En gemensam önskan hos informanterna, tidigare forskning och som registrerats handlar om fortsatt forskning inom området. Eftersom det finns begränsad tidigare forskning om krissituationers eventuella påverkan på arbete med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, samt eftersom studien skrivs mitt under rådande pandemi önskas vidare forskning inom ämnet om hur det praktiska arbetet har fungerat efter att
smittspridningen av Covid-19 har lagt sig. Hur kommer det att se ut i efterdyningarna av
social distansering och isolering? Motiveringen av retrospektiv forskning ligger i att utvärdera Sveriges strategi och praktiska arbete med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, för att utröna vad som har visat sig fruktbart.
Referenslista
Arbetsmarknadsdepartementet (1998). Kvinnofrid (Regeringens proposition 1997/98:55). Stockholm: Regeringskansliet.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Stockholm: Liber AB
Campbell, A. M. (2020). An increasing risk of family violence during the Covid-19 pandemic: Strengthening community collaborations to save lives. Forensic Science International: Reports, (2), ss. 1-3. doi:10.1016/j.fsir.2020.100089
CODEX. (2020a). Forskarens etik. http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml [2020-05-18]
CODEX. (2020b). Personuppgifter. http://www.codex.vr.se/manniska3.shtml [2020-05-18]
Dellgran, P. (2015). Verksamhetslogiker inom människobehandlande organisationer. I Johansson, Staffan, Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (red.) Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. 1. Utg.
Stockholm: Natur & kultur. ss.166, 170
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Ekström, V. (2016). Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
First, J. M., First, N. L. & Houston, J. B. (2017). Intimate Partner Violence and
Disasters: A framework for Empowering Women Experiencing Violence in Disaster Settings. Journal of Women and Social Work. 32(3), ss. 390–403.
doi:10.1177/0886109917706338
Folkhälsomyndigheten (2020). Bromsa smittan - det här kan du som privatperson göra.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/alla-har-ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid-19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-privatperson-gora/ [2020-04-17]
Graneheim, U.H., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today.
2004(24), ss. 105–112. doi:10.1016/j.nedt.200310001
Graneheim, U.H., Lindgren, B-M & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today. 2017(56), ss.
29–34. doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Helmersson, S. (2017). Mellan systerskap och behandling: Omförhandlingar inom ett förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor. Diss. Lund: Lunds Universitet
Jämställdhetsmyndigheten (2020). Kommuner bör vara beredda att hantera ökningen av våld mot kvinnor och
barn. https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/nyhet/kommuner-bor-vara-beredda-
att-hantera-okningen-av-vald-mot-kvinnor-och- barn?fbclid=IwAR1G5ujuu5_Yy7_yW4bfU61FwG9NuNUv-l9TnKP9cqUbhouBt-S0M3sgd3w [2020-05-11]
Lauve-Moon, K. & Ferreria, R.J. (2017). An Exploratory Investigation: Post-disaster Predictors of Intimate Partner Violence. Clin Soc Work J. 124(45), ss. 124–135.
doi:10.1007/s10615-015-0572-z
Mattsson, T. (2013). Motstånd och neutralisering. Kön, makt och professionalitet i arbetet med våld i nära relationer. Socialvetenskaplig tidskrift. 20(3–4), ss. 150–167
McIntosh, M.J. & Morse, J.M. (2015). Situating and Constructing Diversity in Semi-Structured Interviews. Global Qualitative Nursing Research. 1(12), ss. 1–12.
doi:10.1177/2333393615597674
NCK – Nationellt centrum för kvinnofrid (2020a). Kvinnofridlinjen är beredd på ökat tryck.
https://nck.uu.se/information-nck/pressrum/pressmeddelande---arkiv/--kvinnofridslinjen-ar-beredd-pa-okat-tryck/ [pressmeddelande], 26 Mars.
NCK – Nationellt centrum för kvinnofrid (2020b). Aktiva insatser krävs för att upptäcka våldet. https://nck.uu.se/information-nck/pressrum/pressmeddelande---arkiv/aktiva-insatser-kravs-for-att-upptacka-valdet/ [pressmeddelande], 16 april
NCK – Nationellt centrum för kvinnofrid (u.å.a) Våld i nära relationer.
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/vald-i-nara-relationer/ [2020-04-09]
NCK – Nationellt centrum för kvinnofrid (u.å.b). Mäns våld mot kvinnor - ett globalt perspektiv. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor---ett-globalt-perspektiv/ [2020-05-12]
NCK – Nationellt centrum för kvinnofrid (u.å.c) Våldets uttryck och mekanismer.
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/ [2020-05-12]
NCK – Nationellt centrum för kvinnofrid (u.å.d). Särskild utsatthet och
intersektionalitet. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sarskild-utsatthet/sarskild-utsatthet-intersektionalitet/ [2020-05-12]
Parkinson, D. (2019). Investigating the increase in domestic violence post disaster: an Australian case study. Journal of interpersonal violence. 34(11), ss. 2333–2362.
doi:10.1177//0886260517696876
Rao, S. (2020). A natural disaster and intimate partner violence: Evidence over time.
Social Science & Medicine. 2020(247), ss. 1-10.
doi:org/10.1016/j.socscimed.2020.112804
Regeringen (2020a). Åsa Lindhagen möter kvinno- och tjejjourer för att prata om utsatthet i hemmet. [pressmeddelande], 19 Mars.
Regeringen (2020b). Satsning för att möta ökad utsatthet i samband med det nya coronaviruset. [pressmeddelande], 1 april.
Schneider, D., Harknett, K. & McLanahan, S. (2016). Intimate Partner Violence in the Great Recession. Demography. 53(2), ss. 471–505.
doi:10.1007/s13524-016-0462-1
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2020:12 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2016). Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.
https://www.socialstyrelsen.se/sok/?q=våld+i+nära+relationer+handbok [2020-03-23]
Socialstyrelsen (2019). Våld i nära relationer. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/ [2020-03-23]
Socialstyrelsen (2020). Socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens beredskap inför en allmän spridning av covid-19 eller andra liknande infektioner.
Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/meddelandeblad/2020-3-6673.pdf
Taub, A. (2020). A New Covid-19 Crisis: Domestic Abuse Rises Worldwide. The New York Times, 6 april. https://www.nytimes.com/2020/04/06/world/coronavirus-domestic-violence.html
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion i vetenskapsfilosofi. 1. Uppl., Malmö: Gleerups Utbildning AB
Unizon (u.å). Manifest, värdegrund och policy - för Unizon. [broschyr].
http://unizon.se/sites/default/files/media/unizon_vardegrund_low_0.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Yin, R.K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. 1. Uppl., Lund:
Studentlitteratur
Bilagor
Bilaga A - Informationsbrev
Till dig som arbetar med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer följer information och förfrågan om deltagande i en intervjustudie.
I nuvarande samhällskris skapad av Covid-19 tvingas allt fler människor i Sverige att isolera sig i hemmet för att minska smittspridning. Media har uppmärksammat en förväntad ökning av våld i nära relationer som följd av samhällskrisen, men tidigare forskning kring relationen mellan samhällskriser och våld i nära relationer i en svensk kontext är mager. Vi har för avsikt att studera om den nuvarande samhällskrisen påverkar kvinnors utsatthet för våld. Därför önskar vi ta del av professionellas erfarenheter kring eventuell ökning av mäns våld mot kvinnor, hur arbetet praktiskt ser ut med målgruppen, samt vad det finns för beredskap för att möta samhälleliga krissituationer.
Syftet med studien är således att få en förståelse för hur socialtjänsten och kvinnojouren förhåller sig och arbetar praktiskt med kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer under samhälleliga krissituationer som Covid-19.
Det är helt frivilligt att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan, utan att behöva beskriva varför. Ingen sekretessbelagd information kommer att efterfrågas utan frågorna kommer rikta sig till professionellas
erfarenheter. Intervjuerna kommer att genomföras över Skype och beräknas ta 30–
45 minuter. För att underlätta transkribering kommer vi spela in intervjuerna.
Inspelningarna kommer senare att raderas. Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt samt förvaras så att ingen obehörig kommer kunna ta del av det. Inga enskilda personer eller kommuner kommer kunna identifieras i examensarbetet.
Vi heter Malin Arneson och Sandra Molnegren Bertmyr och vi går på
Socionomprogrammet på Linnéuniversitetet. I utbildningen ingår det att göra en kandidatuppsats vilket är anledningen till att denna intervjustudie kommer att genomföras. Vårt examensarbete kommer att publiceras på Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).
Om frågor uppstår är det bara att höra av sig till någon av oss eller vår handledare.
Kalmar 2020-04-06
Bilaga B – Intervjuguide
-Hur länge har du arbetat inom fältet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer?
-Hur upplever du att våld i nära relationer påverkas i samband med en internationell krissituation som rådande smittspridning av Covid-19?
-Hur tar våldet sig i uttryck under omständigheterna med smittspridningen av Covid-19?
-Hur skulle du förklara smittspridningen av Covid-19s påverkan på arbetet med kvinnor som utsätts för våld i hemmet och hur kan denna påverkan förstås?
-Hur medvetna är er ledning om smittspridningen av Covid-19s påverkan av våld i nära relationer samt vilka riktlinjer ges av ledningen för att möta rådande krissituation?
-Hur möter professionella inom socialtjänsten/kvinnojouren rådande krissituation?
-Utifrån din upplevelse av ditt handlingsutrymme, vilket stöd kan ni som Socialtjänst/kvinnojour ge våldsutsatta kvinnor i pågående krissituation?
-Upplever du brist på resurser i oväntade krissituationer som denna, och i så fall hur?
-Vad finns det för beredskap för arbetet i krissituationer?
-Bedrivs det något förebyggande arbete och i så fall hur ser det ut?
-Tror du att det hade varit någon skillnad på frekvensen av våld om Sverige hade haft en mer strikt karantän?
-Enligt dig, vilken beredskap bör vi ha om liknande krissituation skulle uppstå igen?
-Vad väcker nuvarande krissituation för känslor hos dig som yrkesverksam i relation till arbetet med kvinnor som utsätts för våld i hemmet?