I multikriterieanalysen har en känslighetsanalys utförts med tre olika viktningar. Den
första är med jämställd viktning, miljöpåverkan är lika viktig som ekonomiaspekten.
Den andra är viktningen utgår ifrån resultatet ifrån intervjuerna. Slutligen den tredje
viktningen utgår även den ifrån viktningen av intervjuerna men viktningen för både
miljöpåverkan och kostnaden för transport är lika med noll.
Viktning för delkategorier
Viktningen för delkategorierna är gjorda enligt tabell 18. Andelarna har beräknats för
varje delkategori inom huvudkategorierna. Procentandelen multipliceras sedan med
viktningen för var och en av huvudkategorierna.
Tabell 18 Fördelning av viktning för delkategorier.
Huvudkategori Miljöpåvekan Kostnader
Delkategori A1-A3
Produktionsskedet
A4
Transport Materialkostnad Montering Transport
Massivt betongbjälklag 43,5 11,1 1354 42 98 Plattbärlag 51,3 3,1 507,6 58,2 108,8 Samverkansbjälklag 18,1 3,4 1465,0 189,0 40,0 Totalt 112,9 17,6 3326,6 289,2 246,8 Procentandel 86,5% 13,5% 86,1% 7,5% 6,4% 100,0% 100,0%
Jämställd viktning
En MKA utfördes där miljöpåverkan och kostnader viktades lika. Detta enligt tabell 19.
Formler som användes redovisas i kapitel 3.3.
Tabell 19 MKA med jämställd viktning
Huvudkategori Delkategori Enhet Optimerings-riktning Viktning Viktning
Massivt betongbjälklag Plattbärlag Samverkans- bjälklag Miljöpåverkan A1-A3
Produktionsskedet Kg CO2 ekv Min
0,5 0,43 0,167 0,197 0,069
A4
Transport Kg CO2 ekv Min 0,07 0,043 0,012 0,013
Kostnader Materialkostnad Kr Min 0,5 0,43 0,175 0,066 0,190 Monteringskostnad Kr Min 0,04 0,005 0,008 0,024 Transport Kr Min 0,03 0,013 0,014 0,005
Summan av positiva faktorer (Sj+) 0,000 0,000 0,000
Summan av negativa faktorer (Sj-) 0,403 0,296 0,302
Relativ vikt (Qj) 0,271 0,368 0,361
Utnyttjandegrad (Nj) 73,5 100,0 98,0
Prioriteringsorder 3 1 2
Som visas i tabellen ovan är resultatet att plattbärlaget är det mest fördelaktiga valet om
viktningen av huvudkategorierna är lika. Samverkansbjälklaget har däremot en
utnyttjandegrad på 98 procent vilket talar för att det bjälklaget är nästintill likvärdigt
med plattbärlaget. Det massiva betongbjälklaget har däremot en utnyttjandegrad på
73,5 procent och är därför det sämsta valet av dessa alternativ med denna viktning.
Viktning enligt intervjuer
Under intervjuerna som hölls frågades frågor för att motivera viktning av MKA. I tabell
20 visas resultatet till viktningen.
Tabell 20 Resultat ifrån intervjuerna som används för viktning i MKA.
Ekonomi Miljö D1 9 5 D2 8 3 D3 10 8 D4 5 7 Totalt 32 23 Procent: 58% 42%I tabell 21 redovisas MKA med en viktning enligt de värden som gavs under
intervjuerna som återfinns i tabell 20.
Tabell 21 MKA med viktning enligt resultatet ifrån intervjuerna.
Huvudkategori Delkategori Enhet Optimerings-riktning Viktning Viktning
Massivt betongbjälklag Plattbärlag Samverkans- bjälklag Miljöpåverkan A1-A3
Produktionsskedet Kg CO2 ekv Min
0,42 0,36 0,140 0,165 0,058
A4
Transport Kg CO2 ekv Min 0,06 0,036 0,010 0,011
Kostnader Materialkostnad Kr Min 0,58 0,50 0,203 0,076 0,220 Monteringskostnad Kr Min 0,04 0,006 0,009 0,028 Transport Kr Min 0,04 0,015 0,016 0,006
Summan av positiva faktorer (Sj+) 0,000 0,000 0,000
Summan av negativa faktorer (Sj-) 0,400 0,276 0,324
Relativ vikt (Qj) 0,271 0,393 0,336
Utnyttjandegrad (Nj) 69,1 100,0 85,4
Prioriteringsorder 3 1 2
Enligt tabell 21 är plattbärlaget det mest fördelaktiga valet med den aktuella viktningen.
Det massiva betongbjälklaget är det minst fördelaktiga valet med en utnyttjandegrad på
69 procent. Samverkansbjälklaget har en utnyttjandegrad på 85 procent.
Som visas i tabellen ovan är prioriteringsordningen samma som när viktningen var
jämställd. Däremot är det större skillnader mellan utnyttjandegraderna jämfört med
MKA i tabell 19.
Viktning enligt intervjuer där viktningen för transport är satt till noll
Kostnaden och utsläppen för transport varierar med plats för projektet. Därför redovisas
även en MKA med viktning enligt intervjuerna fast viktningen för transport är satt till
noll. Detta visas i tabell 22.
Tabell 22 MKA med viktning ifrån intervjuerna med transportens viktning satt till
noll.
Huvudkategori Delkategori Enhet Optimerings-
riktning Viktning Viktning
Massivt betongbjälklag Plattbärlag Samverkans- bjälklag Miljöpåverkan A1-A3
Produktionsskedet Kg CO2 ekv Min
0,42 0,42 0,162 0,191 0,067
A4
Transport Kg CO2 ekv Min 0,00 0,000 0,000 0,000
Kostnader Materialkostnad Kr Min 0,58 0,53 0,217 0,081 0,235 Monteringskostnad Kr Min 0,05 0,007 0,009 0,030 Transport Kr Min 0,00 0,000 0,000 0,000
Summan av positiva faktorer (Sj+) 0,000 0,000 0,000
Summan av negativa faktorer (Sj-) 0,386 0,282 0,333
Relativ vikt (Qj) 0,283 0,388 0,329
Utnyttjandegrad (Nj) 73,0 100,0 84,7
Prioriteringsorder 3 1 2
Tabell 22 visar att plattbärlaget är det bjälklag som är mest fördelaktigt med denna
viktning. Det massiva betongbjälklaget är det minst fördelaktiga bjälklagsvalet.
Sammanfattning av MKA
Resultatet av de tre olika viktningarna som har utförts har visat på samma
prioriteringsordning. Det vill säga att plattbärlaget är det mest fördelaktigaste
bjälklagsvalet. Därefter kommer samverkansbjälklaget. Det minst fördelaktigaste
bjälklagsvalet är det massiva betongbjälklaget.
Hur skiljer sig miljöpåverkan för produktionen av de olika
bjälklagen?
Skillnaden mellan koldioxidutsläppen för samverkansbjälklaget och de övriga två
bjälklagen är stor. Samverkansbjälklaget har minde än hälften kg CO2 ekvivalenter
jämfört med det massiva betongbjälklaget samt plattbärlaget. Det massiva
betongbjälklaget och plattbärlaget har dock liknande värden och det som bestämmer
vilket av dessa som är det mest miljövänliga är transporten. Då de massiva
betongbjälklagen har en större massa att transportera bidrar det till större utsläpp för
samma transportsträcka som plattbärlagen då de har än mindre massa att transportera.
Plattbärlaget har dock också transporten för betongen till pågjutningen, men denna
betong kan ofta produceras lokalt och har även fast stor massa en kort transportsträcka.
Hur skiljer sig kostnaden för produktionen av de olika
bjälklagen?
Plattbärlaget är det billigaste alternativet av de bjälklagen som har presenterats. Det är
det mest fördelaktiga både vid inköp samt slutlig produktionskostnad. Det massiva
betongbjälklaget är 800 kr dyrare per kvadratmeter än plattbärlaget och
Samverkansbjälklaget är det bjälklag som kostar mest för slutlig produktion, det
massiva betongbjälklaget har dock ett dyrare inköpspris. Samverkansbjälklagets
slutkostnad blir dyrare för att det, till skillnad ifrån det massiva bjälklaget, kräver
mycket efterarbete. Detta efterarbete behöver utföras för hand och kräver då mycket
resurser. Det massiva bjälklaget kräver däremot lite efterarbete och är nästintill
färdigställt så snart det är på plats.
Vilket bjälklag väljs under projekteringen och varför?
Valet av bjälklag beror på vilket typ av byggnad som ska byggas. I bostadsprojekt
används ofta plattbärlag eller att man platsgjuter ett bjälklag. I kontorslokaler brukar
HDF-bjälklag ofta användas. Valet av bjälklag beror dock på byggnadens förhållande
så som vilka spännvidder det handlar om, hur mycket tid och resurser man har samt
vilken totalhöjd man får ha på bygganden. Ofta vid val av bjälklag har beställaren
föreskrivit eller har åsikter om vilket material som ska användas. Utefter vad beställaren
har sagt vägs viktiga aspekter in för att välja det bjälklag som passar bäst. Aspekterna
som är viktigas i valet är hur lätt det är att montera, ekonomin och även arbetsmiljön
vilket alla dessa tre hänger ihop med varandra.
Utifrån referensprojektet hade plattbärlag valts utifrån ekonomiaspekt och
samverkansbjälklag valt utifrån miljöaspekt.
Vilket av bjälklagen är mest fördelaktigt med hänsyn till
både miljö och ekonomi?
Enligt de MKA som har utförts är plattbärlaget det mest fördelaktiga valet med hänsyn
till både miljö och ekonomi. Det minst fördelaktiga är det massiva betongbjälklaget.
Koppling till målet
Den empiri som samlats in och den analys som gjorts kan nu motivera till val av
bjälklag. Av dessa tre specifika bjälklagstyperna är plattbärlaget det bjälklag som är
mest fördelaktigt ur både ekonomi och miljöaspekt. Från intervjuerna fås också
informationen att plattbärlaget är det bjälklag de flesta skulle använda sig av vid projekt
liknande vårt referensprojekt.
6
Diskussion och slutsatser
I detta kapitel diskusskuteras resultatet av studien och slutsatser kommer att dras. Även
metoden diskuteras om hur den mätte det som skulle mätas och vad som skulle kunna
gjorts annorlunda.
Resultatdiskussion
I kapitel 5 Analys och resultat kunde alla frågeställningar för arbetet besvaras.
Resultatet anses ha hög validitet och reliabilitet. Då arbetet utgick ifrån bjälklagens
EPDer, som är en tredjehandsgranskad miljödeklaration, anses de har hög validitet.
Bjälklagen ifrån leverantören Scandinaviska Byggelement hade EPD för plattbärlaget
men tyvärr inte för det massiva betongbjälklaget. Då dessa två består av samma
komponenter och produceras på samma fabrik valdes att använda plattbärlagets EPD
för det massiva betongbjälklaget också. Samverkansbjälklaget hade inte heller någon
EPD som var färdigställd. För att fortfarande hålla en hög validitet för detta bjälklag
togs EPDer fram för bjälklagets olika delar och adderades samman. När EPDer togs
fram för samverkansbjälklaget var det vissa träprodukter som hade negativa värden för
GWP. Detta då det kan diskskuteras att trä binder koldioxid under dess livstid. För att
göra arbetet mer trovärdig valdes de EPDer med högst värde för GWP.
Samverkansbjälklag är även en nyare produkt på marknaden och har få leverantörer.
Detta kan bidra till ett få antal val och ett högre pris jämfört med produkter som är
accepterade på marknaden. Ovanstående argument gör att samverkansbjälklaget har en
lägre validitet än de andra två bjälklagen.
Reliabiliteten anses hög i och med att EPDer samt kostnadsförslag ifrån företagen
användes. Om undersökningen skulle göras åter igen skulle de få samma resultat. Dock
måste det ses till att priser kan ändras samt att leverantörerna eventuellt byter sina
produkter och därför miljöpåverkan för produkterna förändras.
Intervjuerna var uppbyggda enligt trattmodell och började med generella frågor för att
sedan fokusera på arbetets område. Detta är något vi anser att vi lyckats med.
Intervjuerna bidrog med information för att kunna besvara frågeställning 3 med hög
validitet då alla respondenterna svarade liknande på de frågorna. Intervjuerna användes
även för att vikta MKA. I detta fall anses reliabiliteten låg då respondenterna svarade
varierande. För att höja reliabiliteten för viktningen skulle ett alternativ vara att dela ut
en enkät till fler respondenter eller hålla fler intervjuer för att kunna få ett säkrare
resultat.
MKA anses ha hög validitet och reliabilitet då det utfördes med olika viktningar som
ändå fick samma resultat. Det kan dock diskuteras att om värdera av EPDerna eller
kostnaderna är felaktiga blir resultatet i MKA också fel. Då beskrivet ovan i detta
kapitel fanns inte färdigställda EPDer för två av bjälklagen. Dock anses de beräkningar
som utförts vara av hög kvalité och därför kan resultatet ifrån MKA fortfarande anses
hålla hög validitet och reliabilitet.
Sammanfattningsvis anser vi att de resultat som har tagits fram i detta arbete håller en
god reliabilitet samt validitet.
Metoddiskussion
De metoder som användes i arbetet anses vara väl valda. Med hjälp av dessa metoder
lyckades alla frågeställningar besvaras med god validitet och reliabilitet. Metoderna
tillämpades med noggrannhet och gav därefter ett resultat med förmåga att uppnå målet
av arbetet.
I efterhand har det upptäckts sätt att utföra arbetet på ett bättre sätt. För få ett bättre
resultat skulle även enkäter kunna utföras för att stärka viktningen i MKA. Fler
intervjuer skulle även ha kunnat hållas för att höja reliabiliteten för frågeställning 4. Det
var även en av respondenterna som svarade att hen inte var delaktig i beslut vid val av
bjälklag. Svaren ifrån respondenten har därför analyserats med beaktning.
Intervjuer kunde också varit riktade mot byggherrar för att få in deras åsikter i valet då
önskemål oftast kommer ifrån dem. För att stärka viktningen i MKA hade även frågor
om transport vart intressant att undersöka, då vi i denna studie väger det lika mycket
som övriga kriterier.
Om viktningen skulle baseras på byggherrars åsikt istället för entreprenadens skulle
viktningen eventuellt se olik ut. Detta på grund av att byggherrar kan ha andra aspekter
som grund till sina beslut. Besluten kan baseras på miljöcertifieringar, ekonomisk
bakgrund och andra relevanta aspekter.
Vid utförande av MKA användes metoden COPRAS. Denna metod var
rekommenderad i rapporter som undersökte liknande kriterier. Det ska däremot nämnas
att det finns fler metoder som skulle kunna användas för att uppnå liknande resultat.
Exempel på detta är COPRAS i kombination med AHP.
Begränsningar
Detta arbete har utgått ifrån ett referensobjekt. Referensobjektet är en kontorsbyggnad
med 6 m spännvidd och 1000 m
2yta beläget i Jönköping. Vi skulle anse att detta arbete
är generellt för liknande byggnader. Då vi i en av MKA beräknade bort transporten och
ändå fick samma resultat antas placeringen av byggnaden spela liten till ingen roll för
slutresultatet. Ytan på byggnaden kan påverka priset för bjälklagen och skulle därför
behövas undersökas vidare hur stor skillnad det gör. Spännvidden påverkar mycket i en
byggnad, tjocklekar på bjälklaget med mera, och är därför något som anses inte vara
generellt. Att referensbyggnaden är en kontorsbyggnad vilket bidrar till att den nyttiga
lasten blir högre jämfört med till exempel bostäder. På grund av detta klarar bjälklagen
att placeras i bostäder med samma förutsättningar utan att orsaka problem. Detta gör att
arbetet kan användas som grund för bostäder med liknande förutsättningar.
Sammanfattningsvis kan arbetet ses som generellt för byggnader med en spännvidd på
6 m och en yta på 1000 m
2.
Slutsatser och rekommendationer
Arbetet visar på att plattbärlag är det bjälklag som är det mest fördelaktiga bjälklaget
med tanke på både ekonomi- och miljöaspekter. Plattbärlaget är även det bjälklag som
har den lägsta kostnaden av de bjälklag som har undersökts. Det visar även att
beslutstagande roller ofta väljer plattbärlag både för de ekonomiska fördelarna men
också för dess lätthet att montera samt för möjligheten att gjuta in installationer.
Ur miljöaspekt bör samverkansbjälklaget väljas. Detta bjälklag är dock det dyraste
bjälklaget att använda.
Förslag till vidare forskning
För fortsatt forskning inom ämnet skulle vi föreslå att undersöka fler bjälklagstyper
samt fler spännvidder. Det skulle även vara intressant att intervjua byggherrar för att få
veta deras åsikter och tankar om olika bjälklag då de har rätt att välja redan innan
projekteringen.
Under intervjuerna undersöktes även fler aspekter och deras relevans för bjälklagsval.
Dessa aspekter skulle även de kunna undersökas och utföra MKA med fler kategorier,
som lätthet att montera, tjocklek, tyngd med mera.
Referenser
Boverket (2019). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/ [2020-01-09]
Boverket
(2020).
Vägledning
om
LCA
för
byggnader
https://www.boverket.se/PdfGenerator/Download/03359737-8627-4c13-92ed-
65756d4daf7c/?filename=pdf-generering.pdf [2020-01-09]
Boverkets byggregler (BBR) (2017). BFS 2011:6 med ändringar till och med 2017:5
(BBR 25) Karlskrona: BBR
Byggelement (u.å). Plattbärlag.
https://byggelement.se/produkter/plattbarlag/ [2020-03-17]
Byggfaktadocu (u.å). Plattbärlag [fotografi]
https://www.byggfaktadocu.se/10/company/00/64/02/bjalklagselement-
plattbarlag/produkt.html?fbclid=IwAR3ITdIkvsOkOlFARMM-Lq-WjX04sd-
qJJOWsUGPCO82agVZh-1QTiQ82z0 [2020-04-30]
Dodgson, J., Spackman, M., Pearman, A. & Phillips, L. (2009). Multi-criteria analysis:
a manual. 11 red. London: Department for communities and Local Goverment. [2020-
03-09]
Europeiska
rådet
(2019).
Klimatförändringarna:
vad
EU
gör
https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/climate-change/ [2020-01-09]
Folkbro
(u.å).
Vad
är
livcykelkstnadsanalys
(LCC-analys)?
https://www.folkbro.com/vad-ar-livscykelkostnadsanalys-lcc-analys/ [2020-01-09]
Gluch, P. (2014) Perspektiv på LCC (Rapport 2014:3). Göteborg: Chalmers tekniska
högskola, intuitionen för bygg- och miljöteknik. https://www.cmb-chalmers.se/wp-
content/uploads/2015/10/Gluch_LCC_2014.pdf [2020-04-29]
Heda
(u.å).
Hybridbjälklag.
https://www.heda.se/sortiment/byggelement/hybridbjalklag/ [2020-03-10]
IVA
(2014).
Klimatpåverkan
från
byggprocessen.
https://www.iva.se/publicerat/klimatpaverkan-fran-byggprocessen/ [2020-04-06]
Motuzienė, V., Rogoža, A., Lapinskienė, V., Vilutienė, T. (2016). Construction
solutions for energy efficient single-family house based on its life cycle multi-criteria
analysis:
a
case
study.
https://www-
sciencedirectcom.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0959652615012044?via%3
[2020-04-27]
Nationalencyklopedin(u.åa) Kvalitativ metod.
Nationalencyklopedin(u.åb) Kvantitativ metod.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvantitativ-metod
[2020-04-03]
Nationalencyklopedin(u.åc) Reliabilitet.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/reliabilitet [2020-04-03]
Nationalencyklopedin(u.åd) Validitet.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/validitet [2020-04-03]
Patel , R. & Davidsson, B. (2019) Forskningsmetodikens grunder. 5. Uppl., Lund:
Studentlitteratur AB
Skatteverket
(2020)
Byggherrens
skyldigheter
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.1/357648.html#ref-cite-
sfs-2010900-1 [2020-03-10]
Svenska Institutet för standarder (SIS) (2017). SS 25268:2007+T1:2017 Byggakustik –
Ljudklassning av utrymmen i byggnader –Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och
fritidshem, kontor och hotell. Stockholm: SIS
Svenska Institutet för standarder (SIS) (2010). SS-EN 1990 Eurokod – Grundläggande
dimensioneringsregler för bärverk Stockholm: SIS
Svenska Institutet för standarder (SIS) (2017). SS-EN 1991-1-1 Eurokod 1: Laster på
bärverk – Del 1-1 : Allmänna laster – Tungehet, egentyngd, nyttig last för byggnader
Stockholm: SIS
Structurecraft
(u.å).
Samverkansbjälklag
[fotografi]
https://structurecraft.com/materials/mass-timber/timber-concrete-composite [2020-01-
09]
Strängbetong
(u.å).
Massivplattan
https://strangbetong.se/produkter/bjalklag/massivplattan/ [2020-01-09]
Svensk betong (u.å). Plattbärlag [fotografi]
https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-
platsgjutet/statik/flerbostadshus/bjalklag/plattbarlag [2020-03-17]
Svensk byggtjänst (u.å). Byggkatalogen, bjälklag
https://byggkatalogen.byggtjanst.se/byggfakta/bjalklag/98 [2020-03-17]
Syamsuddin, I. (2013) Multicriteria Evaluation and Sensitivity Analysis on Information
Security
https://www.researchgate.net/publication/241875548_Sensitivity_analysis_in_multi-
criteria_decision_MCDA_models_for_benefit-risk_assessment_poster [2020-06-02]
Toniolo, S., Mazzi, A., Simonetto, M., Zuliani, F. & Scipioni, A. (2018) Mapping
diffusion of Environmental Product Declarations released by European program
operators
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352550918301519
Transportmeasures (u.å) NTMCalc Basic 4.0 Environmental Performance Calculator
https://www.transportmeasures.org/ntmcalc/v4/basic/index.html#/ [2020-03-16]
Träguiden (2017) 5.1.3 Samverkansbjälklag https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-
trakonstruktioner/bjalklag/5.1-bjalklag---oversikt/5.1.3-samverkansbjalklag/
[2020-
01-09]
Zhanghelini, G., Cherubini, E. & Soares, S. (2017) How Multi-Criteria Decision
Analysis (MCDA) is aiding Life CycleAssessment (LCA) in results interpretation.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652617325350?fbclid=IwAR
05FKhTTbWFVFtWVq_WvLl6EguA8XNr5JkiI_k1QcLG1A1ekV_5vM66HGA
Bilagor
Bilaga 1
Massiva betongbjälklag med LCA och kostnadsanalys
Bilaga 2
Plattbärlag med LCA och kostnadsanalys
Bilaga 3
Samverkansbjälklag med LCA och kostnadsanalys
Bilaga 4
Intervjumall
Koldioxidutsläpp material Höjd Bredd Längd Kg/m2 GWP (kg CO2 ekv) GWP/m2
Massivt betongbjälklag 0,265 2,4 6 675 164,2 43,513
Koldioxid transport Antal bilar GWP/bil Totalt Per m2
Transport av bjälklag 12 922,1 11065,2 11,0652
Totalt utsläpp (kg CO2 ekv/m2) 54,5782
Kostnad för material Kr/m2
Massivt betongbjälklag 1354
Monteringskostnad enligt Bidcon kr/m2
Massivt betongbjälklag 42
Kostnad för transport ton ton/lastbil st lastbilar kostnad (4800kr/lastbil) kostnad kr/m2
Massivt betongbjälklag 675 33 20 98182 98,18 Total kostnad (kr/m2) 1494 Sammanställning Dimension (mm) 265 Spännvidd (m) 6 Last (kN/m2) 3 Vikt (kg/m2) 675 Brandkrav (EI) 60 Ljudkrav (dB) 56
Utsläpp utan transport (A1-A3)(kg CO2ekv/m2) 43,51
Utsläpp ifrån transport (A4) (kg CO2/m2) 11,07
Utsläpp med transport (A1-A4)(kg CO2ekv/m2) 54,58
Materialkostnad (kr/m2) 1354
Monteringskostnad (kr/m2) 42
Transportkostnad (kr/m2) 98
Total kostnad (kr/m2) 1494
Figur 1: Koldioxidekvivalenter ifrån transport
Figur 2: Hämtat ifrån Bidcon
Referenser
The International EPDsystem (2019) Floorplates
https://www.environdec.com/Detail/?Epd=16214 [2020-03-17]
Transportmeasures (u.å) NTMCalc Basic 4.0 Environmental Performance Calculator https://www.transportmeasures.org/ntmcalc/v4/basic/index.html#/ [2020-04-17]
Nedanför beräknas värden för klimatpåverkan samt för kostnad för det massiva betongbjälklaget. Beräkningarna är utförda med hjälp av information ifrån leverantör samt hämtad information ifrån EPD. När beräkning av transport har programmet NTMCalc Basic 4.0 använts. Programmet Bidcon har även använts för att beräkna monteringskostnader.
Koldioxidutsläpp material Höjd btg (m) Bredd (m) Längd (m) Vikt kg/m2 GWP GWP (kg CO2/m2)
Plattbjälklag 0,045 2,4 6 517 164,2 (kg CO2/m3) 7,389
Betong för övergjutning 0,175 2,4 6 251 (kg CO2/m3) 43,925
Totalt: 51,314
Koldioxid transport Antalet lastbilar GWP per lastbil (kg CO2 ekv) GWP för transport (kg CO2 ekv)
Prefabricerat bjälklag 3 845 2535
Betong för övergjutning 30 18,3 549
Totalt (kg CO2/m2) 3,084
Totalt utsläpp (kg CO2 ekv/m2) 54,398
Kostnad för material För plattbärlaget Pågjutningsbetong Total materialkostnad
Kostnad: 250,00 257,60 507,60
Monteringskostnad enligt Bidcon kr/m2
Plattbjälklag 58,2
Kostnad transport ton ton/lastbil st lastbilar kostnad (4800kr/lastbil) kostnad kr/m2
Prefabricerat bjälklag 517 33 16 75200 75,20
Betong för övergjutning (hämtat ifrån Bidcon) 33,60
Totalt 108,80 Total kostnad (kr/m2) 675 Sammanställning Dimension (mm) 220 Spännvidd (m) 6 Last (kN/m2) 3 Vikt (kg/m2) 517 Brandkrav (EI) 60 Ljudkrav (dB) 56
Utsläpp utan transport (A1-A3)(kg CO2ekv/m2) 51,31
Utsläpp ifrån transport (A4) (kg CO2/m2) 3,08
Utsläpp med transport (A1-A4)(kg CO2ekv/m2) 54,40
Materialkostnad (kr/m2) 508
Monteringskostnad (kr/m2) 58
Transportkostnad (kr/m2) 109
Total kostnad (kr/m2) 675
Figur 1 Transport Plattbärlag till Jönköping Figur 2 Transport betong för övergjutning till Jönköping
Figur 3: Hämtat ifrån Bidcon
Referenser
Epd-Norge (2017) Betong för bjälklag inomhus, standard
https://www.epd-norge.no/betongvarer/betong-for-bjalklag-inomhus-standard-article1542-316.html [2020-03-17] The International EPDsystem (2019) Floorplates
https://www.environdec.com/Detail/?Epd=16214 [2020-03-17]
Transportmeasures (u.å) NTMCalc Basic 4.0 Environmental Performance Calculator https://www.transportmeasures.org/ntmcalc/v4/basic/index.html#/ [2020-03-16]
Nedanför beräknas värden för klimatpåverkan samt för kostnad för plattbärlaget. Beräkningarna är utförda med hjälp av information ifrån leverantör samt hämtad information ifrån EPD. När beräkning av transport har programmet NTMCalc Basic 4.0 använts. Programmet Bidcon har även använts för att beräkna monteringskostnader.
Material för prefabricerat bjälklag Höjd Bredd längd antal Värde Enhet Betong C40/50 0,08 2,4 6 1 1,152 m3 Träregel 47x220 hyvlad 0,22 0,047 5,2 16 0,860288 m3 Träregel 47x170x353 0,17 0,047 0,353 32 0,09025504 m3 Träregel 47x170x2400 0,17 0,047 2,4 1 0,019176 m3 Armering N6150 1 2,4 6 1 14,4 m2
Klimatpåverkan prefabricerat material m3 GWP/m3 GWP Enhet
betong 1,152 251 289,152 kg CO2
Trä 0,96971904 138,072 133,891047 kg CO2
Armering 0,0444528 370 16,447536 kg CO2
Totalt 30,5201794 kg CO2/m2
Transport för materialet för tillverkning i fabrik kg CO2 till Heda
Trä 104 m2 14,4
Armeringen 35
Totalt kg CO2/m2 0,139 kg/m2 per platta kg
3,087 44,4528
CO2/m2 för det prefabricerade bjälklaget 30,6591794
Material för arbete på byggplats Höjd Bredd längd antal Värde Enhet
Mineralull 0,07 0,412 5,953 3 7,357908 m2
Brandisolering 0,07 0,412 5,953 3 7,357908 m2
Stegljudslist 0
Spånskiva 0,022 2,4 6 1 0,3168 m3
Gipsskiva 0,013 2,4 6 1 14,4 m2
Klimatpåverkan för material på byggplats Värde (enhet enligt tabell ovan) CO2/m2 kg CO2 Enhet
Total CO2/m2 kg CO2
Isolering (Isover Uni Skiva 35) 14,715816 0,96 14,1271834 kg CO2
Spånskiva 0,3168 -806 -255,3408 kg CO2
Gipsskiva 14,4 4,2 60,48 kg CO2
Total -180,733617
CO2/m2 -12,5509456
Total CO2/m2 för färdisgtällt bjälklag utan transport 18,1082338
Transport till byggplats kg CO2 Pris/m2