krävs att så många som möjligt i arbetsför ålder för-värvsarbetar. Detta är inte minst viktigt utifrån ett regi-onalt perspektiv, särskilt när utvecklingen pekar mot en långsiktigt åldrande befolkning i ett stort antal regioner.
Att många står utanför arbetsmarknaden innebär ökad försörjningsbörda för dem som arbetar samt försämrade förutsättningar för tillväxt och välfärd, mot bakgrund av hur väl den regionala ekonomin fungerar. Det är ett mått på hur stor del av befolkningen i arbetsför ålder som förvärvsarbetar, där ett högt värde kan tolkas som att det är lätt att få arbete i regionen. I detta avseende har Sve-rige, trots krisen, inte försämrats nämnvärt mellan åren 2000 och 2009, då den förvärvsarbetande andelen av befolkningen i åldrarna 20-64 år ligger kvar på en nivå av 75 procent. Det är dock betydligt lägre än de 78 pro-cent förvärvsarbetande i toppen av högkonjunkturen år 2007.
Den regionala bilden av denna indikator har genomgått en påtaglig förändring under 2000-talet. Det är framför allt mindre regioner i norr som står för en mycket gynn-sam utveckling. I sju FA-regioner har andelen förvärvs-arbetande i åldersgruppen 20-64 år ökat med fem pro-centenheter under perioden 2000-2009. Samtliga reg-ioner återfinns i nordligaste Sverige.
Utfallet av denna utveckling visas i Figur 1-40. Det framkommer att gruppen FA-regioner med höga intensi-teter återfinns både i de inre delarna av södra Sverige och i Norrlands inland. Skillnaden mellan FA-regionerna med högst, respektive lägst, förvärvsintensi-tet uppgick år 2009 till 20,8 procentenheter. De lägsta värdena återfinns i gränsregioner och beror på en rela-tivt stor utpendling till grannländerna, vilket kan ge en missvisande bild av tillståndet i dessa regioner. Antal studerande är en annan faktor som påverkar förvärvs-intensiteten i framför allt större regioner.
Den konjunkturella inbromsningen under år 2008/09 medförde också att antalet regioner som klarar det euro-peiska målet på 75 procent41 förvärvsarbetande mins-kade drastiskt. 63 FA-regioner klarade målet år 2007 Detta antal minskade till 39 regioner år 2009.
41EU 2020 strategin har fem överordnade mål. Ett mål är att andelen sysselsatta är större än 75 procent.
Figur 1-40 Förvärvsintensitet för ålders-gruppen 20-64 år, år 2009, efter FA-regioner
Figur 1-39 Förändring förvärvsintensitet 2000-09, FA-regioner
Källa: SCB, RAMS
Sämre läge för utlandsfödda
För utlandsfödda i åldersgruppen 20-64 år är den ge-nomsnittliga förvärvsintensiteten 53,2 procent, det vill säga 21,4 procent lägre än riksgenomsnittet. Det finns dock relativt stora regionala skillnader. Särskilt stor spridning finns inom gruppen avlägset belägna FA-regioner. I 27 FA-regioner har mindre än hälften av den utlandsfödda befolkningen 20-64 år ett förvärvsarbete.42 Förvärvsintensiteten har som sagt sjunkit för hela be-folkningen i arbetsför ålder under perioden 2005-2009. I figur 1-42 ställs förändringen för hela befolkningen emot förändringen för den utlandsfödda befolkningen.
Det framgår att den utlandsfödda befolkningen är gene-rellt mer utsatt för konjunkturella förändringar än be-folkningen i sin helhet. Det är dock delvis också en effekt av att invandringen har varit mycket kraftig under denna period, vilket medför att andelen utlandsfödda med en relativt kort vistelsetid i Sverige har ökat.
Det finns dock få entydiga regionala mönster. FA-regioner med hög förvärvsintensitet tenderar att ha högre värden även för gruppen utlandsfödda. FA-regionens storlek tycks dock ha mindre betydelse. Det borde också noteras att antalet utlandsfödda förvärvsar-betande ökade från 458 000 personer år 2005 till 527 000 personer år 2009. minskade förvärvsintensite-ten kan därför härledas till ökningen av antalet utlands-födda.
Åldersspecifik förvärvsintensitet
Då utvecklingen i många regioner går mot en allt äldre befolkning är det relevant att anta ett åldersperspektiv på förvärvsintensitetens utveckling. Generellt sett har förvärvsintensiteten i Sverige minskat i samtliga ålders-grupper, utom 60-64 år, där en viss ökning noteras. För att belysa eventuella regionala skillnader vad gäller utvecklingen av förvärvsintensitet, används återigen några spridningsmått, sammanfattade i ett lådagram. På så sätt kan det fastställas om förändringar i förvärvs-intensitet har skapat större eller mindre skillnader mel-lan regioner. I figur 1-43 sammanfattas utvecklingen över tiden för varje åldersgrupp var för sig. Generellt framkommer att spridningen mellan regionerna med den högsta och lägsta förvärvsintensiteten är stor för alla åldersgrupper. För samtliga åldersgrupper är spannen mellan extremerna åtminstone 20 procent.
42 SCB (2010).
Figur 1-42 Förändringen av förvärvsintensi-teten för den utlandsfödda delen av befolk-ningen respektive befolkbefolk-ningen totalt, utlands-födda i åldersgruppen 20-64 år, år 2009, FA-regioner efter regiontyper
Källa: rAps
Källa: rAps
Källa: rAps
Det som skiljer åldersgrupperna åt är snarare sprid-ningen i den halva av regionerna som samlas kring vär-denas mittpunkt (median). I de åldersgrupper som har minst regional variation är spännvidden inte mer än fyra procentenheter, medan spridningen i åldersgrupperna 20-24 år och 60-64 år periodvis är tio procentenheter.
Anmärkningsvärt är att spridningen för åldersgruppen 60-64 år har halverats sedan år 1995, medan den ligger kvar på ungefär samma nivå för åldersgruppen 20-24 år.
Detta ska dock ses kopplat till att utbildningsmöjlighe-terna för denna åldersgrupp är koncentrerade till ett antal regioner, vilket till stor del förklarar regionala skillnader.
Ansträngningar för att behålla den äldre arbetskraften kvar i arbetslivet tycks ha fått effekt. Ökningen av den förväntade livslängden och en förbättrad hälsa har sedan en längre tid talat för detta. Att äldre åldersgruppers deltagande på arbetsmarknaden har ökat, samtidigt som spridningen mellan regioner har minskat, talar också för en förbättring i samtliga FA-regioner. Det kvarstår dock att ett stort antal av den yngre befolkningen står utanför arbetsmarknaden. Det är enligt forskare föga troligt att problemet löser sig av sig själv. Trots att pensions-avgångarna är stora de kommande åren är det osannolikt att den inträdande yngre arbetskraften direkt kommer att kunna ersätta pensionsavgångarna.
Källa: rAps
1.8 Den regionala arbetslösheten