Motverka våldet

För att motverka våld tror både L Norr och Fp Syd att föräldrasamverkan är viktigt. De anser att föräldrarna skall vara medvetna om vad som sker i skolan, vilka regler som finns och att det är viktigt att alla strävar mot samma mål. I Lpo 94 (Skolverket) står det att läraren skall informera föräldrarna om elevernas skolsituation och trivsel. Fp Syd tycker att det är svårt att arbeta med föräldrasamverkan på Skola Syd eftersom majoriteten av eleverna har utländsk bakgrund och föräldrar med bristande språkkunskaper i svenska. Senast de hade haft föräldraträff hade fem föräldrar av 108 barn kommit. ”Vid föräldrasamtal finns det möjlighet till tolk”. Enligt Skolverket har föräldrar rätt till tolk under föräldrasamtal eller utvecklingssamtal. Det är viktigt att eleven inte fungerar som tolk mellan sina föräldrar och sin lärare (www.skolverket.se, 2008-12-15). Fp Syd tror att anledningen till detta kan bero på kulturkrock. ”Föräldrarna kan vara vana vid att skolan i deras hemland är väldigt auktoritär och som förälder har man inget inflytande, därför tycker de inte det är lönt att dyka upp på föräldraträffar här heller eftersom de ändå inte har något inflytande”. Fp Syd menar att det är mer kulturkrockar i skolan än i övriga samhället. Detta är ett problem som inte förekommer på Skola Norr.

L Norr påpekar att en pedagog bör vara uppmärksam på var våld uppstår, exempelvis

omklädningsrum och kapprum. Som pedagog finns det möjlighet att påverka rutiner genom att till exempel inte släppa ut alla barnen samtidigt för att undvika knuffar och trängsel. Ibland kan det även vara bra att diskutera och förankra med elever varför en rutin införs så att åtgärder inte görs som inte är nödvändiga. L Norr gav ett exempel där de hade infört kamratstödjare, vilket eleverna inte förstod varför skolan gjorde eftersom problemet inte fanns där från början. ”De menade att det fanns andra åtgärder man i så fall kunde ha gjort som hade varit bättre”. En kamratstödjare är enligt L Norr ett antal elever som ute på rasterna fungerar som extra hjälp till pedagogerna på det sättet att de ser vem som är mobbad, vem som är utanför gruppen och så vidare. Detta meddelar de senare till pedagogerna så att de tillsammans kan åtgärda problemet.

L Syd tycker att skolan skall arbeta förebyggande med eleverna, de ska så tidigt som

möjligt lära sig vad som gäller om de hamnar i en konflikt. Det måste finnas resurser för de barn med dålig impulskontroll och som har svårt att hantera sin ilska så att de inte går omkring och sprider oro hos övriga elever och lärare. Hon nämner att vid tillfällen då det har skett våld i klassen eller på skolan någon gång har dragit paralleller till vuxenvärlden. Detta för att förklara för eleverna att om hon hade gjort så mot en annan vuxen som eleven gjorde mot den andre eleven, hade hon brutit mot svenska lagar och kunnat bli anmäld för misshandel. Hon gör inte detta för att skrämma eleverna utan för att få dem att förstå att det inte går att agera på detta sätt.

Fp Norr tycker att miljön spelar stor roll då små utrymmen och öppna lokaler bjuder in

till att det gruffas bland barnen. ”Miljön förebygger mycket och det är viktigt att göra en intressant miljö för barnen och som fångar dem”. Fp Norr ser gärna att de skulle ha varit fler pedagoger då de idag är en pedagog på 22 barn mot motsvarande en på tio som det var förr. ”Det finns inte resurser till att ta hand om alla eleverna på ett bra sätt med så få pedagoger vi är”. Hennes tankar får stöd av en rapport från skolverket där det framkommer att det går 19,5 barn på en personal i fritidshemmet 2007. Detta är dubbelt så många elever jämfört med 1990 då antalet var 8,3. Största ökningen av antalet barn skedde under 1990–talet men även under 2000–talet har ökningen fortsatt, dock i lugnare takt (www.skolverket.se, 2008-12-14).

Skolans fritids har 100 barn och fem vuxna, vilket Fp Norr tycker är alldeles för lite. Hon säger att förr i tiden var det en pedagog på tio elever och nu är det en på tjugo elever. Hon är den av de fyra vi har intervjuat som har längst erfarenhet av yrket och hon är också den enda av de fyra som jämför med hur det tidigare var.

Med vårt barnantal är våra lokaler alldeles för små. När eleverna blir rastlösa och inte har någonting att göra det leder det ibland till att de börjar retas med varandra, och det leder många gånger till större grejer såsom bråk och slagsmål. Hade vi haft fler pedagoger, så vi hade kunnat stimulera och arbeta med alla eleverna tror jag vi hade undvikit det här smågruffet som leder till våld och bråk.

Socialstyrelsen (1995) menar att både elever och pedagoger har rätt till bra lokaler i en byggnad som ger stöd åt verksamheten, då kan verksamhetens kvalitet höjas. De menar vidare att lokalerna ofta kommer i skymundan när den pedagogiska verksamheten skall utvärderas. De tror att detta kan bero på en outtalad uppfattning att en pedagog kan göra ett bra jobb oavsett hur lokalerna ser ut.

5.2 Tidningar

Angående tidningarnas framställning av våld i skolan kan det konstateras att det finns många rubriker och händelser som framkommit i olika nyhetsblad såsom DN,

Sydsvenskan och Aftonbladet. I ett av fallen var det en tolvårig flicka som

misshandlade en idrottslärare så pass illa att hon fick uppsöka akuten. Rubriken löd följande: ”Lärare misshandlad på Lindhagaskolan - Kvinnlig idrottslärare fick uppsöka akuten”(www.gp.se, 2008-10-16).

Det händer även att tillhyggen förekommer bland de yngre eleverna, både mot lärare och mellan elever. Vi fann en rubrik som löd följande: ”Sen polisanmälan om misshandel”. Artikeln handlar om en 7-årig elev som blev svårt misshandlad med en innebandyklubba av en jämnårig elev (Sydsvenskan, 2008-12-10).

Många artiklar handlar även om misshandel mellan elever. Bland annat fann vi en artikel där rubriken löd: ”Misshandlad elev till sjukhus i Eslöv. 12-årig pojke slagen av annan - …elev - svimmade på vägen hem” (Sjögren, 2006).

Listan skulle kunna göras lång, bara på DN:s hemsida fanns över 175 fall av våld i skolan både mellan elev – elev och elev – lärare. Detta var mellan tidsperioden september - december 2006, varav det i 38 fall framkom att händelserna skett i grundskolans tidigare år. I 32 fall framkom det inte i vilken ålder det rörde sig om och i resterande fall handlade det om grundskolan senare år samt gymnasieelever.

Tidningarnas negativa skriverier om skolan påverkar både de som arbetar i verksamheten samt de elever det berör. Huruvida tidningarnas framställning stämmer överens med de incidenter som skett mellan lärare – elev, eller elev – elev, vet vi inte. Pedagogerna vi intervjuat har den generella uppfattningen att tidningarna kan överdriva händelserna. L Norr och Fp Norr anser att tidningarna skriver upp händelser som värre än vad de verkligen är. Fp Norr säger att ”min egen bild av den här skolan stämmer inte överens med så mycket som det ger sken av i tidningen. Här är mindre våld än vad de ger sken av”. Hon jämför här med skolan hon är på nu, vilket är naturligt, men hon har samtidigt varit på tidigare skolor där hon upplevt klimatet som mer våldsamt. Hon gör ingen jämförelse med de skolorna gentemot tidningarnas rubriker.

L Syd upplever inte situationen så katastrofal som det framstår i tidningarna och att det

som står i tidningarna inte gäller alla skolor i landet. ”Jag tror nog att situationen kan vara så dålig på vissa skolor som rubrikerna visar, men det går inte att uttala sig eftersom jag inte har jobbat på skolorna som det rör”. Fp Syd upplever inte heller våldet på skolan så som det framställs i tidningarna, ”Jag tycker att det oftast handlar om de äldre eleverna på högstadiet”. Även de båda pedagogerna på Skola Norr har uppfattningen att det ofta handlar om elever på högstadiet när det skrivs om det i tidningarna. Bland de händelser vi fann på DN.se kunde vi se att det rörde sig om yngre skolåldern i en fjärdedel av händelserna, men antalet kan vara fler då det inte framkom vilken ålder eleverna hade i några av fallen. Samtliga fall är anmälda till Arbetsmiljöverket under höstterminen 2006.

Ett problem för skolan är att tidningarna verkar vara mer intresserade av att förmedla problemen i skolan, såsom till exempel våld, snarare än att lyfta fram lärandet och alla de projekt och teman som bidrar till en positivare skolbild. Detta stämmer överens med Pollacks (2001) syn på förhållandet mellan media och samhälle, som tidigare nämnts

göra reportage vid olika tillfällen när de exempelvis arbetat med något tema, för att visa det positiva i skolan. Detta har inte intresserat tidningarna och de har uteblivit. Björndell beskrev 1987 medias rapportering av skolan som orättvis. De skrev endast för att rapportera problemen och när det hade skett någonting negativt, såsom våld eller mobbning. Samtliga pedagoger vi intervjuat tror att de negativa händelserna säljer mer.

Bland de fall vi fann i DN framkom det även att i vissa fall tillkommit tillhyggen. Bland de yngre eleverna hade det förekommit att de slagits med bandyklubbor både elever emellan och mot pedagoger. I andra fall hade eleven kastat en stol mot en annan elev och i ett fall hade en elev kastat ett föremål mot en lärare. Vad det var för ett föremål som kastats mot läraren framkom inte. L Norr gav exempel under intervjun på hur de yngre eleverna ibland använde tillhyggen till att slåss med, till exempel bandyklubbor och järnstänger.

5.3 Sammanfattning

• Hur upplevs fysiskt våld i skolan av pedagoger i grundskolans tidigare år? Tre av de fyra pedagogerna har blivit utsatta för våld av elever. Ingen av pedagogerna har känt någon oro för att gå till jobb på grund av våldet som sker i skolan, men de har alla känt en oro för eleverna, och att de ska råka ut för våld. Ingen av de fyra kan säga att våldet har ökat eller minskat under den tid de jobbat som pedagoger. Jämför man de två skolorna med varandra visar informationen att eleverna på Skola Syd många gånger kan ta till våld eftersom det brister i deras kunskaper att göra sig förstådda, detta på grund av att många av dem har ett annat modersmål. Samtliga pedagoger nämner under olika tidpunkter i respektive intervjuer att samarbetet med föräldrarna har betydelse för arbetet med eleverna. Det finns likheter mellan skolorna, de arbetar båda två med våldsförebyggande metoder som bygger på att eleverna ska få ett större självmedvetande. På båda skolorna upplevs att missförstånd som leder till våld lättare uppstår bland de yngre eleverna och det behövs inblandning från en vuxen för att kunna reda ut situationen.

• Hur anser pedagogerna att tidningarnas rubriker överensstämmer med sin egen bild av det fysiska våldet i skolan?

Det finns många artiklar att hitta angående våld i skolan. Pedagogerna vi intervjuat uppfattar det som att tidningarna kan överdriva händelserna. Men de tror samtidigt att det är värre på vissa skolor än andra. Några av informanterna upplever även det som att tidningarnas skriverier ofta handlar om högstadie- eller gymnasieelever, vilket får stöd av den undersökning vi gjort. Där fann vi att majoriteten av rubrikerna rörande grundskolan faktiskt handlar om högstadiet, oftare än i grundskolans tidigare år. Det finns både rubriker om våld mellan lärare – elev och elev – elev. Informanterna tror att negativa händelser säljer mer och jämför vi med de nyheter som vi dagligen möts av så är det ofta tråkiga och eländiga saker som mest syns utåt. Skola Norr har kontaktat tidningarna efter att de arbetat med något tema men detta har inte intresserat tidningarna. Detta tycker de är synd då de anser att elevernas prestationer borde uppmärksammas mer. Skriverierna i tidningarna påverkar både de som arbetar i den pedagogiska verksamheten samt de elever det berör och deras familjer.

6. Diskussion

Vi bestämde oss tidigt för att skriva någonting rörande konflikter i skolan. Steg två var att snäva in området, eftersom konflikter i skolan är ett stort område. För att få inspiration började vi söka på Internet angående konflikter och detta gjorde i sin tur att vi kom in på våldsfrågan. I samband med detta föddes intresset om hur media skriver om våldet i skolan. Genom tidningarnas rapportering fick vi intrycket av att våldet i skolan hade ökat, vilket gjorde oss nyfikna på om det verkligen var så eller om det endast upplevdes så. Det ledde oss till vår andra fråga, det vill säga, hur tidningarnas rapportering har sett ut av våld i skolan de senaste åren. Anledningen till att använda oss av tidningar var att medie-begreppet i sig är för stort eftersom då det innefattar både TV, radio, Internet, osv. och vi fick därför begränsa oss. Ett förslag till vidare forskning är att jämföra de olika mediaforumen för att se om deras rapportering ser likadan ut.

Vårt tillvägagångssätt att genomföra intervjuerna på har varit bra. Medan en av oss har genomfört intervjuerna har den andra fört anteckningar. Det är intressant att leka med tanken vad vi hade fått för svar om vi hade bytt plats, dvs. om den andra hade genomfört frågorna. Vad som egentligen styr intervjuerna är följdfrågorna som ställs och samma följdfrågor hade kanske inte ställts beroende på vem som intervjuade och vem som förde anteckningar.

Vi var rädda att fyra intervjuer skulle vara för lite och därmed inte få in tillräckligt med material. Vi övervägde att istället göra åtta intervjuer och besöka fyra skolor, men då första intervjun hade blivit gjord och blivit transkriberad insåg vi att det inte skulle vara ett problem. Då vi till slut fick in mycket material genom våra fyra intervjuer, tog det tid att sammanställa detta, och det ägnades mycket jobb åt att sortera ut material, och diskutera vad som var väsentligt för vårt arbete samt vad som kunde lämnas utanför.

Vi hade till en början svårt att samla in resultat angående tidningars framställning. Problemet låg i att hitta arkiverade artiklar som sträckte sig några år bakåt i tiden. Personal på orkanenbiblioteket på Malmö högskola visade hur vi bland annat kunde använda mediearkivet. Där fann vi några av de artiklar vi använt oss av i vår text men via DN:s hemsida fann vi de flesta händelser eftersom alla händelser var sammanställda under en viss tidsperiod.

Utifrån de kunde vi även få fram hur många av dem som det rörde sig om i grundskolans tidigare år. Vi önskar att vi funnit fler sådana sammanställningar.

Vi mailade två tidningar för att få tag på rubriker angående våld i skolan varav vi fick svar från en av dem. De uppmanade oss att använda mediearkivet via högskolan. I efterhand så hade vi även kunnat välja ut något eller några fall och sedan följt upp dessa för att se hur sanningsenliga tidningarna varit eller om det är som informanterna tror, att tidningarna förstorar upp och vinklar händelserna. Det hade också varit intressant att se hur fallen följts upp och vilka åtgärder som gjorts med eller mot de elever och lärare det berört samt se hur rubriken överensstämde med verkligheten.

I våra intervjuer med pedagogerna fanns det en fråga angående hur de tycker tidningarnas bild stämmer överens med deras egen angående våld. Detta hade kunnat kompletteras med en eller flera intervjuer med en eller flera reportrar, för att få deras syn på hur de tycker de framställer våldet i skolan. Det hade kunnat leda till att vi fått in flera parters syn och fler infallsvinklar. Vi hade även kunnat ställa fler medierelaterade frågor till pedagogerna, men vi ville samtidigt inte ta bort fokusen från vårt huvudsyfte med intervjuerna, vilket var att få pedagogernas upplevelser angående våld i skolan.

Vi trodde vi skulle få ett resultat som sa att våldet har ökat, men det anser ingen av våra intervjuobjekt. Var kommer då vår uppfattning om att våldet har ökat ifrån? Det kan ha att göra med de undersökningar som visar att skolan har blivit bättre på att rapportera om våldshändelser som har skett. Detta ger i så fall ett sken av att våldet har ökat när det egentligen har varit oförändrat. Skillnaden är att det förr fanns ett större mörkertal. Varför skolans rapportering har ökat är intressant, det är en fråga som är värd att diskuteras och arbeta djupare med.

En annan fråga som väckts hos oss är om det är så att våldet kanske inte har ökat, men att det har blivit grövre och det är en annan sorts våld man ser i dagens skola jämfört med för några år sedan. Då detta inte var någonting vi undersökte i vårt arbete har vi inte heller försökt besvara frågan, men även detta är en fråga som det hade varit intressant att forska vidare i.

Baserat på våra intervjuer kan vi konstatera att man idag som pedagog i skolan får vara beredd på att det sker fysiskt våld i verksamheten, och man innehar inte bara en roll som pedagog utan i dagens skola också fungerar som en konfliktlösare. Att det förekommer fysiskt våld bland elever i dagens skola bekräftar författarna i den litteratur vi läst. Det tuffa klimatet i dagens skola kan påverka att skolorna redan i tidigt skede börjar arbeta förebyggande med eleverna. Ju tidigare man lär eleverna att hantera vålds- och – konfliktsituationer, desto större grund läggs det till att eleverna ska lära sig hur de ska agera då det ofta är konflikter som leder vidare till en våldssituation. Detta arbete kan ske genom att arbeta med SET, Livsviktigt, EQ-trappan med mera.

Enligt Lpo94 (Skolverket) är det viktigt att samspelet mellan hem och skola fungerar men det bygger på att föräldrarna har förtroende för skolan och att föräldrarna informeras om det arbete som görs i skolan. I Lpo 94 (Skolverket) står det att alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Att arbeta med föräldrar som har andra värderingar än de som lärs ut i skolan komplicerar läraryrket och den som blir mest lidande är eleven. Att eleverna lyssnar mer på sina föräldrar i vissa fall är naturligt, men det ger barnen dubbla budskap när skolan arbetar för att motverka våldet och försöker lära barnen andra metoder att lösa situationer på, medan föräldrarna säger att det är okej att slå tillbaka. Detta är något som pedagoger får kämpa med hos vissa barn och deras familjer.

Huruvida våldet upplevs annorlunda av lärarna eller fritidspedagogerna kan vi inte dra några slutsatser om. Då detta inte var en av våra intervjufrågor och de olika yrkesgruppernas svar inte visade på några signifikanta skillnader har vi för lite material för att konstatera något. Varför vi trodde att det skulle kunna skilja sig är att det inte är samma aktiviteter i skolan som på fritidshemmet och detta skulle kunna ha en betydelse. Efter skolans slut går inte samtliga elever till fritids, vilket leder till en annan elevkonstellation jämfört med skolans.

Vi tror inte det har någon betydelse om skolan ligger i en storstad eller om den ligger i en förort, utan det handlar om det sociala området som skolan ligger i. Därför är det svårt att generalisera eftersom det finns många storstäder som är socialt välmående, och förorter som är mindre socialt välmående, likväl som det finns tvärt om.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har under 2008 fått i uppdrag av regeringen att kartlägga våldet i skolan. De ska även studera hur andra länder arbetar förebyggande mot våld i skolan. Tyvärr har vi inte kunnat ta del av undersökningen men en sådan färsk