Nätverksmodell

Lärarna har uttryckt svårigheter med att skapa nätverkskontakter samt behålla dem och anser att varaktighet skapas genom att skapa nya externa kontakter och att behålla kontakten med de externa kontakter som skapas och redan finns. Författarna har gjort ett förslag på en nätverksmodell som gynnar samarbete mellan skolor, spar tid och underlättar företagskontakter. I det komplexa finns en enkel regel i stället för att alla gör samma sak och skapar ett kaos. Denna modell är till för att arbetet ska underlättas och effektiviseras istället för att alla rör om i grytan och det stör och försvårar för företagskontakter. Både företagare och lärare har tidsbrist och allt som underlättar är till hjälp.

Meningen med modellen är att de olika skolorna/ansvariga på skolan enbart ska hantera kontaktuppgifter för ett företag och fungera som en kontaktbank. Där kan de andra lärarna få information om vem som är ansvarig för skolsamarbete samt kontaktuppgifter till företaget eller organisationen.

För att inte modellen ska behöva ständiga uppdateringar ska enbart företagets/organisationens/föreningens namn finnas på modellen. Alla kontaktuppgifter samt förändringar ska enbart finnas hos ansvarig arbetsgrupp på skolan. Skolan/ansvariga på skolan har sen som ansvar att hålla kontakten och uppdatera kontaktuppgifter för det företaget. Modellen ska finnas på varje skola så att alla lärare ska veta vilken annan lärare de ska kontakta för att få kontaktuppgifter till det företag eller organisation de vill arbeta med. Det kan vara något företag eller en organisation som det finns en personlig relation till genom exempelvis familj.

De angivna företagen och namnen på skolorna är påhittade för att enklare förklara modellen. Det är sen helt upp till skolan vilket företag, typ av företag eller organisation de vänder sig till.

Exempel: Om Kerstin som är lärare i åk. 3 vill göra ett besök på ett Bageri i kommunen behöver hon inte ta reda på numret till Bageriet och vem hon ska vända sig till där, utan ringer istället till förskolan Blåmesen som har alla uppgifter som Kerstin behöver. Då kommer hon till rätt person på företaget som är ansvarig för praktik och studiebesök. Förskolan Blåmesen är även uppdaterad med information om företaget inte vill ta emot besök en viss tidsperiod och om de har någon lägre åldersgräns, samt andra regler som företaget satt upp. I och med att förskolan Blåmesen är ansvarig vet även företaget vem de ska kontakta om något förändras som exempelvis att de byter kontaktuppgifter/kontaktperson.

Ansvarig skola/Ansvarig lärare Företags/organisations kontakt Förskolan Blåmesen 070-234567 Bagerier i kommunen

No/So lärare gymnasiet 070-543218 Kommunen

Arbetslag 2, Mellanstadiet 070-1234556 Livsmedelsbutiken Arbetslag 1, Högstadiet 070-6789000 Blombutiken Och så vidare...

För vidare studier

• Hur ska entreprenörskap i skolan vara utformat för de elever som inte klarar ett friare arbetssätt och ökat ansvarstagande.

• Vad beror det på att lärarna anser att de inte har tid.

• Skolan som organisation – hinder och/eller möjligheter för entreprenörskap, skolplan, timplan, läroplan, avtal mm.

Källförteckning

Ahrenfelt, B. (2001). Förändring som tillstånd 2: a uppl. Lund:Studentlitteratur.

Albinsson, P. (1998). Den lärande organisationen – från vision till verklighet. Jönköping:Brain Books AB.

Berglund, K. (2007). Jakten på entreprenörer. Om öppningar och låsningar i

entreprenörskapsdiskursen. Doktorsavhandling, Mälardalens Högskola, Västerås,

Institutionen för Ekonomi.

Bergström, M. (1997). Svarta och vita lekar: kaos och ordning i hjärnan - om det lekande

barnet.Stockholm: Wahlström & Widstrand

Burns, P. (2007). Entrepreneurship and small business. NewYork: Palgrave MacMillan Bushe, G.R. (2006). Klart Ledarskap. Falun:Scandbook

Furnham,A.(2005).The Psychology of behavior at work - The individual in the organization. East Sussex : Psychology Press

Gleick,J. (1987). Kaos- vetenskap på nya vägar. New York: Bonniers Gardner,H. (1994) De sju intelligenserna, Brain Books: Malmö

Hatch, M.J. (2002). Organisationsteori. Moderna, symbolistiska och postmoderna perspektiv. Svensk upplaga. Oxford, UK:Oxford Universtity Press

Holme,I.M.,& Solvang-Krohn,B. (1997) Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund:Studentlitteratur

Larsson, P. (2004) Förändringens villkor – En studie av organisatoriskt lärande och

förändringar i skolan. Doktorsavhandling, Handelshögskolan, Stockholm, Institutionen för

ekonomi.

Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet

i skolan. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för svenska och

samhällsvetenskapliga ämnen.

Lennér-Axelsson, B., & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi 4:e uppl. Stockholm:Bokförlaget Natur och Kultur.

Marshall, C., & Rossman, B. G. (2006). Designing Qualitative Research. 4th ed. California:Sage Publications, Inc

Mayo, A., & Lank, E. (1995). Lärande i organisationen. Malmö:Liber-Hermods AB

Mc Burney, D.H,. & White,T.L. (2004). Research Methods. Wadsworth: Thomson Learning Meland, G., & Meland, Å. (2006). Kaizen – sakta ner och gör mer. Uppsala:Publishing House

AB

Norrgren, F.,& Hart, H,. & Schaller, J. (1996). Förändringsstrategiers Effektivitet, CORE WP 1996:3, Center for Research on Organzational Renewal at Chalmers University of Technology

Peterson,M.,& Westlund,C. (2007) Så tänds eldsjälar, en introduktion till entreprenöriellt

lärande. Vällingby: Elanders

Sarason,S.B.(1980). Skolekologi, om skolan kultur och förändringens problem. Malmö: Beyronds

Sherp, H. (2002). Lärares lärmiljö. Att leda skolan som en lärande organisation, (Rapport nr.44) Karlstads Universitet, Institutionen för pedagogik

Senge, P. M. (1995). Den femte diciplinen. Svensk version. Stockholm:Nerenius & Santérus Förlag.

Söderberg, B. (2007). Entreprenör utan gränser. Stockholm: Book House Publishing

Utbildnings Departementet. (1992). Skola för bildning. SOU nr. 94. Stockholm:Allmänna Förlaget.

Elektroniska Källor

http://www.digitalmedia.st/webbtv/news/40.html Johannisson.B. 071108 www.openspaceworld.org 071116 www.nutek.se 051107 www.svensktnaringsliv.se 071128 http://www.ec.europa.eu/invest-in- research/pdf/download_en/comm_pdf_com_2005_0488_f_sv_acte.pdf 071216 http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/96/09/2144696c.pdf 071214. http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/support_measures/index.htm 071212 www.svensktnaringsliv.se/skola/article31412.ece 20071220

Bilagor

Bilaga 1

Bilaga 2

Intervjufrågor till projektledare

1. Vad tycker du är entreprenörskap i skolan?

2. Har du själv valt metod som du arbetar med?

3. Hur ser metoden ut?

4. Vad var det som gjorde att du valde/skulle använda den metoden?

5. Har du själv fått bestämma väg att informera om projektet?

6. Hur har du informerat de deltagande om projektet?

7. Varför valde du den vägen

8. Hur har projektet mottagits av lärarna eller de andra inblandade?

9. Har du i efter hand kommit på att så här skulle jag ha gjort?

10. Hur går du tillväga för att motivera de som inte engagerar sig?

11. Hur ser projektorganisationen ut?

12. Hur är det tänkt att det entreprenöriella förhållningssättet ska fortsätta i verksamheten efter projektets slutdatum?

13. Hur kommer ni att få de nyanställda lärarna, de som kommer in i verksamheten efter projektslutet att jobba utifrån entreprenöriellt förhållningssätt?

14. Vilka hinder/problem/kritik har uppstått under resans gång?

15. Hur har du hanterat hinder/problem/kritik som uppstått?

16. Har du använt dig av olika metoder vid införandet av entreprenöriellt förhållningssätt i förskola, låg- mellan- och högstadium och gymnasium?

17. Vad för stöd anser du att lärarna behöver för att kunna arbeta med entreprenöriellt förhållningssätt i den dagliga undervisningen?

18. Har lärarna haft möjlighet att påverka projektet och kommit med idéer och förslag som påverkat projektet negativt eller positivt?

19. Vilka faktorer anser du har varit av mest betydande karaktär när det gäller införandet av entreprenöriellt förhållningssätt i skolan?

Bilaga 3

Enkät stora arbetsgruppsmöte

1. Vad anser du är entreprenöriellt förhållningssätt i skolan? 2. Hur använder du entreprenörskap i skolan, vilka ämnen?

3. Hur fungerar det att arbeta med entreprenöriellt förhållningssättet i din skola?

4. Har du ändrat förhållningssätt sedan projektet startade?

5. Hur har du gjort för att ta till dig och lära dig om entreprenöriellt förhållnings- och arbetssätt?

6. Tycker du att förhållningssättet på hela arbetsplatsen har förändrats eller bara ditt personligen?

7. Har ni i din arbetsgrupp samma syn på entreprenöriellt lärande?

8. Behövs en förändring på arbetsplatsen för att entreprenörskap i skolan ska kunna genomföras?

9. Arbetar ni tillsammans i grupp eller enskilt med entreprenörskap i skolan? 10. Hur ska man göra för att få så många som möjligt engagerade i det

entreprenöriella förhållningssättet?

11. Vad är bra, nyttan med entreprenöriellt förhållnings- och arbetssätt?

12. Hur ska man arbeta varaktigt, hållbart med entreprenöriellt förhållningssätt?

13. Vad har varit svårt att arbeta med projektet?

14. Har du några förslag på förbättringar gällande entreprenöriellt förhållnings- och arbetssätt.

Bilaga 4

Intervju med de små arbetsgrupperna

1. Varför är ni med i projektet?

2. Hur har ni hittat inspiration?

3. Berätta om erat projekt.

4. Hur jobbar ni med entreprenörskap i praktiken?

5. Hur kommer ni att arbeta med entreprenörskap i framtiden? 6. Hur sprider ni entreprenörsskapstanken vidare bland era kollegor? 7. Hur ser kollegorna på entreprenörskap i skolan?

8. Vad har varit avgörande för erat projekt? 9. Hur mycket tid lägger ni på projektet? 10. Vad har varit svårt?

11. Övrigt

In document Entreprenörskap i skolan : tidsanda och behovet av tid till förändring i skolan (Page 61-68)