Näringslivets omvandling är en oundviklig, och till stor del även nyttig, process. Det regionala näringslivet måste ständigt uppdateras och anpassas till såväl tek-nologiska förändringar som till nya marknadsförhållan-den. Arbeten skapas i nya och växande företag och försvinner i krympande och nedlagda företag. Denna process är en nödvändig förutsättning för tillväxt och för en effektiv resursfördelning. Samtidigt medför dynami-ken omställningskostnader som kan innebära stora på-frestningar på ekonomin, inte minst för enskilda och särskilt utsatta regioner. Eftersom det saknas enkla och entydiga samband mellan tillväxt och dynamik, är det svårt att ange en önskvärd nivå på dynamiken, eller säga om den leder till en positiv eller negativ sysselsättnings-förändring.
Den ständigt pågående förändringsprocessen innebär att det råder ett oavbrutet omvandlingstryck i ekonomin.
Sysselsättningsdynamiken är ett sätt att beskriva detta omvandlingstryck utifrån förändringar i sysselsättnings-strukturen, och kan delas upp i fyra olika komponenter.
De två första ger positiva förändringar och avser ökad sysselsättning i nya företag samt genom att befintliga arbetsställen växer. De två andra komponenterna mots-varar en minskad sysselsättning till följd av att arbets-ställen läggs ned eller krymper. I figur 1-57 presenteras de olika delarna av sysselsättningens dynamik i olika regiontyper år 2009. Strecket visar den årliga nettoför-ändringen i antalet arbetstillfällen som andel av befolk-ningen. Noterbart är att nystartade företag står för en större andel av de skapade arbetstillfällena i samtliga regiontyper än före konjunkturnedgången år 2009. Ned-läggningar av företag orsakar dock även år 2009 en relativt liten andel av de försvunna arbetstillfällena.
Istället har den största andelen försvunna arbetstillfällen funnits vid redan existerande och krympande företag.
Samtliga regiontyper hade också en negativ nettoföränd-ring under år 2009. Den minst negativa nettoförändnettoföränd-ring- nettoförändring-en skedde i landets storstadsregioner (-11 per 1000 inv.).
Figur 1-58 ger en bild av sysselsättningsdynamikens regionala variationer, där antalet skapade arbetstillfällen ställs mot antalet försvunna arbetstillfällen per 1 000 invånare för år 2009. Den heldragna linjen talar om var jämviktsläget befinner sig mellan de två variablerna. En placering ovanför linjen innebär en negativ nettoföränd-ring, medan en placering under linjen motsvarar en
Figur 1-57 Skapade och försvunna arbetstillfällen som andel av befolkningen vid nya, växande, krympande och nerlagda arbetsställen, för år 2009 efter region-typer.
Källa: SCB; RAMS, FAD, RTB.
Figur 1-58 Skapade och försvunna arbetstillfällen per 1000 invånare år 2008, FA-regioner
Källa: SCB; RAMS, FAD, RTB.
positiv förändring i sysselsättning. Tidigare under-sökningar har visat att variablerna är starkt positivt korrelerade. Regioner med många skapade arbetstill-fällen har således generellt även många försvunna ar-betstillfällen, något som inte på samma sätt bekräftas år 2009. En förklaring är naturligtvis den kraftiga konjunk-turella nedgången från och med slutet av år 2008 som naturligtvis även får genomslag i denna analys. Jämfört med tidigare år fanns år 2009 bara en region med fler skapade än försvunna arbetstillfällen, vilket kan jämfö-ras med år 2007 där över 80 procent av FA-regionerna hade ett positivt netto. I Figur 1-59 illustreras dynami-ken av skapade och försvunna arbetstillfällen i landets FA-regioner. Det framkommer att regioner med många skapade och försvunna arbetstillfällen samlas till delar av Norrland. Det kan dock noteras att storstadsregioner år 2009 inte längre ingår i denna grupp.
Den konjunkturella nedgången under 2009 har påverkat utvecklingen negativt i hela landet. Samtidigt bör man komma ihåg att i samtliga FA-regioner också skapades nya arbetstillfällen under detta år. Sammanlagt var anta-let inte mindre än 255 000 nya arbetstillfällen.
1.10.1 Snabbväxande företag
Under senare tid har allt fler studier påpekat att de flesta företag inte växer alls, utan att tillväxten istället är kon-centrerad till ett fåtal så kallade snabbväxande företag51. Snabbväxande företag tillskrivs också egenskaper som förknippas med nytänkande och kreativitet. Andelen snabbväxande företag i en region kan möjligen också användas som indikator för att spegla regionens innova-tiva förmåga.
Det finns ett antal metoder för att bestämma snabbväx-ande företag52. I denna rapport tillämpas det så kallade Birch- indexet som beaktar den viktade relativa och absoluta tillväxten av sysselsatta i företag under en treårsperiod. Företagen ska dessutom ha en omsättning större än en miljon kronor, minst två anställda och ingen negativ förändring av antalet sysselsatta under perioden.
Bara de fem procent företag med störst positiv föränd-ring utgör snabbväxande företag.
51 Tillväxtanalys (2009).Entreprenörskap och innovationer.
2009:11
52 Tillväxtanalys (2011) Snabbväxande företag. En fördjupad analys av mått och definitioner.
Figur 1-59 Skapade och försvunna arbetstillfällen per 1000 invånare år 2009, FA-regioner
Källa: SCB; RAMS, FAD, RTB.
Figur 1-60 Snabbväxande företag år 2000-2009 efter regiontyper (Index år
2000=100)
Efter en längre period med ett ökande antal snabbväx-ande företag har denna ökning funnit ett abrupt slut år 2008. Antalet snabbväxande företag sjönk från 3820 företag år 2008 till 1780 företag år 2009. Särskilt kraf-tigt negativ var utvecklingen i regiontypen storstadsreg-ionen som gick miste om två tredjedelar av sina snabb-växande företag.
För att kanske få en mer rättvisande bild över regioners förmåga att frambringa snabbväxande företag över tiden visas i figur 1-61 det genomsnittliga antalet snabbväx-ande företag under perioden år 2000 till 2009. Det är både mindre avlägset belägna regioner och storstadsreg-ioner som har i genomsnitt en högre andel snabbväx-ande företag. Ett sådant mönster är svårt att tolka på ett entydigt sätt och det är troligt att det finns olika förkla-ringar för liknande regionala utfall.
En hög andel snabbväxande företag är dock, om inte annat, ett tydligt tecken på entreprenörskap i regionen.
Den mindre FA-regionens begränsningar gör det dock svårare att överföra enskilda snabbväxande företags tillväxt till en generell förbättring i regionen. Inte minst då sysselsättningstillväxten i det ena företaget ofta sker på bekostnaden av ett annat företag i regionen och för-ändringen på så sätt lätt blir till ett regionalt nollsumme-spel.
Figur 1-61 Genomsnittliga andelen snabb växande företag per befolkning 20-64 år för perioden år 2000-2009, FA-regionerna
1.11 Regional ekonomisk tillväxt