Den 15 juli 2015 offentliggjorde kommissionen sitt förslag för fas IV av
EU:s utsläppshandelssystem. Förslaget syftar till att uppnå EU:s mål om växthusgasutsläpp på minst 40 procent fram till 2030 samtidigt som den europeiska industrin skyddas mot risken för koldioxidläckage och innovation och modernisering inom EU:s industri- och
energisektorer främjas från 2020 och tio år framåt1. Förslaget grundar sig på
Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 oktober 2014, vilka fastställer riktlinjer för hur dessa mål ska uppnås2.
Föredraganden stöder kommissionens förslag som en del av EU:s pågående klimat- och energipaket fram till 2030. Föredraganden anser att en marknadsbaserad mekanism såsom utsläppshandelssystemet är det kostnadseffektivaste sättet att uppfylla våra åtaganden om klimatförändringar, och ser positivt på spridningen av koldioxidprissättning runt om i världen.
I detta betänkande har föredraganden haft ett nära samarbete med sina skuggföredragande, deras medarbetare och rådgivare och vill härmed tacka dem för deras värdefulla bidrag till processen så här långt. Föredraganden vill också tacka kommissionen för dess ihärdiga och proaktiva engagemang.
Ambitioner
Föredraganden välkomnar den nya linjära minskningsfaktorn på 2,2 procent, och anser att den totala mängden utsläppsrätter bör minska med minst denna procentsats årligen genom fas IV.
Den 12 december kom världens nationer fram till Parisavtalet, och genom att göra detta åtog man sig att hålla nere den globala temperaturökningen till väl under två grader, och medgav samtidigt att 1,5 grader skulle vara bättre för att bekämpa de värsta effekterna av
klimatförändringarna3. Föredraganden anser att det är avgörande att utsläppshandelssystemet kan återspegla Parisavtalets framsteg och har föreslagit följande:
a) En ny översynsklausul som uppdrar åt kommissionen att se över den linjära
minskningsfaktorn och att vid behov lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet efter den första globala inventeringen 2023.
Med hänsyn till att överlappande EU-politik på klimat- och energiområdet liksom unilaterala nationella åtgärder för att minska elproduktionskapaciteten kan göra utsläppshandelssystemet mindre verkningsfullt och leda till obalanser på marknaden, har föredraganden även föreslagit följande:
a) Kommissionen bör, som en del av sin årliga översyn av utsläppshandelssystemets sätt att fungera, beakta effekterna av överlappande EU-politik och vid behov lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet.
1 http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/revision/index_en.htm
2 http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ec/145356.pdf
3 https://unfccc.int/resource/docs/2015/cop21/eng/l09r01.pdf
RR\1114352SV.docx 97/176 PE582.397v03-00
SV
b) Vartannat år får medlemsstaterna överlämna ett antal utsläppsrätter till reserven för marknadsstabilitet som motsvarar antalet utsläppsrätter med koppling till elkapacitet som har tagits ur drift under den perioden.
Koldioxidläckage
Allteftersom våra klimatmål blir allt ambitiösare kommer gratistilldelade utsläppsrätter att bli allt ovanligare. Föredraganden anser att det är mycket viktigt att ge ett adekvat skydd till industrier som löper risk för koldioxidläckage, men inser att detta skydd behöver fokuseras mer, samtidigt som man säkerställer att riktmärkena är realistiska och den orättfärdiga sektorsövergripande korrigeringsfaktorn undviks. Föredraganden har därför föreslagit följande:
a) En mer fokuserad distribution av gratistilldelade utsläppsrätter som baseras på resultatet av att en sektors eller delsektors handelsintensitet med tredjeländer multipliceras med dess utsläppsintensitet.
b) En kvalitativ bedömning för alla sektorer inom 10 procent av en högre kategori av gratis tilldelning.
c) Ett nytt minskningsriktmärke på 0,3 procent för att täcka in industrier som inte kan uppnå en årlig minskning på 0,5 procent.
d) Upp till två procentenheter av auktionsandelen kommer att överföras till potten med gratistilldelade utsläppsrätter för att förbättra den sektorsövergripande
korrigeringsfaktorn om den börjar att tillämpas.
e) Kommissionen får bedöma sektorer eller delsektorer på en mer samlad eller uppdelad nivå i stället för Nace-4.
Indirekta kostnader
Föredraganden framhåller att det uppstår en snedvridning av marknaden när vissa medlemsstater kompenserar för indirekta kostnader och andra inte. Föredraganden anser vidare att denna snedvridning bör åtgärdas. En rättslig fråga har dock dykt upp med hänsyn till detta. Det faktum att det är emot fördragen att tvinga medlemsstater att använda statligt stöd har gjort att föredraganden har återgått till den nuvarande statusen att medlemsstaterna får kompensera, i väntan på fler diskussioner med skuggföredragandena och rättsliga experter.
En mer dynamisk tilldelning
Enligt gällande regler är det endast möjligt att ändra tilldelningen när det finns en
50-procentig förändring av produktionsnivåerna. Detta har lett till undertilldelning i vissa sektorer medan andra har gjort oförutsedda vinster. För att rätta till detta har föredraganden föreslagit följande:
a) Tilldelningen kommer att ändras om en anläggnings produktion ökar eller minskar med 10 procent.
Förenkling
Kostnaden och den administrativa bördan kring utsläppshandelssystemet faller tyngst på dem som har minst råd med det. Med hänsyn till att det finns en stark vilja att minska den
administrativa bördan för industrin har föredraganden föreslagit följande:
PE582.397v03-00 98/176 RR\1114352SV.docx
SV
a) Tröskelvärdet för små utsläppskällor kommer att höjas från 25 000 till 50 000 ton koldioxidekvivalenter.
b) Ultrasmå utsläppskällor på mindre än 5 000 ton koldioxidekvivalenter bör kunna avstå från att delta i utsläppshandelssystemet utan motsvarande åtgärder.
Innovationsfond
I slutändan måste industrier kunna förnya sig för att uppnå låga koldioxidutsläpp i framtiden.
Allteftersom ambitionerna med utsläppshandelssystemet ökar och gränserna för våra växthusgasutsläpp minskar är det avgörande att ny teknik tas fram så att de europeiska industrierna förblir konkurrenskraftiga och för att värna om arbetstillfällen. Föredraganden har därför föreslagit ett antal ändringar av innovationsfonden:
a) Hälften av innovationsfonden kommer att komma från auktionsandelen.
b) Innovationsfonden kommer att utökas med 150 miljoner otilldelade utsläppsrätter.
c) Upp till 75 procent av kostnaderna för projekt ska stödjas.
d) 60 procent av finansieringen behöver inte vara beroende av verifierade utsläppsminskningar.
e) Projekten kommer att finansieras enligt förutbestämda delmål.
Moderniseringsfond
Föredraganden anser att moderniseringsfonden, i enlighet med rådets slutsatser från oktober 2014, i första hand bör styras av de stödmottagande medlemsstaterna med deltagande av EIB och kommissionen. Föredraganden anser vidare att fondens kriterier och regler för investering bör vara så transparenta som möjligt. Föredraganden har föreslagit följande:
a) Tröskelvärdet för små projekt kommer att ligga på 20 miljoner euro.
b) Medlemsstaterna ska ta fram nationella regler och urvalskriterier för små projekt, och dessa regler och kriterier ska genomgå ett offentligt samråd.
c) Investeringsstyrelsen ska bestå av stödmottagande medlemsstater, EIB och kommissionen.
d) Investeringsstyrelsens urvalskriterier ska genomgå ett offentligt samråd.
Artikel 10c
Föredraganden gläder sig åt att man tar steget mot ett konkurrensutsatt anbudsförfarande för projekt som genomförs genom artikel 10c och framhåller att konkurrens kommer att fastställa det mest prisvärda alternativet. Föredraganden godtar i stora drag kommissionens förslag men har föreslagit följande:
a) Tröskelvärdet för konkurrensutsatta anbudsförfarande kommer att ligga på 20 miljoner euro.
b) Kraftvärme ska vara stödberättigat.
RR\1114352SV.docx 99/176 PE582.397v03-00
SV
RESERVATION
i enlighet med artikel 56.3 i arbetsordningen Mireille D'Ornano
Vår grupp kan inte stödja denna reform, som vi anser alltför riskabel, trots de goda avsikter ur synvinkel av miljön som framgår av den. Visst är det fint att man vill minska
växthusgasutsläppen, men detta får inte gå ut över våra arbetstillfällen inom industrin. De sektorer som berörs, såsom stålindustrin, är redan utsatta för en knivskarp internationell konkurrens från sådana länder som Kina. Fastän de här länderna spelar en viktig roll inom sektorn är de fortfarande inte precis särskilt måna om miljön. En ytterligare faktor i det här sammanhanget är också att kommissionen i smyg får alltmer att säga till om, till förfång för suveräna medlemsstater. Inte heller kan vi gå med på att man nästan helt öppet inkräktar på Internationella sjöfartsorganisationens och Internationella civila luftfartsorganisationen befogenheter, till följd av att man vill få med sjöfarten och luftfarten i
EU:s utsläppshandelssystem. Om det är meningen att sådana beslut ska få legitimitet och verkan, då måste de fattas av alla berörda stater på internationell nivå. Europeiska unionen bör på inga villkor lägga sig i vad dessa organisationer gör eller försöka träda i stället för dem. Av alla dessa anledningar kommer vi att rösta mot det här betänkandet.
PE582.397v03-00 100/176 RR\1114352SV.docx
SV
10.11.2016
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH