Nyhetsmedia och upplyst förståelse
En kvantitativ studie om relationen mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap
Petrus Bertilsson
Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15hp, HT20 Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Handledare: PerOla Öberg
Antal sidor: 51 Antal ord: 13962
2 Innehåll
1. Introduktion ...3
2. Syfte och frågeställningar ...4
2.1 Avgränsningar ...4
3. Teori och tidigare forskning ...5
3.1 Dahl om demokrati och polyarki ...5
3.2 Den politiska kunskapens roll i demokratier ...7
3.3 Politisk kunskap på nationell och lokal nivå i en svensk kontext ...7
3.4 Politisk kunskap och nyhetskonsumtion ...8
3.5 Prövbara hypoteser ...9
4. Metod och material ... 10
4.1 Metod ... 10
4.2 Urval ... 11
4.3 Operationalisering och presentation av variabler ... 15
4.4 Operationalisering av politisk kunskap ... 19
4.5 Framställning och distribution av enkätundersökningen... 21
5. Resultat och analys ... 24
5.1 Deskriptiv statistik ... 24
5.2 Bivariata regressionsanalyser ... 31
5.3 Multivariata regressionanalyser ... 35
6. Slutsatser ... 41
Referenser ... 45
Bilaga 1 - Enkätundersökning ... 48
3 1. Introduktion
Genom historien har många statsvetenskapliga teoretiker försökt definiera demokrati genom att framföra minimala och maximala krav för denna. Ett minimalt krav som ofta framhålls för att ett land ska kunna sägas vara demokratiskt är att landet i fråga håller offentliga och rättvisa val i vilka de röstberättigade kan uttrycka sin vilja (Dahl, 2002, s.180-203). I den representativa demokratin framhålls denna möjlighet för medborgarna att agera ansvarsutkrävande, det vill säga att kunna avsätta folkvalda som de anser ha förbrukat sin rätt till makten och istället välja partier eller ledare som de hellre ser vid makten. En förutsättning för ansvarsutkrävandet som demokratisk funktion är en upplyst förståelse hos medborgarna, en förståelse som tillgodoser väljarna med insikt om vad som sker på den politiska nivån. Denna insikt lägger vidare grunden för det val som de röstberättigade gör. Robert Dahl är en framstående demokratiteoretiker som diskuterar ansvarsutkrävandets funktion i demokratier. Han anser att en upplyst förståelse är ett krav för en välfungerande demokrati. Politisk kunskap är således en viktig fråga för väljarnas möjligheter att agera ansvarsutkrävande, vilket i förlängningen är avgörande för en välfungerande demokrati (Kleinberg och Lau, 2019; Luskin, 2003; Lupia och McCubbins, 1998).
Med anledning av detta finns det skäl att undersöka hur politiskt kunniga medborgarna är, vilket många forskare gör. Av denna forskning framgår att svenska medborgare är mycket kunniga om den nationella politiken jämfört med medborgare i andra länder (Hedberg et al., 2018).
Samtidigt finns indikationer på att svenska medborgare är mindre kunniga om lokal politik, det vill säga politik som drivs regionalt och kommunalt (Centrum för kommunstrategiska studier, u.å.). Mot bakgrund av den upplysta förståelsens betydelse för medborgarnas möjligheter att agera ansvarsutkrävande ter sig okunskapen om lokal politik vara problematisk sett ur ett demokratiteoretiskt perspektiv.
Vidare anser Dahl att möjligheten att kunna ta del av alternativa informationskällor är en viktig funktion för att en upplyst förståelse ska kunna erhållas (Dahl, 2002, s. 345), där en granskade journalistik spelar en viktig roll som sådan informationskälla. Att nyhetsmedia kan fungera som en viktig förmedlare av politisk information bekräftar också tidigare forskning på området (De Vreese och Boomgaarden, 2006). Detta, tillsammans med vad som sagts om svenska väljares okunskap om lokal politik, gör att det är viktigt att undersöka vilken roll nyhetsmedia spelar för erhållandet av politisk kunskap på framförallt den lokala nivån, vilket behandlas i föreliggande studie. I studien undersöks sambandet mellan att konsumera nyheter och politisk kunskap, ett förhållande som undersöks sett ur både nationellt och lokalt perspektiv för att kunna göra
4
jämförelser mellan dessa nivåer. Relationen mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap är framförallt sett ur det lokala perspektivet relativt outforskad i svensk kontext. En kvantitativ enkätundersökning har legat till grund för studiens resultat, i vilken ingick frågor som bland annat testat deltagarnas politiska kunskap. Den population som undersökts är högskolestuderande studenter, med anledning av de ofta speciella levnadsförhållandens dessa lever i. Varför just dessa är den valda populationen kräver en längre diskussion än vad som är rimligt för det inledande kapitlet, varför en sådan återfinns i kapitel 4 om metod och urval.
2. Syfte och frågeställningar
Vad som anförts i introduktionen skapar en naturlig övergång till studiens syfte och frågeställningar. Det övergripande syftet med denna studie är att utreda hur en typ av alternativ informationskälla, närmare bestämt nyhetsmedia, relaterar till upplyst förståelse. Mer specificerat är syftet att utreda förhållandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap hos högskolestudenter utifrån både lokal och nationell kontext. Detta leder fram till de frågeställningar som avses besvaras i studien. Att notera är att frågeställningarna ska besvaras utifrån hur förhållandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap ser ut för svenska högskolestudenter.
Leder ökad nyhetskonsumtion till ökad politisk kunskap i både nationell och lokal kontext?
I vilken kontext, nationell eller lokal, spelar nyhetskonsumtion störst roll för den politiska kunskapen?
För att undvika missuppfattningar av syftet och frågeställningarna är ett förtydligande välkommet. Med nationell och lokal kontext avses att förhållandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap undersöks sett ur både nationellt och lokalt perspektiv. Med andra ord undersöks dels förhållandet mellan konsumtion av nationella nyheter och kunskap om nationell politik, dels förhållandet mellan konsumtion av lokala nyheter och kunskap om lokal politik.
2.1 Avgränsningar
I Sverige sker var fjärde år riksdagsval, landstingsval och kommunalval, vilket gör det möjligt och lämpligt att undersöka sambandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap för var och en av dessa nivåer. Detta har dock inte gjorts i föreliggande studie. Den mellanliggande politiska nivån, landstinget, har utelämnats i undersökningen, vilket det finns tre skäl till. Dels begränsas studien av både tid och omfång, varför ett inkluderande av alla politiska nivåer har försvårats. Dels kan både landstingsnivån och den kommunala nivån sägas tillhöra den lokala nivån av politik, vilket gör att båda dessa inte behöver inkluderas för att studiens syfte ska
5
uppfyllas. Slutligen är kommunen den lägsta politiska nivån i Sverige och är följaktligen den mest lokala, varför denna nivå bäst anses motsvara lokal politik.
3. Teori och tidigare forskning
I följande kapitel kommer teori och tidigare forskning att diskuteras. Inledningsvis presenteras demokratiteoretiska aspekter kring studiens ämne. Därefter följer avsnitt om forskningsläget kring politisk kunskap och nyhetsmedias roll i relation till denna.
3.1 Dahl om demokrati och polyarki
Robert Dahl var och är en av de mest framstående forskarna i den demokratiteoretiska debatten.
Han utformade bland annat en idealtyp för demokrati i sin bok Demokratin och dess antagonister, i vilken kriterier ingår. Om alla de kriterier som återfinns i idealtypen uppfylls till fullo kan den demokratiska processen eller styret klassas som fullständigt demokratiskt enligt Dahl. Idealtypen består av fem kriterier, vilka följer nedan:
1. Effektivt deltagande. Detta innebär att medborgarna ska ha adekvata och lika möjligheter att både uttrycka vilket slutgiltigt avgörande de vill ha i den demokratiska processen och vara med och styra dagordningen.
2. Lika rösträtt vid det slutgiltiga avgörandet. Med detta avses att varje medborgares röst vid omröstning ska väga och räknas lika mycket.
3. Upplyst förståelse. Här menas att varje medborgare bör ha adekvata och lika möjligheter att ta del av och sedan fundera över det val som bäst tjänar dennes intressen.
4. Kontroll över dagordningen. Demos, alltså de medborgare som är röstberättigade, måste ha exklusiv möjlighet att bestämma hur och vad som ska föras upp på den politiska dagordningen.
5. Allomfattande medborgarskap. Alla vuxna medlemmar av sammanslutningen ska inkluderas i demos och vara röstberättigade, förutom personer som är på tillfälligt besök eller bevisligen är mentalt handikappade (Dahl, 2002, s. 170–203).
Dahl anser sig vara medveten om att hans idealtyp för demokrati och dess kriterier är svåra att uppfylla fullständigt i verkligheten. Med anledning av detta använder sig han även av begreppet polyarki, som är en politisk ordning i vilken ingår demokratiska institutioner. En polyarki kan således tolkas som det vi vanligtvis benämner som demokrati, med skillnaden att polyarkin är mer verklighetsorienterad, mer realistisk att uppnå och speglar samtidens politiska system bättre. Dahl sätter upp sju institutioner som ska finnas i en polyarki i en modell som kan användas för att mäta hur pass ”demokratisk” en nationalstat är i verkligheten. Alla dessa
6
institutioner kommer inte att diskuteras i denna teoridel, utan endast de delar av modellen som är relevanta för studien. Ett viktigt kännetecken för polyarkin som är relevant för föreliggande studie är att medborgarna ges rätten att ha möjlighet att motsätta sig och rösta bort de förtroendevalda, det som även kan benämnas som ansvarsutkrävande; om de förtroendevalda handlar på ett sätt som medborgarna inte gillar har dessa möjligheten att utkräva ansvar genom att frånta makten från de förtroendevalda i nästa val.
Vidare sammanflätar Dahl de institutioner som ingår i modellen för polyarki med sin idealtyp för demokrati, detta eftersom det intressanta enligt honom är hur polyarki förhåller sig till demokrati. Han menar att de sju institutionerna i polyarkin är nödvändiga för att hans fem villkor i idealtypen för demokrati ska vara uppfyllda. Hur dessa kriterier och institutioner förhåller sig till varandra kan förstås i figuren nedan.
Figur 1. Dahls institutioner i polyarkimodellen och förhållandet till kriterierna i idealtypen för demokrati.
Källa: Dahl, 2002, s. 345.
Vad som är relevant för uppsatsen är de institutioner som berör möjlighet till politisk kunskap, vilket främst tar sikte på villkoren effektivt deltagande och upplyst förståelse i Dahls idealtyp.
Särskilt den sjätte institutionen i polyarkimodellen, alternativa informationskällor, är viktig för föreliggande studie. Denna definieras som:
6. Alternativa informationskällor. Medborgarna har rätt att använda och hitta alternativa informationskällor, vilka är skyddade enligt lag (ibid.).
Alternativa informationskällor är alltså enligt Dahl viktiga för att ett effektivt deltagande ska kunna ske och en upplyst förståelse ska kunna finnas hos medborgarna. De alternativa informationskällorna, däribland fria medier, är således viktiga för att medborgarna ska kunna uttrycka vilken valutgång de föredrar, att verka ansvarsutkrävande, samt för att kunna ta reda på vilka alternativ som bäst tjänar deras intressen. I polyarkimodellen och i idealtypen för demokrati nämns dock inget om att medborgarna har en skyldighet att vara pålästa om det politiska läget, utan att möjligheterna till att vara det ska ges. Implicit kan det dock tolkas att
7
pålästa medborgare är eftersträvansvärt, via uppsättningen av dessa kriterier och institutioner.
Ett exempel på detta är att Dahl menar att medborgarna ska ges möjlighet att uttrycka vilket val som bäst tjänare dennes intresse; något som omöjliggörs om personen i fråga inte har kunskap om vad för intressen de olika alternativen försvarar.
3.2 Den politiska kunskapens roll i demokratier
I klassisk demokratiteori är det erkänt att det är nödvändigt att röstberättigade medborgare ska vara tillräckligt pålästa om den politik som drivs och information om de valmöjligheter de har för att kunna bete sig rationellt vid omröstningar. Att ha ett politiskt intresse och kännedom om densamma anses vara avgörande egenskaper hos medborgarna för att den representativa demokratin ska fungera effektivt (Kleinberg och Lau, 2019; Luskin, 2003; Lupia och McCubbins, 1998).
Samtidigt finns mycket forskning som indikerar att medborgarna sällan har just dessa egenskaper, utan istället kan beskrivas som ignoranta och okunniga gällande politik. Oscarsson (2007), framhåller att politisk okunnighet hos medborgarna är ett genomgående stadigt resultat i forskningen kring detta ämne. Neuman (1986) menar vidare att få väljare möter de nödvändiga krav på politisk kännedom och politiskt intresse som är av vikt för den moderna demokratin.
Forskning visar även att väljare i Sverige är mer informerade och kunniga jämfört med en amerikansk och sydeuropeisk kontext (Milner, 2002), även om nivån av kunnighet inte heller här är genomgående imponerande. Oscarsson (2007) menar vidare att det samtidiga tillståndet mellan okunniga väljare och fortlevandet av demokratin kan ses som en paradox, och frågar sig vad denna okunnighet i så fall har för politiska och demokratiska konsekvenser. I sin artikel
“A Matter of Fact? Knowledge Effects on the Vote in Swedish General Elections” undersöker han konsekvenserna av okunniga väljare för valutgången i Sverige. Han genomför ett hypotetiskt val med ett scenario där väljarna är fullt informerade och kommer fram till att valutgången i vissa av de svenska valen hade sett annorlunda ut, så pass annorlunda att vissa av de svenska regeringarna hade förlorat val som de i verkligheten vann.
Sålunda visar forskningen att en politisk kunnighet inte endast har ett proceduriellt värde inom demokratisk teori; en fullt informerad befolkning kan även påverka valutgången, mandatfördelningen och således också regeringsbildandet.
3.3 Politisk kunskap på nationell och lokal nivå i en svensk kontext
Svenska forskare inom statskunskap har genom historien, och så även idag, intresserat sig för nivån av politisk kunskap hos medborgarna gällande politik som drivs på nationell och lokal
8
nivå. I denna forskning framkommer att den politiska kunskapen genomgående är lägre när det handlar om kommunalpolitik jämför med politik som drivs på nationell nivå i riksdagen. Bland annat är kännedomen om sakfrågor och politikerkännedomen lägre på kommunalnivå jämfört med riksdagsnivå hos väljarna (Lidström, 2012; Holmberg 2006, 2011, 2013).
Ytterligare exempel på denna okunskap är att en relativt hög andel västsvenskar inte har någon uppfattning om huruvida de anser att de kommunala organen sköter sina uppgifter eller inte (Ohlsson, 2013). Detta är givetvis ett problem för den representativa demokratin på lokal nivå.
Att Sverige har en gemensam valdag för de nationella och lokala valen nämns ofta som ett problem i detta sammanhang; de lokala valen riskerar att hamna i skuggan av de nationella valen, vilket orsakar en sämre kunskap hos medborgarna gällande politiken på kommunal nivå.
Med anledning av detta har den svenska regeringen tidigare tillsatt en utredning om en eventuell övergång till skilda valdagar för de nationella och lokala valen i syfte att öka fokus på de lokala valen (SOU 2016:5). Ett ökat fokus på de lokala valen skulle i teorin kunna öka den politiska kunskapen hos medborgarna gällande den kommunala politiken, vilket därmed skulle förbättra möjligheterna till ansvarsutkrävande och vara bra för den representativa demokratin. Samtidigt skulle med största sannolikhet skilda valdagar leda till ett lägre valdeltagande, vilket var en av anledningarna till att förslaget om skilda valdagar inte fick stöd av utredningen (ibid.).
Mot bakgrund av det problematiska läget när det gäller nivån av lokalpolitisk kunskap hos svenska medborgare, samt att stora förändringar som skilda valdagar inte är aktuella, krävs andra metoder för att främja politisk kunskap. Det är till denna fråga som föreliggande studie avser bidra med information. I forskningen återkommer nämligen ofta den roll som nyhetsmedier spelar i bidragandet till politisk kunskap, något som utvecklas i nästkommande stycke.
3.4 Politisk kunskap och nyhetskonsumtion
Relationen mellan nyhetsmedia och politik är enligt många mycket viktig för en fungerande demokrati. En granskade journalistik som kan tillgodose medborgarna med politisk information som de kan använda för att bilda sig en åsikt och sedan agera ansvarsutkrävande i omröstningar är en avgörande funktion för demokratin, vilket bland annat får stöd av det som tidigare nämnts om alternativa informationskällor av Dahl. Det finns forskning som visar att konsumtion av media i allmänhet bidrar till ökad politisk kunskap, även om tidigare studier inte entydigt kommer fram till samma tydliga resultat (De Vreese och Boomgaarden, 2006).
9
De flesta studier indikerar dock på att mediekonsumtion i allmänhet och nyhetskonsumtion i synnerhet påverkar nivån av politisk kunskap positivt. Bland annat framkommer i en studie av Holz-Bacha och Norris (2001) att konsumtion av avgiftsfri television har en positiv koppling till nivån av politisk kunskap, samt att det finns en svag positiv korrelation mellan att ofta se på nyheter och politisk kunskap.
I en mer lokal kontext framkommer i en studie av Chaffee och Wilson (1977) att nivån av politisk kunskap gällande den lokala politiken är högre hos befolkningen i geografiska områden där det finns fler tidningar. 2014 års statliga Demokratiutredning (2014, s. 10) bekräftar också nyhetsmedias roll för politisk kunskap. I denna framkommer att information som kan leda till politisk kunskap i grund och botten kan fås på tre sett: genom egna erfarenheter, genom diskussioner med andra personer och genom medier.
Med anledning av det som sagts i föregående avsnitt om den låga nivån av politisk kunskap hos svenska medborgare om kommunalpolitik är det viktigt att undersöka vilken roll lokal media spelar i denna fråga. Sambandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap är något som forskningen lämnar relativt obesvarad i en svensk lokal kontext, varför denna studie avser bidra med information kring detta. Att förekomsten av lokala nyhetsredaktioner i Sverige blir allt lägre (Karlstads universitet, 2017) motiverar en sådan undersökning ytterligare. Även sambandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap i nationell kontext är relevant för studien, för att kunna jämföra sambandet mellan dessa nivåer.
3.5 Prövbara hypoteser
Mot bakgrund av den teori och tidigare forskning som hittills har presenteras i kapitel tre följer i detta avsnitt tre hypoteser som prövats i föreliggande studie. Dessa är utformade utifrån vad som har framkommit om förhållandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap och är nycklar till att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna. Att notera är att hypoteserna prövas för populationen högskolestudenter. Hypotes tre kräver en mer utförlig motivering som har att göra med urvalsmetoden. En sådan motivering finns därför i avsnitt 4.2.
Hypotes 1. Ökad konsumtion av nationella nyheter leder till ökad kunskap om nationell politik.
Hypotes 2. Ökad konsumtion av lokala nyheter leder till ökad kunskap om lokal politik.
10
Hypotes 3. Att konsumera lokala nyheter har en större påverkan på ens kunskap om lokal politik än vad konsumtion av nationella nyheter har för ens kunskap om nationell politik.
4. Metod och material
I följande del av studien presenteras den metod använts för att genomföra undersökningen samt det material som har insamlats.
4.1 Metod
Den metod som används i denna uppsats kan beskrivas som kvantitativ med en hypotetisk- deduktiv ansats. Med detta menas att vi undersöker och testar en hypotes mot det insamlade materialet eller empirin för att kunna styrka eller falsifiera samma hypotes (Esaiasson et al., 2017, s. 40). Varför en kvantitativ metod valdes framför en kvalitativ metod kan motiveras genom att möjligheterna att finna och se generella mönster är mer fördelaktiga vid användning av kvantitativ metod. En kvantitativ metod och prövandet av hypoteser på det insamlande materialet är därför bra tillvägagångssätt för att studiens syfte och frågeställningar ska kunna besvaras. En kvalitativ metod är att föredra vid mer djupgående undersökningar då upplevelser, orsaksförlopp och åsikter är eftersträvansvärt material för studien (ibid., s. 156.), vilket alltså inte är fallet i denna uppsats.
De hypoteser som presenterades i föregående kapitel har prövats med hjälp av regressionsanalyser. Sådana analyser syftar till att undersöka sambandet mellan två eller fler variabler kan möjliggöra bland annat isolering (Teorell och Svensson, 2007, s. 166).
Hypoteserna prövas utifrån de riktningskoefficienter som erhålls i regressionsanalyserna och huruvida resultaten är statistiskt säkerställda eller inte. I samtliga regressionsanalyser fungerar politisk kunskap som beroende variabel och nyhetskonsumtion och kontrollvariabler som förklaringsvariabler. Hypotes ett och två får stöd då det finns en positiv samvariation mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap samt om dessa samband är statistiskt signifikanta.
Hypotes tre får stöd om sambandet mellan konsumtion av lokala nyheter och kunskap om lokal politik är starkare än sambandet mellan konsumtion av nationella nyheter och kunskap om nationell politik.
Vidare föll valet på att genomföra en enkätundersökning för att insamla den data som ligger till grund för hypotesprövningen. För att kunna möta de fördelar kring generella mönster som kvantitativa undersökningar har behövs ett relativt stort antal deltagare, varför en
11
enkätundersökning är lämplig. Att genomföra lika många intervjuer som deltagare i uppsatsens enkät hade inte varit möjlig givet studiens tidsram eller i övrigt rent praktiskt. För att ytterligare underlätta att ett större antal enkätsvar skulle uppnås föll valet på att göra en webbenkät.
Dahmström (2011, s. 88-94) framhåller att webbenkäter tidsmässigt är snabba att genomföra tack vare att utdelning av enkäten kan ske via internet. Dessutom erhålls en registrering av datamaterialet direkt vid insändandet av enkäten, data som sedan enkelt kan sammanställas och analyseras (ibid.).
Samtidigt finns nackdelar med webbenkäter som inte förekommer vid genomförande av andra metoder. Webbenkäter tenderar att ha ett högt svarsbortfall på grund av att de kan glömmas bort eller ignoreras av de tillfrågade deltagarna, samt att det ställer krav på de tillfrågade att de faktiskt nås av förfrågan att delta i enkäten, vilket inte är något som kan garanteras (Dahmström, 2011, s. 88-94; Trost och Hultåker, 2007, s. 127-136). Dessutom återfinns en risk för oärliga svar eller ”fusk” i uppsatsens enkätundersökning, en risk som förvisso föreligger även vid genomförande av postenkäter. Flera av de frågor som ingår i uppsatsens enkätundersökning berör deltagarnas kunskap om politik. Kring detta förs ytterligare diskussioner i avsnitt 4.5.
4.2 Urval
Studiens urval av deltagare i enkätundersökningen föll på studenter i Uppsala. Givet tidsramen för studien var närheten till studenter i Uppsala skälet till att just uppsalastudenter tillfrågades att delta i undersökningen. Varför studenter är den population som undersöks är på grund av de speciella omständigheter som dessa befinner sig i rörande den plats de lever och övrigt levnadssätt. Högskolestudenter har ofta flyttat till studieorten just för att studera och har således inte bott i staden särskilt länge. Dessutom har många studenter som avsikt att vid studiernas slut söka sig vidare till andra orter för arbete eller annat. Med anledning av att många studenter spenderar en relativt kort tid i studieorten är dessa intressanta att undersöka utifrån ett demokratiskt perspektiv; mer specificerat väcks tankar kring om denna begränsade tid påverkar huruvida dessa sätter sig in i den lokala politiken eller inte. Att studenter dessutom ofta spenderar mycket tid med andra studenter som lever i en liknande situation gällande bostadsort och framtida tankar kring densamma är ytterligare en aspekt som stärker intresset för studenters engagemang och kunskap inom den lokala politiken. Dessa tankar kring studenters levnadssätt och hur insatta de är i den lokala politiken är demokratiskt relevant utifrån det som tidigare skrivits om upplyst förståelse och ansvarutkrävande, inte minst mot bakgrund av att studenter utgör en relativt stor andel av Uppsalas befolkning och således kan ha stor påverkan på
12
kommunalvalets utgång. Det faktum att studenter är högskoleutbildade skapar också ett intresse kring deras nivå av politisk kunskap.
Mot bakgrund av det som sagts om studenters levnadsförhållanden kan så en motivering av studien i allmänhet och hypotes tre i synnerhet tydligare göras. Enligt vad som framkom i tidigare forskning kan information som kan leda till politisk kunskap främst fås på tre sätt.
Dessa är genom egna erfarenheter, genom diskussion med andra människor och genom media.
Eftersom studenters levnadsförhållanden ofta innebär att de är relativt nyinflyttade och ofta umgås med andra studenter skulle det kunna tänkas att de inte får särskilt mycket information om den lokala politiken genom egna erfarenheter och diskussioner. Gällande den nationella politiken kan det tänkas att de har mer egna erfarenheter och också har lättare att diskutera denna med andra studenter. Enligt dessa resonemang skulle således konsumtion av lokala nyheter utgöra en relativt sett starkare källa till kunskap om lokal politik än vad konsumtion av nationella nyheter utgör för kunskap om nationell politik. Sammantaget lägger denna diskussion grunden för varför gruppen högskolestudenter är viktiga att undersöka. Enligt dessa resonemang är också formuleringen av hypotes tre motiverad.
Vidare följer ytterligare diskussion om studiens population, alltså högskolestuderande. Med population avses samtliga enheter, eller i det här fallet människor, som studien gör ett urval ifrån (Bryman, 2018, s. 227). Av logiska anledningar är det svårt eller omöjligt att undersöka eller erhålla enkätsvar från alla högskolestuderande, alltså att genomföra ett totalurval, varför ett urval från populationen behöver göras. Ett urval från populationen kan antingen vara ett sannolikhetsurval eller ett icke-sannolikhetsurval. Vid ett sannolikhetsurval väljs de analysenheter som är med i undersökningen slumpmässigt och vid ett icke-sannolikhetsurval väljs analysenheterna på andra sätt en slumpmässigt, vilket innebär att vissa enheter har större chans än andra att delta i undersökningen (ibid.). Esaiasson et al. (2017, s. 100) lyfter fram flera fördelar med att göra ett slumpmässigt urval. Bland annat minimeras vid ett sådan urvalsmetod risken för att undersökningen koncentreras kring analysenheter som passar den aktuella hypotesen, samt att chanserna ökar för att vi får en mer representativ variation kring de relevanta variablerna jämfört med ett icke-sannolikhetsurval. Dessa anledningar gör att en generalisering av resultatet från en sådan undersökning till aktuell population kan motiveras, eftersom ett korrekt utfört slumpmässigt urval har egenskapen att vara en relativt bra miniatyrkopia av populationen som resultatet generaliseras till (ibid., s. 170). Dessa argument för att ett sannolikhetsurval möjliggör en generalisering av resultatet kan inte sägas vara
13
aktuella vid ett icke-sannolikhetsurval, eftersom det är just det slumpmässiga i urvalet som är den främsta nyckeln till representativitet och därmed generalisering. Detta utgör starka argument för att ett sannolikhetsurval är att föredra, så även i denna studie. Dock finns ibland omständigheter som omöjliggör att ett sannolikhetsurval kan genomföras. Bryman (2018, s.
222) nämner flera av dessa omständigheter. En av dessa omständigheter som Bryman framhåller är då det kan vara svårt eller omöjligt att åstadkomma och genomföra ett sannolikhetsurval, där svårigheterna åsyftar möjligheten att få fram ett representativt stickprov eller att de för studien givna resurserna tids- och kostnadsmässigt kan begränsa möjligheten att göra ett sannolikhetsurval (ibid.). Ytterligare en anledning till att ett icke-sannolikhetsurval genomförs kan vara då det finns särskilda möjligheter att undersöka en speciell grupp, varför forskaren inte vill missa chansen att undersöka denna (ibid.).
Mot bakgrund av det som sagts ovan om sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval används i denna studie ett icke-sannolikhetsurval. Detta motiveras främst genom de begränsade möjligheterna givet studiens resurser. Att genomföra ett sannolikhetsurval och därmed slumpmässigt välja ut studenter som är aktuella för deltagande i enkätundersökningen är rent praktiskt en omöjlighet mot denna bakgrund. Att exempelvis få fram kontaktuppgifter till alla studerande vid Uppsala universitet och SLU är en sådan omöjlighet varför detta inte är genomförbart. Att göra en urvalsram, det vill säga få en överblick och göra en förteckning över alla analysenheter i populationen, är också enligt Esaiasson et al. (2017, s. 174-175) en svårighet som ibland omöjliggör ett slumpmässigt urval. Istället är alltså ett sannolikhetsurval den urvalsmetod som har använts i enkätundersökningen. Mer preciserat har en blandning av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval gjort. Med bekvämlighetsurval avses att de personer som deltar i undersökningen är nära till hands för forskaren och är därför enkla att kontakta och tillfråga om dessa vill delta i undersökningen. Esaiasson et al. (2017, s. 189) menar att man vid ett bekvämlighetsurval inte alls bekymrar sig kring urvalsramen för studien. Detta kan till viss del sägas vara fallet i denna studie, eftersom en förteckning över alla studerande vid Uppsala universitet och SLU, inte kan skapas. Samtidigt finns i genomförandet tankar kring vilka som enkätundersökningen har riktat sig till. I introduktionstexten till enkäten finns tre krav som deltagarna behöver uppfylla för att kunna delta i undersökningen. Det första kravet är att de är aktivt studerande vid Uppsala universitet och de två andra kraven är att deltagarna ska ha röstat i riksdagsvalet och kommunalvalet i Uppsala 2018. Således finns en noga uttänkt idé om vilka personer som är aktuella för deltagande i enkätundersökning och därmed är en del av urvalet.
Utifrån dessa krav har enkäten skickats ut till studenter som antas ha studerat i Uppsala sedan
14
åtminstone 2018, för att dessa krav ska kunna uppfyllas. Varför dessa krav för deltagande i undersökningen finns är något som beskrivs i avsnitt 4.5.
Som nämnts ovan är snöbollsurval också en urvalsmetod som tillämpats. Esaiasson et al (2017, s. 190) beskriver att ett snöbollsurval innebär att de analysenheter som i första läget kontaktas för deltagande i undersökningen i sin tur skickar vidare forskaren till andra personer som är relevanta för deltagande i densamma. På detta vis kan fler och fler personer och analysenheter kontaktas för att delta i undersökningen. I fall då det kan vara svårt att med andra urvalsmetoder få tag i personer som utgör en del av den aktuella populationen, eller tillräckligt många, kan snöbollsurvalet utgöra en förutsättning för att undersökningen överhuvudtaget ska kunna genomföras (Dahmström, 2011, s. 269; ibid., s. 191). Detta kan sägas vara aktuellt i föreliggande studie med anledning av det som redan nämnts angående de begränsade möjligheterna och resurserna att få tag i tillräckligt antal deltagare med ett slumpmässigt urval.
Samtidigt återfinns vanligtvis de risker rörande bristfälliga möjligheter att erhålla ett representativt urval och därmed sämre möjligheter till generalisering av resultatet även vid genomförande av ett snöbollsurval, liksom vid ett bekvämlighetsurval (ibid.).
Det bör dock framhållas att urvalet är genomfört på ett sådant sätt att en viss generalisering av undersökningens resultat ändå anses kunna göras. Det som framförallt framhålls som negativt med ett icke-sannolikhetsurval är just att urvalet riskerar bli skevt mot populationen;
analysenheterna kan vanligtvis inte kan sägas vara representativa för befolkningen. Att en sådan skev representativitet skulle föreligga i studien finns dock inget stöd för enligt det insamlade materialet. Deltagarna i undersökningen verkar inte, enligt vad som framkommer i resultatdelen, ha egenskaper eller värden på relevanta förklaringsvariabler som skiljer sig åt mot övriga universitetsstudenter i Uppsala. Att just de studenter som deltagit i undersökningen skulle ha sämre eller bättre kunskap om politik på lokal och nationell nivå jämfört med övriga studenter, och att detta skulle vara en konsekvens av ett skevt urval, finns därför inga starka argument för. Det bör förvisso framhållas att deltagarna i undersökningen kan skilja sig åt mot populationen på variabler som inte inkluderats i studien. Huruvida detta är fallet eller inte kan inte diskuteras eftersom det inte har undersökts. Samtidigt kan det argumenteras för att sådana olikheter inte är av stor betydelse för möjligheterna att generalisera resultatet, detta med anledning av att förklaringsvariablerna valts utifrån vad som enligt tidigare forskning menar är relevant då politisk kunskap ska undersökas. Med andra ord anses det inte finnas någon risk att undersökningens resultat skulle vara så pass annorlunda vid ett sannolikhetsurval att slutsatser och analyser som gjorts i studien skulle kunna ogiltigförklaras, varför en generalisering till
15
populationen universitetsstudenter i Uppsala åtminstone kan göras. Av samma anledningar, det vill säga att det inte föreligger risk för betydelsefull bristande representativitet, generaliseras resultatet till universitetsstudenter i Sverige. Att studenter i Uppsala skulle skilja sig avsevärt mycket från studenter i övriga Sverige på för undersökningen relevanta variabler finns ingen anledning att tro. Även om studenter i andra städer inte bör skilja sig avsevärt mycket från uppsalastudenter kan givetvis olikheter finnas mellan dessa. Av denna anledning görs en försiktigare typ av generalisering; de generaliseringar som görs har ambitioner att se tendenser hos denna population.
4.3 Operationalisering och presentation av variabler
Vad som anförts ovan leder till en presentation av studiens operationalisering och de variabler som inkluderats i undersökningen. Att operationalisera innebär enligt Esaiasson et al. (2017, s.
56) att en teoretisk definition tilldelas operationella indikatorer. Med detta menas att det vi vill undersöka ska översättas till faktiskt mätbara variabler. Detta är en kritisk del i forskningen;
dels då den teoretiska definitionen av det aktuella begreppet, dels då de operationella indikatorer som används, är av stor betydelse för studiens resultat och tillförlitlighet (ibid.). I den enkätundersökning som genomförts undersöks respondenternas politiska kunskap, både gällande nationell och lokal politik, samt faktorer som antas kunna påverka deras nivå av politisk kunskap. Politisk kunskap utgör i undersökningen en beroende variabel och nyhetskonsumtion utgör en oberoende variabel. Med detta menas det ska undersökas huruvida, och i så fall hur mycket, nyhetskonsumtion påverkar nivån av politisk kunskap i linje med de hypoteser som utformats. Givetvis innebär inte nyhetskonsumtion per automatik att en person konsumerar nyheter om just politik. Att mäta nyhetskonsumtion i allmänhet kan dock ge en indikation på hur mycket nyheter om politik som en person konsumerar, varför mätning av nyhetskonsumtion i allmänhet är motiverad.
I sammanhanget är det dock lämpligt att diskutera den kausala ordningen mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap för att utreda vad som är orsak och verkan, vilket är viktigt för möjligheterna att kunna göra realistiska slutsatser (Esaiasson et al., 2017, s. 69). I detta fall kan tidsordningen uppfattas som självklar; att konsumera nyheter kan innebära att en person får information om politik som gör att hen blir mer kunnig om densamma. Genom att experimentellt vända på tidsordningen blir detta ytterligare klarare. Politisk kunskap orsakar inte att en person läser nyheter, det är snarare ens politiska intresse som skulle kunna leda till nyhetskonsumtion. Huruvida politiskt intresse verkligen föregår nyhetskonsumtion i tiden eller inte är mer svårutrett. Detta är dock inte relevant för resonemanget kring den kausala ordningen
16
mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap. Det bör dock framhållas att en eventuell förekomst av samvariation mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap inte per automatik bekräftar att det finns ett kausalt förhållande mellan dessa variabler, bland annat med anledning av att det inte kan fastslås exakt vilka nyheter som har konsumerats. För att helt säkerställa kausaliteten hade något typ av experiment behövt göras. Eftersom något sådant inte förekommer i studien kan kausaliteten därför inte säkerställas till fullo. Det som däremot kan göras är att föra resonemang om vad som är den rimliga tolkningen av hur dessa två variabler förhåller sig till varandra, vilket alltså gjorts ovan, och är det som motiverar en undersökning av sambandet mellan variablerna. Att detta förhållande mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap undersökts i tidigare forskning bekräftar också tolkningen är rimlig.
Vidare återfinns i enkätundersökningen ett antal kontrollvariabler som också antas kunna påverka nivån av politisk kunskap. Att inkludera kontrollvariabler är viktigt i kvantitativ forskning och vid analyser av datamaterial för att kunna undersöka om det finns andra förklaringsfaktorer än den oberoende variabel som studien fokuserar på, samt om dessa påverkar sambandet mellan den oberoende variabeln och den beroende variabeln (Esaiasson et al., 2017, s. 126; Dahmström, 2011, s. 233). Med andra ord kan vi genom att ta hänsyn till andra eventuella förklaringsfaktorer undersöka styrkan i sambandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap på ett mer nyanserat sätt. Vilka förklaringsfaktorer som inkluderades i undersökningen utöver den oberoende variabeln nyhetskonsumtion baserades främst på vad som har framförts som relevanta faktorer i tidigare forskning rörande politisk kunskap, ibland med viss anpassning till den kontext som studien fokuserar på. Kontrollvariablerna spelar inte bara en roll som alternativa förklaringsfaktorer; de kan även användas för att jämföra delar av urvalet med varandra. Exempelvis kan vissa åldersgrupper eller kön jämföras mot varandra tack vare dessa frågor. Nedan följer en figur med syfte att förtydliga operationaliseringen av studien.
17 Figur 2. Operationalisering.
Variabler
Frågor
Instruktioner om hur respektive fråga och variabel har kodats inför regressionsanalysen går att finna i tabell 1 nedan. Vissa av variablerna har kodats om för att regressionsanalyserna ska kunna genomföras. Regressionsanalyser kräver enligt Teorell och Svensson (2007, s. 160) i vanliga fall att variablerna befinner sig på lägst intervallskalenivå, vilket innebär att det finns ett konstant avstånd mellan de värden som variabeln kan anta. De poängterar dock att variabler som befinner sig på en lägre nivå än intervallskala i vissa fall kan användas ändå. Detta framförallt i de fall som variabeln endast kan anta två värden, så kallade dikotoma variabler eller dummyvariabler, samt ifall variabeln har fler än fem skalsteg. Vissa av de variabler som
Undersöka sambandet mellan nyhetskonsumtion och politisk kunskap
Enkätundersökning
Kön Institution
vid universitetet
Tre variabler om socialt nätverk
(se frågor för variabler)
Politiskt intresse Ålder
Nyhets- konsumtion nationellt/lokalt
Kön
Är du aktiv i någon förening utanför student- livet i Uppsala?
Har du ett arbete utanför Uppsalas studentliv?
Ålder
Hur många år har du bott i
Uppsala?
På vilken eller vilka institutioner
vid Uppsala universitet eller SLU studerar du denna termin?
Hur intresserad är du i allmän- het av politik?
Hur ofta konsumerar du
svenska riksnyheter/
nationell press?
Hur ofta konsumerar du lokala nyheter/
press om Uppsala eller Uppland?
18
listas nedan uppfyller inte dessa krav fullt ut, då dessa endast har fyra skalsteg och inte har konstanta sådana. Trots detta inkluderas dessa i regressionsanalyserna, även om det hade varit gynnsamt om de hade kunnat anta fler värden.
Tabell 1. Kodning av kontrollvariabler och oberoende variabel nyhetskonsumtion.
Fråga Variabelnamn Initial kodning Ev. omkodning.
Kön Kön 0: Kvinna. 1: Man.
2: Annat/ vill inte uppge.
Endast könen man och kvinna används i
analyserna som inkluderar variabeln kön, då som,en dikotom variabel.
0: Kvinna. 1: Man.
Ålder Ålder Diskret variabel som
antar värdet för antalet helår respondenten har fyllt. Ett skalsteg = ett år.
På vilken eller vilka institutioner vid Uppsala universitet eller SLU studerar du denna termin?
Institution/
fakultet_sam_dummy
Kategorisk variabel med institutionsnamn.
Har omkodats till en dikotom variabel utifrån fakultetstillhörighet som fick namnet
fakultet_sam_dummy:
0: Ej samhällsvetare.
1: Samhällsvetare.
Hur många år har du bott i Uppsala?
År som Uppsalabo Diskret variabel som antar värdet för antalet helår respondenten bott i Uppsala. Ett skalsteg = ett år.
Är du aktiv i någon förening utanför studentlivet i Uppsala?
Föreningsaktiv Dikotom variabel.
0= Nej. 1 = Ja.
Har du ett arbete utanför Uppsalas studentliv?
Arbetar Dikotom variabel.
0= Nej. 1 = Ja.
Hur intresserad är du i allmänhet av politik?
Politiskt intresse Kan anta fyra värden.
0= Inte alls intresserad.
1= Inte särskilt intresserad.
2= Ganska intresserad.
3= Mycket intresserad.
Ett skalsteg upp innebär således ett steg upp i intressenivå.
Hur ofta konsumerar du svenska riksnyheter/
nationell press?
Konsumtion av nationella nyheter
I enkätundersökningen kodad som:
Mer sällan (än 2 dagar i veckan)/aldrig.
2-4 dagar i veckan.
5-6 dagar i veckan.
Dagligen.
Har omkodats till att ange ett exakt antal dagar i veckan som en person konsumerar nyheter utifrån medelvärden, vilket är den kodning som används i
analyserna.
Mer sällan (än 2 dagar i
veckan)/aldrig motsvarar 0 dagar.
2-4 dagar i veckan motsvarar 3 dagar.
5-6 dagar i veckan motsvarar 5,5 dagar.
Dagligen motsvarar 7 dagar.
Hur ofta konsumerar du lokala nyheter/ press om Uppsala eller Uppland?
Konsumtion av lokala nyheter
Samma som ovan. Samma som ovan.
19 4.4 Operationalisering av politisk kunskap
Vidare krävs att begreppet politisk kunskap, den beroende variabeln, operationaliseras. Detta görs enskilt från den operationalisering av studien som beskrivits ovan, vilket motiveras genom att detta begrepp kräver mer precisa och tydliga förklaringar än de övriga variablerna, samt dess centrala betydelse för studien. Inledningsvis är det därför nödvändigt att politisk kunskap tillskrivs en teoretisk definition, dels då politisk kunskap är ett begrepp som lämnar utrymme för tolkning, dels den centrala betydelsen av politisk kunskap för studien. Att begreppet behöver definieras är också nödvändigt för att förstå varför de frågor kring politisk kunskap som ställts i enkätundersökningen är relevanta för mätningen av densamma. Goda argument krävs för att legitimera den valda teoretiska definitionen och detta görs bäst genom sökning bland tidigare forskning för att se hur politisk kunskap tidigare tolkats och definierats. Genom sökning i tidigare forskning kan det konstateras att politisk kunskap tilldelas många olika definitioner, där vissa forskare skapar nya definitioner och andra refererar till definitioner i tidigare studier.
Återkommande och gemensamt för dessa definitioner är dock att de tar sikte på faktakunskaper om politik som personer har. Delli Carpini och Keeter (1996) har skapat en definition som är ofta använd och refererad till. Denna definition av politisk kunskap kommer även användas i föreliggande studie, och lyder:
”den mängd av faktauppgifter med politiskt innehåll som finns lagrad i en individs långtidsminne” (Delli Carpini och Keeter, 1996, s. 10, egen översättning).
Varför just denna definition används motiveras delvis mot bakgrund av att den är vanligt förekommande i forskningen. Vidare motiveras användningen av denna definition genom att definitionen är relativt öppen för tolkning jämfört med andra vanligt förekommande definitioner. En mer ”stängd” definition som är populär inom forskningen har skapats av Boudreau och Lupia (2011). Denna tar sikte på den faktiska metoden och de faktafrågor som används i studien, där politisk kunskap anses synonymt med individers förmåga att svara rätt på ett specifikt set av faktabaserade frågor om politik. Även i denna definition kan det urskiljas att det är faktakunskaper om politik som är centralt när det talas om politisk kunskap. Dock innebär denna definition i praktiken att varje forskare som använder denna egentligen definierar politisk kunskap som de frågor som används i undersökningen. Kunskap begränsas i detta fall således till de ställda frågorna, vilket inte kan sägas vara verklighetsorienterat. Givetvis kan de deltagande i studien ha kunskaper om politik som frågorna i undersökningen inte berör. Att via denna definition ogiltigförklara dessa kunskaper som politisk kunskap är inte aktuellt i
20
föreliggande studie, varför den bredare definitionen av Delli Carpini och Keeter föredras och används.
Givetvis är användandet av Delli Carpini och Keeters definition inte heller oproblematiskt. Mot bakgrund av att denna definition är mer öppen för tolkning följer problem kring hur definitionen översätts i faktiskt mätbara variabler, det vill säga operationaliseringen. Dessa översättningsproblem är dock alltid relevanta, oavsett hur mycket utrymme för tolkning som den teoretiska definitionen lämnar. Esaiasson et al. (2017, s. 56) menar att även om vi enas kring en teoretisk definition finns det inga självklara sätt att operationalisera densamma. Även när det gäller själva mätandet av politisk kunskap är det därför lämpligt undersöka hur man har gått tillväga i tidigare forskning. Vanligt förekommande är att man i forskningen delar upp faktakunskaper i två olika delar: dels generell kunskap om det politiska systemets utformning, dels specifika kunskaper om bland annat partier, företrädare och politiska sakfrågor (Pastarmadzhieva, 2015).
Utifrån denna tolkning av vad faktakunskaper innebär har frågorna i enkätundersökningen utformats på så sätt att det är både dessa generella och specifika kunskaper om politik som mäts hos respondenterna. Vidare har de frågor och svarsalternativ som återfinns i enkätundersökningen rörande politisk kunskap utformats och formulerats på sådana sätt som förekommit i tidigare forskning, med viss anpassning till den kontext som är relevant för studien. SOM-institutet vid Göteborgs universitet och deras återkommande undersökningar om politisk kunskap hos svenska väljare har fungerat som en utgångspunkt vad gäller vilka frågor som ska ställas och hur dessa och svarsalternativen ska utformas, även för frågorna som undersöker förklaringsvariablerna. Dessa undersökningar berör framförallt kunskaper om politiska sakfrågor och det politiska systemets utformning. Givetvis är SOM-institutets undersökningar större både vad gäller antal respondenter och antal frågor i studien jämfört med föreliggande studie, varför ett urval av vilka kunskapsfrågor som skulle ställas behövde göras.
Urvalet av frågor skedde på ett sådant sätt att de skulle täcka in respondenternas kunskaper vad gäller både generell och specifik kunskap för att motsvara de identifierade kunskapsområdena i tidigare forskning. Att inte lika många frågor ställs i denna studies enkätundersökning som i bland annat SOM-institutets undersökningar är en uppenbar svaghet; möjligheterna att fastställa respondenternas nivå av politisk kunskap är mer gynnsamma då fler kunskapsområden undersöks. Samtidigt återfinns alltså i enkätundersökningen frågor som avses täcka in både den generella och specifika kunskapen rörande politik, vilket syftar till att ge indikationer på nivån av politisk kunskap hos respondenterna gällande dessa två områden. Detta tillvägagångssätt
21
syftar till att ge ett så brett perspektiv som möjligt vad gäller politisk kunskap givet tidsram och övriga resurser.
Följaktligen är både den teoretiska definitionen av politisk kunskap och de operationella indikatorerna grundade i tidigare forskning. För att förmedla en tydligare bild av operationaliseringen av den teoretiska definitionen följer nedan en figur som illustrerar vad respektive fråga i enkätundersökningen syftar till att åstadkomma vad gäller information om respondenternas nivå av politisk kunskap. Respektive fråga ställdes i enkätundersökningen fristående om lokal och nationell nivå, men är sammanslagna i figuren av illustrativa skäl. Hur politisk kunskap har kodats då den används som beroende variabel i regressionsanalyserna beskrivs i resultatdelen.
Figur 3. Operationalisering av politisk kunskap.
Operationella indikatorer/frågor
4.5 Framställning och distribution av enkätundersökningen
I följande avsnitt av uppsatsen kommer tillvägagångssättet gällande framtagandet och distribueringen av enkäten att beskrivas mer ingående. Diskussionen kring själva enkätens utformning kommer i detta avsnitt att främst fokusera på den introduktionstext som återfinns i enkäten, eftersom undersökningens frågor och variabler redan presenterats i detta kapitel.
Enkätundersökningens introduktionstext och frågor går att se i bilaga 1.
Teoretisk definition av politisk kunskap:
Den mängd av faktauppgifter med politiskt innehåll som finns lagrad i en individs långtidsminne.
Generell kunskap Specifik kunskap
Vilka är de högsta beslutande organen på nationell och kommunal nivå?
Vilka partier ingår i Sveriges regering och styret i Uppsala
kommun?
Vilka fyra partier fick flest röster i valet 2018? Både nationellt och i Uppsala.
Nämn ett parti och en sakfråga som dessa driver.
Både nationellt och i Uppsala.
22
I första stycket i introduktionstexten presenteras syftet med enkätundersökningen. I stycket framgår information om vilka som tillfrågas att delta i undersökningen, vad enkäten syftar till att undersöka samt vad som ska göras med resultatet. Denna information anser Dahmström (2011, s. 174) vara nödvändig i introduktionstexter till enkätundersökningar. Vidare preciseras i nästkommande stycke i introduktionstexten vilka som är välkomna att delta i enkätundersökningen, detta genom en uppsättning av tre villkor som de deltagande ska uppfylla för att få delta. Eftersom det är studenter som är den population som studien intresserar sig för finns ett uttryckt krav på att de tillfrågade ska vara aktivt studerande. De två andra krav som framställts är att de tillfrågade ska ha röstat både i de svenska nationella valen och i Uppsalas kommunalval år 2018. Att dessa krav för deltagande har utformats kan motiveras genom att de deltagande, tack vare just dessa krav, dels inte är nyinflyttade till Uppsala, dels har röstat i dessa två val år 2018. Detta är skäl till att vara påläst om politik, både i Uppsala och nationellt, varför deltagare som uppfyller dessa krav är mer relevanta för studien jämfört med exempelvis personer som är nyinflyttade till staden. Att vara nyinflyttad till staden eller att inte ha röstat i Uppsalas kommunalval skulle kunna vara förklaringsfaktorer till låg nivå av politisk kunskap, vilket skulle kunna begränsa möjligheter till rättvisa slutsatser gällande de förklaringsfaktorer som finns i studien. Således har de deltagande i studien ingen klar legitim anledning till att vara politiskt okunniga utifrån ett demokratisteoretiskt perspektiv, även om de deltagande fortfarande kan ha andra personliga anledningar till att vara ointresserad eller politiskt okunnig.
Att alla deltagare i undersökningen uppfyller dessa tre krav kan visserligen inte garanteras.
Kontrollfrågor för att säkerställa att de deltagande uppfyller villkoren övervägdes vid planeringen av enkätens utformning. Sådana valdes dock bort mot bakgrund av att dessa krav framgår i introduktionstexten, samt de fördelar som följer med en så kort undersökning som möjligt. I en presentations- och informationstext som medföljde distribueringen av enkätundersökningen meddelades att undersökningen riktade sig till aktiva studenter, samt en uppmaning till de deltagande att läsa introduktionstexten till enkätundersökningen. Detta gjordes i syftet att deltagarna skulle uppfylla dessa krav. Dessutom framgår tydligt av introduktionstexten att deltagande omöjliggörs om kraven inte uppfylls. En indikation på att de deltagande faktiskt uppfyller villkoren är att 102 av 103 deltagare har besvarat frågan om vilken institution de studerar vid denna termin.
Vidare framgår av introduktionstexten att deltagandet i undersökningen är anonymt, vilket också är något som tydligt bör framgå i introduktionstexten (Trost och Hultåker, 2007, s. 100).
I både introduktionstexten och den informationstext som följde vid distribueringen framgår
23
också att enkäten tar några få minuter att svara på, detta eftersom risken att enkäten blir obesvarad ökar med antalet frågor (Esaiasson et al., 2017, s. 242). Det framgår också att det är meningsfullt för studien att respondenterna ska besvara frågorna utifrån sin befintliga kunskap och inte använda hjälpmedel för att ta reda på rätt svar på enkätens kunskapsfrågor. En sådan uppmaning kan anses ha både fördelar och nackdelar. En nackdel skulle kunna vara att de deltagande ändå skulle ha förstått att sådant ”fusk” inte uppskattas, och att uppmaningen istället skulle leda till att respondenterna inser att de kan ta till hjälpmedel på kunskapsfrågorna. Att deltagarna först i detta läge skulle förstå att de kan fuska är dock att underskatta respondenterna;
troligtvis förstår respondenterna att de kan ta reda på rätt svar via hjälpmedel även om denna uppmaning inte hade funnits. Med anledning av detta föll slutligen valet på att inkludera denna uppmaning om att inte använda hjälpmedel och istället tala till respondenternas moral och påpeka att studien blir meningsfull i ett läge då hjälpmedel inte tas till. Tillsammans med påpekandet av deltagandets anonymitet syftar detta således till att öka ”icke-fuskandet”, även om det givetvis med säkerhet inte kan konstateras att fuskande inte har förekommit. Data från enkätundersökningen indikerar dock på att fuskande inte verkar ha förekommit i någon större utsträckning; vissa av kunskapsfrågorna kunde endast ett fåtal respondenter svara rätt på.
Avslutningsvis framgår av introduktionstexten att respondenterna var välkomna att ta kontakt om de hade frågor eller funderingar, samt en uttryckt tacksamhet för deras deltagande. Att tydligt förmedla detta via introduktionstexten är enligt Trost och Hultåker (2007, s. 102) nödvändigt för en enkätundersökning.
Rörande själva distribueringen av enkäten har undersökningen skickats till personer som antas både ha studerat ett antal år och som fortfarande är aktivt studerande, i linje med de krav för deltagande som diskuterats ovan. En kort presentation tillsammans med en internetlänk till enkäten har skickats till e-postadresser som tillhör personer som är studerande på Uppsala universitet samt delats i sociala medier-grupper för studenter. Som nämnts tidigare tenderar webbenkäter ha ett högt svarsbortfall; det är exempelvis omöjligt att veta om alla har nåtts av inbjudan att delta i undersökningen (Dahmström, 2011, s. 88-94; Trost och Hultåker, 2007, s.
127-136). Dessutom föreligger en risk för att de personer som har nåtts av inbjudan inte uppfyller kraven för deltagande. Sammanlagt skickades enkätundersökningen ut till 462 personer och 103 av dessa deltog, vilket innebär ett stort svarsbortfall. Eftersom det inte går att säga hur många av dessa 462 personer som uppfyller kraven för deltagande går det heller inte att säga hur stort det ”verkliga” bortfallet är, även om det sannolikt är stort. Ett stort bortfall är negativt för generaliseringsmöjligheterna enligt Dahmström och Trost (2007, s. 137-138),
24
vilket främst gäller då ett sannolikhetsurval har gjorts, eftersom representativiteten riskerar bli skev. Representativiteten för urvalet i föreliggande studie har redan berörts och kommer även att behandlas i följande kapitel.
5. Resultat och analys
I detta avslutande kapitel presenteras inledningsvis enkel statistik utifrån det insamlade materialet. Vidare genomförs statistiska analyser utifrån denna data i syfte att pröva de hypoteser som utformats, alltsammans med löpande diskussioner kring resultatet utifrån tidigare forskning och teori. Eftersom urvalet är relativt litet, jämfört med liknande undersökningar som diskuterats i tidigare forskning, bör inte generaliseringar av resultatet tolkas som att populationen högskolestudenter har exakt samma egenskaper som undersökningens deltagare har. De generaliseringar som görs kan däremot sägas ha ambitioner att försöka finna tendenser hos populationen studenter; urvalets storlek och representativitet kan inte legitimera fullständiga generaliseringar av resultatet men kan berättiga slutsatser om tendenser hos populationen.
5.1 Deskriptiv statistik
Inledningsvis presenteras här enkla fakta om deltagarnas egenskaper. I figur 4 nedan presenteras könsfördelningen hos studiens deltagare. Dessa siffror kan jämföras med andelen registrerade kvinnor och män på Uppsala universitet, SLU och på högskoleutbildningar i Sverige generellt. År 2018 var 60% av de studerande kvinnor och 40% var män på Uppsala universitet och på SLU:s tre lärosäten var 68% kvinnor och 32% var män (Statistiska centralbyrån, 2019). På nationell nivå är motsvarande siffror 61% för kvinnor och 39% för män (ibid.). Således kan det konstateras att könsfördelningen bland enkätundersökningens deltagare, det vill säga 61% kvinnor och 37% män, är snarlik fördelningen bland de studerande både i Uppsala och i Sverige generellt. Att könsfördelningen hos undersökningens deltagare liknar densamma hos studenter i Uppsala och nationellt är positivt för ambitionerna att generalisera resultatet till studenter i allmänhet, eftersom representativiteten i denna bemärkelse är god.
25 Figur 4. Könsfördelning.
Vad gäller de deltagandes ålder kan det vidare konstateras att medianåldern hos undersökningens deltagare är 24 år. Motsvarande siffra hos högskolestuderande nationellt sett är 25,5 år. Att medianåldern är lägre hos studiens deltagare kan delvis förklaras via att de har fått ange sin ålder i heltal istället för sitt födelsedatum, bland annat med anledning av skyddande av deras anonymitet. Att åldern angavs i heltal gör att medianåldern blir lägre eftersom de, oavsett hur nära de är att fylla år, anger det årtal som de hunnit fylla. Detta gör således att deltagarna räknas som yngre jämfört med om om månader och dagar också hade uppgetts.
Andra förklaringar till den lägre åldern hos deltagarna kan vara att urvalet har nått relativt sett för många unga studenter för att representativeteten ska vara perfekt, eller att det är fler unga som studerar vid Uppsala universitet eller SLU än nationellt sett. Kring detta har inte information kunnat hittas. Oavsett detta, och mot bakgrund av resonemanget kring hur deltagarna fått ange sin ålder, kan det ändå sägas att representativiteten även ur åldersaspekt är god.
Annat/vill inte uppge (2%) Kvinna (61%)
Man (37%)
Könsfördelning
26
Figur 5. Åldersfördelning hos enkätundersökningens deltagare.
Vidare i föreliggande studie kommer två kunskapsindex att användas som motsvarar den beroende variabeln politisk kunskap och beskriver deltagarnas nivå av politisk kunskap, varför dessa index kräver en förklaring. Dessa två index är kunskapsindex_riks och kunskapsindex_Uppsala. Kunskapsindex_riks beskriver hur deltagarna har svarat på de frågor som berör politisk kunskap om nationell politik och kunskapsindex_Uppsala beskriver detsamma gällande lokal politik. Indexen har skapats baserat på antalet rätt en person har på de fyra kunskapsfrågor om nationell politik och de fyra kunskapsfrågor om lokal politik som finns i enkätundersökningen. Kunskapsindexen sträcker sig mellan 0 och 1.0 och kan anta värdena 0, 0.25, 0.5, 0,75 och 1.0 där värdena beskriver antalet rätt på kunskapsfrågorna; noll antal rätt ger kunskapsindex 0, ett rätt ger kunskapsindex 0.25, två rätt ger 0.5, tre rätt ger 0,75 och fyra rätt ger maximala 1.0. För att exemplifiera: ett kunskapsindex_riks om 0.25 innebär att en person har ett rätt av fyra möjliga på de kunskapsfrågor som berör den nationella politiken och ett kunskapsindex_Uppsala om 1.0 motsvarar fyra rätt av fyra möjliga på de kunskapsfrågor som berör den lokala politiken.
När nu kunskapsindexet har presenterats och beskrivits kan beskrivandet av respondenternas egenskaper fortsätta. Vad gäller deltagarnas utbildningsbakgrund kan det konstateras i figur 6 att den samhällsvetenskapliga fakulteten är överrepresenterad bland deltagarna i enkätundersökningen. Överrepresentationen av samhällsvetare gör att representativiteten i denna bemärkelse inte är särskilt god. Huruvida detta påverkar studien negativt eller inte kommer att diskuteras i följande stycken.
Åldersfördelning
Ålder
Antal
20 25 30 35
0510152025
27
Figur 6. Fakultetstillhörighet hos enkätundersökningens deltagare.
Ett resonemang som skulle kunna föras är att samhällsvetare skulle kunna skilja sig mot övriga deltagare eller studenter och ha en större nivå av politisk kunskap givet att politik betraktas som ett samhällsvetenskapligt ämnesområde. Om samhällsvetare särskiljer sig rörande den politiska kunskapsnivån och nivån på kunskapsindexen skulle detta alltså försämra generaliseringsmöjligheterna och vara negativt för studien, varför detta behöver utredas.
Nedan finns två figurer som illustrerar hur samhällsvetare och icke-samhällsvetare har gjort ifrån sig i de frågor som syftat till att undersöka deras politiska kunskap. En dummyvariabel, fakultet_sam_dummy, har skapats utifrån om respondenterna tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten eller inte. På x-axeln i följande två figurer motsvarar ett värde om 0 att respondenten inte är samhällsvetare och ett värde om 1.0 att respondenten är samhällsvetare. Att en spridning av analysenheterna finns på x-axeln är endast av illustrativa skäl; de antar på denna axel antingen värde 0 eller 1.0. Y-axeln beskriver kunskapsindexet på respektive politisk nivå.
Ej angett (13%)
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (2%) Historisk-filosofiska fakulteten (2%)
Juridiska fakulteten (5%) Medicinska fakulteten (5%)
Samhällsvetenskapliga fakulteten (64%) Språkvetenskapliga fakulteten (1%)
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (6%) Teologiska fakulteten (3%)
X3..Fakultet
28
Figur 7. Scatterplot, tillhörandet av samällsvetenskapliga fakulteten och kunskapsindex nationell nivå.
Figur 8. Scatterplot, tillhörandet av samällsvetenskapliga fakulteten och kunskapsindex lokal nivå.
Utifrån dessa två figurer kan det konstateras att sambandet mellan att vara samhällsvetare och förändrad kunskapsnivå är svagt. I nationell politisk kontext är sambandet svagt negativt och i lokalpolitisk kontext är sambandet svagt positivt. Vidare genomförs två bivariata regressionsanalyser som motsvarar figurerna ovan, där dummyvariabeln fakultet_sam_dummy fungerar som förklaringsvariabel och de två kunskapsindexen som beroende variabler.
Regressionsoutputen från dessa analyser kan ses i tabell 2 och 3 nedan. Genom att granska t- värdena i respektive analys kan det konstateras att sambandet att vara samhällsvetare och förändrad nivå av politisk kunskap inte är statistiskt signifikant, med anledning av de låga värdena som t-värdena antar. Detta innebär således att det inte kan fastslås, utifrån
0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0
0.00.20.40.60.81.0
Fakultet_sam_dummy
Kunskapsindex_riks
0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0
0.00.20.40.60.81.0
Fakultet_sam_dummy
Kunskapsindex_Uppsala
