plugga är slöseri med tid