2 Utredningens uppdrag och arbete
2.4 Några centrala begrepp
2.4.1 Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Med felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen avser vi förmån eller stöd som beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt eller lågt belopp.4
Med förmån menar vi ekonomisk förmån i form av bidrag, ersätt- ning, pension och lån för personligt ändamål (utbetalningar till fysiska personer). Det är samma definition av förmån som används i bidragsbrottslagen (2007:612) och i lagen (2008:206) om under- rättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
För begreppet stöd använder vi en något bredare definition än ovan nämnda lagar. Där begränsas nämligen stöd till ekonomiskt stöd i form av stöd, bidrag och ersättning som avser en enskild person men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde. Enligt vår definition av stöd omfattas även ekonomiskt stöd som betalas ut till eller tillgodoräknas företag eller annan juridisk person men som inte avser enskild.5 Ett ekonomiskt stöd
regleras i en lag eller förordning, där det framgår under vilka förut- sättningar stödet kan lämnas och där en utbetalning eller ett till- godoräknande förutsätter att en myndighet i ett beslut har tagit ställning till att villkoren för att ta del av det ekonomiska stödet är uppfyllda.6
Utbetalningar som har sin grund i upphandlade avtal är inte ett ekonomiskt stöd som regleras i lag eller förordning där det framgår under vilka omständigheter som stöd kan lämnas. Därför omfattas inte upphandlade avtal av vår definition av stöd. Däremot kan infor-
4 Jämför även med KUT-delegationen som använde följande definition av felaktiga utbetal-
ning: En utbetalning är felaktig om det slutliga beloppet blir för högt, för lågt eller i sin helhet fel i förhållande till gällande regler och avtal. SOU 2019:59, Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, s. 63. Se också delegationens rapport från 2018 Risker för felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, rapport 1, s. 18. Mer utförligt pekar delegationen på att en felaktig utbetalning kan uppstå på grund av att en ersättning beslutas och betalas ut på felaktiga eller otillräckliga grunder, vilket i sin tur kan bero på att underlaget i ärendet är felaktigt eller ofullständigt eller som en följd av att ändrade förhållanden inte anmäls eller beaktas i tid. En felaktig utbetalning kan också uppstå då utbetalningen ska verkställas, exem- pelvis i utbetalningsmomentet.
5 Det innebär t.ex. att kompensation från Försäkringskassan för den del av sjuklönekostnaden
som överstiger en viss andel av den totala lönekostnaden omfattas.
mation om sådana utbetalningar ingå i en granskning av felaktiga utbetalningar, se vidare kapitel 7.
2.4.2 Överutnyttjande
KUT-delegationen definierar överutnyttjande som
…utbetalningar som inte är – eller åtminstone är svåra att definiera som – felaktiga enligt gällande regelverk, men som inte kan anses ligga i linje med intentionerna bakom systemet.7
Det kan t.ex. handla om arbetslösa personer som, i frånvaro av till- räckliga kontroller av om den arbetssökande varit aktiv och faktiskt sökt anvisade arbeten, går arbetslösa längre än nödvändigt.8 Över-
utnyttjande omfattas inte av vårt uppdrag eller av definitionen ovan av felaktiga utbetalningar.
2.4.3 Beslutande myndighet
Vi använder i betänkandet begreppet beslutande myndighet när vi avser den myndighet som fattat ett bakomliggande beslut som skulle kunna behandlas i den verksamhet vi föreslår att Myndigheten för utbetalningskontroll ska bedriva.
2.4.4 Kontroll
Kontroll är något som bör ses som en aspekt i hela handläggnings- processen/beslutsprocessen: Från det att information lämnas, genom hela beslutskedjan – fram till eventuella efterkontroller.9 Vi
ansluter därmed till den definition av kontroll som Utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten gjorde:
Med kontroll avses förebyggande och upptäckande åtgärder som leder till att risker för felaktiga beslut och utbetalningar minskar. Kontroll defi- nieras som en aspekt i hela beslutsprocessen: där processen startar redan vid den information som lämnas till stödmottagare/tjänsteleverantören innan 7 KUT-delegationen (2018), Risker för felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, rapport 1, s. 9. 8 Se Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2018), Arbetsförmedlingens kontrollarbete, 2018:1.
ansökan, och som sedan spänner från att ansökan om stöd/upphandling av tjänst inkommer, genom hela beslutskedjan, fram till att pengar beta- lats ut.
Utöver det som sker i beslutsprocessen ryms även efterkontroller i definitionen. Dessa är en viktig komponent för att säkerställa att de i processen genomförda kontrollerna har lett till att slutresultatet blev rätt.10
Utredningen menade att denna breda definition av kontroll ökar förutsättningarna att arbeta preventivt i stället för reaktivt. Något som lätt blir resultatet om kontroll ses som något som görs först efter att beslut har tagits och pengar betalats ut. Det skapar också förutsättningar för en helhetssyn på kontrollverksamheten.
2.4.5 Dataanalyser
Vi använder begreppet dataanalyser i betydelsen att använda verktyg och tekniker för att analysera stora mängder data. Sådana dataanaly- ser kan användas för att upptäcka samband, avvikelser och mönster.11
2.4.6 Urval, urvalsmodeller och urvalsträffar
Med urval menar vi processen med att ta fram urvalsträffar. Urvals- modeller kan användas för att upptäcka utbetalningar som det kan finnas anledning att anta är felaktiga, urvalsträffar. Urvalsmodeller kan utformas utifrån mönster, samband, avvikelser och andra indika- torer som identifieras med hjälp av dataanalyser. En urvalsmodell bör vara träffsäker, alltså att modellen ska ge så få falska urvalsträffar som möjligt (felaktigt positiva träffar).
10 SOU 2014:16, Det ska vara lätt att göra rätt, s. 72.
11 OECD beskriver i en rapport från 2019 hur dataanalyser används inom olika delar av offent-
lig förvaltning och tar upp definitioner av begreppet. OECD (2019), A data-driven public sector – Enabling the strategic use of data for productive, inclusive and trustworthy governance, s. 11–16.
2.4.7 Företag och andra juridiska personer
Med företag och andra juridiska personer menar vi alla som kan bedriva näringsverksamhet. Även andra, som utan att bedriva närings- verksamhet, mottar stöd från välfärdssystemen omfattas. Det inne- bär att, utöver aktie-, handels- och kommanditbolag, inkluderas även enskild näringsverksamhet (företag) och ideella föreningar och andra organisationer (andra juridiska personer). Uttrycket omfattar också kommuner och regioner (andra juridiska personer) när dessa mottar utbetalningar. Exempelvis kan en kommun komma att få en utbetal- ning via systemet med transaktionskonto när kommunen bedriver assistansverksamhet som berättigar till assistansersättning. Däremot exkluderas fysiska personer som inte är enskilda näringsidkare.