till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar (COM(2015)0337 – C7-0190/2015 – 2015/0148(COD))
Föredragande av yttrande: Jordi Sebastià
KORTFATTAD MOTIVERING
I den femte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), som slutfördes 2014, bekräftades det och gavs ytterligare detaljer om hur oerhört allvarlig klimatutmaningen är, liksom det också underströks att klimatåtgärderna snabbt måste intensifieras. Parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar har bemött denna utmaning med att lägga fram planerade nationellt fastställda bidrag. Det räcker
visserligen inte på långt när med detta, men det innebär i vart fall ett stort framsteg.
I Parisavtalet framhålls det att målet med de globala klimatåtgärderna är att ökningen av den globala medeltemperaturen ska förbli åtskilligt mindre än 2 °C över de förindustriella nivåerna och att en begränsning av temperaturökningen till 1,5 °C ska eftersträvas. Genom detta avtal har alla länder gått med i denna strävan. Avtalet har också skapat bättre
förutsättningar för en fortgående uppjustering av insatserna, så att de kommer att motsvara den utmaning som klimatförändringarna innebär.
Nu gäller det att fullt ta till vara möjligheten att intensifiera de globala klimatåtgärderna. EU har både stora utsläpp och avsevärda resurser och har därför ett stort ansvar. EU måste bidra till en process där länderna i världen driver på varandra att öka sina insatser, så att vi får en ständig uppjustering av insatserna världen över.
Här har EU en särskild viktig uppgift, som består i att korrigera sitt utsläppshandelssystem så att det blir ett verkligt effektivt redskap för utsläppsminskningar och för mobilisering av resurser till förmån för förnybar energi, energisparande och stöd till anpassningar till klimatförändringarnas effekter, både inom EU och i utsatta utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade länderna.
Det räcker inte med kommissionens förslag om ändring av direktivet om
utsläppshandelssystemet för att detta system ska bli ett redskap av det slag som behövs i
RR\1114352SV.docx 153/176 PE582.397v03-00
SV
dagens läge. Föredraganden framlägger därför ändringsförslag för att
– stärka miljöintegriteten, dels genom att anpassa det utsläppstak som den linjära faktorn innebär, såsom ett första steg på väg mot att EU ska uppnå det högre värde för
utsläppsminskningar som gäller såsom mål för EU:s ekonomi i dag, nämligen att utsläppen av växthusgaser fram till 2050 ska minskas med 95 % jämfört med 1995, och dels, såsom ett andra steg, genom att föreskriva en regelbunden översyn av
utsläppstaket med fem års mellanrum, efter de kollektiva översynerna i UNFCCC och Parisavtalet,
– från marknadsstabilitetsreserven avföra det överskott av utsläppsrätter som hänförts dit och som motsvarar användningen av internationella reduktionsenheter enligt
mekanismen för ren utveckling och gemensamt genomförande inom ramen för
utsläppshandelssystemet, så att systemets mål om minskade växthusgasutsläpp kommer att uppnås genom inhemska insatser,
– fördela samtliga utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet genom utauktionering, varvid inkomsterna i sin helhet ska avsättas för klimatåtgärder, så att hälften av dem går till utsatta utvecklingsländer, samt införa ett krav på utsläppsrätter vid import av
energiintensiva varor, till förhindrande av eventuellt koldioxidläckage,
– få luftfartssektorn att också bidra till målet om minskade växthusgasutsläpp fram till 2030, på samma nivå som andra sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet, och avsätta alla intäkter till följd av luftfartens utsläpp till klimatåtgärder i utsatta
utvecklingsländer,
– ta med den internationella sjöfarten i arbetet för att uppnå klimatmålen, genom att det inrättas en kollektiv fond för att fartygoperatörer ska kunna betala in bidrag för utsläpp i EU:s hamnar samt under resor till och från dem,
– inskränka nollemissionsfaktorn för biomassa till att gälla endast för avfall och rester, för att minska incitamenten till att EU:s marknad för bioenergi försörjs med hjälp av
markrofferi i utvecklingsländer. Världsomfattande avskogning och förlust av kollager i skogar svarar för uppskattningsvis 20 % av klimatförändringarna. Om EU:s efterfrågan på skogsbiomassa ökas med hjälp av att man på tvivelaktiga grunder redovisar för att denna biomassa tillkommit utan koldioxidutsläpp, då är det risk för att detta i bästa fall blir ineffektivt, och i värsta fall motverkar sitt syfte att begränsa klimatförändringarna.
Att intäkterna från utsläppshandelssystemet avsätts för särskilda ändamål och att den internationella sjöfartens utsläpp tas med i systemet följer också Europaparlamentets ståndpunkt i frågan, som först framlades i samband med klimatpaketet 2008 och sedermera upprepats också vid andra tillfällen.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott ta hänsyn till följande ändringsförslag:
PE582.397v03-00 154/176 RR\1114352SV.docx
SV
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 2a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
2a) Utmaningarna från klimatet och miljön är av global karaktär. Målet för FN:s ramkonvention om
klimatförändringar (UNFCCC) är att stabilisera koncentrationerna av
växthusgaser i atmosfären på en nivå som gör att farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet kan förhindras.
Parisavtalet om klimatförändringar (Parisavtalet) som godkändes vid den 21:a konferensen för parterna i UNFCCC (COP 21), betecknar en ny nivå av globalt åtagande för att begränsa och minska växthusgasutsläppen, där alla länder engagerar sig i insatserna.
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 2b (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(2b) Efter att unionen och dess medlemsstater hade undertecknat
Parisavtalet utfäste de sig att se till att den globala medeltemperaturen ökar med åtskilligt mindre än 2 °C över de förindustriella nivåerna och att en begränsning av temperaturökningen till 1,5 °C ska eftersträvas. Parisavtalet syftar också till att en rättvis avvägning mellan dels de antropogena utsläppen, fördelade på olika källor, och dels upptagen av växthusgaser i sänkor, ska uppnås under senare hälften av detta århundrade. Dessa åtaganden bör rikta in arbetet på att minska utsläppen och att investera i förnybar energi och energieffektivitet.
RR\1114352SV.docx 155/176 PE582.397v03-00
SV
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 2c (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(2c) Parisavtalet innebär en
världsomfattande överenskommelse om att begränsa och minska
växthusgasutsläppen och tar sikte på en
”rättvis omställning”, som blir till nytta också för utvecklingsländerna.
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 2d (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(2d) Utvecklingsländerna är de mest utsatta för klimatförändringarnas effekter. Unionen bör utöka sitt stöd till dessa länder för att stärka deras
anpassningsförmåga och deras resiliens mot klimatförändringarna. Unionens politik bör göras mera konsekvent så att EU:s utsläppshandelssystem kan erbjuda ett effektivt komplement till politiken för utvecklingssamarbete, framför allt inom ramen för 2030-agendan för hållbar utveckling och kampen mot
klimatförändringarna.
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 2e (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(2e) Hänsyn bör tas till det framsteg som Parisavtalet innebär och till att avtalet gjort det lättare för oss att hela tiden justera upp målen och insatserna, så att de kommer att motsvara den utmaning
PE582.397v03-00 156/176 RR\1114352SV.docx
SV
som klimatförändringarna innebär. Ett av unionens bästa medel att fullgöra
Parisavtalets åtaganden är EU:s
utsläppshandelssystem. Som ett led i dessa insatser måste EU:s
utsläppshandelssystem bli ett effektivare redskap för utsläppsminskningar och stödja omställningen till förnybar energi, maximera energieffektiviteten och
stimulera tillväxten för ren teknik över hela världen.
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 3
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(3) Europeiska rådet bekräftade att ett välfungerande, reviderat
utsläppshandelssystem med ett instrument för stabilisering av marknaden kommer att vara det huvudsakliga europeiska instrumentet för att uppnå detta mål, med en årlig minskningssats på 2,2 % från och med 2021, gratis tilldelning som inte löper ut utan fortsätter med befintliga åtgärder efter 2020 för att förebygga risken för koldioxidläckage till följd av
klimatpolitiken, så länge inga jämförbara ansträngningar görs i andra större ekonomier, och utan att den andel utsläppsrätter som ska auktioneras ut minskas. Den auktionerade andelen bör i lagstiftningen uttryckas som ett
procenttal, för att ge ökad
planeringssäkerhet när det gäller
investeringsbeslut, öka insynen och göra det övergripande systemet enklare och mer lättförståeligt.
(3) Det reviderade
utsläppshandelssystemet behöver en årlig minskningssats på 2,8 % från och med 2021, tillsammans med krav på
utsläppsrätter vid import efter 2020 för att förebygga risken för koldioxidläckage till följd av klimatpolitiken, så länge inga jämförbara ansträngningar görs i
tredjeländer eller regioner på lägre nivå än nationsnivå, och utan att den andel utsläppsrätter som ska auktioneras ut minskas.
RR\1114352SV.docx 157/176 PE582.397v03-00
SV
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(3a) För att öka ambitionerna under tiden före 2020 och för att återspegla det globala målet om att temperaturökningen ska förbli åtskilligt mindre än 2 °C bör EU:s mål om att växthusgasutsläppen fram till 2020 ska bli 20 % mindre än 1990 uppnås med inhemska insatser. Så många utsläppsrätter bör annulleras i reserven för marknadsstabilitet, att det motsvarar de internationella
reduktionsenheter (certifierade
utsläppsminskningar från projekt inom mekanismen för ren utveckling samt utsläppsminskningsenheter från projekt med gemensamt genomförande) som använts inom EU:s
utsläppshandelssystem.
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 3b (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(3b) Parterna i UNFCCC har bett den mellanstatliga panelen för
klimatförändringar (IPCC) att sammanställa en särskild rapport om 1,5 °C-målet under 2018, och beslutat att ordna en positiv dialog för inventering av de kollektiva ambitionerna och av
framstegen med fullgörandet av
åtagandena, för att parterna skulle få ett informationsunderlag inför sitt slutliga framläggande av de nationellt fastställda bidragen. Parisavtalet föreskriver också en regelbunden inventering av
genomförandet, för att man ska kunna bedöma vilka kollektiva framsteg som görs i riktning mot avtalets mål på lång
PE582.397v03-00 158/176 RR\1114352SV.docx
SV
sikt, något som ska ta sin början 2023 och göras vart femte år därefter. EU:s
utsläppshandelssystem bör föreskriva regelbundna översyner där unionens klimatåtgärder uppdateras och förbättras, i konsekvens med Parisavtalet.
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 7a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(7a) Att utsläppen från biomassa nollställts i EU:s utsläppshandelssystem innebär ett stödsystem, i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG1a. Flytande
biobränslen, biodrivmedel och fast och gasformig biomassa bör få stöd och räknas med bland insatserna att uppnå de nationella målen endast om de uppfyller hållbarhetskriterierna i
direktiv 2009/28/EG eller överensstämmer med strategin för hållbar bioenergi.
Hållbarhetskriterierna bör således
tillämpas på alla källor till bioenergi som förbrukas och nollställs ur synvinkel av växthusgasutsläppen, i en anläggning eller inom en luftfartygsoperatörs verksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.
_________________________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).
Motivering
För närvarande gäller inte utsläppshandelssystemet för anläggningar som använder endast biomassa. Till detta kommer att all biomassa som används i anläggningar räknas som
koldioxidneutral och att fast biomassa inte omfattas av några hållbarhetskriterier. Följden av
RR\1114352SV.docx 159/176 PE582.397v03-00
SV
detta blir att en avsevärd del av utsläppen aldrig redovisas för. Det måste bli slut på att biomassa nollställs, och hållbarhetskriterierna måste gälla också för biomassa.
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 9
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(9) Medlemsstaterna bör, i enlighet med reglerna för statligt stöd, delvis kompensera vissa anläggningar inom sektorer eller delsektorer som konstaterats löpa avsevärd risk för koldioxidläckage på grund av kostnader för utsläpp av
växthusgaser som förs vidare till elpriserna. Protokollet och tillhörande beslut som antas av partskonferensen i Paris måste lägga grunden för flexibel klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad till förmån för berättigade parter, särskilt de som har minst resurser. Klimatfinansiering från den offentliga sektorn kommer att spela en fortsatt viktig roll efter 2020. Därför bör auktionsintäkterna även användas för klimatfinansieringsåtgärder i utsatta tredjeländer, till exempel för att hjälpa dem att anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Hur stort belopp som krävs för klimatfinansiering beror också på de planerade nationellt fastställda
bidragens omfattning och kvalitet, efterföljande investeringsplaner och nationella processer för att planera
anpassningsåtgärder. Medlemsstaterna bör också använda auktionsintäkter för att främja kompetensutveckling och
omfördelning av arbetskraft som påverkas av skiftet av arbetstillfällen i en
koldioxidsnål ekonomi.
(9) Medlemsstaterna bör, i enlighet med reglerna för statligt stöd, delvis kompensera vissa anläggningar inom sektorer eller delsektorer som konstaterats löpa avsevärd risk för koldioxidläckage på grund av kostnader för utsläpp av
växthusgaser som förs vidare till elpriserna. Protokollet och tillhörande beslut som antas av partskonferensen i Paris måste lägga grunden för flexibel klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad till förmån för berättigade parter, särskilt de som har minst resurser. Klimatfinansiering från den offentliga sektorn kommer att spela en fortsatt viktig roll efter 2020.
Medlemsstaterna bör erkänna unionens globala ansvar och omedelbart ge ekonomiskt stöd till insatser som görs av de minst utvecklade länderna för att utveckla utsläppssnål teknik utgående från principen om teknikneutralitet och begränsning av effekterna av
klimatförändringarna. Med tanke på detta bör en betydande procentandel av
medlemsstaternas intäkter från
utauktioneringen av utsläppsrätter ges till internationella fonder, framför allt FN:s gröna klimatfond, Fonden för de minst utvecklade länderna och Särskilda
klimatförändringsfonden. Hur stort belopp som krävs för klimatfinansiering beror också på de planerade nationellt fastställda bidragens omfattning och kvalitet,
efterföljande investeringsplaner och nationella processer för att planera
anpassningsåtgärder. Medlemsstaterna bör också använda auktionsintäkter för att
PE582.397v03-00 160/176 RR\1114352SV.docx
SV
främja kompetensutveckling och
omfördelning av arbetskraft som påverkas av skiftet av arbetstillfällen i en
koldioxidsnål ekonomi.
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(10a) De minst utvecklade länderna är särskilt känsliga för
klimatförändringarnas effekter, men deras växthusgasutsläpp är mycket små.
Därför bör man särskilt prioritera de minst utvecklade ländernas behov genom att finansiera klimatåtgärder med intäkter från EU:s utsläppshandelssystem, framför allt genom att via den gröna klimatfonden finansiera anpassning till
klimatförändringarnas effekter.
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 13a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(13a) I överensstämmelse med
medlagstiftarnas åtagande, som kommit till uttryck i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG1a och i Europaparlamentets och rådets
beslut nr 406/2009/EG1b, bör alla sektorer inom ekonomin, bland dem också den internationella sjöfarten och luftfarten, bidra till att minska växthusgasutsläppen.
Luftfarten gör redan detta, i och med att den tagits med i EU:s
utsläppshandelssystem. Eftersom Internationella sjöfartsorganisationen inte antagit någon internationell
överenskommelse där den internationella sjöfartens utsläpp finns med bland
RR\1114352SV.docx 161/176 PE582.397v03-00
SV
minskningsmålen bör det inrättas en fond för insamling av fartygsoperatörernas bidrag som inbetalats i anledning av koldioxidutsläpp i unionens hamnar och på resor till och från dem. Bidragen bör vara lika med eller högre än
utsläppsrätternas marknadspriser.
Fonden bör finansiera anpassning och begränsning i utsatta utvecklingsländer.
Fartygsoperatörer som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/7571c bör omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, om de bidrag de betalar inte är
tillräckliga.
________________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2009/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63).
1b Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den
23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina
växthusgasutsläpp i enlighet med
gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).
1c Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av
koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 1 Direktiv 2003/87/EG
”Artikel 3d
PE582.397v03-00 162/176 RR\1114352SV.docx
SV
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(1) I artikel 3d.3 ska andra stycket ersättas med följande:
(1) Artikel3d ska ersättas med följande:
”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.”
”Artikel 3d
Metod för tilldelning av utsläppsrätter för luftfart genom auktion
Den sammanlagda kvantiteten
utsläppsrätter för luftfartsverksamhet ska årligen minskas med samma linjära faktor som enligt EU:s
utsläppshandelssystem gäller för andra verksamheter. Samtliga utsläppsrätter för luftfartsverksamhet ska auktioneras ut, och intäkterna ska användas för
klimatfinansiering i utsatta
utvecklingsländer, bland annat för anpassning till klimatförändringarnas effekter.”
Motivering
Luftfarten bör ge lika stora bidrag till målet om minskade växthusgasutsläpp som de andra sektorerna som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. I linje med Europaparlamentets ståndpunkt om förslaget från 2007 om inbegripande av luftfarten i EU:s
utsläppshandelssystem, och för att konsekvens ska råda med internationell rätt, bör alla intäkter från EU:s utsläppshandelssystem för luftfarten användas till motåtgärder mot klimatförändringarna. För att utvecklingsländerna ska få förtroende för EU:s politiska åtgärd bör alla intäkter från EU:s utsläppshandelssystem för luftfarten anslås till internationell klimatfinansiering.
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 1a (nytt) Direktiv 2003/87/EG
”Artikel 3e
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(1a) Artikel 3b ska utgå.
Motivering
Anknyter till ändringsförslag 9. Samtliga utsläppsrätter till luftfarten bör auktioneras ut av
RR\1114352SV.docx 163/176 PE582.397v03-00
SV
medlemsstaterna.
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 3 Direktiv 2003/87/EG
Artikel 9 – punkterna 2 och 3
Kommissionens förslag Ändringsförslag
”Från och med 2021 ska den linjära faktorn vara 2,2 %.”
”Från och med 2021 ska den linjära faktorn vara 2,8 %.”
Motivering
I Parisavtalet kom länderna överens om att temperaturökningen ska förbli åtskilligt mindre än 2 °C, och att eftersträva en begränsning av den till 1,5 °C. Med den föreslagna linjära faktorn för EU:s utsläppshandelssystem uppnås inte ens det lägre värdet för EU:s mål, om att EU:s utsläpp fram till 2050 ska bli mellan 80 och 95 % mindre än vad de var 1990, något som överenskommits utgående från tvågradersmålet. Av omsorg om större konsekvens med Parisavtalet föreslås en justering av den linjära faktorn till 2,8 %, vilket motsvarar att
utsläppen inom hela ekonomin fram till 2050 minskas med 95 %, jämfört med 1990, alltså det högre värdet för EU:s mål. Såsom ett andra steg föreslås en översynsklausul för att den linjära faktorn ska kunna anpassas efter FN:s översyner.
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 4 – led a Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1a
Kommissionens förslag Ändringsförslag
a) Tre nya stycken ska läggas till i punkt 1:
a) Följande stycken ska läggas till i punkt 1:
”Från och med 2021 ska den andel utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna vara 57 %.
2 % av den totala kvantiteten utsläppsrätter mellan 2021 och 2030 ska auktioneras ut för att inrätta en fond för att höja
energieffektiviteten och modernisera energisystemen i vissa medlemsstater i enlighet med artikel 10d i detta direktiv
2 % av den totala kvantiteten utsläppsrätter mellan 2021 och 2030 ska auktioneras ut för att inrätta en fond för att höja
energieffektiviteten och modernisera energisystemen i vissa medlemsstater i enlighet med artikel 10d i detta direktiv
PE582.397v03-00 164/176 RR\1114352SV.docx
SV
(nedan kallad moderniseringsfonden). (nedan kallad moderniseringsfonden).
2 % av den totala kvantiteten
utsläppsrätter mellan 2021 och 2030 ska auktioneras ut för att inrätta
Internationella fonden för klimatåtgärder, till stöd för klimatåtgärder i utsatta
utvecklingsländer med låg kapacitet, framför allt de minst utvecklade länderna, små östater under utveckling och länder i Afrika, framför allt för att de ska kunna anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Ekonomiska resurser från Internationella fonden för klimatåtgärder ska användas till årlig påfyllning av FN:s gröna klimatfond, vilken har som mål att 50 % ska anslås till anpassningsåtgärder och att hälften av detta belopp ska gå till mycket utsatta länder.
2 % av den totala kvantiteten
utsläppsrätter mellan 2021 och 2030 ska auktioneras ut för att inrätta Fonden för en rättvis omställning, till stöd för lokalsamhällen och arbetstagare i de regioner som drabbats hårdast av omställningen till ett utsläppssnålt samhälle. Fondens medel ska användas till investeringar i syfte att skapa
utsläppsrätter mellan 2021 och 2030 ska auktioneras ut för att inrätta Fonden för en rättvis omställning, till stöd för lokalsamhällen och arbetstagare i de regioner som drabbats hårdast av omställningen till ett utsläppssnålt samhälle. Fondens medel ska användas till investeringar i syfte att skapa