Tid för entreprenörskap
Tidsanda
och behovet av tid till förändring i skolan
Författare
Anne-Marie Olsen
Lotta Larspers
Examensarbete i innovationsteknik, HT 2007 Handledare: Tomas Backström
Abstrakt/sammanfattning
Detta arbete är en fallstudie om entreprenörskapets inträde i skolans värld med de motgångar och fördelar det för med sig. Entreprenörskap i skolan är en möjlighet att ta tillvara de resurser som finns både i och utanför skolan, det är också viktigt då samhället har förändrats att skolan måste följa denna utveckling. Studien har som syfte att hitta en röd tråd i entreprenörskap i skolan som i sin tur kan leda till metoder och modeller för det fortsatta arbetet i skolorna. Författarna utgår från lärarnas egna åsikter om entreprenörskap och förändringsmetodik och har genom att använda både intervju och enkätundersökning fått möjlighet att nå fler respondenter. Dessutom har observationer av arbetsgruppsmöten samt
aktionsforskning i form av Openspace använts för att få inblick i projektet. Genom
ett noga igenomtänkt val har författarna till denna studie valt just dessa verktyg för att få fram så mycket material som möjligt på den relativt korta tid som har funnits till förfogande samt för att på olika sätt nå fler respondenter och deras åsikter. Lärarnas egna åsikter har sedan blandats med teori om förändring, entreprenörskap och organisationsteorier. Teorin används också som en presentation och smörgåsbord med olika sätt att arbeta på för lärare, rektorer och annan berörd personal i skolan. Tre beprövade sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring presenteras: Kaizenmetoden, Verksamhetsbaserad organisation, lärande organisation. Resultatet visar att Projektet har upplevts som otydligt eftersom det finns många olika definitioner samt att lärarna inte har kunnat relatera projektet till den egna verksamheten. Otydligheterna har gjort att det var svårigheter att sprida det entreprenöriella förhållningssättet vidare i verksamheterna. Många lärare var ense om att det behövdes en ny kick-off. Studien visade även att en organisationsförändring på sikt är nödvändig, eftersom skolans nuvarande arbetssystem upplevs som styrt. De slutsatser som framkom tydligast var att det saknas tid för diskussion, samarbete samt förändring av skolans organisation. Studien resulterade i två modeller som togs fram med hjälp av den information som framkom under studiens gång. De modeller som presenteras underlättar för lärarnas
arbete. Den första är den röda tråd som ska tas fram genom projektet och som är gjord för att utvecklas med tid och i och med att kunskapen och intresset för entreprenörskap ökar. Den andra modellen är en hjälp till lärarna i deras närverkande och kontakt med näringslivet som efterlystes i arbetets undersökning.
Nyckelord
Entreprenörskap, Förändring, Skola, Organisation
Innehållsförteckning
ABSTRAKT/SAMMANFATTNING ... 2 NYCKELORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 3 1 INLEDNING... 6 1.1PROBLEMBAKGRUND ... 6 1.2SYFTE ... 7 1.3AVGRÄNSNING ... 71.4MÅLGRUPP OCH LÄSHÄNVISNING ... 7
1.5FRÅGESTÄLLNING ... 8
1.6INNOVATIONSUPPDRAG ... 8
1.7BIDRAG TILL ÄMNET INNOVATIONSTEKNIK ... 8
2 TEORI ... 9
2.1VAL AV TEORI ... 9
2.2ARBETETS UPPLÄGG ... 9
2.3VARFÖR ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN ... 9
2.3.1 Andra möjligheter ... 9
2.3.2 Läroplanen ... 10
2.3.3 Stärka de entreprenöriella egenskaperna ... 10
2.3.4 Omvärlden förändras ... 11
2.4VAD ÄR ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN? ... 12
2.4.1 Olika tolkningar ... 12
2.4.2 Olika definitioner ... 12
2.4.3 Olika typer av entreprenörskap ... 13
2.5VAD BEHÖVER LÄRAREN FÖR ATT KUNNA HA ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SIN UNDERVISNING? ... 14
2.5.1 Ny organisation ... 15
2.5.2 Lärande organisation ... 15
2.5.3 Kunskap om vad ett nytt arbetssätt innebär ... 16
Arbetsgrupper ... 17
Arbetgruppens olika faser ... 17
Entreprenörens olika faser ... 17
Ledning i arbetsgruppens olika faser ... 18
2.5.4 Lärarens entreprenöriella roll ... 18
2.5.5 Elevens entreprenöriella roll ... 19
2.5.6 Skolledningens betydelse. ... 19
2.6VILKA VERKTYG KAN ANVÄNDAS FÖR ATT SKAPA ETT HÅLLBART ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN? ... 19
2.6.1 Att förändra i skolmiljö ... 20
2.6.2 Förändringsstrategier ... 21
Inlärningsstrategiska strategier ... 21
Första och andra ordningens förändring ... 21
Lärande organisation ... 22 Kaizen... 22 2.6.3 Kaosteori ... 23 3.1PROJEKTLEDARINTERVJUER ... 25 3.2ARBETSGRUPPSINTERVJUER ... 26 3.3ENKÄT ... 27 3.4OBSERVATION ... 27 3.5AKTIONSFORSKNING ... 27 3.6ANALYSMETOD ... 28 3.7METODKRITIK ... 28 3.8ÅTERFÖRANDE ... 28 4 EMPIRI ... 29
4.1VARFÖR ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN ... 29
…enligt Projektledare ... 29
…enligt Enkäten ... 29
…enligt observation av arbetsgruppsmöte ... 29
…enligt observation av Openspace ... 30
4.2VAD ÄR ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN ... 31
…enligt Projektledare ... 31
…enligt Enkät... 31
…enligt Intervju ... 31
…enligt observation av arbetsgruppsmöte ... 32
4.3VAD BEHÖVER LÄRAREN FÖR ATT HA ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SIN UNDERVISNING . 32 …enligt Projektledare ... 32
…enligt Enkät... 33
…enligt Intervju ... 33
…enligt observation av arbetsgruppsmöte ... 34
…enligt openspace ... 34
4.4VILKA VERKTYG KAN ANVÄNDAS FÖR ATT HA ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN .... 35
…enligt Projektledare ... 35
…enligt Enkät... 36
…enligt Intervju ... 36
…enligt openspace ... 39
5 DISKUSSION ... 40
5.1VARFÖR ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN?... 40
5.1.1 För att det står i Läroplanen ... 40
5.1.2 För att stärka de entreprenöriella egenskaperna ... 40
5.1.3 För att omvärlden förändras ... 41
5.1.4 Varför ska skolorna inte arbeta med enterprenörskap ... 42
5.2VAD ÄR ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN ... 42
5.2.1 Olika definitioner ... 42
5.2.2 Att bygga på entreprenöriella egenskaper ... 44
5.2.3 Att starta företag? ... 44
5.2.4 Hur verksamheterna har anpassat sig till det entreprenöriella förhållningssättet ... 45
5.3VAD BEHÖVER LÄRAREN FÖR ATT KUNNA HA ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SIN UNDERVISNING? ... 45
5.3.1 Inspiration ... 45
5.3.2 Kontakt och samarbete ... 46
5.3.3 Kunskap om entreprenören och entreprenöriella team ... 46
5.3.4 Tid ... 47
5.3.5 Ledningens betydelse ... 48
5.3.6 Kunskap om nya roller och arbetssätt ... 49
5.3.7 En ny organisation ... 50
5.4VILKA VERKTYG KAN ANVÄNDAS FÖR ATT SKAPA ETT HÅLLBART ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN? ... 50 5.4.1 Förändring i skolmiljö ... 50 Förändring av arbetssätt... 51 Översyn av regelbundenheter ... 52 5.4.2 Förändringsstrategier ... 52 Inlärningsstrategin ... 52
Förändring av andra ordningen ... 53
Lärande organisation ... 53
5.4.3 Kaosteorin ... 54
5.4.4 Verktyg ... 54
Nätverk ... 54
Läraren som verktyg ... 55
6 SLUTSATS ... 56
6.1VARFÖR ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN ... 56
6.1.1 Omvärlden förändras ... 56
6.2VAD ÄR ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN ... 56
6.3VAD BEHÖVER LÄRAREN FÖR ATT KUNNA HA ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SIN
UNDERVISNING ... 56
6.3.1 Tid ... 56
6.3.2 Organisationsförändring ... 57
6.4VILKA VERKTYG KAN ANVÄNDAS FÖR ATT SKAPA ETT HÅLLBART ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN? ... 57
6.4.1 Kaizenmetoden... 57
6.4.2 Verksamhetsbaserad organisation ... 58
6.4.3 Lärande organisation ... 58
6.5MODELLER ... 58
6.5.1 Den röda tråden... 58
6.5.2 Nätverksmodell ... 61
FÖR VIDARE STUDIER ... 62
KÄLLFÖRTECKNING ... 63
1 Inledning
Författarna till detta arbete har studerat ett befintligt projekt i en kommun i Mellansverige som bearbetar entreprenörskap i skolan. Projektet handlar om att ta fram hållbara modeller och olika sätt att arbeta med entreprenörskap i kommunens skolor vilket även ska fortgå efter projektets slut. Författarna kom i kontakt med projektet då en av författarna redan var involverad i projektet och hade insyn i projektet. Projektet är intressant ur innovationssynpunkt då det handlar om en stor förändring i skolan. Båda författarna är intresserade av organisationsförändring och har olika utbildningsinriktningar inom ämnet innovationsteknik vilka är psykologi och ekonomi.
Projektet heter ”Ta sig församma” och namnet syftar på vad entreprenörskap i skolan handlar om enligt projektets egen definition. Projektet använder sig också av Nuteks definition av entreprenörskap i skolan;
”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.”1
Projektet ”Ta sig församma” är delfinansierat av EU, Innovativa Åtgärder, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och har drivits från augusti 2006 och slutar i november 2008. Skolorna inom kommunen har möjlighet att ansöka om pengar till att förändra den egna verksamheten kopplat till entreprenörskap i skolan. När projektet är avslutat ska entreprenörstänket vara befäst i samtliga skolor i kommunen och det entreprenöriella förhållningssättet ska finnas som en röd tråd genom alla årskurser i skolan.
1.1 Problembakgrund
Varför entreprenörskap är så viktigt just nu är för att omvärlden förändras och arbetsmarknaden söker nya kompetenser och egenskaper hos sina anställda. Omvärldens påverkan ökar då hela världen blir mer globaliserad och alla avstånd minskar i tid med hjälp av de nya kommunikationsmedlen som finns. Som företagare behöver du inte bara titta till din närmiljö efter arbetskraft utan du kan få billigare och bättre utbildad personal i andra länder. Detta gör att de svenska skolorna måste utbilda elever som har de nya kunskaperna2.
En annan aspekt är det ökande antalet friskolor som tvingar de kommunala skolorna att konkurrera på olika villkor och då krävs en ständig utveckling, den aspekten tas dock inte upp i detta arbete.
Att satsa på entreprenörskap är en väg för skolan att närma sig omvärlden. I boken Skola För bildning beskrivs den diskussion som pågått sedan början av 1900- talet vilket som är skolans uppgift och roll. Boken tar upp flera förändringar som har påverkat skolans utformning genom tiderna. Skolans roll och uppgifter måste ständigt prövas i relation till de samhällsförändringar som sker.3
Detta arbete handlar om, hur ska entreprenörskap på bästa sätt göra inträde på skolorna och vad ska det entreprenöriella förhållningssättet innehålla? Ytterligare en aspekt för att vara förberedd och skaffa kunskap om entreprenörskap är att EU genom sitt Lissabonprogram tagit fram riktlinjer för medlemsländerna att dessa bör ta med entreprenörskap i sina läroplaner. De
1 www.nutek.se 2007-12-14
2 http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/96/09/2144696c.pdf 2007-12-14 3 Skola för bildning. (1992)
anser att detta är viktigt då det främjar arbetslösheten och även skapar viktiga egenskaper till de unga som väljer en väg som anställd.4
Trots att projektet ”Ta sig församma” pågått sedan augusti 2006 finns inte alla skolor i kommunen representerade i de olika delprojekt som innefattas av projektet. Meningen är att samtliga skolor inom kommunen ska delta i projektet och ha påbörjat det entreprenöriella arbetet, vilket ska vara åtgärdat till projektets slutdatum. De verksamheter som deltar i ”Ta sig församma” har sökt sig dit eftersom det fanns pengar att få och genom detta såg en möjlighet att kunna förändra sin verksamhet. Många verksamheter har dock fått avslag på sina ansökningar eftersom formuleringarna kring vad verksamheten ämnat göra med pengarna varit otydligt kopplat till entreprenörskap.
Vid starten av detta arbete intervjuade författarna två projektledare som är ansvariga för varsitt projekt i inom E-ship men inom olika kommuner, varav en av projektledarna är ansvarig för projektet som denna studie avser. Båda projekten handlar om att införa entreprenörskap i skolan men upplägget och genomförandet skiljer sig åt och projekten har också kommit olika långt.
Författarna kunde urskilja två gemensamma nämnare i de olika intervjuerna som författarna anser är intressanta för detta arbete. Den ena likheten enligt projektledarna är att det finns svårigheter för skolorna att ”ta hem” det entreprenöriella förhållningssättet till skolornas egen verksamhet trots att intresse och engagemang finns. Den andra likheten enligt projektledarna är att lärarna vill ha modeller och verktyg för att kunna arbeta med entreprenörskap.
1.2 Syfte
Författarna hoppas med hjälp av de skolor som representeras i den här studien, hitta en röd tråd i det entreprenöriella arbetet som leder till metoder och modeller för entreprenörskap i skolan. Något som kan vara till hjälp för de skolor som ännu inte deltar i projektet, samt för samtliga skolors fortsatta framtida arbete med entreprenörskap i skolan.
1.3 Avgränsning
Studien omfattar Projektet ta sig församma.
1.4 Målgrupp och läshänvisning
Målgrupp för studien är lärare, projektledare samt skolledning i kommunen. Det är viktigt att tänka på att arbetet är skrivet åt flera läsare, däribland som Examensarbete för Mälardalens högskola och som idébank åt lärare, projektledning och skolledning. Teorin ska läsas som ett uppslag av olika teorier som kan användas som inspirationskälla. Läsaren tar till sig det som för denne känns viktigt och användbart. Arbetet ska ses som en hjälp att få upp ögonen för nya sätt att förändra på och varför entreprenörskap är viktigt. I arbetets diskussion förekommer delar av teorin under flera av frågeställningarna då de kan användas på olika sätt. Vid utformningen av modellen Bild 1 som redovisas under rubrik 5.5.4 Den röda tråden har författarna inspirerats av Mary Jo Hatch5 bok Organisationsteori.
4http://www.ec.europa.eu/invest-in-research/pdf/download_en/comm_pdf_com_2005_0488_f_sv_acte.pdf
2007-12-14).
1.5 Frågeställning
Forskningsfrågan som författarna har valt att arbeta med är:
• Hur skapas ett varaktigt entreprenöriellt förhållningssätt i skolan?
För att kunna svara på forskningsfrågan och för att ge arbetet en struktur har författarna använt sig av fyra stycken underfrågor:
• Varför entreprenörskap i skolan
• Vad är ett entreprenöriellt förhållningssätt
• Vad behöver läraren för att kunna ha ett entreprenöriellt förhållningssätt i sin undervisning
• Vilka verktyg kan användas för att skapa ett hållbart entreprenöriellt förhållningssätt i skolan
1.6 Innovationsuppdrag
Författarna har genom att använda sig av de åsikter och tankar från de personer som deltagit i studien tagit fram två stycken modeller som kan vara till hjälp för skolorna inom den kommun som omfattas av projektet Ta sig församma.
1.7 Bidrag till ämnet innovationsteknik
Författarna har utifrån sina utbildningsområden kopplat teorier om organisationsutveckling och -förändring till skolans värld. De teorier som används i studien presenteras som ett ”smörgåsbord” och en inspirationskälla till berörda i projektet.
2 Teori
2.1 Val av teori
Vid val av teori har författarna utgått från den kurslitteratur som tillhört de kurser som författarna har gått i innovationsteknik, psykologi, ekonomi samt projektledning. Författarna har sökt på Internet efter lämpliga artiklar inom dessa områden. På Internet har också information om projektet, omvärlden och EU:s arbete med entreprenörskap i läroplaner hämtats och där har framför allt EU:s, Svenska Regeringens, Svenskt Näringslivs och Nuteks hemsidor använts. Ytterligare litteratur tillkom under arbetets gång då författarna behövde mer teori om förändring och hur förändring i skolan fungerar samt vad entreprenörskap i skolan är. Författarna har även tagit med källor från föreläsningar och möten med förespråkare och forskare inom entreprenörskap i skolan.
2.2 Arbetets upplägg
Det finns en mängd litteratur som beskriver olika strategier, verktyg och modeller som kan användas för att genomföra förändringar i en organisation.
I arbetets frågeställningar använder sig författarna av olika teorier som de anser vara av vikt för de olika frågorna.
• ”Varför entreprenörskap i skolan” innehåller teori som beskriver behovet och nyttan med entreprenörskap i skolan.
• I ”Vad är ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan” används teori som beskriver olika definitioner av entreprenörskapsbegreppen och vad de kan innebära för skolans del.
• ”Vad behöver läraren för att kunna ha ett entreprenöriellt förhållningssätt i sin
undervisning” innefattar teori som behandlar organisationsformer och organisatoriskt
förhållningssätt, processerna kring det entreprenöriella arbetssättet, lärarens och elevens roll samt ledningens betydelse.
• ”Vilka verktyg kan användas för att skapa ett hållbart entreprenöriellt förhållningssätt
i skolan” innehåller teori som behandlar förändringar i skolmiljö, förändringsstrategier
och kaosteori.
2.3 Varför Entreprenörskap i skolan
Författarna valde att fråga varför entreprenörskap ska införas i skolan. Den frågan valdes efter att författarna läst teori som beskrev vikten av att diskutera och förstå varför organsationen bör förändras. Enligt Norrgren med flera är det viktigt att veta varför organisationen behöver förändras, vad det är organisationen vill förändra samt hur förändringen ska genomföras för att få ett varaktigt resultat av förändringen.6 Därför presenteras här ett axplock av orsaker till förändringen.
2.3.1 Andra möjligheter
I sin bok Entreprenör utan gränser skriver Björn Söderberg7 om varför han valde den entreprenöriella vägen. ”När jag var sexton startade jag mitt första företag. Egentligen kanske man kan säga att jag inspirerades att göra detta eftersom jag var så fruktansvärt skoltrött.
6 Norrgren, F.,& Hart, H,. & Schaller, J. (1996). Förändringsstrategiers Effektivitet. 7 Söderberg, B. (2007). Entreprenör utan gränser. S.39.
Vilka idéer jag än hade i skolan fick jag aldrig genomföra dem. Jag fick alltid höra att det inte skulle gå eller att det inte ingick i läroplanen.”
Entreprenörskap skolan kan hjälpa till att öka inlärningen för barn med andra intelligenser än de som normalt främjas i skolan. De intelligenser som gagnas av ett sådant förhållningssätt är musikalisk intelligens, spatial intelligens, kroppslig-kinestetisk intelligens samt de olika personliga intelligenserna, intra- och interpersonell intelligens. Även de återstående av Gardners intelligensformer lingvistisk samt logisk-matematisk intelligens kan få en skjuts framåt av ett nytt tankesätt i skolan8.
2.3.2 Läroplanen
Enligt projektsamordnaren för E-Ship, Entreprenörskap i Skolan, är anledningen till varför entreprenörskap i skolan ska införas att ”det står i läroplanen, ger vidgad kunskapssyn, motiverar till bättre resultat och förbereder barn och ungdomar för en föränderlig värld”.9 Skolorna med ett entreprenöriellt förhållningssätt blir vinnare eftersom att arbetssätt och former för arbetet anammar ett företagsamt förhållningssätt och då sker en utveckling. Dessutom finns entreprenörskap med från början i den första läroplanen som skrevs Lgr 62; ”Skolan ska utgöra en del av samhället och inte betraktas som en isolerad institution. Samverkan mellan hem, skola och närsamhälle ska vara en av grundpelarna i den svenska grundskolan”.10
2.3.3 Stärka de entreprenöriella egenskaperna
Entreprenörskap är också en hjälp för att öka barnens självförtroende och självkänsla, stärka deras förmåga att ta egna beslut samt reflektera över den egna handlingen och agerande 1112.
Enligt Leffler13 anser Johannisson och Madsén grundläggs entreprenörskapsandan redan i de tidiga åren och bör därför tas tillvara redan då.
Matti Bergström 14en finsk hjärnforskare talar om att kaos behövs mer i skolan och att i dag lär sig barnen endast att använda den vänstra hjärnhalvan som lagrar och aktiverar ordning och reda samt färdig kunskap, detta är den logiska sidan. Han menar att hjärnan växer mer vi aktivering och då inte bara på logiskt tänkande som matte och korsord utan även genom grov och finmotorik och sinnesupplevelser.
Bergström talar också om att nyfikenheten att lära och upptäcka föds vi med och skolans uppgift är att ta till vara på den, genom exempelvis fri lek. Detta menar han är viktigare än att plugga in faktakunskap. För att komma till rätta med detta inlärningsproblem behövs mer kaos i det dagliga tänkandet. Detta kan ske med hjälp av lek, fantasi och entusiasm, men även med hetsiga diskussioner och konfliktlösning som i sig är kaos. Allt detta stimulerar den kreativa förmågan. Han vill gärna se mer kaos i undervisningen och menar att barnen lär sig även när de vuxna inte uppfattar det som kunskap. Det blir för barnen en omvärldskunskap och lektion i socialt beteende.
8 Gardner,H. (1994) De sju intelligenserna 9 www.svensktnaringsliv.se/skola/article31412.ece
10 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 11 Ibid
12 www.nutek.se 2007-12-12
13 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 14 Bergström. M. (1997). Svarta och vita lekar: kaos och ordning i hjärnan - om det lekande barnet.
2.3.4 Omvärlden förändras
Varför entreprenörskap ska vara en del i skolan kan förklaras i att omvärlden förändras. Det finns ett antal olika omvärldsanalyser som beskriver en allt snabbare förändringstakt. Indien och Kina är exempel på länder där utbildningsgraden ökar konstant och där dessutom arbetskraften är billigare än i Sverige. I dag när det sker en enorm globalisering krävs nya konkurrensmedel än just universitetsutbildning eller liknande. Detta är uppmärksammat av flera europeiska länder och EU har tagit fram Lissabonprogrammet 15 för detta. Entreprenörskap i skolan tillför elevernas kunskapsfält en lång rad av de nya behov som skapats av en ny arbetsmarknad. Ett behov som i mångt och mycket är tvärvetenskapligt och innefattar discipliner som pedagogik, metodik, innovation, ledarskap, projektarbete och utvecklingsstrategier. EU har även tagit fram åtta nyckelkompetenser som de ser som nödvändiga i dagens samhälle och arbetsmarknad. Dessa kompetenser råder EU sina medlemsländer att ta med i skolreformerna. Bland de nyckelkompetenser som inräknas kan entreprenörskap och företagaranda samt ”lära att lära” räknas upp16.
Leffler17 fann att både fackföreningar och näringsliv har haft starka synpunkter på den svenska skolformen. De anser att skolformen är förlegad och att det behövs en föryngring för att täcka arbetsmarknadens behov samt hålla linje med samhällsutvecklingen i övrigt.
I takt med omvärldens förändring har EU tagit fram riktlinjer och påbörjat ett arbete med Entreprenörskap som ett ämne i skolplanen. Detta för att det skapar nya arbeten och ger nya möjligheter till studenterna. EU:s rekommendationer från expertgruppen för BEST-projektet om utbildning för entreprenörskap (2002) lyder på följande sätt 18:
”På låg- och mellanstadienivå skall undervisningen i entreprenörskap syfta till att hos eleverna främja personliga egenskaper som kreativitet, initiativförmåga och självständighet, vilka bidrar till utvecklingen av en entreprenörsattityd som eleverna kommer att få nytta av i sina liv och i alla typer av arbeten. På detta stadium bör självständiga och aktiva former av inlärning utvecklas. Dessutom skall undervisningen ge eleverna tidiga kunskaper om och kontakter med näringslivet liksom viss förståelse för företagarnas roll i samhället. Aktiviteterna kan innefatta projektarbete, pedagogiska lekar (”learning by playing”), presentation av enklare fallstudier och besök hos företag på orten”.
”På högstadie- och gymnasienivån är utvecklingen av de ovannämnda personliga egenskaperna fortfarande relevant. Därutöver skall undervisningen i entreprenörskap syfta till att öka medvetenheten bland eleverna om egenföretagande som karriäralternativ (alltså budskapet att man kan bli inte bara anställd, utan också företagare) och innefatta både ”lerning by doing” – exempelvis genom att eleverna driver miniföretag – och specifik utbildning i hur man skapar ett företag (detta särskilt i yrkesskolor och tekniska skolor)”.
I en undersökning beställd av svenskt näringsliv19 framkom de vanligaste kriterierna för de
arbetssökande som fanns med under 2006;s platsannonser hos arbetsförmedlingen. De som var vanligast förekommande var i tur och ordning:
15 http://ec.europa.eu/growthandjobs/pdf/COM2005_330_sv.pdf 16 www.nutek.se 2007-12-12.
17 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 18 http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/support_measures/index.htm, 2007-12-12.
1. Flexibel 2. Uthållig
3. Vana att arbeta i grupp
4. Kommunikationsförmåga – Vana att kommunicera med olika människor 5. Vana att arbeta i projekt
6. Självförtroende – tro på sig själv
2.4 Vad är ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan?
I ”Vad är ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan” används teori som beskriver olika definitioner av entreprenörskapsbegreppen och vad de kan innebära för skolans del. I undersökningen av studien framkom att det finns en mängd olika definitioner och att många utav dem talar emot varandra. För projektet Ta sig församma gäller att finna en definition eller flera beroende på i vilken årskurs som entreprenörskapet ska användas i. Detta teoriavsnitt är en sammanfattning av några av de definitioner som florerar.
2.4.1 Olika tolkningar
Eva Leffler20 fann när hon gjorde sin doktorsavhandling att entreprenörskap i skolan används som ett brett begrepp och att det i stort handlar om förändring, utmaning och mod. Entreprenörskapsbegreppet i skolan är komplext och handlar inte enbart om förändring trots att det är ett stort inslag. Entreprenörskap i skolan används i många fall i just förändringssyfte och då i förändring för att nå ut i näringslivet.
Karin Berglund21 diskuterar i sin doktorsavhandling ”Jakten på entreprenörer” om de öppningar och låsningar kring entreprenörskapsbegreppet som finns. Berglund beskriver entreprenörskap som en väv bestående av tjocka och tunna trådar. Trådarna i väven består av en mängd olika tanketrådar och samtalstrådar. De tjocka trådarna i väven är de definitioner av entreprenörskap som vi tar mest förgivna och innehåller de vanligaste och närliggande förklaringar på vad en entreprenör är och vad en entreprenör gör. De tunna trådarna i väven är skörare och består av alternativa definitioner av begreppet entreprenörskap och framstår som otydliga och lätt obegripliga i jämförelse med de tjocka trådarna. De tunna trådarnas alternativa betydelse kan innebära att de kan komma i konflikt med de tjocka trådarnas betydelse vilket kan medföra att de tunna trådarna i väven åsidosätts. När inte trådarna i väven möts eller när de dominerande trådarna är för starka får vi svårt att kommunicera med varandra. I stället för dialog uppstår monolog. Berglunds tolkning av Gartner innebär att vi inte först måste definiera vad vi menar med entreprenörskap innan vi diskuterar med varandra. Det som är mest betydande är att klargöra för varandra varför vi talar om entreprenörskap, vad vi vill åstadkomma genom att prata om det samt vilka konsekvenser som de antagande vi gör kan få för betydelse för samhällsutvecklingen.
2.4.2 Olika definitioner
Enligt Berglund22 bör inte entreprenörskap definieras och placeras in i något bestämt fack utan det behövs öppnas upp åt flera försök att beskriva entreprenörskap vilket bidrar till flera synsätt och en bredare syn på entreprenörskap. Både de tjocka trådarna och de tunna trådarnas betydelse av entreprenörskap är viktiga. Tillsammans hjälper de till att bredda och ge olika synsätt på entreprenörskapsbegreppet.
20 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 21 Berglund, K. (2007). Jakten på entreprenörer. Om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen. 22 Berglund, K. (2007). Jakten på entreprenörer. Om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen.
Nutek har följande definition på entreprenörskap23:
”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.”
Andra författare (Lindgren & Packendoff, enligt Berglund24) anser att identiteten entreprenör bör omformas eftersom en bredare syn på entreprenören kan fungera frigörande för olika sociala grupper. Berglund anser att entreprenörskap kopplas främst ihop med företagande och är viktig för den ekonomiska utvecklingen. Berglund menar att eftersom begreppen entreprenörskap och entreprenör används som om det vore självklart vad de betyder så undertrycks den mångtydighet och komplexitet som begreppen innehåller.
I Bonniers svenska ordbok från 1980 beskrivs enligt Leffler att ”en företagare kan betyda
ledare, el. ägare av ett företag och ett företag kan innebära en handling; tilltag; försök; ett
omfattande arbete”.25Leffler menar då att ”genom att göra verb av substantivet får man att
företaga eller att företa och då blir betydelsen göra, sätta i verket, hitta på och företagsam innebär att någon är energisk, driftig”. Dessa betydelser av företagare och företag ger en förståelse hur definitionen av entreprenör och entreprenörskap har breddats.
Johannisson & Madsén beskriver enligt Leffler26 att entreprenörskap handlar om processer och processerna kännetecknas som att upptäcka och ta tillvara möjligheter samt av uthållighet, långsiktighet och successivt lärande. Enligt Leffler handlar det mer om i pedagogiska sammanhang ”utbildning i och igenom entreprenörskap än om entreprenörskap” och lägger tonvikten på att entreprenörskapet i skolan ska anses vara en lärprocess i handling. Lefflers tolkning innebär att ”skolarbetet ska betraktas som en handlingsorienterad process där erfarenheter och experimenterande lägger grunden för elevers lärande”27. Tanken är att om eleverna får använda sina erfarenheter blir de medvetna om sitt handlande”. Vid skapandet av lärande individer anses det vara av vikt att eleverna blir medvetna om vad de gör och varför de gör på ett visst sätt.
EU har tagit fram en definition för vad de anser ska ingå i den entreprenöriella undervisningen och de enades om att definitionen skulle ha två ben att luta sig emot28:
Det första benet:
”Ett bredare begrepp avseende undervisning för att utveckla företagaranda och företagarkompetens, vilket innefattar utveckling av vissa personliga egenskaper och inte har direkt inriktning på skapande av nya företag.”
Det andra benet:
”Ett mer specifikt begrepp avseende utbildning i hur man skapar ett företag.”
2.4.3 Olika typer av entreprenörskap
Christer Westlund29 har tillsammans med Marielle Peterson tagit fram en handbok i entreprenöriellt lärande för NUTEK där beskriver de entreprenörskap i en indelning av tre sätt att prata om entreprenörskap. Dessa är:
23 www.nutek.se 2007-12-12
24 Berglund, K. (2007). Jakten på entreprenörer. Om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen. 25 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 26 Ibid
27 Ibid
28 http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/support_measures/training_education/doc/best-sv.pdf
• Utbildning om entreprenörskap • Träning för entreprenörskap • Träning i entreprenörskap
Utbildning om entreprenörskap handlar om kunskapen om vad en entreprenör gör och vad som kännetecknar denna, hur denne tänker och agerar. Träning för entreprenörskap handlar om de personliga värdena och egenskaperna och är en utvecklingsfas som gör individen redo att skapa egna arbeten eller bli en värdefull medarbetare. Träning i entreprenörskap är konkret starta eget verksamhet som Almi bedriver eller exempelvis ung företagsamhet.
Leffler 30 berättar i sin avhandling om två typer av företagsamhet som kopplas till entreprenörskap Inre och yttre företagsamhet. Inre företagsamhet är ett kreativt och entreprenörsliknande sätt att arbeta på och stärker hos eleverna egenskaper liknande de hos entreprenören, självförtroende, risktagande, mod, flexibilitet och uthållighet. Den yttre företagsamheten handlar om att starta, driva och ta hand om en egen affärsverksamhet.Leffler visar också på två olika sätt att lära ut entreprenörskap och skiljer på företagsam skolning – yrkesinriktad och företagsam undervisning som utvecklar de entreprenöriella egenskaperna hos eleverna. Vad som undervisningen går ut på beror på ifall det är företagande som är huvudsak med undervisningen eller om ett bredare spektra med egenskaper som eftersträvas. Den företagsamma undervisningen behöver inte kopplas till att starta företag och passar bäst i de lägre årskurserna. All undervisning i entreprenörskap bör ses som en del i ett livslångt lärande och ett förhållningssätt till lärande. I en entreprenöriell skola är dialogen viktigare än monologen.
Johannisson31 anser att i grundskolan handlar entreprenörskap främst om att bejaka barns naturliga företagsamhet. Han menar också att nyckeln till att få entreprenörskap till att ”uppträda i olika dräkter” är lärarutbildningen. Samtidigt som lärarutbildningen är ett hinder som den är nu och måste omarbetas för att kunna få ut lärare som är entreprenöriella.
2.5 Vad behöver läraren för att kunna ha ett entreprenöriellt
förhållningssätt i sin undervisning?
”Vad behöver läraren för att kunna ha ett entreprenöriellt förhållningssätt i sin
undervisning” innefattar teori som behandlar organisationsformer och organisatoriskt
förhållningssätt, processerna kring det entreprenöriella arbetssättet, lärarens och elevens roll samt ledningens betydelse. För att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt krävs en förändring av läraryrket, det tillkommer en del nya arbetsmetoder och vissa som används i den traditionella undervisningen försvinner. För att skolan ska ro en stor förändring som införandet av entreprenörskap i land, underlättas det hela av att resten av skolan förändras organisationsmässigt. Skolan måste bli mer flexibel och öppen för samarbete inom och utanför skolan. Det finns mycket teori om olika organisationsformer varför författarna har valt att presentera några som enligt forskning är användbara i skolsammanhang samt andra teorier som visat sig vara effektiva i förändringsarbetet. Under detta avsnitt presenteras även ett par av de nya arbetssätten som läraren och även eleven måste ta till sig.
29 Peterson.M.,& Westlund.C. (2007) Så tänds eldsjälar, en introduktion till entreprenöriellt lärande. 30 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 31 http://www.digitalmedia.st/webbtv/news/40.html
2.5.1 Ny organisation
Pär Larsson32 som följt flera skolor under deras gemensamma utvecklingssatsning med IT fann att trots likheter i förändringsprocessen samt liknande förutsättningar nådde skolorna olika resultat. Pär har genom att använda organisatoriskt lärande försökt att förklara varför. En förklaring anser Larsson är skolornas olika organisationsbas, där framförallt två typer framträder i resultaten. Den ena är den professionsbaserade som antas vara den vanligast förekommande i de svenska skolorna och där fokus ligger på läraren som individ och den egna professionen. Lärarna arbetar skilda och oberoende av varandra och arbetet läggs upp och bestäms av den enskilde läraren. Läraren är här en individ som inte räknar sig till en kugge i organisationen utan litar till sin egen kompetens. Den andra typen av organisation är den verksamhetsinriktade som i Larssons undersökning haft klart snabbast och bäst integrering av IT. Här företräder ett samarbete mellan lärarna och skolan tillhör lärarna, det är deras skola om än inte i teoretisk mening. Lärarna har stor insyn i varandras arbete och delar erfarenheter och kunskap. Skolan framträder mer som ett företag där alla arbetar för en gemensam vinst. Det negativa med denna form är att lärarna mister lite av friheten med arbetet då de tillsammans med de andra planerar arbetet och inte självständigt. Det positiva är att skolan får en snabbare lärprocess då lärarna är vana att dela erfarenheter och lärdomar med varandra. Den professionsbaserade skolan är positiv ur ett lärperspektiv då det gäller professionsutbildning och välutbildade lärare är bra för eleverna men för organisatoriska förändringar för hela skolan är detta otillräckligt. Resultatet i studien pekar på att den verksamhetsinriktade skolan vinner vid stora förändringar som omfattar hela skolan.
I andra studier som Larsson tar upp, visar resultat på att en individbaserad organisation kan lära och skapa en kollektiv kompetens. Då krävs dock fler tillfällen för kommunikation mellan kollegor än vad som ges i skolan. För lärares förändringsvillkor gäller också att det finns plats och tid för gemensamt handlande. Då resultaten visar att de skolor där personalen har möjlighet att se andra lärare agera i klassrummen skapar förändringsvänliga miljöer och lärare lär mer av varandra.
Ytterligare intressant för författarnas studie var att Larsson fann att en gemensam intention för utvecklingen underlättar inlärning och förändring. Även här har den verksamhetsinriktade skolan försprång då det hela tiden finns en naturlig vana att studera varandra i aktion och det finns plats för fler möten mellan lärarna. I skolans värld har ofta förändrat tänkande genom dialog, samtal och seminarier varit prioriterat istället för som hos den verksamhetsbaserade skolan genom handling och aktivt agerande. ”Kunskapsspridning är först möjlig om kunskap och erfarenheter synliggörs, det vill säga om organisationsdeltagarna vet var kunskapen finns”33.
2.5.2 Lärande organisation
Enligt Albinsson34 är den lärande organisationen som vision viktig på flera sätt. Visionen
medför bland annat att:
o Den ger folk tron på att saker kan bli bättre. o Den utgör en lekfull arena för kreativa idéer.
o Den skapar en trygg miljö för risktagande med nya idéer och beteenden. o Den uppmuntrar till en central aspekt i den mänskliga naturen – viljan att lära. o Den stärker förmågan att hantera förändring.
32Larsson, P. (2004) Förändringens villkor – En studie av organisatoriskt lärande och förändringar i skolan. 33Larsson, P. (2004) Förändringens villkor – En studie av organisatoriskt lärande och förändringar i skolan. 34 Albinsson, P. (1998). Den lärande organisationen – från vision till verklighet.
o Den ger större förståelse för helheten och vikten av delaktighet i denna. o Den balanserar gårdagens, nuets och framtidens kunskaper och insikter.
En stor förespråkare för lärande organisation är Peter Senge35. Han anser att det som är viktigaste i en lärande organisation är dess förmåga att se verkligheten, dvs helhetssynen. Vi har för vana att dela upp verkligheten och händelser i olika delar oberoende av varandra och behandla delarna var för sig. Helhetssynen hjälper oss att se verkligheten och de samband som råder mellan olika händelser. Senge anser att lärande organisationer är fullt möjliga eftersom varje människa har ett behov av att lära och att människor tycker om att lära. Något som är utmärkande för den lärande organisationen är enligt Albinsson36 den djupa humanistiska
organisationssynen. En lärande organisation har en stark tilltro till dess medarbetare. Albinsson påpekar att det viktigaste argumentet för en lärande organisation är trots allt att ”det är mycket roligare att arbeta i en lärande organisation”37.
I boken Lärares lärmiljö – att leda skolan som lärande organisation38, redovisas resultat och analyser av ett forskningsprojekt som gjorts i 15 skolor i 8 olika kommuner. Där beskrivs det bland annat att lärare på skolor med större inslag av lärande organisation anser att de trivs bättre och upplever att de har större påverkansmöjligheter. De anser också att de har ett mer meningsfullt arbete än lärare som arbetar på skolor med mindre tillämpning av perspektivet lärandeorganisation.
Enlig Per Albinsson39 har lärande inom organisationer alltid ägt rum men att begreppet
lärande organisation fått större uppmärksamhet under senare år. Albinsson anser att den extrema fokuseringen på lärande organisation har medfört att begreppet ”lärande organisation” har blivit ett modeord och ofta använts för att beteckna allt möjligt som är positivt och begreppet har på så sätt blivit urvattnat och fått en negativ klang. Albinsson anser dock att det inte är något fel på mode eftersom mode speglar en tidsanda och kan bidra att utveckla bättre modeller för organisatorisk utveckling i framtiden. Något som Mayo och Lank40, Senge41 samt Albinsson42 tar upp i sina böcker är vikten att kunna lära av sig, det vill säga omarbeta sina mentala modeller och tänkande som att inhämta nya kunskaper. Både organisationen och dess individer måste acceptera att det som tidigare, för några år sen föreföll vara den rätta metoden inom något område inte längre är det.
2.5.3 Kunskap om vad ett nytt arbetssätt innebär
Lärarens och elevens arbetssätt förändras därför behövs kunskap om de olika processerna som ett entreprenöriellt förhållningssätt för med sig. Vilka nya roller behövs och hur ska läraren och eleven förhålla sig till varandra i ett nytt arbetssätt som entreprenörskap beskrivs under denna rubrik. Här presenteras en övergripande bild av vad som behövs för det nya arbetssättet.
35 Senge Peter M. (1995). Den femte diciplinen.
36 Albinsson, P. (1998). Den lärande organisationen – från vision till verklighet. 37 Albinsson, P. (1998). Den lärande organisationen – från vision till verklighet. S 216 38 Sherp, H. (2002). Lärares lärmiljö. Att leda skolan som en lärande organisation. 39 Albinsson, P. (1998). Den lärande organisationen – från vision till verklighet. 40 Mayo Andrew & Lank Elisabeth. (1995). Lärande i organisationen.
41 Senge Peter M. (1995). Den femte diciplinen.
Arbetsgrupper
Olika teorier om teamroller har presenterats och här väljer författarna att presentera Belbins teamroller43. En beskrivning av de åtta teamrollerna:
För att ett team/grupp ska fungera krävs flera olika personligheter. Grupper kan fungera ändå men kräver då ledning i de svaga faserna för att åstadkomma resultat. Belbin har tagit fram åtta teamroller och han har även delat in dem i kategorier beroende på när de är som mest nyttiga. En individ kan ha flera av personlighetsdragen som ingår i varje roll och det vanliga är att två till tre roller känns igen i den egna personligheten. För att en grupp ska fungera optimalt bör den bestå av tre eller fyra individer som tillsammans täcker de åtta teamrollerna. Det kan fungera om personlighetsdragen enbart täcker fyra teamroller men då bör de finnas i varje kategori för att prestera självständigt. Det är även viktigt att deltagarna i gruppen är medvetna om varandras och sina egna styrkor och svagheter för att bygga på och förbättra. För att ge möjlighet att ta del av teamrollernas karaktäristiska tas de med som bilaga.
Leffler44 som tittat på entreprenörskap i skolan har konstaterat att de skolor som har fungerande arbetslag både vertikalt och horisontellt har lättare att arbeta med entreprenörskap då samarbetet redan finns och vanan att arbeta tillsammans. Dessutom blir gruppen mer utvecklande då man kan arbeta mer tvärfunktionellt och ta till vara på allas egenskaper och kunskaper. De skolor som inte har fungerande arbetslag beskriver att trots utbildning i arbetslag tas inte den fulla kompetensen till vara och arbetet känns onödigt och tidskrävande. Det är också mer ineffektivt samt ensamt. De skolor som tidigare inte haft fungerande arbetslag men som genom arbete fått det att fungera undrar hur de fick ihop det tidigare och är mycket nöjda. De upplever inte lärararbetet lika ensamt efter arbetslagssatsningen.
Arbetgruppens olika faser
För att arbetsgruppen ska fungera finns det olika faser som alla gruppkonstellationer går igenom. Detta faktum finns mängder av teorier kring och flera forskare har sina egna modeller över detta. Författarna har här valt att beskriva en utav modellerna i korta drag för att skapa en förståelse för den pågående processen i arbetsgrupperna. Enligt Furnham45 går gruppen igenom något som han kallar Forming, Storming, Norming, Performing och Adjourning. Den första fasen handlar om anpassning till gruppen, klimatet är artigt och reserverat. Därifrån går gruppen in i en konfliktfas där ledarskap och roller i gruppen ifrågasätts. Om konfliktfasen hanteras rätt kommer gruppen vidare till en normsättande fas där klimatet är öppet och tillåtande, regler för det kommande arbetet befästs och samarbete är ett ledord. I ytterligare nästa fas har gruppen kommit till den bäst presterande fasen när gruppen verkligen fungerar som en helhet men där medarbetarna har så klara roller att arbetet fungerar även självständigt. Gruppen har blivit ett välfungerande team. I den sista och avslutande fasen har projektet nått sitt slut och gruppen ska återknyta säcken och gå igenom det upplevda. Det kan vara en känsloladdad fas men är bra då ny energi att fortsätta inhämtas.
Entreprenörens olika faser
Läraren behöver kunskap i och om entreprenörskap för att kunna förmedla det vidare och Burns46 beskriver både entreprenören som person och entreprenörskapets olika faser. Genom entreprenörskapets faser åker entreprenören berg och dalbana med sina känslor. Detta startar med den osäkerhet genom en ny roll och hur den ska hanteras. Genom att försöka hantera den
43 Furnham.A.(2005).The Psychology of behavior at work, The individual in the organization.
44 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 45 Furnham.A.(2005).The Psychology of behavior at work, The individual in the organization.
nya rollen med hjälp av de gamla kunskaperna skapar entreprenören tro att de gamla kunskaperna räcker och så haltar entreprenören vidare i en Förnekelsefas. Såsmåningom inser entreprenören att det inte räcker och entreprenören känner stress inför allt det nya som händer. Entreprenören tappar kontrollen och inser att nya kunskaper behövs. De måste lära om sin yrkesroll. Även om de såsmåningom lär sig en ny roll så är detta en fas där effektiviteten blir lägre på grund av osäkerheten och att de inte längre kan lita på de gamla kunskaperna. Den minskade effektiviteten är positiv då den betyder att entreprenören har förstått att denne måste förändras. Detta är den farligaste fasen då entreprenören kan känna sig nere och vara på väg att ge upp. Fasen kallas Depressionsfasen. Slutligen når entreprenören den sista fasen som handlar om trial and error. Misstag kan återkalla känslan av depression men användandet av de nya kunskaperna gör att entreprenören känner en tillfredställelse och når en högre grad i arbetet. Detta blir möjligt när entreprenören kan använda sina gamla och nya kunskaper tillsammans. Fasen kallas Test av ny verklighet.
Ledning i arbetsgruppens olika faser
Andra författare har gett ytterligare syn på arbetsgruppens process att bli en fungerande grupp och författarna presenterar ytterligare en teori. I den teorin ingår även hur ledarskapet bör bedrivas och vad gruppen förväntar sig av ledaren. Bland annat skriver Lennér-Axelsson & Thylefors47 om initialfas, smekmånad, integration, konflikt, platåer och den mogna gruppen. Detta bidrag har författarna valt att ta med men inte förklara ytterligare då det inte diskuteras utan bara nämns i arbetet. Mer information om dessa faser ligger som bilaga.
2.5.4 Lärarens entreprenöriella roll
Läraren behöver kunskap om den nya arbetsrollen
Leffler48 anser att skillnaden mellan den traditionella och den entreprenöriella undervisningen är att traditionell skolning/undervisning innebär förfogandekunskap, monologiska klassrum och amputerat lärande medan entreprenöriell skolning/undervisning innebär orienteringskunskap, dialogiska klassrum och fullständigt lärande.
Det entreprenöriella arbetssättet innebär att eleven själv ska hitta lösningar till problem som finns i det verkliga livet. Enligt Leffler är lärarens funktion i den entreprenöriella undervisningen är att vara vägledande i elevens läroprocess – utveckla eleven sätt att tänka och få eleverna att fungera i grupp. Dessutom måste läraren ha mod att ge elever den frihet och utrymme som behövs för att eleven ska kunna ta egna initiativ och bilda egna erfarenheter. Lärarens roll blir både att vara drivande och att vara mer tillbakadragen.
Leffler anser också för att en lärare ska kunna undervisa och vara entreprenöriell så behövs olika former av kompetensutveckling. En viktig del i det hela är att de också får möjlighet att sitta i små grupper och diskutera och ha inflytande över hur arbetet organiseras. Christer Westlund49 och Marielle Petersen skriver i sin bok om två delar av lärarens del i
entreprenöriellt lärande där den ena är den pedagogiska plattformen som läraren ska utgå ifrån och den andra är lärarens roll som pedagog. Den pedagogiska plattformen kännetecknas av projektorienterat arbetssätt, ämnesövergripande arbetssätt, samverkan med samhället Gnosjöpedagogik, självkunskap, värdenivåundervisning och Storytelling. Lärarens roll som pedagog förändras från den traditionella läraren till en mängd nya kompetensområden. Den viktigaste rollen i det entreprenöriella lärandet blir att vara processledare. Enligt Petersen & Westlund finns inte mycket litteratur i vad detta betyder för läraren. Men själva menar de att
47 Lennér-Axelsson &Thylefors. (2005). Arbetsgruppens psykologi.
48 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 49 Peterson.M.,& Westlund.C. (2007) Så tänds eldsjälar, en introduktion till entreprenöriellt lärande.
det gäller att säkerställa elevernas lär- och utvecklingsprocess och det bör ha både kortsiktigt och långsiktigt fokus. Detta arbete består av att se till att dessa tre faser förstrukturering, processunderhåll och efterarbete genomförs av eleven.
2.5.5 Elevens entreprenöriella roll
Även elevens roll förändras i och med ett entreprenöriellt förhållningssätt och både elever och lärare behöver kunskap i vad den förändrade rollen innebär.
Ödegård anser enligt Leffler50 att även om det är läraren som har huvudansvaret över elevens lärande är elevens roll att ta ansvar över sitt eget lärande och utveckling. Enligt Lefflers tolkning av Ödegård innebär elevens roll:
• Kunskap om lärprocesser generellt - och om de egna lärprocesserna. • Kunskap om var källor finns och hur de kan användas.
• Kunskap om hur man lär tillsammans med andra. • Kontroll över egen arbetstid och arbetsinsats.
• Kunskap om målet för lärandet - och om kriterier för bra och dåliga resultat. • Förmåga att relatera kunskapsinnehållet till verkligheten.
• Kunskaper om och hur man kan framställa och redovisa resultatet av läroarbetet. • Motivation för arbetet och uthållighet att genomföra det.
• Självtillit och personlig trygghet för att kunna ta på sig läroarbetet. • Förmåga att utnyttja sin egen kreativitet.
2.5.6 Skolledningens betydelse.
Ödegård anser enligt Leffler51 att det är av vikt att flera aktörer måste agera entreprenöriellt för att skolan ska betraktas som entreprenöriell. Det innebär att det inte enbart är lärare och elevers roll som påverkas och ändras utan även skolledningens roll blir annorlunda än tidigare. Ledarens uppgift i en lärande organisation enligt Albinsson52 är bl a att ge organisationen och dess medarbetare förutsättningar för att kunna hantera de problem som uppstår.
2.6 Vilka verktyg kan användas för att skapa ett hållbart
entreprenöriellt förhållningssätt i skolan?
”Vilka verktyg kan användas för att skapa ett hållbart entreprenöriellt förhållningssätt i
skolan” innehåller teori som behandlar förändringar i skolmiljö, förändringsstrategier och
kaosteori. Här tar författarna upp ett antal olika förändringsstrategier som kan komma att underlätta förändringsarbetet i skolan. De olika strategierna som presenteras ska ses som förslag och tankeväckare och att det finns olika sätt att nå målen och att det går att förändra det som inte fungerar. Lärande organisation återkommer här som en strategi för förändring (finns också med som en organisation som läraren behöver) då en lärande organisation ständigt förändras och förbättras och den filosofin som ingår i en lärande organisation kan användas som ett verktyg i förändringsarbete.
Med verktyg menas i detta arbete ett beprövat sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring.
50 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 51 Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. 52Albinsson, P. (1998). Den lärande organisationen – från vision till verklighet.
2.6.1 Att förändra i skolmiljö
Enligt Albinssons53 beskrivning av Angelöws teori om det goda förändringsarbetet, bygger teorin på att så många anställda som möjligt görs delaktiga i förändringsprocessen. Alla anställda som berörs av förändringen ska vara aktivt deltagande från början. Albinssons tolkning av Angelöw innebär att det är viktigt kunna vara med att formulera problemen och att diskutera uppläggningen av arbetet eftersom ett utanförskap lätt leder till motstånd och dåligt engagemang.
Sarason54 visade redan i början på åttiotalet att förändringar i skolmiljön sällan blir bestående på grund av den bristfälliga beskrivningen av förändringens mål. Han menar att varje förändring i skolan påverkar regelbundenheterna i undervisningen och beteendet som i sig är lagar i skolans kultur. Han har i boken en återkommande devis att när något förändras desto mer förblir det samma sak. För att åstadkomma en förändring som är hållbar bör regelbundenheterna i arbetet ses över och omarbetas. Om de regelbundna inslagen inte förändras finns ingen möjlighet för den egentliga förändringen att inträffa. Han menar även att det är svårt att råda på den maktstruktur och kultur som pågår i skolan.
Förändring på det personliga planet är svårt när det är en stark organisation och företagskultur, det går oftare att förutse en individs beteende efter organisationens sociala kultur och struktur än genom kunskap om individens personliga egenskaper. Individen handlar efter organisationens mått. Därför bör organisationens struktur och kultur ses över innan en varaktig förändring kan ske. Viktigt i en förändringsprocess är att tydliggöra de förutsättningar som gjorde behovet av en förändring nödvändig. Att se och medvetandegöra kritik och motstånd i förändringsprocessen är också av högsta vikt för att förändringen ska bli genomförbar och bestående. Att ignorera dessa krafter är att förneka verkligheten och dess vardagliga problem55.
Ett annat fel som ofta görs är att tiden det tar införa och förändra ett vedertaget arbetssätt eller organisationsstruktur ofta underskattas. Förändringen måste växa fram och detta arbete underlättas genom att bearbeta kritik och motstånd samt genom att ha tydliga handlingsplaner och mål. Ytterligare en aspekt som gör förändringar i skolvärlden svåra är den bristfällighet i samtalstid mellan kollegor, läraren är i första hand ensam med eleverna och avsatt tid för samtal och intellektuell stimulans är sällsynt56.
I den verksamhetsbaserade skolan i Larssons57 avhandling har flera tillfällen i veckan avsatts för reflektion och diskussion än vad som är vanligt i skolan. Bland annat finns tid för formella och regelbundna möten flera gånger per vecka och de planerade men informella mötena sker via dagliga morgonmöten och en arbetslags lunch varje vecka. De använder också tematiskt arbete dagligen och planerar gemensamt. Vidare ser de ofta varandra i handling och byter erfarenheter så ofta de kan. Alla kompetenser synliggörs. Som en av lärarna i Larssons undersökning berättade ”Vissa delar gör ju bara jag i min klass, men då meddelar jag dom andra så de kan ta del av det”58. Lika gör andra. Man slänger in det snabbt i varandras fack. Då kanske jag besparar min kollega en timmes jobb.” Detta kan jämföras med den professionsbaserade skolan som mycket sällan eller aldrig har gemensam planering eller ser varandra i arbete. Erfarenheter och kompetenser synliggörs ej och temaarbete används ej. De formella mötena sker enbart en gång i veckan och det finns inga informella möten över
53 Albinsson, P. (1998). Den lärande organisationen – från vision till verklighet 54 Sarason.S.B(1980). Skolekologi, om skolan kultur och förändringens problem. 55 Ibid
56 Sarason.S.B(1980). Skolekologi, om skolan kultur och förändringens problem.
57 Larsson, P. (2004) Förändringens villkor – En studie av organisatoriskt lärande och förändringar i skolan. 58 Larsson, P. (2004) Förändringens villkor – En studie av organisatoriskt lärande och förändringar i skolan.
huvudtaget. Christer Westlund59 har i sin undervisning på gymnasienivå helt tagit bort timplanen för att få möjlighet att arbeta i block under projekten. I början när han ville införa detta var flera andra lärare skeptiska och trodde inte att det skulle gå. Nu arbetar fler på Brobygrafiska på detta sätt då det underlättar för eleverna att ta egna beslut och planera sin undervisning. Det ger även en mer flexibel arbetsdag för lärarna då det går att arbeta intensivt med eleverna vissa dagar och att eleverna arbetar mer självständigt andra dagar.
2.6.2 Förändringsstrategier
De strategier som följer är väl beprövade och fungerar i många företagssammanhang, det är strategier som kan användas var för sig eller genom att delar av dem används. De strategier som tas upp är även arbetsförenklande och tidssparande för organisationen.
Inlärningsstrategiska strategier
En organisation förändringsförmåga är beroende av att alla medarbetare får en möjlighet att reflektera över varför förändring är nödvändig och att de har stor inflytande över hur förändringen ska genomföras Inlärningsstrategin skapar en successiv inlärning i förändringsprocessen där deltagarna är väl medvetna om målbild samt delmål. Deltagarna har även full insyn i varför en förändring bör ske och på vilket sätt som passar organisationen bäst. Även kunskap om hur organisationens framtid ser ut och att mål och delmål kan behöva revideras. Inlärningsstrategin är en del planering och en del improvisation och dessutom tolerans för olikheter hos de delaktiga grupperna. Olikheterna i sig är en väg att nå förändringens mål60.
Första och andra ordningens förändring
För att en förändring ska bli hållbar och beständig krävs enligt Ahrenfelt61 att det är en förändring av andra ordningen. Han beskriver det som att vid en förändring av första ordningen fortsätter tankesätt, problemlösning och metodik att vara densamma som tidigare men något mer har tillförts eller något har reducerats. Exempel på detta kan vara att mer pengar läggs på forskning men arbetssättet är det samma som innan förändringen. Vidare menar Ahrenfelt att en förändring av första ordningen kan liknas vid begreppet förnyelse eller förbättring.
Om en organisation förändras enligt den andra ordningens så innefattar det att tänkandet och agerandet förändras och blir mer kvalitativt. Organisationen skapar nya synsätt och möjligheter för problemlösning och agerande. Hela organisationens världsbild blir ny och även stämningen och företagskulturen förändras. Vid en förändring av andra ordningen förutsätter det att man ger upp det man tidigare upplevde som verkligt och sant.
Ahrenfelt menar att i en förändring av andra ordningen krävs en lyhörd chef som kan känna av och kommunicera väl med sina medarbetare samt att denne bör vara bra på att sätta tydliga mål och regissera förändringen. Något som Ahrenfelt anser vara en vanlig fallgrop vid förändringsarbete är att de som leder förändringen inte ger de övriga medarbetarna samma tid och förberedelser som de själva har behövt för att sätta sig in i och bilda sig en förståelse och motivation för förändringen. Detta leder till att de som leder förändringen och övriga medarbetare inte befinner sig i varandras verkligheter och förändringsarbetet får inte det genomslag som det är tänkt.
59 Christer Westlund, personlig kommunikation, 2006
60 Norrgren, F.,& Hart, H,. & Schaller, J. (1996). Förändringsstrategiers Effektivitet, 61 Ahrenfelt, B. (2001). Förändring som tillstånd.
Lärande organisation
För att organisationer i dag ska kunna utvecklas i takt med att deras framtid ändras kommer det att ställas högre krav på organisationens inlärningsförmåga. Andrew Mayo och Elisabeth Lank62 skriver i deras bok att en organisations inlärningsförmåga är beroende av att dess medarbetare är motiverade av att ständigt lära sig nya saker och utveckla sina förmågor. Bushe 63 beskriver lärande organisation som något som uppstår när individerna i organisationen samarbetar och skapar kunskaper som leder till förändring i organisationens mönster. I och med att förändringstakten är hög så blir kunskaper och färdigheter snabbt föråldrade och kraven på kvalité ökar. Mayo och Lank64 anser att ”det viktiga är inte att kunna
förutsäga framtiden bäst, utan att kunna ge ett bättre gensvar på tidens förändringar…65”. Inlärningstakten för organisation och individ måste vara snabbare eller lika snabb som förändringstakten för att därmed öka företagets chanser att överleva, därför får företaget behov att styra inlärningen
Det är viktigt enligt Senge66 att de individer som arbetar i organisationen delar en gemensam vision. Visionen ska vara förankrad i varje nivå i företaget. Visionen fungerar inte bara som mål av vad man vill skapa utan en gemensam vision ger också känslan av gemensamt uppdrag.
Kaizen
Kaizen är en av de äldsta modellerna och är ett övergripande arbetssätt för att utveckla och förändra verksamheten och leds uppifrån men drivs nedifrån i organisationen. Ordet Kaizen betyder ”ständiga förändringar till det bättre.”67 Grundtanken men Kaizen är att arbeta med det som finns i organisationen i syfte att utveckla och göra det ännu bättre. Kaizen är ingenting som kommer utöver det vanliga arbetet utan en metod att få det vanliga gjort utan att behöva lägga stor energi och kraft på att ändra fokus mellan olika metoder och verktyg. Kaizenmetoden har fyra inriktningar och organisationen kan använda Kaizen för lösning av
vardagsproblem, för att effektivisera organisationen, för att öka trivseln och i det strategiska
arbetet. Dessa fyra inriktningar har gemensamma delar som Problemlösning och Utvärdering
och uppföljning. Det genomgående för delarna är att ett problem definieras som en ännu ej
tillvaratagen möjlighet och att uppföljning och utvärdering är viktig för att det inte ska bli som att jaga utan att fånga.
Enligt Kaizen bör problemlösning alltid ske i grupp. De personer som berörs av problemet ska vara med och diskutera fram en lösning vilket medför att de även engagerar sig i lösningen. Kaizen metoden gör att alla ser och är delaktiga i processen.
Kaizenlappen är det centrala verktyget för problemlösning. På dessa lappar dokumenteras alla problem. Lapparna hängs på fyra spikar på väggen för att alla dagligen ska kunna se dem. Lapparna kommer att vandra från spik 1 till spik 4 under problemlösningens gång.En bra metod kan vara att sammanfatta alla Kaizenlappar och se hur många problem som har identifierats och hur många av dem som har genomförts. Deltagarna kan då se vad deras arbete har lett till och stärker vi känslan och inspirerar till fortsatt arbete.
62 Mayo, A., & Lank, E. (1995). Lärande i organisationen. 63 Bushe, G.R. (2006). Klart Ledarskap.
64 Mayo, A., & Lank, E. (1995). Lärande i organisationen. 65 Mayo, A., & Lank, E. (1995). Lärande i organisationen. S.13 66 Senge Peter M. (1995). Den femte diciplinen.
