Tjänsten som alkoholhandläggare utgör en viktig del av enhetens drogförebyggande arbete då dialoger med restauranganställda är en viktig faktor i att påverka tillgången till alkohol. I arbetet ingår handläggning av och rådgivning enligt alkohollagen samt tillsyn gällande
serveringstillstånd.
Den som söker serveringstillstånd måste visa på tillräckliga kunskaper i alkohollagen och andra föreskrifter som krävs. Detta görs genom ett nationellt framtaget kunskapsprov som skapats av Folkhälsomyndigheten. 50 procent av personer med betydande inflytande i bolaget som söker tillstånd måste klara prover för att tillstånd ska beviljas. Kunskapsprov har ordnats för 14 personer.
En ökad mängd tillståndsansökningar har fortsatt att inkomma, vilket har inneburit en stor arbetsbelastning för tillståndshandläggaren.
Under året gjordes 46 egna tillsynsbesök till restauranger. Stortillsyn, där även miljö- och hälsa, Brandkåren Attunda och polisen kan delta, skedde vid 3 tillfällen, två på våren och en på hösten.
Vid höstens stortillsyn medverkade även Skatteverket.
arbetsmarknadskontoret har setts regelbundet för att följa upp arbetet med uppdragen.
a) I samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ta fram en plan för stärkt samverkan som ska leda till ”en väg in” för personer som ansöker om ekonomiskt bistånd Gemensamma siffror
Personer som genomgått kartläggning på AME och som uppbär eller som sökt ekonomiskt bistånd under först kvartalet 2017 ska kartläggas. Projektledaren för de gemensamma uppdragen för Socialkontoret och Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret ansvarar för genomförandet och håller på att, i samråd med enhetschefer, ta fram vilka frågor som ska vara med i
kartläggningen. Kartläggningen beräknas vara klar i januari 2018. Därefter ska ett arbete göras för att se över hur respektive enhet kan sammanfoga sin statistik för att kunna ha en löpande gemensam bild över vilka som hänvisas till AME av Kontaktcenter (KC) och enheten för ekonomiskt bistånd och effekten av insatserna.
En väg in
Sedan september 2016 har alla arbetslösa personer som ringer och ansöker om ekonomiskt bistånd hänvisats till AME av KC. Sedan november 2016 hänvisas även alla sjukskrivna personer som söker ekonomiskt bistånd till AME. På AME genomförs en kartläggning kring personens förutsättningar och behov av stöd för att komma ut i egen försörjning/arbete.
Processen har följts sedan införandet och det finns behov av att förtydliga vad ”En väg in”
innebär. Det finns ett behov av att samordna delar av arbetet med enheten för flyktingstöd då både den enheten och enheten för ekonomiskt bistånd samarbetar med AME och många av frågorna har beröringspunkter med varandra.
En gemensam eftermiddag med personalen från AME, enheten för ekonomiskt bistånd och våld i nära relationer samt enheten för flyktingstöd har hållits i november 2017. Syftet med
eftermiddagen var att dels gå igenom det arbete som gjorts kring de gemensamma uppdragen från Kommunfullmäktige (KF) samt att arbeta med frågan om hur vi skapar en gemensam process som leder till att fler hittar en egen försörjning.
Enhetscheferna och projektledaren för de gemensamma uppdragen kommer att i början av januari 2018 arbeta vidare med materialet från den gemensamma eftermiddagen. Fokus kommer att ligga på att förtydliga innehållet och processen kring ”En väg in”. Ett förslag ska presenteras för avdelningscheferna på respektive kontor i slutet av januari 2018.
Introduktionsveckor
På grund av ett lågt inflöde av personer som söker ekonomiskt bistånd har det inte varit möjligt att påbörja den strukturerade gruppverksamheten under introduktionsveckorna på AME.
Enhetscheferna och projektledaren för de gemensamma uppdragen kommer att arbeta vidare med frågan om hur en process och innehåll för den första tiden på AME kan skapas utifrån de förutsättningar som just nu finns.
b) I samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadskontoret ta fram samt redovisa en plan för hur stärkt samverkan ska etableras på lokal nivå.
Samverkan på handläggarnivå
Under året har samverkansgruppen setts en gång i månaden och runt 100 individärenden har diskuterats. Behov av att bjuda in representant från Kunskapsparken har funnits under året.
Samverkansforumet har nu representanter från Arbetsförmedlingen (AF), både från de som arbetar med arbetslösa och etableringen, enheten för ekonomiskt bistånd, enheten för
flyktingstöd, AME samt Kunskapsparken. Samverkan fungerar väl och upplevs som en hjälp för samtliga parter.
Samverkan på chefsnivå
Samverkan på chefsnivå har också pågått under året med möten cirka en gång i månaden. AF har för tillfället haft en hög omsättning av chefer, vilket gör att ingen av de chefer som var med ursprungligen är kvar. Dock finns nya chefer på plats och mötestider är bokade för våren 2018.
c) I samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadskontoret inventera det nuvarande
utbudet av insatser och aktiviteter samt utifrån det bedömda behovet komplettera dessa för att bättre passa klienternas behov.
Enheten för ekonomiskt bistånd och våld i nära relationer genomförde under 2016 en
målgruppsinventering av de personer som har långvarigt ekonomiskt bistånd. Således fanns det redan en ganska god bild av vilka målgrupper som tenderar att fastna i ekonomiskt bistånd. De två stora målgrupper som identifierades var:
1. Språksvaga personer.
2. Personer som är sjukskrivna och som saknar sjukpenninggrundande inkomst och därför inte får någon sjukpenning.
Arbetsförmågebedömningar
De handläggare som arbetar med sjukskrivna personer som har ekonomiskt bistånd samt personal från arbetsmarknadsenheten har varit på studiebesök i Huddinge. På
Arbetsmarknadsenheten i Huddinge arbetar de sedan flera år med att göra
arbetsförmågebedömningar enligt en metod som kallas för Assesment of work performance (AWP). Metoden är godkänd som arbetsförmågebedömning gentemot Försäkringskassan (FK).
Efter studiebesöket har de som medverkade träffats vid ett tillfälle för att samla intrycken och enhetschefen på AME samt projektledaren för de gemensamma uppdragen har också träffats för att diskutera frågan vidare. Planen är att under 2018 utbilda delar av personalen i metoden AWP för att sedan kunna erbjuda arbetsförmågebedömningar som insats.
Brukarmedverkan
I mitten av december 2017 genomfördes fokusgrupper för personer som har haft insatser på AME. Socialkontorets kommunikatör samt utredare på kommunledningskontoret har hjälpt till med genomförandet. Ytterligare en omgång är planerad att genomföras i början av januari 2018.
När materialet är sammanställt arbetas det vidare med brukarmedverkan.
Språksvaga personer
AME har anställt en person på extratjänst som arbetar som språkstödjare, vilket innebär stöd i datasal, individuell språkträning och språkstöd inom verksamheterna. En pedagog kommer att anställas under våren 2018 för att arbeta med gruppverksamhet inom språkträning, hälsa, intervjuträning mm.
e) Utreda och presentera förslag på effektiviseringar och förstärkningar av arbetet med boendesamordning och rehabhandläggning i syfte att reducera kostnaderna
Boendesamordning
Sedan februari 2017 har enheten för ekonomiskt bistånd och våld i nära relationer en
boendehandläggare. Boendehandläggaren ansvarar för att träffa personer som är placerade på tillfälliga boenden och följa upp och hjälpa personer att söka bostad. Enheten har arbetat med metodutveckling när det gäller personer som är placerade på tillfälliga boenden. Det finns nu en tydlig struktur för hur socialsekreterarna utreder inför ett första beslut om att placera på
tillfälligt boende. Vidare finns en tydlig struktur för samarbetet mellan boendehandläggaren och socialsekreteraren samt vilka krav som ställs på den enskilda för att kunna beviljas tillfälligt boende. Gruppledare, boendehandläggare och socialsekreterare har månatliga möten där de ärenden som har tillfälligt boende diskuteras inför eventuell förlängning av tillfälligt boende.
Antalet tillfälliga boenden har under 2017 minskat framförallt under det sista kvartalet. Vid jämförelse av antal boenden i november 2016 var det 18 placeringar färre i november 2017.
Detta trots den svåra bostadsmarknaden i Stor-Stockholm.
Rehabhandläggning
Under året har projektledaren för uppdragen från KF och socialsekreterarna som arbetar med sjukskrivna personer som saknar sjukpenning haft regelbundna metodmöten för att utveckla arbetet.
I oktober startade SAMRE-projektet inom ramen för Finansiellt samordningsförbund (Finsam) för Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna. Projektledaren för KF:s uppdrag har varit
sammankallande i den arbetsgrupp som tagit fram projektansökan. Projektet ska ta fram en samverkansstruktur mellan kommunerna, FK och Arbetsförmedlingen (AF) så att de personer som har ekonomiskt bistånd och som är sjukskrivna men saknar sjukpenning får den
arbetslivsinriktade rehabilitering som de behöver. Projektet ska också arbete med
kompetensutveckling för socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd vad gäller försäkringsmedicin. I projektet arbetar två socialsekreterare från enheten på 25 procent var. I och med att SAMRE-projektet har startat kommer enheten fasa ut den rådgivande läkaren då SAMRE-projektet på sikt bedöms kunna ersätta den rådgivande läkaren.
f) Utreda och presentera förslag på effektiviseringar och förstärkningar av arbetet med att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd.
Enheten har under året fokuserat på att arbeta med att förebygga felaktiga utbetalningar genom täta ärendegenomgångar med gruppledare. Detta gör att det tidigt kan uppmärksammas om individen saknar bidrag från FK som den borde ha rätt till, för höga hyreskostnader med mera.
De täta ärendegenomgångarna och det faktum att socialsekreterarna nu har mer tid att träffa sina klienter gör att vi också kan uppmärksamma andra eventuella felaktigheter. Gruppledaren har också regelbundna metodträffar med socialassistenterna.
Enheten för ekonomiskt bistånd har utrett och konstaterat att enheten i dagsläget inte klarar av att utveckla arbetet mer inom befintlig budget. För att kunna arbeta effektivt med att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar behöver det finnas en tjänst som arbetar med detta fokuserat.
De kommuner som har ett framgångsrikt arbete inom detta område har så kallade FUT-handläggare. Omvärldsbevakningen visar att en sådan tjänst i längden finansierar sig själv genom att det i FUT-handläggarens arbetsuppgifter ingår att återkräva felaktigt utbetalt bistånd från klienter och följa upp att biståndet återbetalas. Den största vinsten erhålls dock genom att individer ofta slutar söka ekonomiskt bistånd om de blir föremål för en utredning om felaktigt utbetalt bistånd.
g) Genomföra benchmarking mot jämförbara kommuner gällande bedömning av ekonomiskt bistånd
Enheten för ekonomiskt bistånd har tagit hjälp av FoU Nordväst i genomförandet av
benchmarkingen. Enheten har tillsammans med FoU skrivit fram ett förslag kring upplägg för en benchmarking avseende bedömningen och arbetet med tillfälliga boenden i FoU
kommunerna. FoU:s styrgrupp har fått förslaget och kommer att fatta beslut om benchmarkingen kan genomföras inom ramen för FoU.
I övrigt har projektledaren löpande omvärldsbevakat och letat efter goda exempel under året.
Enheten har också följt Socialstyrelsens statistik noga. I öppna jämförelser 2017 har det långvariga ekonomiskt biståndet ökat i Stockholms län, medan Sollentuna har minskat det långvariga ekonomiska biståndet. Långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat med 3,8 procent från 2016 till 2017 (41,3 procent 2016 jämfört med 37,5 procent 2017). Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat med 1,4 procent (24,3 procent 2016 jämfört med 22,9 procent 2017). I Stockholms län är siffran för långvarigt ekonomiskt bistånd 42,5 procent och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd 29,9 procent för 2017.
7 Personal
Nyckeltal Utfall
Helår 2015
Utfall Helår 2016
Utfall Helår 2017
Personalomsättning (%) 21,4 % 28,93
%
12,92
% Kommentar
Personalomsättningen har mer än halverats jämfört med 2016. Arbetsmarknaden har stabiliserats efter den stora flyktingvågen 2016. Socialkontoret har arbetat systematiskt med åtgärder för att attrahera nya medarbetare och behålla redan anställd personal, t.ex. genomfördes en lönesatsning för
myndighetsutövande socialsekreterare.
Sjukfrånvaro i % 5,7 % 5,02 % 5,3 %
Kommentar
Sjukfrånvaron är något högre än 2016, samt något över börvärdet om 5 procent. Det är framförallt inom rapporteringsområde missbruk och socialpsykiatri som den största ökningen av sjukfrånvaron har skett.
Flera medarbetare har haft längre hel- eller deltidssjukfrånvaro. Vid långtidssjukskrivningar har personalsocialt stöd givits.
Andel deltidsanställda. 7 % 5,1 % 4,11 %
Kommentar
Ökning av antalet heltidsanställda jämfört med 2016.
8 Kvalitet
Under året har socialnämnden arbetat med ledningssystemet för systematiskt kvalitetarbete som omfattar både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Ett arbete som bygger på ett systematiskt arbetssätt med obligatoriska delar exempelvis gällande riskanalys och egenkontroll. Mycket arbete har under året lagts ned på den gemensamma modellen i Stratsys som har utvecklats och förbättras. Utgångspunkten har varit att tillhandahålla ett systemstöd som både ska underlätta och stödja cheferna i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett arbete som ska bedrivas
kontinuerligt enligt en gemensam modell. Fokus har initialt lagts på myndighetsutövande enheter. På sikt ska också utförarenheterna involveras i detta kvalitetsarbete.
Ett annat övergripande kvalitetsarbete som bedrivits under året handlar om systematisk uppföljning. Det innebär att de insatser som ges till enskilda personer ska dokumenteras på ett sådant sätt att kunskapen ska kunna aggregeras som grund för utveckling, lärande och
förbättring av verksamheten. Ett arbete som även har bäring på det systematiska kvalitetsarbetet.
Genom en systematisk uppföljning blir det möjligt att få kunskap om hur klienterna uppfattar de insatser de fått och om dessa har förbättrat dennes livssituation.
En gemensam modell och struktur för att arbeta med systematisk uppföljning togs under 2017 fram som stöd för att driva arbetet i önskad riktning. Modellen bygger på att varje enhet ska ha gjort en inventering av behov, en nulägesanalys, identifierat det önskade läget samt gjort en plan för genomförande. Alla enheter som arbetar i förhållande till enskilda individer arbetar nu vidare med detta utvecklingsarbete utifrån sitt nuläge. Två gemensamma planeringsdagar och två utvecklingsseminarier för chefer och gruppledare har under året också haft systematisk uppföljning som tema.
Brukar-/kundundersökningar
För andra året genomfördes under hösten en brukarundersökning inom socialnämndens
myndighetsenheter. Det är en nationell undersökning som syftar till att få fram jämförbara mått på brukarupplevd kvalitet inom individ- och familjeomsorg. Resultaten är överlag goda och brukarnas sammantagna nöjdhet med stödet från socialtjänsten har ökat något sedan 2016.
Däremot har resultaten inom områdena; få kontakt, förståelse, inflytande och påverka hjälp försämrats totalt sett. Den tydligaste förklaringen till nedgången kan hittas inom målgruppen ensamkommande barn och de troliga orsakerna är flera; många omplaceringar av
barn/ungdomar (p.g.a. den unges eget beteende eller att Hvb-hemmet lagts ner), långa
handläggningstider och negativa eller inga besked från Migrationsverket, åldersuppskrivningar samt ökat antal ungdomar med psykisk ohälsa.
Det totala svarsantalet samt svarsfrekvensen har gått upp sedan föregående år. Dock värt att notera är att antalet svarande inom målgruppen missbruk endast är 10 stycken samt att svarsantalet för vårdnadshavare halverats sedan 2016.
Siffrorna nedan visar andelen positiva svar för respektive fråga.
Nedan redovisas resultatet på frågan om helhetssyn per målgrupp. Frågan lyder i sin helhet:
"Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får av socialtjänsten i
kommunen?" Inom målgruppen missbruksvård var antalet svarande 2016 för lågt för att något resultat skulle kunna redovisas.
Exempel på andra undersökningar som genomförts under året:
Barnenkäten - vänder sig till barn som utretts inom socialtjänsten och belyser bland annat frågor om delaktighet och inflytande. Hittills har cirka 35 barn besvarat enkäten och resultatet, som överlag är positivt, kommer att analyseras av arbetsgruppen i syfte att hitta möjliga utvecklingsområden.
Fördjupad målgruppsinventering gällande barn och unga som utretts av socialtjänsten fyra gånger eller mer. Resultatet av den fördjupade studien, som genomförts av fältstudenter från socionomutbildningen, har precis redovisats för personalgruppen.
Ungdomsmottagningens årliga brukarundersökning visade på goda resultat. Enkäten gick ut till 205 ungdomar som besökte mottagningen. 11 % av svarande var pojkar.
99 % angav att de var nöjda med besöket, att de blev lyssnade på och fick den hjälp de behövde.
Under året har Inflytanderådet (ett brukarråd) genomfört en brukarstyrd revision av myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd, missbruk och socialpsykiatri.
Resultatet har analyserats tillsammans med brukarrepresentanter och berörda enheter och en planering har gemensamt tagits fram för att arbeta vidare med de
utvecklingsområden som prioriterats. Förbättringsområden som kommer att arbetas med är delaktighet och bemötande, information och kommunikation samt miljö och lokaler.
Arbetet kommer att genomföras på olika sätt men genomgående är fortsatt brukarmedverkan i förbättringsarbetet.
Synpunkter, klagomål och avvikelser
Att uppmärksamma avvikelser utifrån de kvalitetskrav som gäller för verksamheten och att aktivt efterfråga synpunkter från klienter/brukare utgör en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom ett öppet, strukturerat och systematiskt arbetssätt där avvikelser, synpunkter och klagomål tas tillvara på ett konstruktivt sätt finns en god grund för att arbeta med kvalitetsutveckling. Inom vuxenavdelningen har ett särskilt fokus lagts på att
uppmärksamma avvikelser under 2017.
Synpunkter och klagomål
Det totala antalet registrerade synpunkter och klagomål har ökat jämfört med föregående år, från 28 till 36. Även om orsaken till ökningen inte är tydlig kan det ändå anses positivt då det är först när de registreras som det blir möjligt att arbeta systematiskt med synpunktshantering och kunna göra analyser på aggregerad nivå. Ungefär lika många registreringar återfinns inom Vuxen (15) som Barn och Unga (BoU) (16). Sju registrerade klagomål rör Avdelningen för stöd och utveckling samt staben.
Inom BoU har inkomna synpunkter/klagomål hanterats av respektive enhetschef och åtgärder i de enskilda fallen har vidtagits. Däremot har de inte lett till några direkta förändringar i verksamheten. Avdelningen för vuxna har ett pågående förbättringsarbete tillsammans med brukare utifrån klagomål på samarbete och bemötande. Enskilda klagomål har hanterats enligt gällande rutiner och återkopplats till den klagande där så varit möjligt.
Tre positiva synpunkter avseende bemötande samt tre önskemål eller förbättringsförslag har också registrerats under året.
Antal registrerade klagomål (jmf med 2016):
*OBS En registrering kan bestå av synpunkter inom flera kategorier.
Lex Sarah
Inga Lex Sarah har rapporterats under året.
Avvikelser
Inom avdelningen för vuxna, likväl som i samarbetet mellan landstingstinget, har avvikelser varit ett särskilt uppmärksammat område. Syftet är bland annat att uppmärksamma systemfel.
Inom avdelningen har sex avvikelser varit aktuella; de som uppmärksammats inom våra egna verksamheter, de som skickats från verksamheterna till landstinget samt de som inkommit från andra samverkansparter. Avvikelser som omfattat samverkan mellan landstingets psykiatri och/eller beroende och socialtjänst hanteras enligt rutiner för avvikelser som finns framtagna i den lokala samverkansöverenskommelsen. Avvikelserna omfattar främst samverkan kring enskilda klienter, t.ex. där medicinering inte fungerat och där personer inte bedömts få rätt information och stöd.
Uppmärksammade avvikelser inom avdelningens verksamhet har föranlett förändringar av rutiner för att det inte ska uppstå likande situationer.
Nyckeltal och jämförelser
Resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2017
Båda de nyckeltal som redovisas i KKiK har förbättrats jämfört med föregående år. Det utvecklingsarbete som påbörjades hösten 2015 avseende handläggningen av ansökan om
ekonomiskt bistånd har nu visat sig ge resultat, bland annat genom kortare väntetid vid nybesök, något som kunde skönjas redan i början av 2017. Inom barn och unga fortsätter utvecklingen i positiv riktning.
Medborgarundersökning, NMI Stöd för utsatta personer, index
”Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun?”
Nöjd kundindex, NKI
NKI mäter restaurangernas nöjdhetsgrad med kommunens alkoholhandläggning. Resultatet har försämrats något för 2016 (publicerat 2017) jämfört med tidigare år. Resultat av NKI 2016 var 68. I mätningen innan var resultatet 72.
Nyckeltal/Statistik
Regelbundet tas det fram olika typer av statistik för att följa verksamhetens kvalitet och utveckling. Exempel på viktiga nyckeltal/statistik som särskilt uppmärksammats under 2017 följer nedan.
Ekonomiskt bistånd
Antalet hushåll i behov av ekonomiskt bistånd uppgick under året till 597 2017 (630 hushåll 2016, 648 hushåll 2015)
Snittbidragstiden för 2017 var 6,23 månader (2016 6,5 månader, 6,6 månader 2015) Snittbidraget per månad 2017 var 10 183 kronor (9 755 kronor 2016, 9 439 kronor 2015) Det långvariga ekonomiskt biståndet (10-12 mån) har minskat med 3,8 procent från 2016 till 2017 (41,3 procent 2016 jämfört med 37,5 procent 2017). Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat med 1,4 procent (24,3 procent 2016 jämfört med 22,9 procent 2017).
Enheten för flyktingsstöd
Antal bosatta personer (enligt lag om mottagande av vissa nyanlända för bosättning i en kommun) var 2017 240 personer (216 personer 2016, 65 personer 2015).
Antal hushåll i behov av ekonomiskt bistånd var 2017 286 (238 hushåll 2016, 122 hushåll 2015).
Snittbidragstiden 2017 var 4,98 månader (4,9 månader 2016, 5,3 månader 2015).
Missbruk
Antal unika personer med insats, aktuella inom enheten för missbruk, var 2017 132 personer
Antal unika personer med insats, aktuella inom enheten för missbruk, var 2017 132 personer