Det är min övertygelse att det som är svårt inte behöver skrivas krångligt, att man kan skriva enkelt oavsett innehåll, men att det inte går att skriva endast en text som är lättläst för alla eftersom alla människor inte har samma behov av lättlästa faktorer och eftersom olika lättlästa faktorer kan motverka varandra i en text. Det är viktigt att språkliga rekommendationer anpassas utifrån sitt sammanhang och inte används automatiskt. När man bearbetar myndighetstexter till lättlästa versioner är det viktigt att se hur olika faktorer kan motverka varandra, att se vilken bild av myndigheten och läsarna som skrivs fram i texten och som kan påverka tolkningen av innehållet, och att även vara uppmärksam på de delar av textbearbetning som inte tas upp explicit; helt enkelt att se texten i sitt större sammanhang.
De lättlästa texterna har språkligt sett tagit läsarnas perspektiv, i du- och jag- form, men strukturellt utgår webbsidorna, där texterna publiceras, mera från myndigheternas perspektiv och organisation. Det nya mediet har tillsammans med en ibland överdriven, eller i alla fall oreflekterad, användning av vissa språkliga rekommendationer lett till att myndigheternas makt har blivit större i texterna men detta syns mindre än tidigare. Det verkar finnas ett behov av både bearbetade och nya riktlinjer för lättläst i ett annat medium.
Slutligen, är då myndigheternas lättlästa texter lättlästa? Utifrån en teoretisk genomgång som denna kan man säga att texterna i vissa avseenden är lättare att läsa rent språkligt. Det är svårt avgöra om de därmed även är lättlästa. Forskning visar att olika läsargrupper har svårt för att förstå lättlästa myndighetstexter, men det finns ingen forskning som visar om det finns grupper som faktiskt tycker att texterna är lättlästa. För att få en heltäckande uppfattning om vad som gör en text lättläst behöver även andra faktorer än grammatiska och grafiska undersökas och bearbetas i texter som ska vara lättlästa, bland annat relationen mellan språkets form och funktion, läsarnas kunskap om myndighetsdiskurs, parternas uppfattning om sina roller och uppgifter och läsarnas litteracitetsförmåga och hantering av medierande redskap. För att kunna besvara frågan om myndigheternas lättlästa texter är lättlästa behöver dessutom begreppet lättläst preciseras och syftet med de lättlästa myndighetstexterna klargöras. Att nå fram till alla medborgare med myndighetsinformation framstår som en betydande pedagogisk uppgift.
Referenslista
Arbetsmiljöverket (2012). http://www.av.se/hjalp/lattlast. Hämtat 11 januari 2012.
Arnbak, Elisabeth (2003, svensk utgåva 2010). Läsning av faktatexter. Från läsprocess till
lärprocess. Stockholm: Natur & Kultur.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt. Metod i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Björkvall, Anders (2009). Texten. Multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Bohman, Ulla (2011). Riksdagsseminarium om lättläst den 8 april 2011. http://www.youtube.com/watch?v=b0tT0kO9Jro. Hämtat 22 mars 2012.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber Centrum för lättläst (2011). http://www.lattlast.se/start/lattlast. Hämtat 18 november 2011. Dahl, Östen (2000). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur.
Datainspektionen (2012). http://www.datainspektionen.se/lattlast. Hämtat 11 januari 2012. Diskrimineringsombudsmannen, DO (2011a). http://www.do.se/sv/Diskriminerad/Utbildning/Hur-
anmaler-jag/?imode=ll. Hämtat 5 december 2011. Diskrimineringsombudsmannen, DO (2011b).
http://www.do.se/sv/Diskriminerad/Utbildning/Hur-anmaler-jag. Hämtat 5 december 2011. Domstolsverket (1993). Språk och struktur i domar och beslut.
Dysthe, Olga (2003a) ”Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande”. I: Dialog,
samspel och lärande. Dysthe, Olga (red.). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (2003b) ”Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande”. I: Dialog,
samspel och lärande. Dysthe, Olga (red.). Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm Natur och Kultur.
Ehrenberg-Sundin, Barbro; Lundin, Kerstin; Wedin Åsa & Westman Margareta (2003). Att
skriva bättre i jobbet. En basbok om brukstexter. 3:e upplagan. Stockholm: Norstedts
Juridik AB.
Englund, Boel, Hultén, Britt, Mårdsjö Blume, Karin & Selander, Staffan (2003). ”Texters auktoritet”. I: Teoretiska perspektiv på sakprosa. Englund, Boel & Ledin, Per (red.). Lund: Studentlitteratur.
Englund, Boel & Ledin, Per (2003). Teoretiska perspektiv på sakprosa. Englund, Boel & Ledin, Per (red.). Lund: Studentlitteratur.
Englund, Boel; Ledin, Per & Svensson, Jan (2003). ”Sakprosa – vad är det?”. I: Teoretiska
perspektiv på sakprosa. Englund, Boel & Ledin, Per (red.). Lund: Studentlitteratur.
Englund, Boel & Svensson, Jan (2003). ”Sakprosa och samhälle”. I: Teoretiska perspektiv på
sakprosa. Englund, Boel & Ledin, Per (red.). Lund: Studentlitteratur.
Englund, Helena & Guldbrand, Karin (2004). Klarspråk på nätet. 3:e upplagan. Sundbyberg: Pagina Förlags AB.
Englund Hjalmarsson Helena & Jenevall, Marie (2011) .”Rikta lättläst till rätt grupp”. I:
Språktidningen, oktober 2011, s. 89.
Falk, Lena & Johansson, Stefan (2006). Hur fungerar lättlästa texter på webben?
Undersökning av lättlästa texter på offentliga webbplatser. www.funkanu.se. Hämtat 18 november 2011.
Fairclough, Norman (1993). “Critical Discourse Analysis and the Marketization of Public Discourse. The Universities”. I: Discourse and Society, nr 4/1993, s. 133-168.
Fairclough, Norman (2003). Analysing Discourse. Textual Analysis for Social Research. London: Routledge.
Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska som
andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund:
Studentlitteratur.
Franker, Qarin (2004). ”Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext”. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk i
forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Försäkringskassan (2011a). Faktablad – lättläst, FK 4057-LL-Fa. www.forsakringskassan.se. Hämtat 5 december 2011.
Försäkringskassan (2011b).
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/funktionsnedsattning/assistansersattning. Hämtat 5 december 2012.
Gunnarsson, Britt-Louise (1982). Lagtexters begriplighet. En språkfunktionell studie av
medbestämmandelagen. Stockholm: Liber Förlag.
Hanell, Linnea (2009). ”Man måste bli helt svensk för att hitta någonting”. Om myndigheters
webbplatser ur ett andraspråksperspektiv. Umeå universitet. Institutionen för språkstudier.
Hanell, Linnea (2012). ”Samma principer men andra villkor för webbtexterna”. Klarspråk. Bulletin från Språkrådet 1/2012.
Hartman, Sven (2005). Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk
undervisningshistoria. Stockholm: Natur & Kultur.
Hegas (2012). http://www.hegas.se/var-syn-pa-lattlast.html. Hämtat 11 januari 2012. Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin (2006). Grammatik med betydelse. En introduktion
till funktionell grammatik. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Holmberg, Per; Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (2011). Funktionell textanalys. Stockholm: Nordstedts.
Holsanova, Jana (2010). Språk, bild och grafik. Myter och sanningar om läsning. Om
samspelet mellan språk och bild i olika medier. Stockholm: Nordstedts.
Hultman, Tor G. & Westman, Margareta (1992). Gymnasistsvenska. NNS 3. Stockholm: Akademitryck
Håkansson, Gisela (2000). ”Svenska som förstaspråk och som andraspråk. Likheter och skillnader”. I: Åhl, Hans (red.) Svenskan i tiden – verklighet och visioner. Stockholm: HLS förlag.
Josephson, Olle & Melander, Björn (2003). ”Läsare och läsarter”. I: Teoretiska perspektiv på
sakprosa. Englund, Boel & Ledin, Per (red.). Lund: Studentlitteratur.
Klarspråkstestet. www.sprakradet.se/testet. Hämtat 5 december 2011.
Koskela, Merja (2009) ”Skattemyndigheter på webben”. I: Service på nätet. Rapport från en
konferens om myndigheters webbplatser. Olovsson, Eva (red.). Språkrådets skrifter 10.
Kress, Gunther (2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge. Lagerholm, Per (2008). Stilistik. Lund: Studentlitteratur.
Ledin, Per & Selander, Staffan (2003). ”Institution, text och genre”. I: Teoretiska perspektiv
på sakprosa. Englund, Boel & Ledin, Per (red.). Lund: Studentlitteratur.
Liedman, Sven-Eric (2002). Ett oändligt äventyr. Stockholm: Bonnierpocket. Liljestrand, Birger (1993). Språk i text. Handbok i stilistik. Lund: Studentlitteratur. Lund, Stefan & Sundberg, Daniel (2004). Pedagogik och diskursanalys. Metodologiska
orienteringsförsök på ett framväxande forskningsfält. Pedagogiska Arbetsrapporter, nr 5.
Institutionen för pedagogik, Växjö Universitet.
Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica (2008). Vad är lättläst?. Specialpedagogiska skolmyndigheten. www.spsm.se.
Magnusson, Ulrika (2011). Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av
grammatiska metaforer i senare skolår. Institutionen för svenska språket, Göteborgs
universitet.
Migrationsverket (2011a). http://www.migrationsverket.se/info/957.html. Hämtat 2 december 2011.
Migrationsverket (2011a). http://www.migrationsverket.se/info/3195.html. Hämtat 2 december 2011.
Melander, Björn & Josephson, olle (2003). ”Muntlighet och skriftlighet i sakprosatexter”. I:
Teoretiska perspektiv på sakprosa. Englund, Boel & Ledin, Per (red.). Lund:
Studentlitteratur.
Mårtensson, Eva (1988). ”Förändringar i 1900-talets svenska – en litteraturgenomgång”. I: Mårtensson, Eva & Svensson, Jan. Offentlighetsstruktur och språkförändring. Nordlund, Småskrifter från Institutionen för nordiska språk i Lund, nr 14.
NE, Nationalencyklopedin. www.ne.se. Hämtat 9 september 2011.
Nerikes allehanda (2012). http://www.na.se/nyheter/lattlast. Hämtat 11 januari 2012.
Nilsson, Peter (2005). ”Vad är pedagogik? Några tankar om pedagogikämnet i ett jämförande perspektiv”. Pedagogiska institutionen Umeå universitet,
http://www.pedag.umu.se/digitalAssets/19/19763_vadarpedagogik.pdf. Hämtat 2 april 2012. Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Stockholm:
Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Nyström Höög, Catharina (2006). ”Den mottagaranpassade myndigheten”. I Textvård. Att
läsa, skriva och bedöma texter. Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts Akademiska
Förlag.
Nyström Höög, Catharina (2009). ”Nya medier, nya utmaningar”. I: Service på nätet. Rapport
från en konferens om myndigheters webbplatser. Olovsson, Eva (red.). Språkrådets skrifter
10.
Nyström Höög, Catharina (2010). ”Kursändring i klarspråksarbetet? Om
myndighetsspråkvård och språkforskning”. I: Språkvård och språkpolitik. Svenska
språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 2008. Andersson, Lars-Gunnar;
Josephson, Olle; Lindberg, Inger & Thelander, Mats (red.). Språkrådets skrifter 10. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Ohlsson Kihl, Lena (2005). Hur begriplig är den lättlästa samhällsinformationen? En studie
av fyra texter från fyra myndigheter. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema
Kommunikation.
Papunet (2012). http://www.papunet.net/ll-sidor/ll-bladet. Hämtat 11 januari 2012. Pensionsmyndigheten (2011a).
http://www.pensionsmyndigheten.se/LattlastAnsokOmPension.html. Hämtat 29 november 2011. Pensionsmyndigheten (2011b). http://www.pensionsmyndigheten.se/AnsokOmPension.html.
Hämtat 29 november 2011.
Prop. 2005/06:2 Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik. www.regeringen.se. SFS 2009:600. Språklag. www.riksdagen.se. Hämtat 14 september 2011.
Sjöstrand, Wilhelm (1968). Pedagogiska grundproblem i historisk belysning. Lund: Gleerups. Skatteverket (2011a). SKV410, Starta företag. Lättläst information från myndigheterna.
Utgåva 1, augusti 2011, s. 6-8. www.skatteverket.se. Hämtat 29 november 2011. Skatteverket (2011b). SKV462, Starta företag. Information och vägledning från
myndigheterna. Utgåva 6, augusti 2011, s. 4-5. www.skatteverket.se. Hämtat 29 november 2011.
Skolverket (2009) Kursplan för svenskundervisning för invandrare, sfi. www.skolverket.se. Hämtat 1 september 2011.
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
SOU 2002:27 Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. www.regeringen.se.
SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd. www.regeringen.se.
SOU 2008:26 Värna språken. Förslag till ny språklag. www.regeringen.se.
Språkrådet (2011) Klarspråkstestet. www.sprakradet.se. Hämtat 14 september 2011. Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber AB
Statens folkhälsoinstitut, FHI (2011a). http://www.fhi.se/Om-oss/Lattlast/. Hämtat 2 december 2011.
Statens folkhälsoinstitut, FHI (2011b). http://www.fhi.se/Om-oss/Kontaktinformation/. Hämtat 2 december 2011.
Statskontoret (2001). På väg mot ett bättre myndighetsspråk.
http://www.statskontoret.se/upload/publikationer/2001/200118.pdf. Hämtat 2 december 2011. Statsrådsberedningen (1967). Riktlinjer för lagspråk.
Statsrådsberedningen (1985). Klarspråk – en grund för god offentlig service. Departementsserien, Ds C 1985:3.
Statsrådsberedningen (1991, 2009). Myndigheternas skrivregler. Departementsserien, Ds 2009:38, Justitiedepartementet.
Statsrådsberedningen (1993). Visst går det att förändra myndighetsspråket!. Departementsserien, Ds 1993:61.
Svea hovrätt (1984). Språket i domar och beslut. Stockholm: Fritzes.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Norstedts.
UNESCO (2000) Literacy and Adult Education. Thematic Studies. Word Education forum. Education for all. Dakar, Senegal 2000.
http://unesdoc.unesco.org/images/0012/001233/123333e.pdf. Hämtat 14 september 2011. Valmydigheten (2012). http://www.val.se/lattlast. Hämtat 11 januari 2012.
VERVA, Verket för förvaltningsutveckling (2006). Vägledningen 24-timmarswebben.
Effektivare och bättre service på webbplatser i offentlig sektor. Rapport 2006:5.
www.verva.se.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. www.vr.se
Wellros, Seija (1989) Moster eller myndighet? Stockholm: Utbildningsförlaget Westman, Margareta & Oskarsson, Ove (1977). Att skriva bättre offentlig svenska.
Stockholm: Liber förlag.
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wikman, Tom (2004). På spaning efter den goda läroboken. Om pedagogiska texters lärande
potential. Åbo: Åbo Akademis Förlag.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.