Alla pedagogerna tror inte att de mål som är angivna i läroplanen och kursplanen nås om endast läroböckerna används. Ines och Svea trodde det när de började arbeta som lärare direkt efter examen, men de kom snabbt underfund med att så inte var fallet.
Pedagogerna vi intervjuat är överens om att det finns elever som inte når målen men att majoriteten gör det. Micke säger att han för tillfället känner att han har alla elever med sig och att de hittills av terminen har nått upp till det som varit avsiktligt. Det finns självklart elever som är svagare i ämnet och uppstår det framträdande svårigheter får eleven gå till specialpedagogen. Det gäller samma sak för eleverna i både Anna och Yvonnes klass. När frågan ställs till Ines formulerar hon den på ett annat sätt och understryker att det är delmålen eleverna inte når. Det finns elever som klarar vissa områden inom matematiken utan mista problem, sen när något annat område ska behandlas kan svårigheterna uppstå, det är då som något av delmålen inte nås. Hon hävdar att med hennes erfarenhet kan hon se tidigt de elever som inte kommer att nå målen och låter de elever gå till specialpedagogen. Hon understryker också att eleverna inte alltid får går till specialpedagogen eftersom det är viktigt att även de svaga eleverna får sitta med i klassrummet och räkna tillsammans med de andra barnen, i den stora elevgruppen. Hon avslutar med att poängterar att eleverna lär av varandra när de kommunicerar på ”mattelektionen”.
Svea, Micke, Anna och Yvonne håller med Ines om att de tidigt kan se elever som inte kommer nå målen i år fem och att det oftast finns någon elev i varje klass som har svårigheter i matematik. Svea berättar om en elev som inte kan se det logiska i matematiken och han kommer inte att nå målen när han kommer upp i femte klass. Svea fortsätter och berätta att det är viktigt att hon som pedagog erbjuder eleverna en varierad undervisning och att vissa elever inte är mottagliga och mogna nog för att klara kraven som skolan sätter.
5.5.1 Summering och analys
Alla barn når inte målen men det är skolans skyldighet att hjälpa eleverna att nå målen som står i läroplanen (Lpo 94) och kursplanen. Pedagogerna menar att de tidigt kan se om det finns elever som inte kommer att uppnå målen som står angivna i skolår fem. När detta uppmärksammas tar alla pedagoger kontakt med specialpedagogen på skolan för att rätt resurser ska sättas in. Dessa elever får arbeta båda enskilt hos specialpedagogen och i klassrummet för att få gruppkänsla och tillhörighet till gruppen så de inte känner sig utanför.
Det som är det viktigaste är att hela tiden ha målen i baktanken när undervisningen planeras och genomförs. Pedagogen behöver reflektera över vad det är eleverna ska lära sig precis som Ahlberg m.fl., (2000) antyder. För att eleverna ska få rätt utmaning och maximala möjligheter till att nå målen måste pedagogen har kunskap om eleverna. Vygotskij nämner två områden av barnens utveckling som är av ytterst vikt och det är barnets aktuella utvecklingsnivå och den närmaste utvecklingszonen (Jerlang, m.fl., 2003). Det innebär att pedagogen måste kunna individualisera undervisningen för att den ska passa alla elever. När eleverna räkna i ”matteboken” får alla elever samma förutsättningar oberoende om de har svårt eller lätt för matematik. Alla elever måste få hjälp att finna den närmaste utvecklingszonen för att lära sig nya saker, det handlar om att innehållet inte får vara för lätt eller för svårt för eleverna vilket kan leda till att lust och självförtroende försvinner. För att kunskap ska förvärvas och mål uppnås måste det kännas roligt och intressant för eleverna. Pedagogens uppgift är följa samhällets utveckling för att kunna göra innehållet i undervisningen aktuellt, meningsfullt och igenkännande för eleverna.
6 Diskussion
Valet av material till matematikundervisningen varierar och grundar sig mest i pedagogens egen inställning och intresse till matematiken. Intervjupersonerna var alla överens om att de ville ha en lärobok i undervisningen men de använder den i varierande omfattning. De ville alla arbeta mer laborativt och använda boken som stöd till sin undervisning. Det vi kan utläsa i intervjuerna är att pedagogerna ger sken av att de faktiskt använder sig utav laborativt material väldigt ofta. Generellt kan de tycka att ”matteboken” är bekväm och då slipper de att planera och konstruera eget material till ämnet. Fördelen är att läroboken redan är tryckt och det leder till att eleverna hinner med att räkna ett kapitel i veckan. Vi anser att det mesta av innehållet i ”matteboken” redan är färdigtryckt och att eleverna endast behöver utforma uträkningar och uppställningar. Det är viktigt att kunna räkna ut olika uppgifter och göra olika uppställningar men det är bara en liten del av matematiken anser vi. Det är bättre eleven förstår sammanhanget i matematiken och sen hur uppgiften löses är inte det första pedagogen ska sträva efter att lära eleven.
När vi började skriva uppsatsen hade vi en negativ inställning till ”mattebokens” användande i skolan men nu när vi fått mer kunskap både genom forskning och intervjuer har vi börjat tänka om. Det är inte fel att ha en lärobok som underlag i undervisningen om pedagogen är medveten om att elevernas erfarenheter ska lyftas in och tillvaratas. Frågan är om det är praktisktmöjligt att undervisa helt utan lärobok om pedagogerna inte har någon särskild behörighet i ämnet. Vi tror att om undervisningen sker med en rik variation behöver det inte vara negativt att använda en lärobok.
Som vi skrev inledningsvis finns det brister inom matematiken. Alla elever når inte de mål som står i läroplanen och kursplanen och därför måste det ske en förändring i undervisningen, för att öka chanserna att fler elever når målen. Vi tror att en
undervisningen är det bästa. Det förmodar vi ökar elevernas lust att lära och det medför också att eleverna i högre grad känner att innehållet är meningsfullt. När laborationer görs är det lättare att dra jämförelser till elevernas erfarenheter och deras vardag, vilket gör att matematiken känns mer meningsfull och eleverna förstår i vilket sammanhang dessa kunskaper kan användas. Med en laborativ undervisning finns det möjligheter att eleverna får ta del av både samtal/samspel, att det uppstår möjligheter för pedagogen att skapa meningsfulla situationer och att eleven motiveras till att bli mer aktiv på lektionerna. Det centrala vi kan känna inom matematiken är att det måste förekommer kommunikation i undervisningen för att eleven både ska kunna använda språket och lyssna på andras tankar och åsikter. När eleven får berätta muntligt utökas elevens ordförråd och dennes tankestruktur vilket vidare leder till att eleven blir medveten om sitt eget tänkande och i de orden kan de se sammanhanget och det blir lättare för eleven att dra egna slutsatser.
En anledning till användandet av ”matteboken” var att intervjupersonerna kände tryck ifrån föräldrarna och att eleverna blir glada för sin ”mattebok”. Vi uppfattar att läroboken är en tradition som går från generation till generation och att det är själva traditionen som är svår att bryta.Ett annat sätt vi tolkar ”mattebokens” användande är att boken är en starkt bunden rutin, ett mönster som pedagogerna har väldigt svårt att bryta. Vi tolkar lärobokens användande som bekvämt, traditionsbundet och rutinmässigt.
”Matteboken” är ofta uppdelad så att varje kapitel inleds med sådant eleven kan råka ut för i sin vardag. Anna och Lisa går och handlar, Torbjörn åker skidor eller Lasse som får hjälp av sin pappa att bygga en koja. Även om ”mattebokens” innehåll är skrivet så att eleverna kan känna igen sig är det inte självklart att den har en anknytning till världen utanför. Vi tror eleverna har svårt att se sambandet mellan bokens innehålloch sin egen vardag. Eleven är inte medveten om att matematik är något som kan användas i vardagliga situationer. Det som är viktigast för eleven är att de måste få insikten av att undervisningen utvecklar deras kunskaper om det de har nytta av och kunskaper de kan använda i maningsfulla sammanhang.
För att göra lektionerna mer meningsfulla kan vi tycka att pedagogen måste låta eleverna vara aktiva. Eleven måste få göra fel för att sedan bearbeta sitt misstag och lära sig något av det. I samspel med andra barn sker ett utbyte som är väldigt bra och positivt för elevens lärande. Elever möter varandra varje dag, de möter nya ansikten när de går till skolan, om de får en ny vikarie, när de går och handlar och så vidare. Elever lär av varandra och det är i den interaktionen som lärandet sker.
Något som vi har kommit fram till och som har blivit mer tydligt under studiens gång är att vi pedagoger alltid måste reflektera över hur vi kan förbättra undervisningen. Känslan av att vilja utvecklas måste hela tiden finnas med inom den pedagogiska verksamheten. Det som fungerar idag kanske inte fungerar imorgon.
Vi anser att vi fått väldigt stor nytta av att skriva denna uppsats. Vi har genom intervjuerna fått större inblick i hur pedagoger arbetar med inlärning av matematik och vilket arbetsmaterial som används i undervisningen. Vi anser att vi har stora fördelar av detta i vårt kommande uppdrag som pedagoger. Betydelsen av laborativt material i undervisningen har blivit mer tydlig för oss efter denna studie och vi ska verkligen anstränga oss för att leva upp till detta i vår yrkeskarriär.
Under skrivandets gång har det dykt upp nya tankar och frågor som berör matematiken som skulle kunna vara förslag på fortsatt undersökningar vilka är bland annat:
• Hur ser barnen på matematikundervisningen?
• I vilken utsträckning når inte eleverna målen som står angivna i läroplan och kursplan?
Referenser
Ahlberg Ann, Doverborg Elisabet , Pramling Samuelsson Ingrid, Bergius Berit, Emanuelsson Lillemor, Olsson Ingrid & Sterner Görel (2000). Nämnaren Tema, Matematik från början, Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning NCM. Ahlberg, Ann (1995). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur.
Ahlström Ronny, Bergius Berit, Emanuelsson Göran, Emanuelsson Lillemor, Holmquist Mikael, Rystedt Elisabeth & Wallby Karin (1998). Nämnaren, Matematik ett
kommunikationsämne, Göteborg: Göteborgs universitet.
Jerlang Espen, Egeberg Sonja, Halse John, Jonassen Joy Ann, Ringsted Suzanne, Wedel- Brandt Birte (2003). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: X-O graf Tryckeri AB.
Johnsen Høines, Marit (2000). Matematik som språk, verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber AB.
Kronqvist, Karl-Åke & Malmer, Gudrun (1993). Räkna med barn. Solna: Ekelunds förlag AB.
Kronqvist, Karl-Åke (2003). Matematik på väg – i förskola och skola. Malmö: Malmö lärarutbildning.
Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan, texter ur Lev Vygotskijs pedagogiska psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok, skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Solna: Lärarförbundet.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, Leif (2005). Vygotskijs Kulturhistoriska psykologi –vad vi faktiskt kan göra. Stockholm: Reggio Emilia Institutet c/o Lärarhögskolan.
Skolverket (2002). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.
Skolverket, 2003: Lusten att lära – med fokus på matematik, nationella
kvalitetsgranskningar 2001-2002, (Skolverkets rapport nr 221), Stockholm: Skolverket. Säljö, Roger, (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Bilaga
Intervjufrågor:
1. Hur länge har du arbetat som pedagog?
2. Har du någon specifik utbildning i matematik? 3. Hur många elever går i klassen?
4. Vad tycker du är viktigt att barnen lär sig i matematik de första skolåren? 5. Vilket material använder ni främst i undervisningen?
6. Vad påverkar ditt val av material? (Kursplanen) 7. Hur ska ett bra läromedel i matematiken se ut?
8. Tycker du att läroboken är det mest optimala att använda, motivera? 9. Tror du att läroboken innehåller alla de mål som är angivna i läroplanen? 10. Varför tror ni att läroboken har sådan status?
11. I vilken utsträckning använder ni laborativt material? 12. Sker det alltid i positiv bemärkelse?
13. Anser du att undervisningen utgår ifrån elevernas erfarenheter, på vilket sätt? 14. Tror ni att eleverna kan koppla matematiken till vardagen?
15. Forskare antyder att det är för stora klyftor mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken, kommentera!
16. Ge exempel på hur du arbetar för att stödja elever som tycker att matematik är svårt?
17. Går det att förebygga att svårigheter inom matematiken uppstår?
18. I vilken utsträckning anser ni att eleverna når upp till de mål som ställs? 19. Varför gör de inte det, tror ni?
20. Skulle ni kunna arbeta på något annat sätt för att göra undervisningen mer lustfylld för eleverna?
21. I vilken utsträckning kommunicerar ni matematik i undervisningen?
22. Tror ni att det går att komma ifrån att det läggs ett för stort fokus på rätt svar? 23. Tror du att det finns många elever i klassen som ser matematik som svår och tråkig?