Lärdom från det här examensarbetet är att barn har naturvetenskapliga tankegångar redan i förskoleålder, de kan förstå orsak och verkan. De tankar och beskrivningar som lyfts i resultatet om temperatur visar att de kopplas till tidigare möten med olika fenomen i vardagen. Barnen grundar sina uppfattningar på det de kan uppleva med sinnet. Genom att få möta ett fenomen flera gånger kan även deras uppfattningar och beskrivningar få växa, med stöd av en medforskande pedagog. Vikström (2005) beskriver att lärare gärna talar om konkreta upplevelser, att uppleva med alla sinnen och inte minst i samband med abstrakta fenomen.
Studiens resultat kan vara ett bidrag för förskolans naturvetenskapliga undervisning. Genom att ta vara på barns tankar och beskrivningar om kemi och vara en medforskande pedagog så kan förskolans verksamhet skapa en naturvetenskaplig undervisning av kvalitet grundat på barnens perspektiv, det visar förtroende för barnens kompetens och i sin tur skapar det ett meningsfullt
37
innehåll. Då förskolans verksamhet ska arbeta med ett innehåll som rör kemi, så är barnens tankar en tillgång och en viktig del att ta hänsyn till. De uttryck som kommer från barnens egna upplevelser i vardagen visar att barn kan gå utanför aktiviteten och göra kopplingar till sina egna eller gemensamma uppfattningar, här har förskollärarna en viktig roll som lyhörd medforskare i förskolans arbete med kemi (Thulin, 2006).
38
7 REFERENSER
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Andersson, B. (2008a). Att förstå skolans naturvetenskap: forskningsresultat och nya idéer.
Lund: Studentlitteratur.
Andersson, K., & Gullberg, A. (u.d.). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children? Cultural Studies of Science Education, 9 (2), 275-296.
Areljung, S. (2017). Utanför experimentlådan- kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning. Doktorsavhandling, Umeå: Umeås universitet.
Björling, M. (2016). Kemi för de yngre åren. I M. Björling (Red.), Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik (s. 109-128). Gävle: Högskolan i Gävle.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl). Malmö: Liber.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2 uppl, s. 162–174). Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner- Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska och lära i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Erickson, G. (1985). An overview of pupils’ ideas. In R. Driver, E. Guesne, and E. Tiberghien (Eds), Children’s ideas in science (pp. 55-66). UK: Open University Press.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Hansson, L., Löfgren, L., & Pendrill, A. M. (2014). Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: Vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till? Starting from questions and everyday situations in preschool: What kind of science content could that lead to? Nordic Studies in Science Education, 10(1), 77–89.
Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I., & Vikström, A. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.
Hussénius, A., Andersson, K., Danielsson, A., & Gullberg, A. (2014). Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap. Högre utbildning, 4 (2), 109-125.
39
Häggström Y. (2006). Förskoleklasselevers uppfattningar av molekylbegreppet. I L. Bering, J.
Dolin, L. B. Krogh, J. Sølberg, H. Sørensen & R. Troelsen (Red.), Naturfagsdidak-tikkens mange facetter. Det 8. nordiske Forskersymposium om undervisning i naturfag (s 201–208). Köpenhamn: Danmarks Pedagogiska Universitets Förlag.
Jakobson, B. (2008). Learning science through aesthetic experience in elementary school.
Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms Universitet.
Johnstone, A. (1991). Why is science difficult to learn? Thing are seldom what they seem.
Journal of Computer Assisted Learning, 7 (2), 75-83.
Karlstads universitet (2019) GDPR FÖR STUDENTER. Hämtad 2019-01-06 från https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter
Kroksmark, T. (1987). Fenomenografisk didaktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet. Didaktisk Tidskrift, 17(2–3), 1–50.
Löfdahl, A. (2013). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M.
Hjalmarsson & K. Franzén (Red.). Förskollärares metoder och vetenskapsteori. (s.
32–42). Stockholm: Liber.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, P. (2012). Barns kommunikation och lärande i fysik genom praktiska experiment.
Nordic Studies in Science Education, 1(1), 58–69.
Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N., & Wallerstedt, C.
(2015). Konsten att lära barn estetik. Lund: Studentlitteratur.
Sjöström, J. (2012). Barn och kemi: vad säger den kemididaktiska forskningen? Malmö: Malmö högskola.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö98. (Rev.uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Slutredovisning av uppdrag om utvecklingsinsatser inom områdena naturvetenskap och teknik. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stadig Degerman, M. (2012). Att hantera cellmetabolismens komplexitet - Meningsskapande genom visualisering och metaforer. Avhandling nr. 1430, Linköping: Linköpings Universitet
Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, K., & Tellgren, B. (2016). Förskolans naturvetenskap i praktiken . Malmö: Gleerups.
Thorsten, A. (2018). Berättelseskrivande i skolan. Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande. Doktorsavhandling, Linköping: Linköpings Universitet.
40
Thulin, S (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen (Licentiatavhandling). Växjö:
Högskolan Kristianstad
Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordisk barnehageforskning, 3 (1), 27-40.
Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs Universitet.
Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling- Bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande- en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi. Doktorsavhandling, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Zeidler, A. (2012). Materiabegreppet i de tidiga skolåren (Rapporter om utbildning, Nr. 2).
Malmö: Malmö högskola.
Zetterqvist A & Kärrqvist C. (2007) Naturvetenskap med yngre barn. En forskningsöversikt.
Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik, enheten för Ämnesdidaktik, Göteborg. Interna rapporter vid IPD 07:04.
41
8 BILAGOR
Bilaga 1
Informationsbrev till vårdnadshavare Hej!
Mitt namn är Emelie xxxxx och läser förskollärarprogrammet på Karlstads Universitet och det ingår i min utbildning att genomföra ett examensarbete. Det studien som mitt examensarbete kommer att innehålla behandlar området kemi i förskolan. I samband med detta kommer jag att göra en undersökning vid ditt barns förskola och önskar att genomföra en intervju med ditt barn. För att ditt barn ska få delta krävs vårdnadshavares medgivande samt samtycke enligt personuppgiftslagen.
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolebarns uppfattningar av temperatur i vatten på en abstrakt och konkret nivå. Två grupper med barn, 4–5 år gamla kommer slumpmässigt att väljas ut baserat på om de vill delta eller ej, samt vårdnadshavarnas samtycke. I aktiviteten kommer barnen att studera olika skeenden mellan kallt och varmt vatten, i samband med aktiviteten kommer jag att ställa öppna intervjufrågor där barnen formar svaren helt efter egna ord. Intervjuerna kommer att spelas in för att jag ska ha möjlighet att sedan analysera den data jag samlat in under intervjutillfället. Materialet kommer att vara inlåst för obehöriga och allt material kommer att förstöras direkt efter att arbetet är godkänt. Barnen kommer informeras om att de när som helst får avbryta intervjun.
➢ Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer mig till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.
➢ Intervjuerna kommer ligga till grund för studien som presenteras i en uppsatts (examensarbete).
Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras. Namn och plats kommer att behandlas konfidentiellt. Den färdiga uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
➢ Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om ditt barn som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Har du några frågor eller funderingar kontakta mig på;
e-post: xxxxxxxx.
Du kan även kontakta min handledare universitetsadjunkt Sara xxxxx;
e-post: xxxxxxxx telefon: xxxxxxxxMed vänliga hälsningar Emelie xxxxxxxx
42
Bilaga 2
SAMTYCKESBLANKETT
Fyll i denna blankett och lämna till personalen på förskolan, gärna senast 2018-11-26.
Barnets namn: ____________________________________________
Ja, mitt barn får delta.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att barnet får delta.
Jag är medveten om att barnets deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta dess deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att barnet får delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar barnets personuppgifter i enlighet med gällande
dataskyddslagstiftning och lämnad information.
Ort och datum: ___________________________________________
Vårdnadshavare 1 underskrift: ________________________________
Namnförtydligande: ________________________________________
Alla vårdnadshavare är informerade: Ja Nej
Nej, mitt barn får inte delta.
43
Bilaga 3
Intervjuguide för den semistrukturerade intervjun
Inledning:
Jag heter Emelie och jag läser till förskollärare på Karlstads Universitet. Jag kommer att ställa några frågor som handlar om temperatur och vatten, under tiden kommer jag att genomföra ett experiment som innehåller färg, varmt och kallt vatten i varsin behållare. Om ni tycker det är okey så kommer jag att spela in intervjun under tiden för att kunna gå tillbaka och lyssna på det vi har pratat om. Ni kan när som helst avbryta om ni känner att ni inte vill delta i intervjun.
Faktafrågor:
- Brukar ni göra experiment här på förskolan?
- Vilka sorts experiment?
- Har ni någon gång gjort vatten/temperatur experiment?
Nyckelfrågorna:
o Temperatur
Vad tror ni att temperatur är för något?
Hur kan ni veta om vattnet är kallt utan att känna på det?
Hur kan ni veta om vattnet är varmt utan att känna på det?
Vad händer med färgen i vattnet när temperaturen är kall?
Vad händer med färgen i vattnet när temperaturen är varm?
Vatten
Vad är vatten?
o Rörelse
Hur rör sig färgen i det kalla vattnet?
Hur rör sig färgen i det varma vattnet?
Varför rör färgen sig långsammare i kallt vattnet tror ni?
Varför rör färgen sig snabbare i varmt vatten tror ni?
Avslutning:
Förbereder barnen att intervjun snart kommer att ta slut.
Har ni några frågor eller funderingar som vi ska prata lite mer om?
Stänger av diktafonen när barnen känner sig färdiga.