enkätpåståendet. Resultat RO Resultat RO
Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10
Nöjda föräldrar 91 98 100 94 90
Skolans tidigaredel (elevenkät och
föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10
Nöjda elever 83 82 96 44 91
Nöjda föräldrar 90 90 100 67 93
Skolans senaredel (elevenkät och
föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10
Nöjda elever 84 72 81 62 78
Nöjda föräldrar 91 90 100 81 89
Kommentarer:
Siffrorna har blivit ännu bättre på fritids föräldraenkät. 97 % av pojkarnas föräldrar svarar att de är nöjda med verksamheten på barnets fritids. 100 % av flickornas!
På skoldelen har föräldrarna och eleverna inte alltid samma åsikt: en klass har t ex 100 % nöjda föräldrar men andelen nöjda elever är bara 62 %. Skillnaden är svår att analysera, vi vet inte vad de som svarat menar med ”nöjdheten”.
Det resultat som sticker ut är att andelen nöjda elever på senaredelen har minskat jämfört med förra året.
Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar
Mål VP 2009/VP 2010:
- Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2009/2010
• Öka andelen positiva svar ytterligare
• Informera föräldrarna om SET - Livskunskap
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO Etappmål
RO Resultat
Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10
Delaktiga föräldrar 7,2 7,3 7,5 8,1 6,5 6,6
Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10
Delaktiga föräldrar 8,0 8,1 8,0 8,6 7,2 7,9
Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10
Delaktiga föräldrar 7,8 7,9 7,9 8,4 7,0 7,3
16 Resultatet grundar sig på enkätpåståenden ”Jag är nöjd med min skola” och ”Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola/på mitt barns fritidshem” i elev- och föräldraenkäterna”.
Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem
ALLMÄNT: Fritids har överlag mycket höga siffror på alla områden och de har ökat år från år. Det är ett resultat av en målmedveten satsning från personalen. En liten fundering är dock varför flickornas föräldrar är ännu mer positiva än pojkarnas. Det är så genomgående på alla frågor. Har vi andra slags kontakter med pojkarnas föräldrar? Är det mer konflikter i
pojkgruppen som gör att deras föräldrar kontaktas oftare? Vi har nästan bara kvinnliga
medarbetare på fritids, hur påverkar det vår verksamhet? Frågan är intressant och ska tas upp på höstens personalmöten. I vår egen barnenkät ser vi också att även pojkar och flickor svarar olika. På de flesta frågor är flickornas resultat högre än pojkarnas.
När det gäller området ”Delaktiga föräldrar” är styrtalet 7,7 för flickföräldrarna och 7,4 för pojkföräldrarna.
97 % av föräldrarna är nöjda med samarbetet med fritids och 88 % är nöjda med den information de får.
Skola
På skoldelen är resultaten i stort sett lika från förra året, det vill säga föräldrarna upplever sin delaktighet som hög. Noterbart är att även styrtalet för senaredelen är högt, även om det finns skillnader mellan klasserna. Kommunikation/informationen mellan skola och hem går ofta via mail, sms, rexnet och Skola 24, och det verkar ju fungera bra. Klasserna F-6 informerar mycket via veckobrev och den dagliga kontakten,
Senaredelens pojkföräldrar har högre styrtal på denna punkt än flickornas (8 – 7,7). För de yngre eleverna har flickornas föräldrar 0,1 högre styrtal.
Flera arbetslag för de yngre eleverna är bekymrade över låg närvaro vid föräldramöten. Man har funderat över vad föräldrarna vill ha för innehåll på dessa möten och kommer att fråga dem till hösten. Man har också sett att de tillfällen när eleverna visar upp något de gjort och berättar om det har haft högre föräldranärvaro.
Tomtbergagruppen (samrådsgrupp skola-hem) är en aktiv grupp med möten varje månad.
Varje klass skickar minst en föräldrarepresentant. Protokoll från mötena sprids via representanterna och via skolans hemsida.
På mötena har skolans personal haft bjudits in och berättat om t ex NTA-undervisning (=Naturvetenskap och teknik), SET, LUS. Vi har också berättat om hur vi stimulerar duktiga elever.
Vi har aktivt uppmuntrat våra föräldrar att delta i den föräldrautbildning som kommunen ordnat. Det har varit väldigt uppskattat. Nya grupper startar till hösten, då också för de yngre elevernas föräldrar.
Åtagande för skolan 2010/2011 Åtgärder
• Ordna tillfällen då föräldrarna kan komma och se elevarbeten och få lite fika.
• Ordna möten där eleverna visar upp sitt arbete för föräldrarna.
• Tydlig inbjudan till föräldramöten
• Fråga föräldrarna vad de vill ha för slags möte. Vad har de för behov?
• Vi ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i elevernas skolarbete.
• Erbjuda matematik-kvällar för föräldrar i år 1
• Aktivt uppmuntra föräldrar att delta i kommunens föräldrautbildningar, Uppföljning av åtgärder
• Föräldraenkäterna
Åtagande för fritidshemmet 2010/2011
• VI ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i barnens fritidsverksamhet
Åtgärder
• Ordna fika för föräldrar på eftermiddagstid så de har möjlighet att se lite hur verksamheten fungerar.
• Ordna möten där eleverna visar upp sitt arbete för föräldrarna.
Uppföljning av åtgärder
• Föräldraenkäterna
7. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
Kunskap
Mål VP 2009/VP 2010:
- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.
Åtagande 2009/2010
• Alla elever ska vara godkända i de nationella proven och alla elever i åk 8 och 9 ska få betyg i alla ämnen.
17 Andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3
18 andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 5
19 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.
20 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen
21 LUS = Läsutvecklingsschema, en mät- och uppföljningsmetod utarbetad av Bo Sundblad. Mätningen avser september och maj månad.
RO Kommun totalt Kommun etappmål
Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 2010
Ämnesprov, kunskapsmål och betyg22 Egna skolan Huddinges grundskolor
Åk 3 F P T F P T
Antal elever i skolår 3 22 29 51 521 569 1090
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
delprov i ämnesproven i skolår 3 54,5 44,8 49,0 69,5 61,5 65,3 Helhetsbedömning Sv, SvA och Ma 90,9 79,3 84,3 88,9 85,8 87,2
Åk 5 F P T F P T
Antal elever i skolår 5 21 19 40 521 515 1036
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
delprov i ämnesproven i skolår 5 71,4 52,6 62,5 63,1 55,0 59,1 Helhetsbedömning Sv, SvA, Ma och En 85,7 78,9 82,5 82,1 75,5 78,9 Andel elever som uppnådde målen i samtliga
ämnen i skolår 5 76,2 52,6 65,0 42,8 35,0 38,9
Åk 9 F P T F P T
Antal elever i skolår 9 22 29 51 513 592 1105
Genomsnittliga meritvärdet i skolår 9 235,0 201,8 216,4 220,7 203,6 211,6 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
ämnesprov i sv/sva, en och ma i skolår 9 79,3 77,3 78,4 61,6 60,6 61,0 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i
svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik i skolår 9
86,4 89,7 88,2 87,1 89,5 88,4
Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i
minst 16 ämnen i skolår 9 81,8 82,8 82,4 84,6 83,6 84,1
Analys av måluppfyllelse inom kunskap
Alla klasser åk 1-7 lämnar rapport till rektor varje termin om elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen. Mitterminskonferenser och betyg ger information om årskurs 8 och 9.
Skolledningen har månadsvisa möten med special/sva-lärare där vi går igenom läget i
klasserna. Vi får också kopior på samtliga pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram för de elever som ej når målen.
På pedagogträffar analyseras LUS-resultaten och resultaten från de nationella proven och betygen.
Matematikdiagnoser
I år har alla klasser gjort matematikdiagnoser från boken ”Handboken”.
De har gett värdefull information om vilka områden klasserna måste arbeta mer med. Ett arbetslag skriver att ”Vi känner att vi har pratat för lite matematik och vi upplever att eleverna bara vill räkna i boken för at hinna med den”.
Flera lärare har bestämt att dela upp lektionerna i färdighetsträning respektive praktisk användning. Diagnosresultaten ska diskuteras vidare på höstens ämnesträffar.
LUS
De förra elevgrupperna hade bättre slutresultat i maj. Men läsårets elever har gjort stora framsteg: Elevgruppen i åk 3 ökade sin resultat med 31 % mellan sept-09 till maj-10, årskurs 6 med 45 % och årskurs 9 med 20 %.
Totalt är resultatet inte tillfredsställande även om ökningen varit stor under läsåret. Våra pedagoger har påtalat att våra elever läser allt mindre, aktiviteter som dataspel, chattande och tv-tittande intresserar mer. På våra pedagogträffar har detta diskuterats mycket, hur ska skolan
22 Resultaten avser läsåret 2009/2010. Resultat för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper räknas in i skolans resultat.
kunna konkurrera med dessa aktiviteter? Intensiva läsperioder både hemma och i skolan har prövats, att hitta intressant litteratur för alla elever ser vi som en stor utmaning.
Det är speciellt pojkarna som läser allt mindre. Vår lärare Lena Norelius-Fägerlund har funderat över det här i en uppsats hon skrivit under sina studier på Lärarlyftet. Hon har intervjuat två tidigare elever.
”Det som blev tydligt för mig utifrån intervjuerna är att flickan är mer nöjd, med sitt eget arbete, sina resultat och med skolan. Hon anser sig kunna påverka sitt skolarbete och hon har idéer om vad hon vill arbeta med som vuxen. Pojken tycker att han skulle kunna prestera bättre och är övertygad om att han skulle göra det om han var en flicka! Varför han tror så säger han är svårt att förklara men ’det är ganska mycket som är annorlunda’. Han tycker också att skolarbetet är tråkigare och att de inte ’hinner något’ för att de har för lite raster och pauser, det finns alltså något annat väsentligt han vill hinna men vad det är framgår inte.
Pojken kan heller inte berätta vad han tänker om framtiden, vad han ska ha sina betyg till.”
Tidigaredel
I den här analysen tar vi ej med våra KÖSU-elever. Flera av dem behöver ytterligare tid på sig för att nå målen.
Årskurs 3 LUS
Det är fortfarande 12 elever (25,5% ) av elevgruppen som inte nått LUS-punkt 15.
Trots det är det bara 2 elever som lärarna bedömt inte nått målen i svenska/sva. Många av eleverna har sva-undervisning och/eller stöd i svenska.
Noteras bör att under läsåret har 16 pedagogiska utredningar gjorts och 14 åtgärdsprogram upprättats.
Nationella prov
Flickorna lyckades totalt betydligt bättre både i matematik och i svenska.
I matematik var det svåraste delprovet en gruppuppgift om statistik. När det gäller skriftliga räknemetoder klarade sig pojkarna lite bättre.
Svenska: Det lägsta resultatet var på delprovet skriva berättande, det är pojkarna som har sämre resultat. (p 61,9, f 94,4).
I tabellen ovan ser vi att både i svenska och matematik är det stor skillnad mellan lärarnas helhetsbedömning och andelen elever uppnådde målen på samtliga delprov. Den diskrepansen ska diskuteras på höstens ämnesträffar.
Årskurs 5
I år registrerades den andel elever som uppnått målen i alla ämnen. Av 40 elever är det 20 % som inte klarade målen i matematik, följt av ämnet Idrott och Hälsa (IoH) med 17,5 %. För flickorna var det svåraste ämnet matematik, för pojkarna IoH.
Pojkarna bästa ämne var bild, slöjd och teknik.
Lärarna skriver: ”När det gäller skillnad mellan flickor och pojkar är den tydligast när man tittar på LUS-resultaten. Det är övervägande flickor som ligger på de högsta punkterna,
mellanskiktet utgörs mest av pojkar. Däremot är det inga markanta skillnader på de lägre punkterna.”
”I matematik är det både flickor och pojkar som har de bästa resultaten, dock är det i flickornas fall i större utsträckning ett resultat som grundar sig på flit och ambition. I någon mån visar sig också den bättre läsförståelsen i detta ämne. Samma sak kan man säga om engelskan.”
De nationella proven
Förra årets femmor blev alla godkända i de nationella proven. Resultatet är lägre i år och nu hade flickorna högre resultat än pojkarna i alla ämnen utom Svenska som andraspråk.
Matematik: Pojkarna fick bättre samlat resultat men ändå var helhetsbedömningen högre för flickorna. Det enda delprov flickorna var sämre på handlade om räknemetoder.
Svenska: Flickorna betydligt bättre på alla delprov. Men helhetsbedömningen för pojkar och flickor skilde sig inte så mycket åt (1,8%).
Engelska: Flickorna har bara sämre resultat än pojkarna när det gäller delprovet samtala/tala.
Helhetsbedömningarna av de nationella proven är något högre än vad som sedan blev den slutliga bedömningen av måluppfyllelsen.
Vid betygsuppföljningen i januari-10 diskuterade vi problem i måluppfyllelsen i ämnena matematik och tyska i år 8-9.
Årskurs 7: Sjuornas läsning har gått framåt, man har arbetat med läsförståelse i samarbete med specialpedagog och sva-lärare. 8 elever har ännu ej nått 18a, mot 22 vid läsårets början.
12 elever har fått extra undervisning i matematik och svenska i årets sommarskola.
Årskurs 8: Vårterminens betyg visar på en tydlig skillnad jämfört med rapporterna på mitterminskonferensen, 25% av de då uteblivna betygen har blivit åtgärdade. Men det totala meritvärdet ligger bara på 177, Flickornas är betydligt bättre, de har 218 medan pojkarna 154.
Matematikbetygen har blivit bättre sedan höstbetygen men det är fortfarande 12 elever som inte klarat matematik-målet. Dessa elever har erbjudits sommarskola. 8 har deltagit.
Kemi är det ämne som har lägst måluppfyllelse (16), följt av matematik och biologi .7 elever fick ej betyg i Hem och Konsumentkunskap, det berodde på stor frånvaro.
Bild och idrott är de ämnen som har flest VG+MVG.
Lärarna ser att flera som ännu ej nått 18a på LUS-skalan har svårt med ämnen som kemi och biologi. Det handlar alltså mycket om läsförståelse.
Lärarna ska visa klassens resultat för både elever och föräldrar. Betygsresultaten är inte tillfredsställande. Dåligt intresse för skolarbete finns delvis bakom, det sociala livet utanför skolan tar stor del. Både lärare, fältsekreterare, studie- och yrkesvägledare och föräldrar försöker förändra detta.
Årskurs 9 Betyg
När nu slutbetygen är klara ser vi att meritvärdet är lägre än förra årets nior. Trots det skriver lärarna att ” resultaten överstiger våra förväntningar”. I åttan oroade man sig mycket över dessa elevers bristande skolintresse.
Flickorna har betydligt högre meritvärde men om man ser till antalet behöriga till nationella program så är pojkarnas värde högre än flickornas.
I nästan alla ämnen är betygsresultaten bättre än höstterminens: ett gott exempel är matematik där 12 elever ej hade godkänt på hösten, på våren var det 4 (3 flickor). Engelska har fått sämre resultat, 3 elever fick ej godkänt slutbetyg. Här har resultat av nationella prov och stor
frånvaro påverkat.
De högsta betygen (VG+MVG i de ämnen alla läser) har getts i Idrott och hälsa, följt av engelska och bild. Matematik verkar vara svårast att få höga betyg i.
Pojkarnas högsta betyg finns i engelska, följt av Idrott och hälsa. Lägst är matematik.
Flickornas högsta betyg är Bild, följt av Idrott och hälsa. Lägst matematik.
Vår förklaring till detta är att våra två idrottsprofiler innebandy och basket, attraherar duktiga idrottare som får höga betyg. Övriga resultat ska vi analysera vidare på höstens ämnesträffar.
Nationella prov
I år fick niorna för första gången göra nationella prov i kemi. Det vara bara två elever som inte klarade proven, i betygen är det en av dessa elever som ej blev godkända. På
höstterminen var det 8 elever som ej fick betyg i ämnet.
Övriga betyg (svenska, matematik och engelska) motsvarar i stort sett resultaten på de nationella proven.
LUS
Så många som 18 elever har ej uppnått LUS-punkt 18b men klarar sig trots det i både svenska och de flesta andra ämnena.
Praktiskt-estetiska ämnen
Lärarna har gemensamt diskuterat de elever i årskurserna 3-9 som haft svårt att uppnå målen.
Man har satt in extralektioner och haft familjesamtal för att hjälpa dem. De elever som kvarstår har för låg närvaro och/eller har inte klarat av simningen för idrottens del.
En åtgärd kommande år är att erbjuda mellanstadieelever simskola. Ett erbjudande om detta har skickats ut till 25 elever.
Utveckling och lärande - huvudprocess
Mål VP 2009/VP 2010:
- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling
- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet
- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö
- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer
- Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling
Åtagande 2009/2010
• Öka andelen positiva svar i enkäterna
• Fortsätta ha mycket rörelse under fritidstiden och skoldagen
• Förändra ANT-undervisningen
• Fortsätta arbeta med arbetsron
• Högre svarsfrekvens på föräldraenkäterna (gäller övergång förskola-förskoleklass)
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO Etappmål
RO Resultat
Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10
Lärande 7,6 7,7 8,0 9,1 7,8 7,3
- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.
Åtagande 2009/2010
• Öka andelen positiva svar i enkäterna
Under våren-09 deltog en grupp lärare och skolledningen i en fortbildning i att skriva pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Detta läsår har denna ”pilotgrupp” ordnat workshops och möten för alla skolans pedagoger. Resultatet är att totalt 82 åtgärdsprogram har skrivits, de flesta i årskurserna 1-3. (Se sammanställning bilaga 7).
Det har handlat om både enkla program (som rört ett ämne eller ett delmål) men också flera omfattande program. En del har också handlat om sociala mål.
Föräldrarna har till största delen varit positiva till arbetssättet.
Skolan har inte gjort en samlad utvärdering av resultaten av åtgärdsprogrammen. En klass har dock berättat att av 12 program har 9 kunnat avslutas.
Att skriva utredningarna och åtgärdsprogram (ÅP) är i de flesta fall ett omfattande arbete som tar mycket tid. Det finns dock ett stort värde, inte minst att de tydliggör elevens behov både för pedagoger och för föräldrar. Vid övergångar är det också positivt att elevens behov redan finns kartlagda.
Flera arbetslag klagar på tidsbrist och svårigheter att ses. De arbetslag som schemalagt egen ÅP-tid har ”lyckats” bäst.
Mentorerna/klasslärarna påpekar att det är svårt att arbeta med ÅP om man inte själv
undervisar i ämnet. Högstadiet har bestämt hur ansvarsfördelningen ska vara mellan lärarna, men det håller inte alltid. Det är för många lärare inblandade. Årskurs 9 påpekar att
åtgärdsprogrammen kan bli en ”restlista” där lärarna skriver upp allt som ska göras. Det kan bli för mycket för en del elever och svårt att följa upp när det är många ämnen inblandade.
Man måste se mer vad varje elev kan klara av.
Skolledningen har planerat in flera workshops om åtgärdsprogram. Tid ska öronmärkas i varje arbetslag för PU/ÅP. Tätare uppföljningar behövs. Ansvarsfördelningen för de äldre eleverna måste klarläggas.
Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem
På fritids är föräldrarnas enkätsvar ännu mer positiva än förra året.
”Styrtalen för årets föräldraenkät är höjda med två procentenheter jämfört med föregående läsår. Under läsåret har fritidshemmet aktivt arbetat med att förtydliga och implementera begrepp. Detta har gett en större bedömaröverenstämmelse när vi sedan analyserat enkäterna.
Barnen förstår att de har möjlighet att påverka sin egen situation när det gäller rörelse samt möjlighet att få lugn och ro. Pojk- och flickföräldrar har närliggande resultat när det gäller området Folkhälsa”.
”93% av föräldrarna tycker att deras barn får det stöd de behöver på fritidshemmet, år 2009 var resultatet 86%.
Att vi har gemensamma utvecklingssamtal för skola och fritids har upplevts positivt av föräldrarna. Man får en bra överblick av barnets helhetsupplevelse och att de får stöd när det behövs”.
Fritidsbarnen har även i år gjort en egen enkät. På Västergården var det 59 barn som
besvarade enkäten. Resultatet från den avdelningen är uppdelad i pojkar och flickor och finns i bilaga 8. Flickorna ger lite mer positiva svar än pojkarna på de flesta frågor.
Skola
På tidigaredelen är det området folkhälsa som fått sämre enkätsiffror av eleverna. På senaredelen har samtliga områden fått sämre resultat.
Men vi ser att siffrorna från olika klasser är väldigt varierande. Eleverna har analyserat sina resultat i klassens kvalitetsrapport och gjort olika överenskommelser inom klasserna för vilka resultat man vill förbättra.
Lärande: Den klass som har högsta siffror säger så här ”Vi vet vad vi behöver träna på för att vi ska nå målen. Vi går regelbundet igenom dessa och vi har dem uppsatta under bänklocken.
Vi är mycket nöjda med våra skolresultat och vi tycker att vi är duktiga.”.
En högstadieklass säger: Vi tycker att kunskapsmålen är bra. Vi får veta varje termin och det är bra. Vi svarade positivt på alla frågor förutom frågan ”Jag pratar om mitt lärande i skolan”.
Vi pratar för lite om vad vi kan… Att prata individuellt mer är vårt önskemål”.
Folkhälsa: Skolan har hela läsåret haft ett övergripande tema och det är att förbättra arbetsron.
På senaredelen tycker 60 % av flickorna att det råder arbetsro på lektionerna, av pojkarna är det bara 48 %
På tidigaredelen är siffrorna 49 % för flickor och 54 % för pojkar.
Alla klasser har pratat om detta och kommit med förslag på förbättringar, oftast om vad de själva kan göra. Men på senaredelen skriver eleverna också att ”lärarna är olika och därmed blir arbetsron varierande”. ”Vilken lärare det är spelar stor roll”.
En klass berättar också om att de blir störda av elever som väntar utanför för att komma in på slöjdlektionerna. ”Vi tycker att de ska stanna vid sina klassrum lite längre så att de inte står i vår korridor så länge. Vi tycker också att de ska prata i sina klasser om att tänka på ljudnivån när man väntar i vår korridor”.
Ett annat arbetslag har pratat om att de ska uppmuntra alla att äta frukost och lunch –” man kan märka att elever som äter dåligt, frukost eller lunch, tappar orken mer än andra”.
ANT-undervisningen (Alkohol-Narkotika-Tobak) har inte gett avsedd effekt, det märker vi av
ANT-undervisningen (Alkohol-Narkotika-Tobak) har inte gett avsedd effekt, det märker vi av