10.10. Bilaga 8. Verksamhetsberättelse 2017 socialnämnden

Verksamhetsberättelse 2017

Socialnämnden

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Nämndens uppdrag ... 4

1.2 Socialkontorets uppdrag ... 4

1.3 Socialkontorets värdegrund ... 4

1.4 Organisation och ledning ... 5

1.5 Vision... 5

2 Året som gått ... 6

3 Ekonomi ... 10

3.1 Sammanfattning ... 10

3.2 Driftredovisning SN ... 10

3.3 Kommentar till utfall och budget ... 11

3.4 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå ... 13

3.5 Uppföljning av årets förändringar ... 17

3.6 Investeringsredovisning ... 17

3.7 Återsökning av statsbidrag ... 17

4 Åtaganden ... 20

4.1 Ansvarsfull ekonomi ... 20

4.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 22

4.3 Förebyggande insatser och omsorg ... 24

4.4 Miljö och samhällsutveckling ... 28

4.5 Kommunikation ... 28

5 Kommungemensam planering ... 30

5.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 30

5.2 Jämställdhet- och mångfaldsplanen ... 30

5.3 Kompetensförsörjningsplanen ... 31

5.4 Digitaliseringspolicyn ... 31

5.5 Näringslivsstrategin ... 32

6 Uppdrag ... 33

6.1 Löpande rapportering: Fler Sollentunabor i arbete ... 35

7 Personal ... 39

8 Kvalitet ... 40

9 Riskhantering - internkontroll ... 50

9.1 Andel fakturor ej betalda i rätt tid, orsak till att fakturor blir försent betalda. ... 50

9.2 Delegationsbeslut hanteras inte i enlighet med nämndernas delegationsordning samt reglerna i kommunallagen (Beslut KS 2016-09-05) ... 50

9.3 Kommunen går miste om intäkter i form av ersättningar avseende

flyktingverksamhet (Beslut KS 2016-09-05) ... 50

9.4 Del av organisationen eller viss tjänsteutövning utsätts för oegentligheter (Beslut KS 2016-09-05) ... 51

9.5 Att ledningssystemet för kvalitet används enligt framtagna riktlinjer ... 51

9.6 Felaktiga utbetalningar ekonomiskt bistånd. ... 52

9.7 Säkerställa att avgifters tas ut enligt gällande rutiner. ... 53

9.8 Att överväganden inte görs enligt SoL ... 53

10 Barnbokslut - verksamheten ur ett barnperspektiv ... 54

10.1 Barnets rätt att inte diskrimineras ... 54

10.2 Barnets bästa i främsta rummet ... 54

10.3 Barnets rätt till liv och utveckling ... 55

10.4 Barnets rätt att få uttrycka sina åsikter ... 56

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 2 Uppföljning privata utförare 2017 Bilaga 2: Bilaga 3 Nyckeltal

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Socialnämnden ansvarar för stöd och bistånd enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak, e-cigaretter och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flyktingverksamhet.

1.2 Socialkontorets uppdrag

Socialkontoret arbetar med socialnämndens ansvarsområden och verksamheten styrs av socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS).

Socialkontoret arbetar med socialnämndens ansvarsområden som är:

• individ- och familjeomsorg (ekonomiskt bistånd, barn- och ungdomsvård, missbruksvård) socialpsykiatri

• LSS för personer där funktionshindret beror på missbruksproblem och/eller psykisk störning/sjukdom

• introduktion av nyanlända/ensamkommande flyktingbarn

• förebyggande arbete för barn och ungdom

• budget- och skuldrådgivning

• serveringstillstånd

• tillsyn av folköls- och tobaksförsäljning samt kontroll av läkemedel

• familjerätt

• familjerådgivning

• konsumentvägledning

• forskning och utveckling

• samordning av kommunens kvinnofridsarbete

1.3 Socialkontorets värdegrund

Socialkontorets värdegrund beskriver de värden som ska genomsyra verksamheten: människors lika värde, professionalism och tillgänglighet.

Människors lika värde

Vi utgår från att alla människor har lika värde, egen förmåga och vilja att ta ansvar. Vi strävar efter att alla blir respektfullt bemötta, får komma till tals och känner delaktighet. Vi värdesätter varandras kunskaper och erfarenheter.

Professionalism

Vi utgår från individens hela livssituation och har ett rättssäkert och flexibelt arbetssätt i samverkan med den enskilde och dennes nätverk. Vi strävar efter att arbeta med metoder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Socialkontorets arbetsklimat kännetecknas av öppenhet, respekt och tillit.

Tillgänglighet

Vi ska ge tydlig information om hur och när vi kan nås, vilken hjälp som finns att tillgå och vem man kan vända sig till. Vårt arbete ska vara tydligt, begripligt och anpassat till individens behov och förmåga.

1.4 Organisation och ledning

Socialkontoret leds av socialchef och organisationen är uppdelad i två kärnverksamheter.

Avdelningen för vuxna och avdelningen för barn och unga. Kontorets stöd och

serviceverksamhet finns under avdelningen för stöd och utveckling. Socialnämnden ingår i ett omfattande samarbete med andra nordväst kommuner angående gemensamma verksamheter;

FoU/ Forskning och utveckling, Jourhemspool och Familjehemspool, Socialjour, Familjevåldsteam (upphörde 31/12-2017), Stöd till unga brottsoffer, Barnahus Norrort, Familjerätt samt Budget- och skuldrådgivning.

Socialkontorets chefer har ett tydligt uppdrag och har fokus på ledning, styrning och uppföljning av verksamheten samt coachning av personal.

1.5 Vision

Genom att arbeta med tidiga förebyggande insatser, ett forskningsbaserat arbetssätt och ett professionellt bemötande ska Sollentunaborna erbjudas en socialtjänst som verkar för ett tryggt, öppet och integrerat samhälle och som bygger på allas lika värde. Fokus är barn och ungdomar i riskzonen.

• Socialtjänstens arbete ska skapa förutsättningar för att tidigt förebygga, upptäcka och åtgärda sociala problem.

• Socialtjänstens insatser ska vara effektiva och evidensbaserade.

• Socialtjänstens verksamhet ska ha en hög tillgänglighet, ett gott bemötande och ett effektivt och rättssäkert arbetssätt.

2 Året som gått

 Antal åtaganden 2017: 7 stycken och alla uppfyllda helt

 Mottagande och integration av nyanlända

 Ensamkommande barn och unga

 Ekonomiskt bistånd och stöd till självförsörjning

 Brist på bostäder

 Psykisk ohälsa

 Trygghet och säkerhet i Sollentuna

 Systematisk uppföljning

 Digitalisering

 Kommungemensamma verksamheter Nämndens måluppfyllelse

Måluppfyllelsen 2017 bedöms som väldigt god. Av sju åtaganden bedöms alla sju som

uppfyllda. Socialnämnden har, för att vara en socialtjänst i framkant, arbetat för att effektivisera verksamheten så att mer tid och fokus läggs på direkt klientarbete. För att fler kommuninvånare ska komma i arbete har socialnämnden stöttat sina klienter/brukare för att nå sina uppsatta mål, i samverkan med berörda instanser och näringslivet. Socialnämndens insatser har lett till arbete eller annan sysselsättning, d.v.s. fler har blivit självförsörjande. Under året har socialnämnden arbetat med förebyggande stöd och tidiga insatser med god kvalitet för att kommuninvånarna ska ges förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv. För att den enskilde ska få rätt hjälp i rätt tid har socialnämnden arbetat med att utveckla de insatser som erbjuds, både genom intern och extern samverkan. Metodutveckling har genomförts, liksom brukardialoger. Brukare har getts möjlighet att vara delaktiga vid utförande av insatser och dess kvalitet. Detta arbete förstärks även av att utfallen på de mått som följts upp och indikerar en positiv utveckling.

Mottagande och integration av nyanlända

Sedan mars 2016 har staten rätt att anvisa nyanlända med uppehållstillstånd till kommuner för bosättning. För Sollentuna kommun har det inneburit att kommunen bosatt 240 personer 2017 (216 personer 2016) och således klarat av anvisningstalet. Informationen från Migrationsverket om hur målgruppen ser ut är fortsatt knapphändig och förändras kontinuerligt vilket gör det extremt svårt för kommunen att planera bosättningsarbetet. Sedan sommaren 2017 har Sollentuna tagit emot kvotflyktingar för första gången, totalt 20 personer fördelat på fyra familjer. Kvotflyktingarna kommer direkt från flyktinglägren och ställer helt andra krav på mottagandet.

Under 2017 har en fördjupad kartläggning av målgruppen genomförts för att bättre förstå målgruppens behov och på så sätt kunna utveckla insatser som ska leda till snabbare egenförsörjning. Det finns dock fortsatt stora utmaningar i arbetet med inkludering och

integration och att tillsammans med staten hitta formerna för att snabbt ge förutsättningar för att komma i egenförsörjning.

Ensamkommande barn och ungdomar

Totalt har kommunen ansvar för cirka 140 ensamkommande barn, asylsökande eller med uppehållstillstånd. Många av dessa barn är placerade i andra kommuner samtidigt som andra kommuner har barn placerade i Sollentuna. 67 ensamkommande barn och unga har överförts till Migrationsverkets asylboende under 2017. Av dessa är 27 överförda p.g.a. åldersuppgradering.

Med anledning av det stora mottagandet 2015 finns det fortfarande barn som inte träffat

Migrationsverket för att få sin asylansökan prövad. Antalet placeringar enligt LVU och på HvB- hem med behandlingsinsatser har under året ökat. Även antalet anmälningar gällande psykisk ohälsa, missbruk, aggressivt beteende eller kriminalitet har ökat. Flertalet av de ungdomar som inte fått besked om sin asylprövning eller som väntar få svar på utredning om åldersbedömning mår psykiskt dåligt. Socialnämnden beslutade därför att anställa en kurator som ger psykosocialt stöd och tillsammans med BRIS starta samtalsgrupper för att förbereda den unge på flytt och ge stöd och hjälp.

Vid halvårsskiftet 2017 ändrade Migrationsverket ersättningsnivåerna till kommunerna, d.v.s.

kommunen erhåller en betydlig lägre ersättning för belagd plats för ensamkommande barn än tidigare. Med anledning av den nya lägre ersättningsnivån har kostnaderna för placeringar som ej är ramavtalsupphandlade förhandlats om med lägre kostnader som resultat.

Ekonomiskt bistånd och stöd till självförsörjning

I slutet av 2016 fick socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett antal uppdrag från kommunfullmäktige (KF), med syfte att få fler i arbete. Under 2017 har arbetet med ekonomiskt bistånd fokuserats på uppdragen från KF:

 en struktur för "en väg in" för de som söker om ekonomiskt bistånd har tagits fram

 samverkan har fortsatt med arbetsförmedling (AF) och arbetsmarknadsenheten (AME) på både chefs- och handläggarnivå

 förstärka utbudet av insatser

 möjlighet att mer aktivt kunna arbeta med de personer som är placerade på tillfälliga boenden

 rehabiliteringshandläggning har skett genom intern metodutveckling

 förebygga felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd genom att handläggarna har täta ärendegenomgångar med gruppledare och socialsekreterarna träffar klienterna oftare

 benchmarking mot jämförbara kommuner planeras att genomföras på två sätt, dels genom att involvera FoU Nordväst för jämförelse i nordvästkommunerna, dels att delta i en nationell studie

Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har minskat till 597 2017 (630 2016),

flyktinghushållen har ökat till 286 stycken 2017 (238 2016). Snittbidragstiden för ekonomiskt bistånd (exklusive flykting) har minskat kraftigt från 6,5 månader 2016 till 6,23 månader 2017.

Flykting har ökat marginellt från 4,9 månader 2016 till 4,98 månader 2017.

Brist på bostäder

Tillgången till bostäder påverkar i hög grad socialnämndens arbete, delvis arbetet med

nyanlända liksom även arbetet med andra målgrupper med behov av socialtjänstens insatser. Då det saknas reguljära bostäder påverkar det antalet placeringar på tillfälliga boenden, likväl som antalet externa placeringar på boendeformer med olika stödnivåer då kommunens eget utbud inte räcker till. Som ett led i att kunna bosätta nyanlända planerades modulbostäder med inflytt 2016, färdigställandet har p.g.a. av olika orsaker försenats och de första nyanlända kunde flytta in först i december 2017. Modulerna omfattar små lägenheter och, tvärt emot Migrationsverkets tidigare information, så är det nu till större delen familjer som bosätts i kommunen. Det innebär att behovet av större bostäder kommer vara fortsatt stort.

Antalet boendeplatser i bostad med särskild service för personer med psykisk

funktionsnedsättning inom kommunen motsvarar inte behovet. Personer med psykiska

funktionsnedsättningar och/eller missbruk placeras utanför kommunen vilket påverkar både den enskildes livskvalitet likväl som budgetutfallet.

Psykisk ohälsa

Avsaknad av stadigvarande bostad försvårar socialtjänstens arbete med kvalificerad öppenvård vilket förutsätter en stadigvarande boendesituation. Tillsammans med landstingets psykiatri- och beroendevård har socialnämnden under två år drivit ett gemensamt projekt kring

metodutveckling för personer med komplexa vårdbehov (missbruk och psykisk ohälsa), vilket resulterat i s.k. mininätverk med och kring den enskilde.

En rad studier påvisar att psykisk ohälsa blivit avsevärt vanligare bland ungdomar under de senaste decennierna. Stockholmsenkäten visar liknande negativa utveckling när det gäller den psykiska ohälsan bland unga framför allt hos flickor. Socialnämnden kommer därför att göra en satsning på kunskap om barn och ungas psykiska hälsa.

Regeringen har slutit en budgetöverenskommelse om att en satsning på 130 miljoner kronor ska fördelas till kommuner och landsting för att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete.

Trygghet och säkerhet i Sollentuna

I Sollentuna och på flera håll i landet har det funnits flera turbulenta händelser i och omkring ungdomsmiljöer. Sollentuna har under 2017 genomfört satsningar för att på olika sätt förbättra situationen för ungdomar i två riskområden, Tureberg och Edsberg. Inom kommunens satsning är socialnämnden ansvarig för tre delmål: förstärka fritidsgården, stoppa rekryteringen till kriminella grupperingar/stävja kriminalitet och öka föräldraengagemanget.

Socialnämnden har varit en aktiv part i EST-projektet (Effektiv Samverkan för Trygghet) som drivs av nationella Brå och där Sollentuna är en av deltagarna sedan 2017. Denna metod bygger på en veckovis lägesrapportering från både skolor, fritidssektorn, socialtjänsten, kommunens väktare, polisen och Sollentunahem.

Bra samverkan mellan olika aktörer, så som kommun, stat, polis och civilsamhället är

avgörande för att förbättra situationen och ge samsidiga och synkroniserade insatser eller hjälp till självhjälp för barn och unga i Sollentuna.

Systematisk uppföljning och systematiskt kvalitetsarbete

Socialnämnden har 2017 påbörjat ett särskilt fokusområde, systematisk uppföljning. Målet är att kvalitetssäkra socialtjänstens arbete och för att säkerställa det behövs mer kunskap om

målgrupperna och de insatser som ges för att ge ett kunskapsbaserat stöd. Arbetet har inkluderat alla verksamheter och genomsyrat socialnämndens arbete. För barn- och ungdomsavdelningens del finns tydliga ambitioner och mål gällande uppföljning genom Uppföljning barn och unga (UBU) som ska nå ut till alla placerade barn under 2018. För vuxenavdelningens del arbetas det aktivt med brukarinflytande och med att hitta former för en systematisk uppföljning av insatser både på individ- och en aggregerad nivå. Arbete sker även med att skapa förutsättningar för att arbeta med strukturerade kartläggningsinstrument. Enheternas förutsättningar är dock olika vilket resulterar i att man kommit olika långt.

Digitalisering

Under 2016 påbörjades införandet av en medborgartjänst (e-tjänst) för ekonomiskt bistånd.

Tjänsten gör det möjligt för klienter att både ansöka om ekonomiskt bistånd och att kunna följa sitt ärende via webben, från ansökan till beslut och eventuell utbetalning. Tjänsten har lanserats stegvis under året. Den sista delen kommer införas första kvartalet 2018.

Under året har i stort sett alla handläggare fått bärbara datorer och fler och fler lokaler/besöksrum har utrustas med tv-skärmar för att möjliggöra ändrade arbetssätt.

Möjligheten att kunna dokumentera direkt i möten med klienter har prövats i liten skala.

Under året initierades ett arbete på socialkontoret för att bygga upp en organisation av s.k.

superanvändare kring verksamhets- och journalsystemet Procapita. Syftet är att tillhandahålla en effektiv supportorganisation där superanvändarna finns nära handläggarna i frågor som rör användarstöd, utbildning och support.

Kommungemensamma verksamheter

FoU Nordväst är ett kunskapscentrum för de nordvästra kommunerna (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby) i Stockholms län inom områdena ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser, barn och unga samt missbruk och socialpsykiatri.

Under 2017 kan särskilt uppmärksammas två utvecklingsprojekt som väckt nationellt intresse.

Det ena berör hur barn görs mer delaktiga i kontakten med socialtjänsten, ett pedagogiskt verktyg i form av en bok som heter Min utredning och kontakt med socialtjänsten har utvecklats i en av de nordvästra kommunerna och FoU Nordväst har initierat ett forskning- och

utvecklingsprojekt för att undersöka effekterna av bokens användning. Det andra projektet berör utvecklingen av en lärarhandling för Sollentunas skolor där elever får kunskaper om

socialtjänsten och därmed större möjligheter att påverka sin egen situation och vid behov söka hjälp.

I juni 2017 bildades ett nytt samordningsförbund i Stockholms län, Finsam. Samverkande parter är: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting och Sollentuna,

Upplands Väsby och Sigtuna kommun. FoU har kartlagt behovet av samordnat stöd hos personer som anlänt sedan 2014 och som idag uppbär ekonomiskt bistånd.

Jour- och familjehemspoolen är kommungemensamma verksamheter som bedrivs av de nordvästra kommunerna. Jourhemspoolen är i akut behov av jourhem, då färre

intresseanmälningar har inkommit under 2017 jämfört med 2015-2016. Även antalet inkomna intresseanmälningar för att bli familjehem har sjunkit.

Sollentuna kommun övertog i juni 2017 samordningen av Koordination Norrort från Lidingö stad. Koordination Norrort är en regional samverkan för 15 kommuner i Stockholms norra län.

Målet är en gemensam kunskapsutveckling kring frågor som rör nyanlända flyktingar inklusive ensamkommande barn och ungdomar.

Familjerättsnämnden har fortsatt att utveckla verksamheten utifrån de förutsättningar som sammanslagningen av de tre kommunernas familjerättsliga delar ger. De för året uppställda målen har uppfyllts helt eller delvis. Ärendevolymerna under 2017 har varit något högre än 2016. Antal barn som har varit i kontakt med familjerättsbyrån har ökat jämfört med

motsvarande period förra året. Totalt antal barn för vilket faderskapet fastställts och barn vars föräldrar har varit aktuella i samarbetssamtal, vårdnads-, boende-, och umgängesutredningar har ökat, ökningen av medgivandeutredningar är marginell. Personalomsättningen har varit

förhållandevis stor under året, närmare 50 procent. Under hösten har flertalet vakanser kunnat tillsättas, dock med visst konsultstöd för att säkerställa rimliga handläggningstider.

3 Ekonomi

3.1 Sammanfattning

Socialnämnden redovisar ett utfall 2017 som underskrider budget med 41,8 miljoner kronor.

Avvikelsen beror på återsökningar hos Migrationsverket för enheten för ensamkommande barn och enheten för flyktingstöd för åren 2015-2016 som tidigare år inte varit interimsbokade och återsökningar för 2017 som inte varit budgeterade som till exempel tomplatsersättning,

schabloner och faktiska kostnader vid LVU-placering etc. Underskott redovisas för placeringar inom missbruk, socialpsykiatri och barn- och ungdomsenheten, men detta vägs upp av

överskottet inom flyktingverksamheten.

3.2 Driftredovisning SN

Resultatrapport SN

Utfall 2016 Utfall 2017 Budget

2017

Utfall i % av budget

Budget- avvikelse

Prognos nov

SOCIALNÄMNDEN

Intäkter -221 984 -230 779 -194 731 119 36 048 -233 240

Kostnader 482 972 456 189 461 942 99 5 753 472 707

Netto (tkr) 260 988 225 410 267 211 84 41 801 239 467

Netto (tkr) per

rapporteringsområde

Nämnd

Intäkter -29 0 0 0 0 0

Kostnader 1 109 1 088 1 300 84 212 1 300

Netto (tkr) 1 080 1 088 1 300 84 212 1 300

Stab och kontor

Intäkter -4 791 -4 725 -4 206 112 519 -4 206

Kostnader 35 420 31 061 30 906 101 -155 31 036

Netto (tkr) 30 630 26 336 26 700 99 364 26 830

Barn och unga

Intäkter -28 711 -28 051 -30 425 92 -2 374 -30 047

Kostnader 130 244 137 317 138 886 99 1 569 140 129

Netto (tkr) 101 533 109 265 108 461 101 -804 110 082

Missbruk

Intäkter -2 299 -2 172 -1 180 184 992 -1 970

Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2017

Utfall i % av budget

Budget- avvikelse

Prognos nov

Kostnader 30 351 30 027 28 686 105 -1 341 31 406

Netto (tkr) 28 051 27 856 27 506 101 -350 29 436

Ekonomiskt bistånd

Intäkter -2 093 -4 100 -2 400 171 1 700 -3 550

Kostnader 57 104 58 108 57 950 100 -158 59 685

Netto (tkr) 55 011 54 008 55 550 97 1 542 56 135

Socialjour

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 1 433 1 236 1 250 99 14 1 291

Netto (tkr) 1 433 1 236 1 250 99 14 1 291

Flyktingmottagande

Intäkter -180 612 -187 739 -153 420 122 34 319 -190 067

Kostnader 173 632 143 309 153 420 93 10 111 151 846

Netto (tkr) -6 979 -44 429 0 0 44 429 -38 221

Psykiskt funktions.

Intäkter -3 449 -3 706 -3 100 120 606 -3 400

Kostnader 53 679 53 370 49 544 108 -3 826 56 014

Netto (tkr) 50 229 49 664 46 444 107 -3 220 52 614

Prel.kostnader-interna 0 0 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 387 0 0 -387 0

3.3 Kommentar till utfall och budget

3.3.1 Utfall jämfört med budget och föregående prognos

Socialnämndens utfall 2017 jämfört med budget avviker med 41,8 miljoner kronor och mot prognos november med 14,1 miljoner kronor.

Avvikelsen mot budget beror framförallt på överskott inom flyktingverksamheten om cirka 44,4 miljoner kronor. Detta överskott hänför sig till återsökta medel från Migrationsverket som avser 2015-2016 som inte har varit intäktsbokförda för den period de avsåg. I bokslut 2016

genomfördes en interimsbokning för omställningskostnader där socialnämnden inte kommer att belastas för detta varken 2017 eller framöver vilket medför en kostnadsminskning. Vidare var ersättning för tomdygn och vissa övriga ersättningar från Migrationsverket inte budgeterade.

Ekonomiskt bistånd redovisar ett överskott om cirka 1,5 miljoner kronor jämfört med budget där framförallt försörjningsstödet gått ner. Underskott om cirka 4,4 miljoner kronor redovisas inom missbruk och socialpsykiatri samt barn och unga som är hänförligt till framförallt ökade placeringskostnader.

Avvikelsen mot prognos beror på återsökta medel för flyktingverksamheten. Prognosen för återsökta medel baseras på tidigare perioders återsökta belopp. När sedan den faktiska återsökningen genomförts har det faktiska belopp som kan återsökas visat sig vara högre. I prognos av intäkter har försiktighetsprincipen används, d.v.s. endast 80 procent av intäkten har interimbokats, vilket medför ökade intäkter jämfört med prognos när vi erhåller de faktiskt återsökta medlen, om vi erhåller mer än 80 procent. Då en ökning av utbetalningar från

Migrationsverket, speciellt av återsökningar som avsåg 2015-2016, skedde i december påverkar det utfall och avvikelsen mot prognos. Viss verksamhet har även finansierats via projektmedel, vilket inte hade tagits med i prognosen. Även placeringskostnaderna för missbruk och

socialpsykiatrin blev något lägre än prognos. Detta borde ha justerats i prognos per november, men p.g.a. osäkerhet gällande externa placeringskostnader och LVM-placeringar lämnades prognosen oförändrad. Vidare så har vakanser varat längre än prognosticerat på flera enheter och enheten för ekonomiskt bistånd har dels missbedömt minskningen av försörjningsstödet då statistik indikerat på en nedgång, dels har återsökning av medel från Migrationsverket inte funnits med i prognosen då det varit oklart länge hur många personer och belopp återsökningen avsåg och dels har personalkostnaderna bedömts bli högre i prognos än det faktiska utfallet.

Socialnämndens underskott avser ökade placeringskostnader för missbruk och socialpsykiatri samt barn och unga. Antalet placeringsdygn har för missbruk ökat med 44 procent jämfört med budget, för socialpsykiatrin har placeringsdygnen ökat med 25 procent jämfört med budget och för barn och unga är ökningen 13 procent för HVB/SIS-placeringar och 7 procent för

familjehemsplaceringar jämfört med budget. Då dessa är myndighetsutövande enheter kan inte antalet placeringar minskas.

Socialkontoret har arbetat enligt den åtgärdsplan som beslutades av Socialnämnden 2016/0078 SN-1. Bland annat har fler lägenheter förmedlats från Sollentunahem till målgruppen psykiskt funktionshindrade. För att ytterligare personer ska kunna flyttas hem till kommunen som det är tänkt, ställs krav på andra boendeformer. En genomlysning har t.ex. genomförts av de boenden som finns i kommunen för att möjliggöra boende i satelitlägenheter kopplade till stödboende.

De planerade platserna i Vipan för denna målgrupp har ännu inte realiserats och enligt trafik- och fastighetskontoret så kommer det stå färdigt först år 2019.

3.3.2 Prognossäkerhet – utfallet jämfört med delårsbokslutets prognos

Nyckeltal Utfall

2015 Utfall

2016 Utfall 2017

Prognossäkerhet (%) 0,4 % 3,6 % 13,8 %

Kommentar

Den procentuella beräkningen har gjorts mot delårsrapport 2017 då socialnämnden prognosticerade ett överskott om cirka 10,8 miljoner kronor. Det totala överskottet blev 41,8 miljoner kronor mot budget.

Avvikelsen mot prognosen beror på diverse ersättningar från Migrationsverket gällande

flyktingverksamheten, som schabloner, etableringsersättning, faktiska LVU-kostnader etc., som kunde återsökas men som inte har fångats upp. I prognosen i delårsrapporten fanns indikationer på flera LVM- placeringar inom missbruk och inom socialpsykiatrin indikerade placeringskostnaderna att öka då externa placeringar är väldigt kostsamma och placeringarna tenderade att vara längre. Vakanser som varat längre än planerat påverkar prognosavvikelsen, liksom projektmedel som finansierat delar av verksamheten. Osäkerhet kring en eventuell sänkning av försörjningsstödet och vilka effekter allt arbete kring detta resulterat i medförde att prognosen i delåret lämnades oförändrad mot budget.

3.3.3 Kommentar till budgetföljsamhet

Nyckeltal Utfall

2015 Utfall

2016 Utfall 2017

Budgetföljsamhet (%) -0,1 % 0,6 % 15,6 %

Kommentar

Den procentuella avvikelsen mot budget beror framförallt på flyktingverksamheten med återsökta medel från Migrationsverket som avser tidigare år, interimsbokningar från bokslut 2016 som bokförts som minskad kostnad 2017 och diverse ersättningar från Migrationsverket som inte var budgeterade för 2017. Dessutom har arbetet med att minska försörjningsstödet gett resultat, d.v.s. försörjningsstödet har minskat jämfört med budget. Vakanser under året som inte ersatts med vikarie/konsult bidrar till

budgetavvikelsen.

Intäkter för flyktingverksamheten som inte har interimbokats det år de avsåg, resulterar i en större avvikelse mot budget 2017 jämfört med 2016, liksom den interimsbokning som genomfördes i bokslut 2016, där det 2017 blir en minskad kostnad. Nya regler som trädde i kraft första juli 2017 har även det medfört oklarheter om vad som kunde återsökas hos Migrationsverket och budgeten för dessa intäkter lades därmed för lågt.

3.4 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå

Rapporteringsområde nämnd redovisar ett överskott om cirka 0,2 miljoner kronor som beror på minskade kostnader för bl.a. sammanträden/förrättningar, representation och PO-pålägg.

Stab och kontor

Stab och kontor redovisar ett överskott om cirka 0,4 miljoner kronor.

Avseende stab så budgeterades det för en controllertjänst helår samt konsult i avvaktan på att tjänst skulle tillsättas, därav är personalkostnaderna lägre då controllertjänst tillsattes i april.

Kostnader för osäkra kundfordringar har bokats upp på stab för alla rapporteringsområden, vilket tar ut överskottet. Föreningsbidrag visar ökade intäkter för lägenheter (inom

Kvinnojourens verksamhet), men samtidigt ökade kostnader i samma nivå vilket inte var budgeterat på bruttonivå.

Inom "Kontor" kostnadsförs administration och övergripande kostnader för socialkontoret.

Ökade intäkter beror på nystartsjobb i högre omfattning än vad som budgeterades.

Personalkostnaderna är något lägre då personal gått ner i arbetstid, men kompenseras av ökade kostnader för budget- och skuldrådgivningen där kommunerna gemensamt beslutat om en utökning av personal för att komma tillrätta med lång väntetid.

Gällande serveringstillstånd redovisas ett underskott som till störst del beror på något lägre intäkter än budget. Alla restaurangföretagare har fakturerats, men något färre än budgeterat.

Barn och unga

Sammantaget redovisar rapporteringsområde Barn och unga ett underskott om 0,8 miljoner kronor jämfört med budget 2017.

Placeringskostnaderna för Barn- och ungdomsenheten har under året ökat när det gäller HVB och SIS samt Jourhem i jämförelse med föregående år. Samtidigt som antalet placeringsdygn har ökat för HVB och SIS med 443 dygn har även snittkostnaden per dygn ökat, vilket beror på vårdkrävande placeringar utanför ramavtal och på placeringar enligt SIS som kan kosta upp mot 6 200 kronor per placeringsdygn. Antal placeringsdygn har för Jourhem ökat med 1 500 dygn jämfört med föregående år. Att antalet placeringsdygn har ökat, trots satsningar på resurser och metoder inom öppenvårdsbehandling, beror på större befolkningsunderlag och fler inkomna anmälningar till enheten. Dessutom har flera behandlingsplaceringar gjorts i konsulentstödda jourhem under året, vilket är en betydligt dyrare typ av placering där kostnaden ligger i nivå med kostnad för placering enligt HVB. Att placeringar har behövts göras i konsulentstödda jourhem beror på att antalet jourhem med arvode/omkostnad (s.k. nätverksplacering), vilka kostar mycket mindre, har minskat betydligt. Däremot har antalet dagplaceringar inkl. skola, placeringar i stödboende och familjehem minskat liksom kontaktperson, vilket kompenserar underskottet delvis. Dessutom har enheten behövt täcka upp vakanser med inköpta

omsorgskonsulter samt att konsulter stannat längre än det var avsett från början då

utredningsuppdrag som lagts på konsult har behövt slutföras och det inte varit möjligt att lägga över nästan slutförda utredningar på annan personal. En skrivkonsult har även anlitats för enskilda uppdrag där ordinarie personal har behövts avlastas för att hålla utredningstider och för

att övriga arbetsuppgifter har behövt prioriteras. Fältteamet med två anställda flyttade under året från barn- och ungdomsenheten till förebyggande enheten. Barn- och ungdomsenheten redovisar ett totalt underskott om cirka 1,8 miljoner kronor.

Den förebyggande enheten redovisar ett överskott om cirka 0,5 miljoner kronor.

Familjerådgivningen flyttade under året från förebyggande till enheten för föräldrastöd samtidigt som fältteamet med två anställda flyttade från barn- och ungdomsenheten till förebyggande enheten, vilket inte var budgeterat för förebyggande enheten. Ökningen av intäkter beror på projektmedel som finansierar delar av verksamheten och

internationaliseringsbidrag med motsvarande belopp på kostnadssidan.

Vakanser i drygt åtta månader och minskade intäkter p.g.a. avtal avseende lokaler som har upphört bidrar till överskott om cirka 0,8 miljoner kronor för enheten för föräldrastöd. Enheten har tagit över familjerådgivningen från den förebyggande enheten under året, vilket inte var budgeterat.

Placeringsenhetens ökade kostnader om cirka 0,7 miljoner kronor beror på ökade kostnader för familjehemsrekrytering jämfört med budget och svårigheter att rekrytera personal, så i början av året täcktes dessa vakanser med omsorgskonsulter vilket är betydligt mer kostsamt.

De kommungemensamma verksamheterna Jour- och familjehemspoolen redovisar båda ett överskott där resultatet förts över till nästkommande år. Överskottet för familjehemspoolen beror på minskade kostnader p.g.a. vakanser och personal som har arbetat deltid. För

jourhemspoolen beror överskottet på långtidsplaceringar i jourhemmen. Både kostnaderna och intäkterna har minskat med cirka 4,4 miljoner kronor för jourhemspoolen jämfört med budget vilket hänför sig till färre antal jourhem som ersätts med arvode och för omkostnader.

Missbruk

Rapporteringsområde Missbruk redovisar ett underskott om cirka 0,4 miljoner kronor jämfört med budget 2017.

När det gäller HVB boende Missbruk redovisades ett utfall 2016 som är cirka 2,3 miljoner kronor högre än budget 2017 och därmed fanns inget utrymme för fler LVM-placeringar under året, vilket erfarenhetsmässigt brukar komma. Per sista oktober omhändertogs en person enligt LVM och en ökning av antal placeringar enligt SoL resulterar i en avvikelse mot budget om cirka 1,6 miljoner kronor för HVB boende Missbruk. Att de externa placeringarna ökat kan kopplas till att boende- och HVB-insatser har beviljats i större omfattning som ett led i att motivera till frivilliga insatser enligt SoL istället för LVM, många anmälningar med komplexa behov har under andra halvåret förekommit och svårigheten för målgruppen att etablera sig på bostadsmarknaden leder till längre placeringar. Då detta är en myndighetsutövande enhet kan inte antalet placeringar minskas, däremot har enheten försökt att nyttja boendeplatser på kommunens egna stödboende Åkerbo då placeringskostnaderna är lägre jämfört med externa placeringar. Ökningen av intäkter beror på momsbidrag vid köp av ej skattepliktig verksamhet.

Beroendemottagningens överskott om cirka 1,1 miljoner kronor beror på vakanser och ett förändrat hyresavtal som gav lägre kostnader jämfört med budget 2017.

Stödboendet Åkerbo redovisar ett underskott mot budget om cirka 0,4 miljoner kronor.

Avvikelsen mot budget beror på ökade kostnader för beredskap kvällar och helger efter bedömning av Arbetsmiljöverket och kostnader avseende bevakning till följd av förhöjt säkerhetsläge efter incidenter om hot och våld.

Ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd redovisar ett överskott om cirka 1,5 miljoner kronor jämfört med budget 2017. Överskottet beror främst på minskade kostnader för försörjningsstöd, färre placeringar inom Våld i nära relation och återsökningar från Migrationsverket.

Intäkterna har ökat med 1,7 miljoner kronor jämfört med budget vilket beror på återsökningar från Migrationsverket och ökade intäkter för sociala lägenheter. Kostnaderna för

försörjningsstöd och bidrag boende underskrider budget. Antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har minskat från 631 antal hushåll 2016 till 597 hushåll 2017. Samtidigt har

snittbidragstiden sjunkit kraftigt från 6,5 till 6,23 månader. Snittbidraget har under samma period gått upp från 9 755 till 10 183 kronor, men det sammanlagda biståndet har minskat.

Hyreskostnaderna för sociala lägenheter har ökat, men i princip i samma utsträckning som intäkterna för dessa. Kostnaderna för "Stöd" (Våld i nära relation) har minskat jämfört med budget, d.v.s. antalet personer som fått skyddat boende, tillfälligt boende och kontaktperson har inte ökat i den omfattning som budget är baserad på. Kostnader för konsultläkare, som arbetar med att utreda personers arbetsförmåga (personer som i dagsläget är nollplacerade), har ökat.

Långsiktigt kommer dock detta arbete resultera i lägre kostnader då personer som varit aktuella under många år nu har börjat arbetsträna och andra är på väg att få sjukersättning istället.

Gällande personal så övertogs ansvaret för dödsbohanteringen från och med mars, från avdelningen för stöd och utveckling, med en halvtidstjänst och en utökning med en

halvtidstjänst från och med september p.g.a. ökad arbetsbelastning inom Våld i nära relationer.

Myndighetsutövande socialsekreterare fick under året även en extra löneökning med syfte att minska personalomsättningen.

Socialjour

Digital signering avseende ordförandebeslut fattade socialnämnden beslut om på

nämndsammanträde i maj. Detta har inte införts under 2017 utan kommer att införas under våren 2018.

Flyktingmottagande Ensamkommande barn

Enheten för ensamkommande barn redovisar ett överskott mot budget om cirka 37,2 miljoner kronor. Cirka 39,9 miljoner kronor avser ökade intäkter jämfört med budget. Avvikelsen beror på att den ersättning som nämnden erhållit från Migrationsverket för tomplatser till och med maj inte var medräknad i budget 2017, liksom vissa schablonintäkter, intäkter för faktiska kostnader för LVU-placeringar etc. Avvikelsen beror även på återsökta medel för 2015-2016 som bokförts på årets resultat, som tidigare år inte var intäktsbokförda.

Från och med 1 juli 2017 sänkte Migrationsverket dygnsersättningen för ensamkommande barn från 1 900 kronor till 1 350 kronor. Stora ansträngningar har genomförts för att anpassa

dygnskostnaderna till den nya lägre nivån. Dels har ungdomar slussats från dyra placeringar i jourhem till billigare boenden, inte minst stödboenden, och dels har lägre dygnskostnader förhandlats fram. Förhandlingen om lägre dygnskostnader har resulterat i ett förbättrat

nettoresultat med minskade kostnader om cirka 4,9 miljoner kronor. Även en omställningsreserv från bokslut 2016 har bokförts på 2017 och resulterar i ytterligare lägre kostnader. Samtidigt är placeringskostnaderna fortfarande höga framförallt för HVB-placeringar och möts inte av Migrationsverkets ny lägre ersättningsnivå. Många av de placerade ungdomarna har fyllt 18 år under året. De ungdomar som inte fått permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd har skickats tillbaka till Migrationsverkets asylboenden. Migrationsverket har uppgraderat 27 ungdomars ålder sedan augusti till en ålder "äldre än 18 år". Då räknas personen som vuxen och har antingen skaffat eget boende eller förts över till Migrationsverkets asylboende. Uppgraderingen i ålder medför att placeringskostnaderna inte kan återsökas hos Migrationsverket från det datum då beslut om åldersuppgradering har fattats. Placeringskostnader kan heller inte återsökas för asylsökande ungdomar som fyllt 18 år. För de ungdomar som fått permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd och är över 18 år sjunker intäkten från 1 350 kr per dygn till 750 kr per dygn.

För att minska placeringskostnaderna för dessa ungdomar har enheten arbetat med att omplacera ungdomarna till billigare boendeformer, typ stödboende.

Flyktingstöd

Enheten bärs av intäkter från Migrationsverket för nyanlända personer med uppehållstillstånd, som är folkbokförda i Sollentuna. Antalet nyanlända som har bosatt sig i kommunen var 240 personer 2017 (216 personer 2016). Enheten redovisar ett överskott jämfört med budget om cirka 7,2 miljoner kronor, vilket dels beror på återsökta medel för 2015-2016 om cirka 2,2 miljoner kronor som bokförts på årets resultat, som tidigare år inte var intäktsbokförda, och dels på en omställningsreserv som bokades upp i bokslut 2016 där enheten inte belastats dessa kostnader 2017 och kommer inte att belastas av kostnader framöver. Omställningsreserven

genererar lägre kostnader om 5,0 miljoner kronor. Intäkterna är lägre än budget p.g.a. att intäkter för etableringsersättning avseende december inte bokades upp i bokslutet. Under andra halvåret har intäkterna ökat något vilket beror på ett större mottagande av nyanlända och att fler nyanlända, som är egenbosatta, bosatt sig i kommunen. Enheten har även haft minskade

kostnader för försörjningsstöd och tillfälligt boende, men ökade kostnader för personal då enhetens verksamhet har fortsatt att expandera.

Psykiskt funktionshindrade

Rapporteringsområde Psykiskt funktionshindrade redovisar ett underskott om cirka 3,2 miljoner kronor jämfört med budget 2017.

I budget 2017 erhöll Socialnämnden ett tillskott för tillfälliga satsningar jämfört med budget 2016. Detta tillskott har inte räckt för 2017. När det gäller psykiskt funktionshindrade

redovisades ett utfall 2016 som är cirka 4 miljoner kronor högre än budget 2017. Trenden med ett ökat antal anmälningar/ansökningar och yttranden fortsätter att ökat inom socialpsykiatrin och därmed har även antalet unika personer med insatser ökat från föregående år. De insatser som ökar mest är HVB-boendeinsatser och boendestödsinsatser. De höga kostnaderna beror dels på komplexiteten hos målgruppen där boendeformer med tydlig struktur behövs, dels av att antalet personer i behov av platser med personal har fortsatt att öka och dels att kommunens boendeplatser inte räcker till. Enligt tidigare planering skulle det boende som är planerat för socialpsykiatrins målgrupp vara färdigt under 2017, men har försenats till 2019. Detta medför höga kostnader p.g.a. dyra externa placeringar. Majoriteten av de nya placeringarna som kommit till under året är till brukare med omfattande behov och som tidigare varit okända för socialtjänsten och som erhållit stöd från närstående. Då detta är en myndighetsutövande enhet kan inte antalet placeringar minskas. Under året har personer dock kunnat flytta hem då boendeplatser har kunnat frigöras på hemmaplan genom att målgruppen har tilldelats tränings- och satellitlägenheter vilket har möjliggjort en omflyttning inom boendekedjan. Antalet boendedygn på Edsbergs stödboende har ökat under 2017 genom tilldelning av ytterligare lägenhet. Den nya upphandlingen av driften av Kummelby har möjliggjort att två

satellitlägenheter har kopplats till boendet och därmed möjliggjort att en person har flyttat hem till Sollentuna och en annan är på väg att flytta ut från boendet till en satellitlägenhet. Ökningen av intäkter beror på momsbidrag vid köp av ej skattepliktig verksamhet.

Boendestöd och träfflokal Ture redovisar ett överskott om cirka 1,3 miljoner kronor. Orsaken är ökade intäkter jämfört med budget avseende projektmedel som finansierar delar av

verksamheten och lägre kostnader för framförallt personal där vikarietäckning vid vakanser och frånvaro använts sparsamt.

Edsbergs stödboende redovisar ett överskott om 0,5 miljoner kronor jämfört med budget 2017.

Anledningen är lägre personalkostnader då personalens schema är mer klientfokuserat och effektivt, vikarier har använts sparsamt och något lägre antal årsarbetare än budget.

Familjerättsnämnden

Familjerättsnämnden har fortsatt att utveckla verksamheten utifrån de förutsättningar som sammanslagningen av de tre kommunernas familjerättsliga delar ger. De för året uppställda målen har uppfyllts helt eller delvis. Ärendevolymerna under 2017 har varit något högre än 2016. Antal barn som har varit i kontakt med familjerättsbyrån har ökat jämfört med

motsvarande period förra året. Totalt antal barn för vilket faderskapet fastställts och barn vars föräldrar har varit aktuella i samarbetssamtal, vårdnads-, boende-, och umgängesutredningar har ökat, ökningen av medgivandeutredningar är marginell. Personalomsättningen har varit

förhållandevis stor under året, närmare 50 procent. Under hösten har flertalet vakanser kunnat tillsättas, dock med visst konsultstöd för att säkerställa rimliga handläggningstider. Ett arbete med att stärka familjerättsbyråns attraktionskraft som arbetsplats har påbörjats och kommer även fortgår framöver. Familjerättsnämnden redovisar ett ekonomiskt överskott om totalt 0,3 miljoner kronor (0,1 miljoner kronor för Sollentuna). Det positiva resultatet beror delvis på lägre personalkostnader för personal p.g.a. vakanser under året.

3.5 Uppföljning av årets förändringar

Effektivisering Belopp (tkr) Kommentar

Effektivisering inköpshantering 200

Nämnden verkar för att öka E-handel, att fler ska göra avrop från rätt leverantör och arbetar även för att minska antalet leverantörer.

Arbetar även med att ramavtal och riktlinjer ska följas. Information om detta sprids kontinuerligt inom förvaltningen.

Effektiviseringsprogrammet 1 250

Upphandling med pristak har genomförts på enheten för barn och unga. Socialkontoret samverkar även avseende frågan om handläggningen av föreningsbidrag med syfte att effektivisera.

Tillfälliga satsningar

Förstärkning i avvaktan på

boende -5 000

Lägenheter har förmedlats från Sollentunahem till målgruppen psykiskt funktionshindrade. För att ytterligare personer ska kunna flyttas hem till kommunen ställs krav på andra

boendeformer. En genomlysning har t.ex.

genomförts av de boenden som finns i kommunen för att möjliggöra boende i satelitlägenheter kopplade till stödboende. De planerade platserna i Vipan för denna målgrupp har ännu inte realiserats och enligt trafik- och fastighetskontoret så kommer det stå färdigt först år 2019.

3.6 Investeringsredovisning

Utfall för investeringar underskrider budget med cirka 0,3 mkr. Renoveringar av två lägenheter har genomförts på grund av eftersatt underhåll och installation av brandlarm på Kummelby.

Renovering av lägenheter och gemensamhetsutrymmen på Kummelby kommer att fortsätta under kommande år. Nya lokaler på Tingsvägen har inretts, men ett större grupprum återstår som kommer att inredas 2018. Därav differensen mot budget.

Investeringar (tkr) Årsbudget Utfall Avvikelse

Investeringar 1 600 000 1 386 988 255 500

3.7 Återsökning av statsbidrag

Medel t.o.m. december 2017

(tkr) Medel - utfall (tkr) Myndighet

249 Mig.verket, SOC3 2015 o 2016

165 Mig.verket, BIF 2016 o kv1 2017

657 Mig.verket, BIF kv2-4 o

tillståndssökande 2017

732 Mig.verket, belagda pl asyl kv4

år 2015

2 229 Mig.verket, fakt. kostn. JOU,

UTS, FAM, LVU asyl, resterande 40 % år 2015

105 Mig.verket, fakt. kostn. kv 4,

erhållit 60 % år 2015

116 Mig.verket, Bel pl PUTkv 4 år

2015, kv 1 år 2016

1 153 Mig.verket, belagda pl PUT kv2-

4 år 2016

1 550 Mig.verket, belagda pl asyl kv1- 2 år 2016

443 Mig.verket, PUT HVBoJOU kv3

år 2016

1 137 Mig.verket, fakt kostn PUT kv3-4

år 2016

3 668 Mig.verket, stödb PUT kv2 år

2016

1 334 Mig.verket, kv 1-4 Stödb asyl år

2016

8 344 Mig.verket, Kv 3-4 Bel pl asyl,

dygn á 300 kr år 2016

51 Mig.verket, HVB, januari PUT år

2016

1 149 Mig.verket, Asyl JOU 1-4 jan år

2016 (rest 40%)

1 688 Mig.verket, kv1-4, Asyl, LVU år

2016

83 Mig.verket, ETA dec 2016

762

Mig.verket, årl ersättn, majersättn., rörlig ersättn. år 2017

1 002 Mig.verket,utr kostn okt-16 t

maj-17

9 Mig.verket, transportkostnad år

2017

104 Mig.verket, 2 anvisningar år

2017

1 830 Mig.verket, BUVS år 2017

777 Mig.verket, ETA år 2017

34 416 Mig.verket,avtalade 239 pl asyl

kv1 2017

23 326 Mig.verket, avt plats asyl apr-

maj år 2017

3 570 Mig.verket, Kv 1 Asyl, bel plats

9 668

Mig.verket, Asyl, bel pl, LVU- kostn, fakt. kostn, HVB-kostn jan-jul år 2017

5 032 Mig.verket, dygnsschablon EKB-

Asyl juli 2017

14 557 Mig.verket, EKB Asyl aug-nov

2017

2 161 Mig.verket, EKB Asyl dec 2017

615 Mig.verket, Kv 1-2 Asyl stödbo

2017

2 583 Mig.verket, Kv 3-4 Asyl LVU-

kostnader 2017

4 566 Mig.verket, Kv 1 PUT fakt kostn

2017

6 208 Mig.verket, Kv 2 PUT fakt kostn

2017

631 Mig.verket, Kv 3-4 PUT LVU 2017

2 489 Mig.verket, Kv 1-2 PUT stödbo

2017

2 200 Mig.verket, Kvartal 3-4 PUT

stödbo 2017

5 986 Mig.verket, EKB PUT kv3 2017

4 789 Mig.verket, EKB PUT kv4 2017

705 Mig.verket, EKUP PUT kv3 2017

564 Mig.verket, EKUP PUT kv4 2017

420

Mig.verket, Fakt kostn försörjningsstöd EKB kv 3-4 2017

1 285 Mig.verket, särsk kostn 2015

flykting

186 Mig.verket, särsk kostn. 2015

flykting

3 377 Mig.verket, ETA dec 2016

flykting

900 Mig.verket, Särsk kostn 2016

flykting

224 Mig.verket, grundersättn 2017

flykting

42 033 Mig.verket, ETA jan-nov 2017

3 510 Mig.verket, Eta December 2017

30 Mig.verket, särk kostn kvot 2017

1 500 Mig.verket, Särsk kostn 2017

Angående återsökning av särskilda kostnader 2015 så erhölls 1 284 999 kronor medan ansökan om 186 447 avslogs gällande två familjer som inte ansågs ha tagits emot i kommunen. Beslutet är överklagat till förvaltningsrätten då familjerna faktiskt tagits emot i kommunen och

kommunen har haft faktiska kostnader för dem. Inväntar beslut från förvaltningsrätten.

För SOC3 år 2015-2016 erhölls medel om 248 887 kronor och kommunen fick avslag om 129 200 kronor då kommunen inte kunde styrka att aktuell person haft sin sjukdom sedan personen mottogs i kommunen 2011.

4 Åtaganden

Fokusområden:

4.1 Ansvarsfull ekonomi

4.1.1 Sollentuna är en socialtjänst i framkant Beskrivning

Socialkontoret ska vara en effektiv, kompetent verksamhet med klientfokus. Arbetet ska effektiviseras så att mertid och fokus läggs på direkt klientarbete (Öka tid till klienten/brukare).

På socialkontoret ska medarbetare trivas med sin arbetsmiljö och ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Vi ska arbeta mer med direkt socialt arbete, på ett sådant sätt att resurserna nyttjas effektivt. Chefer ska ges möjlighet att utveckla sitt ledarskap och arbeta med

verksamhetsutveckling. Stödsystemen ska vara utformade på så sätt att personalen ges möjlighet att fokusera sina resurser mot klienter/brukare. Socialkontoret ska fokusera på

samverkansformer som underlättar för klienten/kund.

Förväntat resultat

Sollentuna ska bli Sveriges mest attraktiva kommun. Socialkontoret har som mål att 2019 ligga på samma kompetensnivå som i "Öppna jämförelser" 2014, då vi låg i topp vad gäller

barnhandläggarnas kompetens.

Kommentar

Socialnämnden har, för att vara en socialtjänst i framkant, arbetat för att effektivisera verksamheten så att mer tid och fokus läggs på direkt klientarbete. Systematisk uppföljning av insatser har setts över och implementerats genom olika evidens - /kunskapsbaserade metoder. Stödsystem för chefer och handläggare har utvecklats och ett arbete för minskad personalomsättning har genomförts.

Personalomsättningen visar en stor nedgången jämfört med 2016 samtidigt har medarbetarindex ök at jämfört med föregående undersökning 2015.

För att öka tid som läggs på direkt klientarbete har socialsekreterarnas arbetsuppgifter setts över och uppgifter har styrts över till administratörer, mötestider/ - former har setts över liksom dagordning för kli entbesök, journalföring görs direkt vid klientbesök där det är möjligt samt bättre geografisk klientplanering för att minska restid.

Arbetet med att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst har fortsatt under året. Vuxenavdelningens utförarenheter har börj at använda metoden Outcome ratingscale/Session ratingscale (ORS/SRS) där klienten skattar sin livssituation och det stöd som ges. Enheten för flyktingstöd har genomfört en målgruppsinventering som kompletterats med fokusgrupper och klientintervjuer som lig ger till grund för verksamhetsutveckling inkl. vad som systematiskt ska följas upp framöver. Enheten för

ekonomiskt bistånd har t.ex. genomfört uppföljning av klient som träffat rådgivande läkare som visat på att flera inom klientgruppen har behov av stöd från psykiatrin. Enheten har därmed arbetat för att etablera samverkan med psykiatrin. Inom myndighetsutövning vuxen används inom missbruk kartläggningsinstrumentet Addiction Severety Index (ASI) för uppföljning av insatser och inom socialpsykiatrin använ ds ett kartläggningsinstrument som inte motsvarar dagens målgrupp, men i avvaktan på alternativ sker systematisk uppföljning genom ORS/SRS. Inom avdelning barn och unga har Signs of Safety implementerats och Uppföljning barn och unga (U BU). Barn och ungdom senheten har utvecklat en barnenkät där barn delar med sig av sina erfarenheter av att delta i en

barnavårdsutredning. FREDA - kortfrågor har implementerats och metoden har förankrats. "Hitta rätt", ett arbetsmaterial som riktar sig till ensamkommande flykti ngbarn, har tagits fram och "Soc för unga", ett projekt för att förbättra informationen till barn och unga om socialtjänstens arbete, har avslutats.

Arbete med ledningssystem för kvalitet har pågått under året, men kommer bli färdigt och implementeras förs t under 2018.

Stödsystem för chefer och handläggare har utvecklats under året. En förstärkning har gjorts av administrativa resurser, rutiner har setts över, alla handläggare har bärbara datorer för att kunna sköta administrativa arbetsuppgifter mer flexibelt, möjlighet finns att skriva journal direkt i möte och personal har utbildats i användandet av digitala hjälpmedel.

För att minska personalomsättningen har nya rutiner för introduktion på arbetsplatsen implementerats liksom förbättrade rutiner vid yrkesintroduktion, arbetsmiljöprocessen har förbättrats och

implementerats och ett extra lönepåslag för myndighetsutövande socionomer har genomförts. Arbete har pågått för att skapa god stämning på arbetsplatsen, utveckla samarbete och personalen har bidr agit till utvecklingen av arbetet. Myndighetsutövande enheter inom avdelning barn och unga har deltagit i en pilotstudie, "Howdy", som skattar mående hos medarbetare genom fem enkla frågor varannan vecka. Arbetssituationen har uppmärksammats vid skyddsrond er.

Socialnämnden anser att Sollentuna till stor del är en socialtjänst i framkant och att nämnden bidragit till att Sollentuna ska bli Sveriges mest attraktiv kommun. Genom utvecklandet och införandet av nya metoder för uppföljning av insatser har kompete nsnivån höjts och olika insatser har skett för att behålla och attrahera kompetent personal. Nämnden bedömer att åtagandet uppfylls.

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017

Personalomsättning (%) 21,4 % 28,93

%

12,92

% Kommentar

Personalomsättningen har mer än halverats jämfört med 2016. Arbetsmarknaden har stabiliserats efter den stora flyktingvågen 2016. Socialkontoret har arbetat systematiskt med åtgärder för att attrahera nya medarbetare och behålla redan anställd personal, t. ex. genomfördes en lönesatsning för

myndighetsutövande socialsekreterare.

Medarbetarindex 73,3 - 77,5

Kommentar

Socialnämndens medarbetarindex har ökat sedan förra undersökningen genomfördes 2015. Trots en hög personalomsättningen sedan undersökningen 2015 så har indexet ökat, vilket är positivt.

Medarbetarindex är ett samlat värde för de tio förbättringsområden som ingår i enkäten.

Fokusområden:

4.2 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål:

4.2.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Näm ndens åtaganden:

Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag Beskrivning

Gemensamt åtagande för samtliga nämnder. Kommunledningskontoret är samordnande.

Kommentar

Socialnämndens handläggare som arbetar mot restauran ger och handlare har deltagit i

förvaltningsövergripande utbildningar. Socialkontoret har även bjudit in till egna utbildningar för att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag.

Nämnden har bidragit till att kommunen är en aktiv aktör gen temot näringslivet och anser att åtagandet har uppfyllts.

Kommunövergripande mål:

4.2.2 Fler i arbete Nämndens åtaganden:

Kommuninvånarna i Sollentuna är självförsörjande Beskrivning

Socialkontoret möter människor med många och varierande svårigheter. Socialkontorets klienter/brukare ska stödjas att nå sina mål utifrån var och ens behov, i samverkan med berörda instanser och näringslivet. Socialkontorets insatser ska bidra till arbete eller annan

sysselsättning.

Socialkontoret ska fortsätta utveckla integrationen för nyanlända i samverkan med övriga enheter, andra nämnder, myndigheter och föreningsverksamhet . Vi ska utgå utifrån

integrationspolicyn och arbeta vidare med att utveckla e tt kvalitativt mottagande av nyanlända.

Förväntat resultat

Färre personer ska vara beroende av försörjningsstöd och bidragstiden ska minska.