Närmiljö

Närmiljön har påvisats i denna studie vara en faktor som påverkar bedömningen av området friluftsliv och utevistelse. Det är en märkbar skillnad på närmiljön beroende på vart skolorna är placerade i storstaden. Skillnaden mellan en skola strax utanför tullarna och skolor i innersta innerstaden är att skolan strax utanför har tillgång till en skog i närheten av deras skola samt har även skolan som ligger i utkanten av innerstaden detta. Stig, Svante och Samuel beskriver att deras skolor ligger i den centrala delen av innerstaden och därav är de omringade av betongblock, bostäder och caféer. Detta stämmer överens med vad Backman (2009) nämner kring att den geografiska placeringen på en skola kan påverka och medföra svårigheter för lärare att bedriva undervisning och bedömning av friluftsliv och utevistelse. Vidare nämner dessa tre lärare att deras tillgängliga parker som ligger i närområdet till skolan ofta är väldigt befolkade under dagarna. Det rör sig mycket folk kring dessa områden på dagarna vilket kan påverka undervisningen negativt, de vill inte störa allmänheten eller tvärtom.

Samtliga storstadsskolor nämner att de har någon typ av park, skog eller likande en bit bort där de kan genomföra en friluftslivslektion och därav bedömning av friluftsliv. Faktumet att de måste

transportera sig en bit och det är befolkat under dagarna är enligt idrottslärarna något som påverkar undervisningen och bedömningen. De känner att de inte har förutsättningarna att utföra friluftsliv med sina elever. Anledningen till att de har en begränsad friluftslivundervisning verkar grunda sig i

29

just detta, närmiljön. Därav blir närmiljön en faktor som påverkar utfallet gällande hur mycket de inkluderar undervisning i friluftsliv och utevistelse på stadsskolor (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999).

Fem av sex lärarna på stadsskolor ser svårigheter med bedömningen och undervisningen kopplat till deras närmiljö. Svante utrycker att den riktiga naturupplevelsen inte riktigt finns i närheten av hans skola. Skogen nära hans skola ger inte känslan av skog och enligt kunskapskraven bör eleverna orientera sig i okänd terräng och det får dem inte möjlighet att göra enligt honom. De har inte möjlighet att ta sig någon annanstans för att orientera i okänd terräng vilket han upplever är ett problem. Samuel nämner liknande som Svante, de kan inte utföra friluftsliv i den omfattning som han förknippar med friluftsliv, det vill säga natur. Han tycker att nackdelarna överväger fördelarna kopplat till just momentet friluftsliv och utevistelse. Den enda möjligheten han tycker sin närmiljö ger är möjligheter för orienteringen. Det finns chans att träna karttecken, och så fort de kommer ut så anser han att de utövar något slags friluftsliv. Han anser dock att friluftslivet blir konstgjort när de hittar så pass bra samt känner sig trygga. Svårigheterna för Stefan är att hans skola ligger precis i en korsning och att området runtomkring skolan är alldeles för litet. Han ser inte att hans närområde ger några möjligheter alls förutom möjligtvis rekreation. Stina utrycker också att hon skulle vilja ha mer skog i närheten av skolan. Mikaels (2017) nämner att hinder ofta är något lärarna skapar själva genom att de stirrar sig blinda på kunskapskraven och läroplanen. Han betonar att friluftsliv inte behöver vara på en exotisk plats, det räcker med att eleverna får vistas i sin närmiljö och istället kan fokus läggas på att anpassa undervisningen utifrån den närmiljön de har. Mikaels (2017) nämner att lärarna bör lägga fokus på närmiljön och på så sätt väcka ett ansvar för platsens hållbarhet och historia. Detta är även något som nämns i läroplanen, kultur och miljö och att väcka en annan syn på friluftsliv.

Det är tydligt att lärarna anser att skolans närmiljö påverkar deras undervisning och bedömning. Detta är något som även Backman (2010) nämner i sin doktorsavhandling kring förhållanden kopplade till undervisning i friluftsliv. Lärarna anser att skolan begränsar undervisningen i friluftsliv både fysiskt och organisatoriskt sett och de tar även upp begränsande faktorer som närhet till natur. Backman (2011b) nämner också att den geografiska placeringen på en skola inte bör påverka undervisningen i friluftsliv och utevistelse. Han uttrycker att det enda som påverkar detta är lärarnas egen syn på området friluftsliv och utevistelse, och därav ser undervisningen olika ut i landet.

Samtliga lärare på stadsskolor anser att den bästa miljön att bedriva friluftsliv i är utomhus. I mer detalj nämner majoriteten av de intervjuade lärarna att nära till skog, mark och natur är den bästa miljön att bedriva friluftsliv i. Det skiljer sig dock i vad för typ av natur de tycker är den bästa miljön.

De optimala förutsättningarna för Stig hade varit ifall skolan låg någon annanstans än just i en stadsmiljö. Han hade velat ha nära till skog och natur. ”Jag skulle extremt gärna vilja gå med mina elever och plocka svamp men den är helt omöjligt... eller käka lunch ute eller nåt sånt. De här upplevelse friluftslivet, de är svårt”.

Stefan tycker skog och mark är den bästa miljön men han tycker även att det viktigaste

förutsättningarna hade varit att kunna ta sig ifrån skolans område, åka och klättra eller paddla kajak.

Selma uttrycker att hon har en drömtjänst just nu eftersom hon älskar att undervisa i friluftsliv och det får hon chans till genom att hon har åtta timmar i veckan prioriterade för just detta. Hon anser därför att hon har de optimala förutsättningarna för att bedriva undervisning i friluftsliv. Selma tycker att den bästa miljön att bedriva friluftsliv i är en varierad miljö ”[…] och att visa dom deras egen närmiljö det tänker jag gör att det ökar chansen att dom tar sig ut själva, att inte göra det för krångligt”. Selma säger också:

”Visst det skulle vara helt fantastiskt att dra upp alla elever långt upp till fjällen o gå på tur det skulle vara superhäftigt det kanske skulle vara med på den där drömlistan men samtidigt kan jag tycka att det här kanske ger dom mer o kanske ökar chansen att ta sig ut när vi visar hur dom enkelt kan ta sig själva till olika platser […] (Selma)

30

Selma betonar att det viktiga inte är att de får göra en storslagen resa, utan att försöka få eleverna att hitta ett intresse genom att visa hur lätt det kan vara att utöva friluftsliv med deras närmiljö. Svante uttrycker att den bästa miljön att bedriva friluftsliv i hade varit att ha ett fjäll i närheten som de kunde åka till:

Och de är väl de, jag återkommer till rekreationer, de är själsligt fint att vistas i fjällen. De är inte bara att åka skidor utan att gå på vandringar och turer. Och den effekten kanske man också skulle vilja trycka på. Att speciellt de svenska fjällen. (Svante)

Han betonar att fjällen kan bidra till rekreation och att fjällen kan användas till just detta, att bara vara och att själen ska få njuta. Detta är dock något han nämner inte finns tillgängligt i närheten för honom.

Här finns en tydlig bild av storstadslärarnas uppfattning av begreppet friluftsliv och vilken miljö de anser är den mest optimala för att bedriva friluftsliv. Samtliga storstadslärare nämner att den bästa miljön är skog, mark och natur, däremot nämner de att de optimala förutsättningarna hade varit ifall skolan inte låg i en stadsmiljö. Stig nämner att själva upplevelsen försvinner när de är mitt i stan.

Stefan betonar även att de borde ta sig från skolans område. Detta stämmer överens med vad Backman (2010) nämner kring lärares syn på friluftsliv, de flesta anser att friluftsliv måste vara något som ska bedrivas i en avlägsen natur långt ifrån skolan. Denna syn är svår att implementera i skolans

undervisning och därför anser Backman (2010) att andra värden inom friluftslivet kan genomsyras istället, så som miljömedvetenhet och kulturperspektivet. Backman (2004b) nämner även i en annan studie att inom begreppet friluftsliv verkar just dessa delar kring miljömedvetenhet och kultur vara bortprioriterat. Selmas syn på hur undervisningen ska bedrivas stämmer överens med det Mikaels (2017) nämner kring att inte se problem utan att istället försöka se möjligheter med sin närmiljö och anpassa undervisning därefter. Det viktiga är inte att göra något storslaget utan att försöka få eleverna att hitta ett intresse genom det som finns tillgängligt. När lärarnas uppfattning av friluftsliv är en exotisk miljö, påverkar de möjligheterna till undervisning och bedömning av kunskapsområdet

eftersom de istället väljer att prioritera bort undervisningen på grund av en opassande miljö istället för att anpassa utifrån den existerande miljön.

Närmiljön anses således vara ett stort problem gällande utförandet av bedömning inom

kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse för alla skolor utom en. Bedömningen påverkas följaktligen genom att lärarna upplever att närmiljön inte bidrar med möjligheter till att bedriva undervisning i friluftsliv och utevistelse. Flertalet lärare uttrycker att en annan typ av närmiljö hade behövts för att kunna bedriva undervisning i friluftsliv.

7.3.3 Övriga faktorer

Tid och ekonomi är andra faktorer som påverkas av närmiljön och därav påverkar bedömningen inom friluftsliv och utevistelse. Tiden som spenderas på friluftsliv skiljer sig stort från skola till skola. Selma berättar att friluftslivsundervisningen på hennes skola är ett stort moment och mycket tid prioriteras där. Hon spenderar upp till 30 timmar varje år på friluftslivsundervisningen. Detta skiljer sig stort från andra skolor. Stefan nämner att han enbart spenderar 6,5 timmar varje år på friluftslivsundervisning.

Resterande av storstadsskolorna spenderade mellan 8–10 timmar per år på friluftsliv. Det skiljer sig även kring vad de räknar in i dessa timmar, Stig och Stefan räknar in deras friluftsdagar i denna tid medan de andra lärarna inte gör det på samma sätt. Selma uttrycker att hon har mycket tid avlagt för friluftsliv samt att hon har en bra närmiljö som bidrar till möjligheter att bedriva friluftsliv. Faktumet att flertalet skolor har så pass liten del undervisning i friluftsliv och utevistelse stämmer överens med vad Naturvårdsverket (2019) kommit fram till, att kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse är begränsat utifrån stödet som återfinns i styrdokumenten där det utgör en tredjedel av ämnets centrala innehåll (Skolverket, 2011). Skolverkets bedömningsstöd (2012) kopplat till området friluftsliv och utevistelse nämner att den viktigaste delen är att eleverna får vistas utomhus. Olika förutsättningar kan påverka vart undervisningen sker men det viktigaste är det inte ska begränsa undervisningen.

31

Samtliga skolor har dock möjlighet att åka längre bort från skolans närmiljö. Flertalet lärare nämner att de har möjlighet att ta sig bort från skolans närmiljö med hjälp av tunnelbana eller busstrafik och skolorna har ofta skolbusskort. Selmas elever brukar åka till Romme skidanläggning som en

avslutning på friluftslivsområdet och då åker de buss dit. Annars brukar de använda sig av

skolbusskortet för att ta sig runt om i Stockholm. Samuel nämner att de brukar ta pendeltåg för att komma till ett större skogsparti där de kan utföra undervisningen istället, dock kan de inte pendla dit varje vecka på grund av tidsbrist. Stefan har möjlighet att åka iväg med sina elever på sin friluftsdag, de brukar hyra en buss för att ta sig dit och det sker en gång om året. Svante nämner att han måste

”trolla med knäna lite” för att kunna ta sig från skolans närområde.

Man lånar ihop tid, och så. Men annars så vi har hyfsat nära tunnelbana och bussar, och så, eehhh, ja nu har vi inte ens nämnt, vi åker en hel del skridskor, iallafall med 7or och 8orna och de har vi möjlighet att göra för att då hoppar vi på bussen här och åker till Zinkensdams IP, närmaste skridskobana som är en stor bandybana. (Svante)

Enligt Lindbland, Linde och Naeslund (1999) kan tid, resurser och andra parametrar spela en stor roll när det kommer till utformningen av undervisningen och bedömning. Exempelvis, verkar det som att resurser i form av busskort och hyfsat nära till miljö med hjälp av tunnelbana eller buss finns. Dock verkar tiden vara en annan ramfaktor som begränsar. Det finns inte tillräckligt med tid att åka iväg 25 min fram och tillbaka med tunnelbana. Det skulle uppta hela lektionen att enbart transportera eleverna. Detta kan tolkas som att transport och närmiljön tillsammans är faktorer som påverkar bedömningen i den befattning att eleverna kan gå miste om diverse undervisning på grund av avstånd till olika miljöer för att få möjlighet att utföra vissa kunskapsområden.

Tillgång till ekonomiskt stöd och utrustning varierar stort på stadsskolorna. Tre av sex lärare nämner att deras ekonomiska stöd och utrustning nästan är obefintligt medan vissa uttrycker att de har bra stöd och utrustning. Samuel säger att deras skolas ekonomiska stöd till idrotten är litet, och han nämner att styrelsen inte är omöjlig att prata med men pengarna har en tendens att gå till deras musikprofil på skolan istället. När vi frågar hur tillgång till utrustningen ser ut säger han ” Oshh… nej skulle säga att vi har mycket koka soppa på en spik”. Det ser liknande ut på Stefans skola, han säger att de har utrustning på pensionatet de brukar åka till men den utrustningen är begränsad och uråldrig. Övrig utrustning på skolan är ”i princip obefintlig.” Svante berättar att de har en idrottsbudget på deras skola och det är ifrån den de får ta ifall de behöver köpa in material till friluftsundervisningen. Han berättar att budgeten är begränsad och att deras befintliga utrustning är liten. De har några presenningar och Triangia-kök de kan använda sig av, annan utrustning har de inte på grund av att det är för dyrt. Stig och Semla uttrycker däremot att det ekonomiska stödet på skolan ser bra ut. Skillnader i det ekonomiska stödet på skolor är i enlighet med vad Lindblad, Linde och Naeslund (1999) säger, en ramfaktor som påverkar utfallet av undervisningen och bedömningen. Stigs skola är en stiftelse, han berättar att han får “sälja in saker och motivera från läroplanen”och då får han ofta ekonomiskt stöd till det han motiverar. De har ingen budget utan det handlar mer om hur väl han kan motivera samt hur bra han kan planera för att få lektionstid till att utföra dessa aktiviteter.

Kring utrustning uttrycker han ” Men materialet de är relativt gott. Vi har inte tält, utan ska vi tälta får de ta med de själv. Men material har vi för att bedriva.” Mer konkret nämner han att de har presenningar, stormkök och längdskidsuppsättning. Selma uttrycker att det ekonomiska stödet är ganska bra och detta på grund av att de har en rektor som tror på detta. Hon nämner att hon kan motivera detta moment i undervisningen med att hon och hennes idrottslärarkollega båda brinner för detta och att de ser att eleverna mår bra av det, vilket leder till att även deras rektor tror på det.

Gällande materialet säger hon att

Och sen, nu har vi ju ändå på flera år köpt mycket material så vi har ju stormkök o Murikka o sånt där o då kan man ju faktiskt göra ganska mycket som inte kostar så mycket pengar också. Så då kan man ju varva det då. (Selma)

32

Sammanfattningsvis verkar det ekonomiska stödet på storstadsskolorna skilja sig stort. Vissa skolor har bra ekonomiskt stöd till friluftslivet och andra mindre bra. Utrustningsfrågan skiljer sig även stort.

Vissa storstadsskolor är friskolor och vissa är kommunala och detta är något som påverkar tillgängligheten och möjligheterna till att få medel till att handla in mer material. Novus (2016) nämner i sin undersökning att ekonomiskt stöd är en faktor till varför undervisningen i friluftsliv har minskat. Detta i sin tur leder till att bedömningen inom området påverkas eftersom det ger olika förutsättningar till hur eleverna bedöms. Vissa lärare kan ha möjlighet att bedöma inom vissa områden med hjälp av viss utrustning och tack vare det ekonomiska stödet, medan andra skolor inte har samma möjlighet. Lundvall (2011) uttrycker att resurser till undervisningen är en av

anledningarna till att undervisningen i friluftsliv är begränsad.

Övriga faktorer som kan påverka bedömningen av friluftsliv och utevistelse är stöd från rektorer och andra aktörer inom skolan. Gällande stöd från rektor och andra aktörer inom skolan är det skillnader kring hur lärarna upplever detta stöd. Stig och Selma är nöjda med det stöd de får. Selma säger att man alltid vill ha mer men att hon realistiskt sett är nöjd. Hon berättar att hennes bekantskapskrets består av idrottslärare och när hon har pratat men dem har hon insett att hennes befintliga stöd är bra.

Stig nämner att de har skapat en ”anda” på deras skola, en grupptillhörighet på skolan och den är väldigt uppskattad. Därav känner han att stödet är ganska högt och att lärarna är bra på att hjälpa varandra. Han uttrycker att det är aldrig är några problem med att kunna ta lektionstid från någon annan utan de hjälper varandra mycket på hans skola. Stina berättar att stödet på skolan hon har jobbat på inte var befintligt. Hon berättar att det inte fanns ett stöd från arbetslaget och att alla verkar se sin lilla del på skolan på något sätt. Svante säger att stödet på hans skola ha minskat, det är inte lika lätt att låna lektionstimmar från varandra nu. Han tycker att ”de skulle kunna va en pott med 5 timmar per klass som vi fick placera ut där vi behöver dom, så jag har stöd där de behövs...” Han har en förståelse för att alla ämnen behöver sina lektionstimmar men att just idrottsämnet borde kunna få fler timmar så att det möjliggör chanserna att kunna utföra friluftsliv. Både Stefan och Samuel nämner att det stöd de saknar är det ekonomiska stödet till att utföra friluftsliv.