Det finns många metoder att beräkna ersättningsnivån i ett pensions
system. Den inkomst som den beräknade pensionen jämförs med kan definieras på olika sätt och det finns många möjliga urval av individer att göra beräkningar för. I analyser av hela befolkningen är det möjligt att jämföra pensionerna med lönerna för de förvärvsaktiva. I studier för enskilda individer och s.k. typfall utgås oftast från individens inkomst.
Vilken inkomst som pensionen är mest lämplig att jämföras med beror på vilken inkomstprofil som använts vid beräkningen. Används en rak inkomstprofil18 är det naturligt att jämföra pensionens storlek med den inkomst som personen hade året före pensioneringen. Om en konkav
18 Med rak inkomstprofil menas att in
komsten för alla åldrar växer i takt med den allmänna inkomstutvecklingen fram till pensionsåldern. En rak profil innebär i detta sammanhang att alla personer varje år antas ha en och samma inkomstutveck
ling fram till pensionen.
Pensionssystemets framtid i tre scenarier
inkomstprofil19 används vid beräkningen blir frågan om vilken inkomst pensionen bör jämföras med svårare. Beräknas ersättningsgraden genom att jämföra pensionen med det sista årets inkomster finns en risk för att en sådan beräkning ger en ersättningsgrad som kan anses vara missvisande hög. Ett sätt att hantera problemet är att jämföra pensionen med den genomsnittliga inkomsten ett antal år före pensioneringen. Ofta används därför medelinkomsten för åldrarna 60–64 år.
Ytterligare en fråga att ta ställning till är om inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet ska vara med i beräkningen av jämförelse
inkomsten eller inte. Pensionsnivån som redovisas i detta avsnitt bortser från inkomster över taket. Av alla pensionsgrundande inkomster i Sverige ligger drygt 9 procent över intjänandetaket om 8,07 inkomstbasbelopp.
Läggs inkomster över taket till jämförelseinkomsten ökar denna med 9 procent. Det minskar pensionsnivån med nästan 9 procent.
Bruttopensionerna jämförs med bruttoinkomster. År 2007 infördes skattereduktion för förvärvsarbete, vilket innebär att det inte längre är samma skatt på pension och den större delen av de inkomster som ingår i pensionsgrundande inkomster. År 2008, 2009 och 2010 infördes förstärkta jobbskatteavdrag. En skattelättnad i form av förhöjt grundavdrag infördes 2009 för de som vid ingången av året hade fyllt 65 år. År 2010 och 2011 sänktes skatten ytterligare för de äldre. I de pensionsgrundande inkoms
terna under taket uppgörs omkring 94 procent av förvärvsinkomster. In
förandet av skatteavdragen medför att pensionsnivån sjunker med ca 1,6 procentenheter om skillnaden i beskattning mellan olika inkomsttyper beaktas.
I det orange kuvertet görs varje år pensionsprognoser för varje försäk
rad med utgångspunkt från individens faktiskt intjänade pensionsrätt.
När kuvertet skickas i februari/mars finns inkomstuppgifter fram till och med kalenderåret två år före det år kuvertet skickas. 2012 års kuvert ut
gick således från alla inkomster varje individ intjänat till och med 2010.
I pro gnosen tas hänsyn till balanseringen 2012, men inte till eventuell balansering för kommande år. Prognosen beräknas med noll procents tillväxt för kommande år.
Som ett komplement till pensionsnivån för typfallen har pensions
nivån i orange kuvertets prognoser beräknats genom att varje individs pensionsprognos vid 65 års ålder, exklusive eventuell garanti pen sion, di
videras med samma individs pensionsgrundande inkomst år 2010.20 Ett genomsnitt för varje årskull mellan födelseår 1948 och 1984 har därefter beräknats genom att summera alla ersättningsgrader och dividera med antalet individer i årskullen.
19 Med en konkav inkomstprofil kommer varje åldersgrupp få en åldersspecifik inkomstutveck
ling varje år fram till pension. Det konkava innebär att inkomsterna ökar snabbare i början av arbetslivet för att vid omkring 57 års ålder ha en lägre ökningstakt (ev. även avtagande). En förklaring till det avtagande löneutveckling är att i dessa åldrar minskar årsarbetstiden, vilket kan ses som en förberedelse för övergången till pension. Personer kan även få sänkta inkomster pga arbetslöshet eller sjukdom.
20 För personer som inte hade någon inkomst detta år kan inte någon ersätt
nings grad beräknas och de har uteslutits från beräkningen. Personer med ersätt
ningsgrad större än 150 procent har också uteslutits ur beräkningen. Detta för att så höga kompensationsgrader oftast beror på så låg inkomst att den vanligen är tillfällig.
Pensionssystemets framtid i tre scenarier
Orange kuvertets ersättningsgrader – allmän pension vid 65 år i procent av pensionsgrundande slutinkomst. Garantipensionen ingår inte
I diagrammet markerar tvärstrecket i boxen medianen och cirkeln medelvärdet. Boxen beskriver 25:e respektive 75:e percentilen (inom vilken 50 procent av
observationerna i varje åldersgrupp finns)
Procent 2012
1948 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1984
Födelseår 44
46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68
42
Både antagandena bakom denna beräkning och metoden som använts skiljer sig från den som används i beräkningen av pensionsnivåerna i de tre stapeldia grammen tidigare på sidan 28–29. I diagrammet ovan är jämförelseinkomsten inkomsten under intjänandetaket 2010 för respek
tive individ – vilket motsvarar prognostiserad slut inkomst eftersom ingen reallönetillväxt antas. För unga individer, med få intjän ande år, innebär detta att ersättningsgraden beräknats med en nära nog rak löneprofil.
För personer som är relativt nära pensionsåldern – beräknas pensionen med många år av faktisk inkomsthistorik – vilket i genomsnitt innebär en konkav profil.
De höga ersättningsgraderna för de äldsta årskullarna förklaras delvis av att deras egna inkomster, som här används som jämförelseinkomst, har börjat sjunka. Det ger högre ersättningsgrad med den metod som här används. En ytterligare förklaring är att de äldre årskullarna får en andel av sin pension beräknad med de i genomsnitt mer förmånliga ATPreglerna.
Att spridningen i ersättningsgrad minskar för varje yngre årskull förklaras av att beräkningen blir mer fiktiv och rak för varje yngre årskull. Den svaga ökningen av ersättningsgraderna från och med årskullarna födda 1960 för
klaras av att premiepensionen har större betydelse för dessa årskullar. Den antagna överavkastningen om 3,5 procent och att livslängden antas öka i lägre takt gör att ersättningsgraden (medianen) vänder svagt uppåt från årskull 1960. För de yngre årskullarna är prognosticerad ersättningsgrad osäkrare än för äldre bland annat beroende på osäkerheten i premiepen
sionens utveckling.