De ursprungliga näringarna var platsbundna
Varför finns en ort? Hur har den uppstått och vilka faktorer gör att den kommer att fortleva och utvecklas?
En av förutsättningarna för de tidiga stadsbildningarna var att det omgivande jordbruket gav ett överskott som möjliggjorde att
människor kunde försörja sig genom specialiserade yrken. Längs färdstråken, som ofta var vattenvägar, växte städer fram som handels- och mötesplatser i kombination med befästningar och offentlig förvaltning. Orter lokaliserades nära vattendrag och andra kraftkällor med samtidig närhet till råvaror för hantverk, senare även för manufaktur och bruksindustri.
Orterna uppstod således genom att näringsverksamheter hade en tydlig geografisk förankring. Detta gäller både primärnäringar (skog och jordbruk) och sekundärnäringar (gruvbrytning, tillverknings- industri). De näringar som uppkommer under senare tider är där- emot mer associerade till människan och bostaden än till platsen. Det gäller både tertiärnäringar (privat och offentlig tjänsteproduk- tion) och kvartiärnäringar (kunskaps- och informationsbaserade verksamheter som IT-, media- och upplevelseföretag).
Hur ser det lokala näringslivet ut idag?
Varje ort har sin egen näringsprofil genom en blandning av de fyra olika näringskategorierna. Olika tyngdpunkter ger olika utgångs- punkter för framtidsutvecklingen. Det globala förändringstrycket på vårt näringsliv är starkt. Vilka är dagens och morgondagens fram- gångsfaktorer för det lokala näringslivet - stordrift, flexibilitet och/eller innovationsförmåga? Eller är orten starkt beroende av den offentliga sektorns välfärdssystem?
Boden
Jordbruk, skogsbruk, fiske Privat dominerade tjänster Ej specificerad verksamhet
Offentligt dominerade tjänster Tillverkningsindustri
Statistiska centralbyrån har statistik över antal förvärvsarbetande och fördelning över olika näringsgrenar. Här visar vi tre exempel på hur tyngdpunkten i näringsgrenarna kan variera. www.scb.se, 2005.
Analysera ortens roll och förhållande till omgivningen 93
En pragmatisk näringsanalys kan vara att inventera vilka investe- ringar som gjorts i tätorten under senare år. Är aktörerna från orten eller kommer de utifrån? Hur är balansen mellan offentlig och privat sektor? Byggs det lokaler eller bostäder? Följer utvecklingen all- männa trender eller finns det inslag av nisch- och nytänkande?
I tider då förfrågningar om företagsetableringar är sällsynta är det lätt att ge positivt besked till den första som visar vilja och engage- mang. Ställ då frågan vad det är som saknas, vad behöver orten? Att i speciella fall våga profilera, välja bort, ger möjligheter att välja rätt i ett längre perspektiv. Har man aktivt gjort en ortsanalys så möjliggör man ett eget aktivt letande efter kompletterande verksamheter.
Om orten har många arbetsplatser och stor daginpendling av arbetskraft som inte bor på orten kan det finnas skäl att utveckla ortens attraktivitet – också för näringslivets skull.
Idag söker sig näringarna till attraktiva boplatser
För i takt med omvandlingen till allt fler kunskaps- och informa- tionsutvecklande arbeten så blir människors val av boplats allt viktigare för näringslivet. Att utforma attraktiva boendemiljöer har därför blivit ett sätt för kommunerna att också försöka knyta till sig företag med nya attraktiva arbetstillfällen.
Hur ser bostadsplaneringen ut för orten och i kommunen? Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät övervägde ett femtiotal kom- muner att riva bostäder under 2004 – 2005 för att minska bostads- överskottet. Av landets kommuner har en tredjedel minskande befolkning och överskott på bostäder. Här ligger naturligtvis svårig- heten i att kunna tillskapa nya attraktiva boendemiljöer samtidigt som man river bostäder som faktiskt inte längre efterfrågas. ”Varför skulle man skapa nya bostäder när det finns bostadsöverskott?” Ja, den frågan är värd att ställa – och att försöka besvara.
En tredjedel av landets kommuner har en ökande befolkning i kombination med bostadsbrist. Inte heller detta utgångsläge saknar svåra frågor. Hur undviker vi att bygga fast en ökande segregation? Bygger vi funktionalistiskt separerade bostadsområden eller bygger vi en levande blandstad? Hur kan vi skapa en tät och attraktiv stad utan att ta bort värdefulla grönytor i människors vardagsmiljö?
Flyttströmmar styrs av livsstilsdrömmar
Det är de unga som flyttar mest. År 2000 stod åldersgruppen 20-34 år för 54 procent av alla flyttningar. De senaste decennierna har studier visat att en allt mindre del av befolkningens alla flyttningar kan hänföras till arbetsmarknadsskäl (20-30 procent anger arbets- marknadsrelaterade skäl). Det är fler som flyttar för att de blivit förälskade än som flyttar för att de har fått arbete.
Istället är det boendepreferenserna som blir en allt viktigare förklaringsfaktor till flyttningarna, liksom förbättrade pendlings- möjligheter. De lokala arbetsmarknads- och bostadsregionerna har vuxit. Eftersom olika regioner inte bara erbjuder olika slags
arbetsmarknader, utan också tillhandahåller olika boendemiljöer i
Vilka faktorer är attraktiva och skulle kunna locka till sig nya invånare?
Kommunikationer! Viktigt att kunna pendla.
Våra innerstäders attraktions- kraft, såsom vatten, nöjesverk- samhet, bygga nya bostäder i innerstaden, estetiskt god utformning.
Bra service och omsorg. Mångfald. Olika typer av boendemiljöer.
Att inte bygga bort de kvaliteter som finns lokalt.
Vad är viktigast för att din kommun ska vara attraktiv att leva i?
Fungerande kommunikationer. Att snabbt kunna förflytta sig mellan arbete och bostad. Ge möjlighet till kategori- boende.
Bevara villaområdets karaktär. Balans mellan bostad och arbete. Att kunna bo kvar i sin kommun och ändå kunna byta arbete.
Att kommunen sköts bra och att kommunen kommunicerar bra med sina boende. Det är viktigt att det sker förankring i en grupp och i ett
sammanhang.
Antecknat från en bikupe- diskussion på Boverkets Plan- och byggdagar år 2004
varierande grad, så ger sammansättning av boendemiljöer effekter på den regionala befolkningsutvecklingen i den mån flyttningarna är livsstilsmotiverade.
Många av Sveriges kommuner har problem med minskande folkmängd och förändrad befolkningsstruktur. Sådana
utvecklingsmönster medför ofta svårigheter för orten att upprätthålla en tillfredsställande kommunal service och att bli attraktiv för inflyttning av hushåll, vilket kan få konsekvenser för kommunens framtida utveckling. En alltför ensidig
befolkningsstruktur kan vara hämmande. 43 Det är därför väsentligt
att locka till sig fler invånare och särskild konkurrens är det om kreativa människor med speciella kunskaper.
Under senare år har de största befolkningsförändringarna skett i storstadsregionerna, som ökat i invånarantal. Även den tätortsnära landsbygden i storstadsregionerna har fått en ökad befolkning. Svagast befolkningsutveckling har det varit i mellanstora
kommuner. I orter med tio till tjugo tusen invånare är det vanligt att person i åldrarna 20-25 år flyttar ut, samtidigt som den äldre delen av befolkningen flyttar in i de här orternas småhusområden. För befolkningsutvecklingen i en kommun har sammansättningen av olika orter betydelse. 44
Förändring av befolkning i tätort mellan 1995 och 2000 i storleksgrupp45.
43 Erika Jörgensen. Hållbarutveckling, samhällsstruktur och kommunal
identitet: en jämförelse mellan Västervik och Varberg 2004.
44 Efter minnesanteckningar från föredrag på Plan- och byggdagarna 2004 av Jan
Amcoff, Institutet för framtidsstudier.
45 www.scb.se
När man åker tåg eller bil igenom ett samhälle ser man kyrkan, affären, missionshuset, gamla skolan. Korvkiosken och macken. Ofta fastnar även ögonen på något enstaka hus som utskiljer sig från de andra. Man undrar vad husen kan kosta i den här bygden. Sedan kommer funderingen ”vad gör dom som bor här”?
Analysera ortens roll och förhållande till omgivningen 95
”Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo”. Ulf Lundell är inte ensam om denna längtan. Allt fler människor bosätter sig i städer, tätorter och tätortsnära landsbygd längs våra kuster. I de större städerna byggs vattennära utsiktsarkitektur – längs Norra Älvstranden i Göteborg, vid Norra Hamnen i Helsingborg, längs Mälarstranden i Västerås, Hammarby Sjöstad i Stockholm, vid Järla Sjö i Nacka, vid västra Hamnen i Malmö, vid Lomma Beach. Gamla industriområden omvandlas till exklusiva bostadsområden.
Medan några har en segelbåt för ögonen så ser andra helst en häst. På den tätortsnära landsbygden är avstyckade så kallade hästfastigheter eftertraktade fastighetsobjekt. Med eller utan hästar kan var och en vara sin egen lantjunkare när man tar SUV:en46 in till
stan. Boendet styrs av människors drömmar om identitet och livsstil.
Orterna blir varumärken
Våra drömmar om identitet och livsstil får alltså allt större betydelse för stadsutvecklingen. Orterna betraktas därför allt mer som
varumärken. ”Man blir betraktad av andra som man visar upp sig. Med det avses att det är endast kommunen och dess medborgare, tillsammans med olika engagerade aktörer, som kan skapa bilden av Hällefors som en plats och miljö som präglas av initiativkraft och dynamik.”47
Det som befolkningen visar upp är både sig själva och utveck- lingen av de fysiska platserna i orten. Den egna mentaliteten hänger starkt samman med hur man vårdar ortens utseende. Ortsbilden påverkar samhörighetskänsla, stolthet och identitet för invånarna. Hur vårdas gator och torg – förutsättningarna för att vilja vistas i staden eller orten? Vilken betydelse tillmäts och hur manifesteras den lokala historien? Vilka evenemang och stadsfester brukar hållas på orten? Hur ser utbudet av butiker ut, var är det placerat och vilka upplevelser är knutna till handeln? Vilken identitet eller image har orten i den egna befolkningens och i omgivningens ögon? Bor man i Sveriges tråkigaste stad? Eller visar man med stolthet upp utbudet av händelser, vackra platser och byggnader? Finns det en öppen
inställning till nyinflyttade? Skämtar man om sig själv på dialekt: ”de´ går aaaldrii”?
Den lokala stads- och tätortsutvecklingen styrs av attityder som bygger på kunskap, insikter och vilja. Under 1990-talet blev kommunsloganskyltarna allt vanligare längs våra vägar – från de självmedvetet sansade till de mer desperata. Dessa skyltar säger mycket om betydelsen av ortens identitet, som man inte ändrar med en skylt vid kommungränsen. Men fenomenet visar behovet av att orterna och kommunerna ska framstå som attraktiva. I förstoringen
46 SUV (Sub-urban vehicle)
47 Strategi för Hällefors kommun, antagen av kommunfullmäktige den
11 februari 2003.
Våra drömmar om identitet och livsstil ...
...letar orter som är attraktiva varumärken.
”Man blir betraktad av andra som man visar upp sig”. Idag finns det fler hästar än kor i Sverige.
av de lokala arbetsmarknads- och bostadsregionerna tävlar orterna och kommunerna med varandra. Attraktivitet som bostadsort med goda och varierade boendeformer och boendemiljöer, liksom attraktivitet som etableringsort med god tillgång till väl utbyggd