Närhet/avlägsenhet

När vi observerat och intervjuat har vi delat upp materialet i Ehn och Löfgrens (2001) termer närhet och avlägsenhet. Genom detta har vi fått en insyn i hur Blomman integrerat lärplattan i deras verksamhet.

6.3.1 Integrering av lärplattan

På Blomman finns det lärplattor till både pedagoger och barn och de är naturligt integrerade i den dagliga verksamheten. Utifrån Ehn och Löfgrens (2001) term: närhet kan vi se att pedagogerna skapat en närhet till lärplattan genom att integrera den till en naturlig del i sin verksamhet.

Nedan följer ett utdrag från intervjufrågan om hur intervjupersonen personligen ser på närheten av digitala verktyg.

Pedagog.3: - Alltså nu är jag så van vid det eller vad man ska säg ända sen jag började som ………… kan väl jag säg så har det liksom funnits. Jag fick min egna iPad och barnen hade ipads på avdelningen. Så det har liksom alltid funnits, så det är liksom en naturlig del av verksamheten sen är det upp till mig som pedagog och, och styra lite hur den används och vad som ska finnas för appar på ipadsen och så. Lagom är alltid bäst, tycker jag.

Nedan beskriver vi två olika utdrag från våra observationer som handlar om ”närheten” mellan pedagog / barn till digitala verktyg.

33

Pedagog.1: - Ska vi starta funtable idag? Barnen: - Jaa

Perdagog.1 frågar om någon kan hjälpa henne att starta funtablet. P3 tryckte på knappen så funtablet startades upp och fem stycken appar visades på skärmen.

Pedagog.1: - Ska vi börja med fiskarna.

P3 är snabb och trycker fram fiskappen,

Utdrag 2:

Pedagog.2 plockar fram blue-bot materialet på bordet. P5 går fram till bordet. Pedagog.2 och P5 hjälps åt att placera olika bilder under den genomskinliga plastmattan (blue-bot matta). F5 går fram till en stol och placerar sig bredvid P5. P5 vill gå till bilden på bilen.

Pedagog.2: - Hur ska du gå för att komma till bilen.

P5 börjar att programmera blue-boten och trycker på knappen Go och blue-boten hamnar på bilden med bilen. Nu lämnar P5 över blue-boten till F5. F5 trycker på flera knappar.

P5: - Du måste trycka tre gånger, ett två tre sedan Go!

F5 får hjälp av P5 att programmera blue-boten.

Pedagog.2 är närvarande i aktiviteten med blue-boten.

Pedagog.2: - Jag tycker det är viktigt och ha det intrigerat och inte bara som en ja nu kan ni sitta där och leka med blue-boten eller leka men alltså så i ett sammanhang och att man att man är med som jag berättade att man är med och vägleder och så och stöttar och så att de inte sitter själva utan oftast är en pedagog med som kan då förklara.

34

Kjällander (2013 - 2016) menar att införandet av digitala lärplattor i förskolorna innebär både möjligheter och utmaningar för pedagogerna, det vill säga att låta lärplattan gå från att vara pedagogernas verktyg till att även vara barnens verktyg i verksamheten.

Enligt exemplen ovan ser vi tydliga tecken på Ehn och Löfgrens (2001) term, närhet. Vi ser termen närhet genom att barnen får använda bland annat lärplattan tillsammans med pedagogerna i den dagliga verksamheten på förskolan. I de digitala aktiviteterna ovan får barnen hjälp och stöd av pedagogerna så att det blir en lärande situation för barnen.

6.3.2 Risker och möjligheter med lärplattan

Utifrån intervjusvaren presenterar vi här utdrag som handlar om pedagogens syn på vilka risker och möjligheter det finns med att använda digitala verktyg i verksamheten. Vi delar upp risker och möjligheter i två avsnitt.

Risker:

Pedagog.2: - Det är ju också vilket syfte man har omkring det ja för att om man har liksom bara har eller bara ipads som tidsfördriv eller vad man ska säga att man inte har ett medvetet syfte vilka appar man använder till exempel vi kollar noga vilka appar som vad är syftet med just den appen är det ska inte bara va att men sitter och spelar iPad utan att det ska vara bra appar, appar som det är något pedagogiskt syfte med annars så ja tänker ja att det negativa kan vara det att man bara sitter still och bara sitter och spelar något som inte är inte någon särskilt bra app som har pedagogiskt syfte eller så det gör man kanske hemma litc så, så det behöver man inte göra på förskolan också så tänker jag Nej.

Ur vår intervjufråga om möjligheter och risker kring digitala verktyg framkom det bland annat en risk där pedagogerna var oroade över att lärplattan kunde användas på fel sätt, till exempel som en barnpassning. Pedagogerna lyfte även fram en problematik kring att barnen ”fastnar” i bland i användandet av lärplattan. Pedagog.2 uttrycker en oro kring att barn använder lärplattan mycket i hemmet, hon menar att det finns en risk att barnen sitter ensamma och de vuxna inte är riktigt närvarande och uppmärksammar inte vilka appar som barnen spelar.

35

Hatzigianni och Kalaitzidis (2018) studie lyfter ett exempel om lärarens gränsdragning att använda lärplattan på rätt sätt i undervisningen, det vill säga att använda lärplattan på meningsfulla sätt som gynnar barns utveckling och där i genom skapas en balans för barnen i användandet av lärplattan.

Några av lärarna i studien lyfter bland annat fram en risk kring att lärplattan bara används som en barnpassning i verksamheten till exempel att barnet får sitta själva och spela obehindrat och självständigt utan en närvarande lärare. Med hjälp av Ehn och Löfgrens (2001) term avlägsenhet ser vi hur barnet får ett avstånd, det vill säga en avlägsenhet till sin lärare då barnet får sitta själv och spela. Termen närhet visar sig i integrationen mellan barnet och lärplattan, genom att barnet har en möjlighet att själv välja vilken aktivitet barnet vill göra på lärplattan.

Jämförs Palaiologous (2016) avhandling med vårt material om risker med användandet av lärplattan finns det en internationell oro ibland annat Sverige, England, Luxemburg, Malta, Grekland och Kuwait.

Pedagog.2 lyfter en risk om att barnen sitter stilla mycket med lärplattan. I Palaiologous avhandling så framkom det en problematik kring digitala enheter och ett välbefinnande. En problematik som en lärare lyfter handlar om barns fysiska hållning när de integrerar med digitala enheter, det vill säga att läraren tror att barnen blir begränsade i sin motoriska utveckling, både genom att sitta stilla och att ha en statisk kroppshållning.

Möjligheter:

Pedagog.5: - Det finns ju många möjligheter, du har ju en hel värld att kunna undersöka på hemmaplan.

Pedagog.3: - Det som vi har blivit bättre på är att kontrollera vilka appar vi har och varför, vi har ju lotus-schema på varje app, så att man liksom säkerställer att det är något lärande i varje app.

Pedagog.1: - Möjligheter: de digitala verktygen finns i verksamheten som ett komplement. Vi befinner oss i en digital värld och EU-riktlinjer och läroplanen säger att barnen ska få digital kompetens innan de gått ut skolan. Lärplattan används som ett verktyg i undervisningssyfte.

36

Palaiologou (2016) lyfter fram att lärarna enligt läroplanen ska göra de digitala enheterna tillgängliga för att utöka barnens möjligheter att öka sina kunskaper inom digitalisering. I avhandlingen visas ett resultat som tyder på att många barn använder digitala enheter redan i tidig ålder och att de växer upp i en miljö som består av digitala enheter som är integrerade i deras vardag.

Om vi jämför Palaiologous (2016) studie som utförts i fem länder (England, Luxemburg, Malta, Grekland och Kuwait) med Sveriges läroplan, så tolkar vi att alla dessa länder har en gemensam syn på att utöka tillgängligheten och kunskaperna inom digitalisering.

I den svenska versionen kommer digitaliseringen som ett strävansmål i den nya Lpfö (2018).

2017 beslutade regeringen om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, och läroplanen har reviderats utifrån den strategin. I del 1 står det under rubriken Kommunikation och skapande att: ”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.” Utvecklingen går fort inom det här området och vad som är adekvat kompetens kommer förstås att förändras över tid. (Skolverket – digital kompetens)

En slutsats vi drar utifrån risker och möjligheter med Ehn och Löfgrens (2001) termer närhet och avlägsenhet är att vi människor konstruerar våra egna världar, det vill säga att en pedagog kan uppleva en situation som en risk och då kan det skapas en avlägsenhet till exempel till lärplattan. En annan pedagog upplever det istället som en möjlighet och en närhet till lärplattan.

Ser vi utifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet så skapas det i detta fallet olika världar och upplevelser kring risker och möjligheter och de kan tolkas på olika vis, det vill säga att det finns olika kulturer i samhället som har sin bild hur världen är konstruerad. Det finns lärplattor överallt i samhället – liksom motståndet till dem.

37