Multivariata regressionanalyser

I följande avsnitt genomförs multivariata regressionanalyser som inkluderar de för studien aktuella kontrollvariablerna. Genom att inkludera fler relevanta variabler i analysen kan förhållandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap undersökas mer nyanserat och verklighetsorienterat, detta eftersom det i praktiken finns fler orsaker till politisk kunskap än nyhetskonsumtion. Multivariata regressionanalyser syftar till att förklara och utreda sambandet mellan var och en av de förklaringsvariablerna och den beroende variabeln. I de två inledande multivariata regressionanalyserna fungerar kön, ålder och politiskt intresse som kontrollvariabler utöver den oberoende variabeln nyhetskonsumtion. De två kunskapsindexen fungerar liksom tidigare som beroende variabler. Tabell 7 visar regressionsoutput för den mutlivariata regressionanalysen då den nationella kontexten undersökts och tabell 8 visar motsvarande analys med fokus på den lokala nivån. I bägge tabeller visar kolumn (1) till kolumn (4) bivariata regressionanalyser för förhållandet mellan respektive förklaringsvariabel och politisk kunskap och kolumn (5) visar den multivariata regressionanalysen då alla variabler inkluderats.

36 Tabell 7. Regressionsoutput kunskapsindex_riks.

(1) (2) (3) (4) (5) Kön 0.09087 . 0.0717510 Standardfel 0.04859 0.0469733 t-värde (1.87) (1.527) Ålder 0.005592 -0.0001041 Standardfel 0.009353 0.0088831 t-värde (0.598) (-0.012) Politiskt intresse 0.14332*** 0.1048164** Standardfel 0.03589 0.0380007 t-värde (3.994) (2.758) Konsumtion av nationella nyheter 0.04083*** 0.0271006* Standardfel 0.01119 0.0117162 t-värde (3.649) (2.313) Intercept 0.62071*** 0.521068* 0.34052*** 0.44471*** 0.2576112 Standardfel 0.03247 0.230134 0.08308 0.06335 0.2278946 t-värde (19.11) (2.264) (4.099) (7.019) (1.130) Justerat R2 0.03347 0.003527 0.1364 0.1165 0.1709 Regressions-standardfel 0.2611 0.2651 0.2468 0.2496 0.2406 Signifikanskoder: '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1.

37 Tabell 8. Regessionsoutput 1 kunskapsindex_Uppsala.

Signifikanskoder: '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1.

Jämfört med de bivariata regressionsanalyserna i föregående avsnitt kan det utifrån de multivariata regressionsanalyserna konstateras att sambandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap har försvagats då kontrollvariablerna har inkluderats, vilket kan ses i kolumn (5) i respektive tabell. Detta är fallet sett ur både nationellt och lokalt perspektiv. Det kan även konstateras att säkerhetsnivåerna har förändrats för detta samband på bägge nivåer. I den bivarata regressionanalysen om sambandet nyhetskonsumtion och politisk kunskap på nationell nivå (se tabell 5 eller 7) var säkerhetsnivån 99,9 procent, vilken nu har förändrats och istället är

(1) (2) (3) (4) (5) Kön -0.05203 -0.058258 Standardfel 0.04158 0.040663 t-värde (-1.251) (-1.433) Ålder -0.001263 0.001002 Standardfel 0.007942 0.007621 t-värde (-0.159) (0.131) Politiskt intresse 0.12279*** 0.121916*** Standardfel 0.03037 0.030220 t-värde (4.043) (4.034) Konsumtion av lokala nyheter 0.019927* 0.015039 . Standardfel 0.009424 0.008954 t-värde (2.115) (1.680) Intercept 0.33675*** 0.346404 . 0.04372 0.276840*** 0.015730 Standardfel 0.02779 0.195425 0.07031 0.028393 0.194589 t-värde (12.119) (1.773) (0.622) (9.750) (0.081) Justerat R2 0.01527 0.0002502 0.1393 0.0424 0.154 Regressions-standardfel 0.2234 0.2251 0.2089 0.2203 0.2061

38

95 procent. Motsvarande siffror för den lokala nivån är 95 procent i den bivariata regressionen (se tabell 6 eller 8) och i den multivariata regressionen 90 procent. Således kvarstår fortfarande det positiva sambandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap på bägge nivåer, även om den statistiska säkerhetsnivån är lägre. Hypotes ett och två får således fortsatt stöd, även om sambandet på lokal nivå befinner sig på en låg säkerhetsnivå. Liksom i de bivariata regressionsanalyserna är sambandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap starkare med fokus på den nationella nivån jämfört med den lokala nivån, vilket kan antas bero på samma anledningar som diskuterades på föregeånde sida. Hypotes tre får således även i den multivariata regressionsanalysen inget stöd.

Vidare kommer diskussioner kring kontrollvariablerna att föras. Variablerna kön och ålder har ingen statistiskt säkerställd påverkan på politisk kunskap i någon av de multivariata analyserna. Detsamma gäller för ålder i de bivariata regressionsanalyserna. Kön visar sig dock ha ett 90- procentigt statistiskt säkerställt positivt samband i den bivariata regressionsanalysen för kunskapsindex_riks. Detta innebär att män har ett 0.09087 högre kunskapsindex_riks i snitt jämfört med kvinnor, även om det kan utläsas i tabell 8 att kvinnor har ett högre kunskapsindex_Uppsala i snitt. Eftersom säkerhetsnivån för könets påverkan på ens nationella kunskapsindex är låg och inte alls återfinns i de övriga bivariata och multivariata regressionsanalyserna kan det fastslås att en students kön inte har verkar ha någon påverkan för vilken nivå av politisk kunskap denne har. Detsamma gäller för en persons ålder.

Kontrollvariabeln politiskt intresse visar sig däremot ha ett säkrare samband med politisk kunskap än både de övriga kontrollvariablerna och nyhetskonsumtion. Denna variabel kan anta värdena 0-3, där 0 motsvarar ”inte alls intresserad”, 1 motsvarar ”inte särskilt intresserad”, 2 motsvarar ”ganska intresserad” och 3 motsvarar ”mycket intresserad”. Eftersom denna skala är annorlunda utformad jämfört med variabeln konsumtion av nyheter kan inte siffrorna jämföras rakt av mellan dessa regressioner. Däremot kan de statistiska säkerhetsnivåerna jämföras med varandra. Vid sådana jämförelser är säkerhetsnivåerna högre i regressionerna för politiskt intresse än i regressionerna för nyhetskonsumtion. I de multivariata regressionsanalyserna är regressionen för politiskt intresse på nationell nivå statistiskt säkerställd på 99 procents säkerhetsnivå och på lokal nivå är sambandet säkerställt på 99,9 procents säkerhetsnivå. Att politiskt intresse har ett starkt samband med en persons politiska kunskapsnivå är logiskt; det är inte märkligt att en person som är intresserad av ett ämne är mer kunnig om ämnet i fråga än vad en ointresserad person är. Att det politiska intresset har inkluderats i analysen och att det finns ett så pass starkt samband mellan denna variabel och politisk kunskap är också den främsta

39

orsaken till att sambandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap är svagare i de multivariata anlyserna. Politiskt intresse är således den bästa förklaringen till en persons nivå av politisk kunskap, även om nyhetskonsumtion fortfarande har ett statistiskt säkerställt samband med politisk kunskap på bägge nivåer i de multivariata regressionanalyserna.

Varför politiskt intresse har en större förklaringskraft än vad nyhetskonsumtion har är heller inte ologiskt, eftersom det är rimligt att tro att politiskt intresse kan ligga bakom både ökad nyhetskonsumtion och ökad politisk kunskap. Att konsumera nyheter kan vara en metod för en politiskt intresserad person att tillskansa sig information kring politik och därigenom bli mer politiskt kunnig. Nyhetskonsumtion kan således sägas fungera som en orsaksmekanism. Samtidigt finns det många andra metoder en person kan använda sig av för att kunna bemöta sitt politiska intresse; att läsa partiprogram, se politiska debatter eller diskutera politik är några exempel på sådana tillvägagångssätt, vilket framkommit i kapitlet om tidigare forskning. Därigenom fungerar variabeln politiskt intresse som ett slags paraplybegrepp som i sin tur kan leda till att en person, om personen är politiskt intresserad, använder sig av en mängd olika metoder som resulterar i politisk kunskap, däribland nyhetskonsumtion. Eftersom förklaringskraften för nyhetskonsumtion har försvagats indikerar detta på att de politiskt intresserade personerna i undersökningen kan ha fått sin politiska kunskap på andra sätt än genom att konsumera nyheter. För att avsluta resonemanget: nyhetskonsumtion är bara ett av många sätt som kan göra att en politiskt intresserad person blir politiskt kunnig. Att politiskt intresse därmed har ett säkrare samband med politisk kunskap än vad nyhetskonsumtion har bekräftar endast att erhållandet av politisk kunskap är komplext, vilket stämmer väl överens med vad som framkom i 2014 års Demokratiutredning om hur politisk kunskap kan erhållas (2014, s. 10).

Utöver de två multivariata regressionsanalyser som presenterats i tabell 7 och 8 har ytterligare en sådan genomförts med fokus på den lokala nivån. Resultatet från denna går att se i tabell 9 nedan. I denna regression har resterande kontrollvariabler från undersökningen inkluderats i flera bivariata regressionsanalyser och en multivariat regressionsanalys med kunskapsindex_Uppsala som beroende variabel. Dessa kontrollvariabler, alltså om personen arbetar eller är aktiv i en förening utanför studentlivet, samt antal år som personen bott i Uppsala, är framtagna i syfte att undersöka hur en persons kontakter och sociala liv förhåller sig till lokalpolitisk kunskap. Anledningen till varför dessa endast inkluderas då den lokalpolitiska kunskapen undersöks, och inte den nationella, är att dessa anses kunna vara relevanta utifrån den diskussion som tidigare förts i uppsatsen om studenter och deras

40

levnadsförhållanden. Om en person arbetar eller är aktiv i någon förening utanför studentlivet skulle de i teorin kunna möta fler människor som inte är studenter och som skulle kunna ha en mer stadigvarande relation till Uppsala. Vad sådana möten och kontakter gör för den politiska kunskapen är främst intressant då den lokala kontexten undersöks.

Tabell 9. Regressionsoutput 2 kunskapsindex_Uppsala.

(1) (2) (3) (4) (5) Arbetar -0.02126 -0.028703 Standardfel 0.04593 0.045745 t-värde (-0.463) (-0.627) Föreningsaktiv 0.02569 0.011537 Standardfel 0.04545 0.045732 t-värde (0.565) (0.252) År som Uppsalabo 0.003372 0.001863 Standardfel 0.002786 0.002885 t-värde (1.210) (0.645) Konsumtion av lokala nyheter 0.019927* 0.018373 . Standardfel 0.009424 0.009981 t-värde (2.115) (1.841) Intercept 0.32895*** 0.30556*** 0.289413*** 0.276840*** 0.279062*** Standardfel 0.03649 0.02832 0.030840 0.028393 0.045236 t-värde (9.016) (10.789) (9.384) (9.750) (6.169) Justerat R2 0.002116 0.003155 0.01429 0.0424 0.01253 Regressions-standardfel 0.2249 0.2248 0.2235 0.2203 0.2226 Signifikanskoder: '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1.

Utifrån tabell 9 kan det konstateras att ingen av de nu inkluderade kontrollvariablerna har ett statistiskt säkerställt samband med kunskapsindex_Uppsala i de bivariata regressioner som

41

gjorts. Dessa regressionsresultat går att återfinna i kolumn (1) till (3) i tabellen. Således kan det fastslås utifrån den insamlade datan att oavsett om en person arbetar eller är föreningsaktiv utanför studentlivet eller inte så har detta inte en statistiskt säkerställd påverkan på ens lokalpolitiska kunskap. Detsamma gäller för antalet år som en person har bott i Uppsala. Inte heller i den multivariata analysen i kolumn (5) har dessa variabler någon statistiskt säkerställd påverkan. Den oberoende variabeln konsumtion av lokala nyheter har återigen fått ett svagare samband då kontrollvariabler inkluderas i analysen, ett samband som dock fortfarande är statistiskt säkerställt på 90 procents säkerhetsnivå. Hypotes två får således ett fortsatt stöd, även om sambandet är svagt och säkerhetsnivån är låg.

Att dessa lokalspecifika kontrollvariabler inte har ett statistiskt säkerställt samband med lokalpolitisk kunskap är ett intressant resultat i sig. Att tänka att personer som aktiverar sig utanför studentlivet per automatik kommer i kontakt med personer som är mer kunniga om den lokala politiken, och dessutom diskterar politik med dessa och därigenom själva blir mer politiskt kunniga, är kanske en naiv tanke. Att dessa två kontrollvariabler inte har ett starkt samband med lokalpolitisk kunskap är vid sådana tankegångar inte särskilt uppseendeväckande. Däremot är det faktum att det inte verkar spela särskild stor roll hur länge en person har bott i Uppsala för kunskapsnivån mer förvånande. Logiskt sett innebär fler år som boende i staden att det finns mer tid för en person att tillskansa sig information om den lokala politiken och även skapa en starkare relation till orten, vilket i förlängningen skulle kunna leda till en ökad lokalpolitisk kunskap. Dessutom är flera av undersökningens deltagare födda och uppvuxna i staden. Att vara uppväxt i staden skulle i teorin ytterligare kunna stärka ens relation till staden och stadens invånare, varför det inte är orimligt att tänka att dessa personer skulle kunna ha mer lokalpolitisk kunskap än personer som inte är födda i Uppsala. Att den politiska kunskapen inte verkar påverkas nämvärt av antalet år som Uppsalabo talar dock emot dessa tankebanor. Samtidigt bör det återigen poängteras att respondenterna i allmänhet haft svårt för kunskapsfrågorna om den lokala politiken, vilket som tidigare nämnts påverkar hur pass starka sambanden blir mellan förklaringsvariablerna och nivån av lokalpolitisk kunskap.