Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011 För Tomtbergaskolan

(1)

Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011

För Tomtbergaskolan

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 4

SKOLA... 4

FRITIDSHEM... 4

2. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 5

NÖJDA INVÅNARE – GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 5

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 6

3. NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PROCESSER/HANDLINGSPLANER ... 8

NÖJDA INVÅNARE... 8

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 8

4. SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 10

NYCKELTAL OCH KOSTNADSFÖRDELNING... 10

LEDNINGSDEKLARATION... 11

VERKSAMHET... 11

ORGANISATION... 12

5. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN ... 13

6. NÖJDA INVÅNARE ... 15

GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 15

KUNSKAP... 18

UTVECKLING OCH LÄRANDE - HUVUDPROCESS... 22

ÅTGÄRDSPROGRAM - STÖDPROCESS... 23

NORMER OCH VÄRDEN - HUVUDPROCESS... 26

LIKABEHANDLING - STÖDPROCESS... 26

EKOSYSTEM I BALANS... 29

BILAGOR ... 31

GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2010... 31

MÄTSYSTEM OCH STYRTAL... 31

ELEVENKÄT 2010–TIDIGAREDELBILAGA 2 ... 34

ELEVENKÄT 2010-SENAREDEL BILAGA 3 ... 35

FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA,2010– TIDIGAREDELBILAGA 4... 36

FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA,2010- SENAREDEL BILAGA 5... 37

FÖRÄLDRAENKÄT/FRITIDSHEM –2010BILAGA 6... 38

STÖD –ÅTGÄRDSPROGRAM BILAGA 7... 39

FÖRÄLDRAENKÄT ÖVERGÅNG FÖRSKOLA-FÖRSKOLEKLASS BILAGA 8... 41

BLANKETT "RAPPORT OM HÄNDELSE BILAGA 9………42

FRITIDS BARNENKÄTBILAGA 10……… 44

(3)

K

valitetsredovisningen

för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Ragnar Åsbrink.

Enhetens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder.

Enhetens kvalitetsredovisning bygger på resultat av mätningar av målen i

grundskolenämndens verksamhetsplan för 2009 (VP 2009) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2009/2010.

Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats (www.huddinge.se).

A

^rbetsplan

Kvalitetsredovisningen med åtaganden för ökad måluppfyllelse, används som underlag till de avsnitt i detta dokument som utgör arbetsplan/överenskommelse för kommande läsår.

Enheternas arbetsplan beskriver åtagande som ska genomföras för kommande läsår utifrån målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010). En överenskommelse att verksamheten bedrivs enligt planens åtagande, samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget, träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och enhetens rektor.

Huddinge den

För barn- och utbildningsförvaltningen För Tomtbergaskolan

Namnteckning Namnteckning

Verksamhetschef Inga-Lill Tingström Rektor Boel Ehrenberg

Kontaktuppgifter:

Rektor: Boel Ehrenberg

Adress: Kommunalvägen 31, 14 48 Huddinge Telefon: 08-535 306 42

Skolans hemsida: http://grundskolor.huddinge.se/tomtbergaskolan/

(4)

1. SAMMANFATTNING

-

bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden

Vår skolsyster skriver i sin verksamhetsberättelse att ”Vi har en glad och positiv stämning på Tomtbergaskolan och det känns som vi har en väldigt kompetent personal som engagerar sig i eleverna.” Den meningen är något jag som rektor verkligen kan skriva under. Ett uttryck är de många åtgärdsprogram som finns för de elever som behöver hjälp på något sätt. Ett annat är personalens uppmuntran till föräldrar att delta i kommunens föräldrautbildningar.

Fritidshem

Resultaten från föräldraenkäterna visar på mycket nöjda föräldrar. Siffrorna är högre än någonsin och Tomtbergaskolans fritids har mycket gott rykte. Personalen utvecklar ständigt verksamheten och anpassar den efter elevernas behov. De deltar också aktivt i fortbildningar om hur man skriver åtgärdsprogram, om språkets betydelse för inlärning och om

matematikinlärningen. Föräldrarna upplever att deras barn för det stöd de behöver.

Trots att vi har stora fritidsavdelningar känner eleverna att de blir sedda, de har möjlighet att få lugn och ro och får välja intressanta aktiviteter.

Skola

Frågan om arbetsro har varit ett tema hela läsåret och alla har engagerat sig i detta. Åsikterna i frågan är många men klart är att det här är något vi måste fortsätta arbeta med. Eleverna har många kloka tankar om hur de själva ska bidra till arbetsron men de framhåller också lärarnas betydelse. Skolledningen kommer nästa läsår följa klassrumsundervisningen och speciellt fokusera på lärarens ledarskap.

Vi tar snabbt tag i konflikter, kränkningar och mobbningsärenden. Vi ser dock att vi måste utveckla dokumentationen ännu mer och ha tätare uppföljningar i ärenden. Vi har gjort en kartläggning bland de yngre eleverna om trygga/otrygga områden på skolan. Nästa läsår fortsätter vi att göra det med de äldre eleverna. Läsåret kommer också starta med

genomgångar med personal och elever om lagarna om diskriminering och kränkande behandling.

Våra kunskapsresultat behöver förbättras. Vi behöver satsa mer på språklig utveckling för att våra elever ska klara av skolarbetet. All personal har deltagit i en utbildning ”Språket i allt”

som lärt oss mer om språkets betydelse i alla ämnen och i alla situationer. Vi vuxna kan alla hjälpa eleverna. Den här utbildningen kommer att fortsätta till hösten.

För åk 1 kommer vi att pröva en metod för läsinläsning med digitala hjälpmedel. De yngre eleverna kommer också ha tillgång till två lässtudior utrustade med alternativa digitala hjälpmedel.

Elevernas resultat i matematik är något vi oroar oss över. En viktig uppgift nästa läsår är att se över metoder, läromedel och arbetssätt i ämnet.

Vi kommer också fortsätta utveckla arbetet med att skriva bra åtgärdsprogram ihop med elever och föräldrar.

(5)

2. SAMMANFATTANDE RESULTAT

Resultaten i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkät och föräldraenkät- fritidshem, vilket är specificerat i respektive tabell. I tabellen med rubriken Delaktiga föräldrar är det förutom föräldraenkät-fritidshem även föräldraenkät-skola som ligger till grund för resultaten. Tabellen kunskap presenterar elevresultat från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3 och 5 och betyg för årskurs 9. Kontinuitet i lärande redovisar resultat från en föräldraenkät och Skola och omvärlden redovisar resultat från en av personalen gjord självvärdering.

Nöjda invånare – god kommunal verksamhet

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Nöjda föräldrar 91 98 100 94 90

Skolans tidigaredel (elevenkät och

föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Nöjda elever 83 82 96 44 91

Skolans senaredel (elevenkät och

Delaktiga föräldrar

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO Etappmål

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Delaktiga föräldrar 7,2 7,3 7,5 8,1 6,5 6,6

Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

(6)

Hållbar samhällsutveckling Kunskap⁵

Utveckling och lärande

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Lärande 7,6 7,7 8,0 9,1 7,8 7,3

Ansvar och inflytande 6,3 6,4 6,7 7,9 6,2 5,8

Folkhälsa 7,7 -- 7,9 8,9 7,5 7,4

Skola och omvärlden (personal) -- -- -- -- --

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Lärande 7,6 7,7 7,7 8,3 6,5 8,1

Folkhälsa 7,7 -- 7,1 8,2 5,5 7,5

Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) x -- 6,3 -- -- 7,4

Skola och omvärlden (personal) -- -- 5,2 8 2

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Lärande 6,5 6,6 6,4 7,3 5,5 6,6

Folkhälsa 6,4 -- 6,1 7,2 5,4 6,1

Skola och omvärlden (personal) -- -- 4,4 4,4 4,4

1 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3

2. Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik åk 5

3 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska

4 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen

5 Resultaten avser läsåret 2009/2010. Resultat för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller elever med utländsk bakgrund som tillhör språknivå 1 och 2 räknas inte in i skolans resultat, men i kommunens.

Språknivå 1 motsvarar nybörjarnivå, dvs. mottagningsklass, medan språknivå 2 motsvarar förberedelseklass.

Resultatet redovisar andel

(%) elever. Resultat

RO Resultat

RO Etappmål

RO Resultat

RO Kommun totalt

Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10

Kunskap - åk 3 ¹ - 64,4 -- 89,4 87,2

Kunskap - åk 5 ² 68,8 100,0 80,0 84,2 78,9 Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 Kunskap - Behörig

nat.progr.åk 9 ³ 86,0 96,3 80 90,0 88,4

Kunskap – Minst G i

16 ämnen åk 9 ⁴ 79,1 94,4 7? 84,0 84,1

(7)

Normer och värden

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Trygghet 8,1 8,2 8,0 8,7 7,8 7,9

Trygghet 8,1 8,2 7,8 8,7 6,1 8,4

Trygghet 7,5 7,7 7,3 7,8 6,2 7,6

Ekosystem i balans

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Ekosystem i balans 7,8 7,3 8,6 6,1 7,8

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Ekosystem i balans 6,1 6,1 7,8 4,7 5,8

(8)

3. NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PROCESSER/HANDLINGSPLANER

Lista över dokumentation

Här redovisas dokumentation/handlingsplaner som stödjer arbetet mot nämndens mål.

Nöjda invånare

God kommunal verksamhet

• Informationshäfte A-Ö

• Lokala Kursplanemål

• Arbetsplan och Kvalitetsredovisning

Kontinuerlig information:

• Skoldagbok, veckobrev, månadsbrev

• Protokoll/minnesanteckningar från föräldramöten

• Tomtbergaskolans hemsidor

• Huddinge Skolportal (Rexnet)

• HemLäsTom ( informationsblad till hemmen)

• Protokoll från Tomtbergagruppen (samrådsgrupp hem-skola)

• Åtgärdsprogram

• IUP (Individuell utvecklingsplan)

• Skola 24 (webb-baserat frånvaroprogram)

Hållbar samhällsutveckling Kunskap

• Lokala Kursplanemål

• IUP (Individuell utvecklingsplan)

• LUS (Läsutvecklingsschema)

• Nationella prov i årskurs 3, 5 och 9

• Betyg i årskurs 8 och 9

• Skriftliga omdömen i alla årskurser

• Åtgärdsprogram Utveckling och lärande

• Elevråd år 2-5 respektive år 6-9.

• Elevskyddsombud år 7-9

• Portfolio

• Pedagogisk utredning och Åtgärdsprogram

• Utarbetad processkarta för elevvård och åtgärdsprogram (reviderad till augusti-09)

• Schemalagda möten med kurator, psykolog, skolsköterska och skolledning

• Schemalagda möten med speciallärare/pedagoger, SVA-lärare och skolledningen

• Storyline / Ämnesbrytande arbetssätt

• Sommarskola för åk 7-8

• Schemalagda extra rörelsepass till exempel promenader

• Gå och cykla-veckor

(9)

• Skolvårdsdagen Normer och värden

• Motverka mobbning, segregation och könsdiskriminering – ett fungerande, förebyggande arbete pågår. Det beskrivs i informationshäftet A-Ö. Handlingsplan mot hot och våld.

• Informationsblad om SET och ämnet Livskunskap

• Elevskyddsombud 7-9.

Ekosystem i balans

• Skolvårdsdagen

(10)

4. SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Nyckeltal och kostnadsfördelning

Tabell 1: Nyckeltal, fritidshem

Tabell 2: Nyckeltal, grundskola Kommentarer:

Nyckeltalen omfattar även Lilla Tomtbergagruppen, en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Personaltätheten är betydligt högre än i de stora

klasserna/fritidsavdelningarna, vilket gör att nyckeltalen inte är relevanta för Tomtbergaskolan som enhet.

Verksamhetsidé/profil

Alla känner trygghet och arbetsglädje i skolan

Eleverna går genom skolan med bibehållen lust och nyfikenhet och känner tilltro till sin egen förmåga

Alla i skolan bemöter varandra med respekt och ser varandra som en tillgång

6 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009

7 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009

8 Huddinge kommuns bokslut 2009

9 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun.

10 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun. OBS! Elever som har minst en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska som modersmål, har rätt till undervisning i detta språk. Språket måste dock vara dagligt umgängesspråk för eleven.

11 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009.

12 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009.

13 Huddinge kommuns bokslut 2009.

14 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009 och från Huddinge kommuns bokslut 2009.

Fritidshem Egna

skolan Huddinge

fritidshem Riket Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen⁶ 52,9 33 59

Inskrivna barn per årsarbetare⁷ 21,06 29,9 20,9

Kostnad per barn, exklusive lokaler⁸ 32 788 20 955 - - - -

Andel (%) personalkostnad 99 95 - - - -

Övriga driftkostnader (%) 1 5 - - - -

Grundskolan Egna

skolan Huddinge

grundskolor Riket

Antal elever i skolan⁹ 436 - - - - - - - -

Andel (%) elever som deltar i modersmålsundervisning ¹⁰ 41,9 35,2 53,3

Antal lärare per 100 elever¹¹ 8,3 8,0 8,2

Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen¹² 83,5 80,2 86,5 Totalkostnad per elev, exklusive lokaler¹³ 57 908 57 126 - - - -

Undervisningskostnad per elev¹⁴ 45 241 42 660

Andel (%) personalkostnad 90 87 - - - -

Övriga driftkostnader (%) 10 13 - - - -

(11)

Ledningsdeklaration På Tomtbergaskolan

har vi har eleven i centrum. Vi värnar om elevens rättighet att få goda kunskaper och att lära sig fungera socialt.

bryr vi oss om våra elever

blir alla elever sedda

tror vi på våra elever och har höga och positiva förväntningar på dem

ska alla känna sig trygga

ska alla ha arbetsro

har vi ett positivt klimat som lockar till lärande

stimuleras alla elever och inspireras för att utveckla sin maximala förmåga

gör vi allt för att eleverna ska lyckas

Verksamhet

På Tomtbergaskolan arbetar cirka 480 elever i åldern 6-16 år, tillsammans med ett sjuttiotal vuxna. Cirka 200 barn är inskrivna i vår mycket uppskattade fritidsverksamhet.

Tomtbergaskolan har i samarbete med Huddingegymnasiet utvecklat skolan till att omfatta hela grundskoleperioden från förskoleklass till och med år 9. Vårt mål är att uppfattas som ett attraktivt, småskaligt alternativ för elever i hela centrala Huddinge.

Tomtbergaskolan arbetar med SET (Social och emotionell träning) en metod som utarbetats av Birgitta Kimber. All personal har utbildning i detta och eleverna har ämnet Livskunskap på schemat varje vecka.

Tomtbergaskolan arbetar utifrån en helhetssyn på elevernas utveckling och lärande:

□ Lärande är en lustfylld process som pågår ständigt och i alla situationer under hela den vakna delen av dygnet.

□ Lärande underlättas av en lugn, småskalig och trygg miljö där rörelse och skapande är stimulerande faktorer. På Tomtbergaskolan finns allt detta plus en närhet mellan elever och vuxna. Hos oss försvinner eleven aldrig i mängden.

Med elevernas stigande ålder tillför vi också utvecklande utmaningar för lärandet:

□ Att gå i år 7–9 på Tomtbergaskolan betyder att eleverna samtidigt får en försmak av hur det är på gymnasiet. Ett par dagar i veckan studerar de i Huddingegymnasiets lokaler med lärare från både Tomtbergaskolan och gymnasiet..

□ I år 9 finns möjligheten att även läsa gymnasiekursen ”Matematik A”.

Moderna språk börjar vi med i år 6, under höstterminen provar alla på franska, tyska och spanska för att sedan välja språk.

Innebandyprofil och basketprofil fil är ett möjligt elevens val -ämne i år 7 - 9.

På Tomtbergaskolan finns en liten undervisningsgrupp (Lilla Tomtbergagruppen), för elever med koncentrations-, perceptuella eller motoriska svårigheter eller aspergers syndrom.

Gruppen tar också emot förskoleklasselever.

Tomtbergaskolan är sedan hösten 2003 också ansvarsskola för modersmålsundervisningen i Huddinges grundskolor.

(12)

Organisation läsåret 2009-2010

Rektor

Biträdande rektor

Biträdande rektor Biträdande

rektor Matsalen

Västergården:

Förskoleklass 2 Åk 1-klasser Fritidsavdelning

Sörgården 2 åk 2-klasser Fritidsavdelning

Modersmålsorganisationen Modersmålslärare

Herrgården Förskoleklass 2 åk 3-klasser Fritidsavdelning

Administration Skolhälsovård

Lokaler Vaktmästeri

Lilla Tomtberga- gruppen F-6

Änglagård 2 åk 5-klasser

Norrgården 2 åk 4-klasser 2 åk 6-klasser

Mellangården 2 åk 8-klasser

Lustgården 2 åk 7-klasser 2 åk 9-klasser

Prestgården

De praktiskt-estetiska ämnena

Administration

Öppet fritids

(13)

Personal

läsåret 2009-2010

Sörgården År 2 + fritids Praktisk-estetiska ämnen

Lärare år 2 Solen 80% Idrott 100%

Lärare år 2 Stjärnan 100% Idrott 100%

Lärare år 2 20% Musik 60%

Barnskötare 100% Tm Slöjd 100%

Barnskötare 100% Tx Slöjd 100%

Elevassistent/resurs 100% Hemkunskap 75%

Elevens val – innebandy 6%

Herrgården År 3+fsk.klass + fritids Elevens val – basket 6%

Lärare år 3 A 100%

Lärare år 3 B 100% Bullerbyn Lilla Tomtbergagrp F-6 Förskollärare 100% Lärare 80%

Förskollärare vik. 100% Lärare 100%

Fritidspedagog 80% Lärare 100%

Barnskötare 100% Fritidspedagog 100%

Barnskötare 100% Lärare 100%

Lärare 100%

Västergården År 1+ fsk.klass + fritids Fritidspedagog 100%

Lärare år 1 A 100% Förskollärare 100%

Lärare år 1 B 100% Elevassistent 100%

Förskollärare vik 100%

Förskollärare 100% Språk Tomtbergaskolan Förskollärare 100% Spanska 50%

Fritidspedagog 80% Engelska 100%

Änglagård År 5 Lärare Huddingegymnasiet Lärare år 5 A 100% Matematik år 9 Lärare år 5 B 100% No år 9 Bild Norrgården År 4+6 Bild Lärare år 6A 100% Bild Lärare år 6B 100% Musik Lärare år 4 A 100% Franska Lärare år 4 B 100% Franska Tyska Mellangården År 8 Tyska Lärare år 8 A 100% Spanska Lärare år 8 B 100%

Studie- och yrkesvägledare 20%

Lustgården År 7 + År 9 Skolsköterska 80%

Lärare år 9A 100%

Lärare år 9B 100% Köket Lärare 7A 100% Husmor 100%

Lärare 7B 100% Kokerska 100%

Skolmåltidsbiträde 62,5% Öppet fritids/uppehållsrum Skolmåltidsbiträde 87,5% Barnskötare 100% Skolmåltidsbiträde 75%

Skolmåltidsbiträde 87,5% Speciallärare, specialpedagog, resurslärare och SVA Speciallärare 80% Administration Specialpedagog 100% Vaktmästare 100%

Specialpedagog 80% IT-tekniker 10%

Vik. resurslärare ma 6-9 40% Skolassistent 100%

SVA 100% Administrativ chef, ekonomi 10%

SVA 25% Rektor 90%%

Biträdande rektor 100%

(14)

5. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV

KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN

Kvalitetsredovisningen i skolan och fritidshemmet skall utarbetas under medverkan av pedagogisk personal och övrig personal samt elever. Elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med

kvalitetsredovisningen.¹⁵

Personal

• Arbetsplane- och kvalitetsredovisningsarbetet på skolan är processkartlagt under beteckningen ”Ett år med arbetsplanen”. Där framgår tydligt vilken roll personalen har i arbetet med redovisningen.

• Diskussion vid arbetsplatsträffar och samverkansgrupp.

• Resultaten av elev- och föräldraenkäter har analyserats grundligt i arbetslagen

Elever

• Alla klasser har använt sig av klassens kvalitetsrapport för att analysera sina enkäter. Rapporten har sedan lämnats till rektor.

• På våra två elevråd har eleverna berättat om klassresultaten och vilka förbättringar man vill genomföra.

Föräldrar

• Föräldramöten i klasserna.

• Möten i Tomtbergagruppen (samrådsgrupp med föräldrar).

Rutiner för att göra kvalitetsredovisningen/arbetsplanen känd

• Utdelning till hemmen och till all personal.

• Information i HemLäsTom (skolans informationsblad till hemmen).

• Publicering på skolans hemsida.

• Materialet skickas till Skolverket som publicerar det på webben.

15 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702).

(15)

6. NÖJDA INVÅNARE

God kommunal verksamhet

Nöjda barn, elever och föräldrar Resultat¹⁶

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10

Skolans tidigaredel (elevenkät och

Skolans senaredel (elevenkät och

Kommentarer:

Siffrorna har blivit ännu bättre på fritids föräldraenkät. 97 % av pojkarnas föräldrar svarar att de är nöjda med verksamheten på barnets fritids. 100 % av flickornas!

På skoldelen har föräldrarna och eleverna inte alltid samma åsikt: en klass har t ex 100 % nöjda föräldrar men andelen nöjda elever är bara 62 %. Skillnaden är svår att analysera, vi vet inte vad de som svarat menar med ”nöjdheten”.

Det resultat som sticker ut är att andelen nöjda elever på senaredelen har minskat jämfört med förra året.

Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar

Mål VP 2009/VP 2010:

- Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2009/2010

• Öka andelen positiva svar ytterligare

• Informera föräldrarna om SET - Livskunskap

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10

16 Resultatet grundar sig på enkätpåståenden ”Jag är nöjd med min skola” och ”Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola/på mitt barns fritidshem” i elev- och föräldraenkäterna”.

(16)

Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem

ALLMÄNT: Fritids har överlag mycket höga siffror på alla områden och de har ökat år från år. Det är ett resultat av en målmedveten satsning från personalen. En liten fundering är dock varför flickornas föräldrar är ännu mer positiva än pojkarnas. Det är så genomgående på alla frågor. Har vi andra slags kontakter med pojkarnas föräldrar? Är det mer konflikter i

pojkgruppen som gör att deras föräldrar kontaktas oftare? Vi har nästan bara kvinnliga

medarbetare på fritids, hur påverkar det vår verksamhet? Frågan är intressant och ska tas upp på höstens personalmöten. I vår egen barnenkät ser vi också att även pojkar och flickor svarar olika. På de flesta frågor är flickornas resultat högre än pojkarnas.

När det gäller området ”Delaktiga föräldrar” är styrtalet 7,7 för flickföräldrarna och 7,4 för pojkföräldrarna.

97 % av föräldrarna är nöjda med samarbetet med fritids och 88 % är nöjda med den information de får.

Skola

På skoldelen är resultaten i stort sett lika från förra året, det vill säga föräldrarna upplever sin delaktighet som hög. Noterbart är att även styrtalet för senaredelen är högt, även om det finns skillnader mellan klasserna. Kommunikation/informationen mellan skola och hem går ofta via mail, sms, rexnet och Skola 24, och det verkar ju fungera bra. Klasserna F-6 informerar mycket via veckobrev och den dagliga kontakten,

Senaredelens pojkföräldrar har högre styrtal på denna punkt än flickornas (8 – 7,7). För de yngre eleverna har flickornas föräldrar 0,1 högre styrtal.

Flera arbetslag för de yngre eleverna är bekymrade över låg närvaro vid föräldramöten. Man har funderat över vad föräldrarna vill ha för innehåll på dessa möten och kommer att fråga dem till hösten. Man har också sett att de tillfällen när eleverna visar upp något de gjort och berättar om det har haft högre föräldranärvaro.

Tomtbergagruppen (samrådsgrupp skola-hem) är en aktiv grupp med möten varje månad.

Varje klass skickar minst en föräldrarepresentant. Protokoll från mötena sprids via representanterna och via skolans hemsida.

På mötena har skolans personal haft bjudits in och berättat om t ex NTA-undervisning (=Naturvetenskap och teknik), SET, LUS. Vi har också berättat om hur vi stimulerar duktiga elever.

Vi har aktivt uppmuntrat våra föräldrar att delta i den föräldrautbildning som kommunen ordnat. Det har varit väldigt uppskattat. Nya grupper startar till hösten, då också för de yngre elevernas föräldrar.

(17)

Åtagande för skolan 2010/2011 Åtgärder

• Ordna tillfällen då föräldrarna kan komma och se elevarbeten och få lite fika.

• Ordna möten där eleverna visar upp sitt arbete för föräldrarna.

• Tydlig inbjudan till föräldramöten

• Fråga föräldrarna vad de vill ha för slags möte. Vad har de för behov?

• Vi ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i elevernas skolarbete.

• Erbjuda matematik-kvällar för föräldrar i år 1

• Aktivt uppmuntra föräldrar att delta i kommunens föräldrautbildningar, Uppföljning av åtgärder

• Föräldraenkäterna

Åtagande för fritidshemmet 2010/2011

• VI ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i barnens fritidsverksamhet

Åtgärder

• Ordna fika för föräldrar på eftermiddagstid så de har möjlighet att se lite hur verksamheten fungerar.

• Ordna möten där eleverna visar upp sitt arbete för föräldrarna.

Uppföljning av åtgärder

• Föräldraenkäterna

(18)

7. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

Kunskap

Mål VP 2009/VP 2010:

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.

Åtagande 2009/2010

• Alla elever ska vara godkända i de nationella proven och alla elever i åk 8 och 9 ska få betyg i alla ämnen.

Ej elever i KÖSU!

LUS

Resultat: LUS (%)²¹

sept 2008

maj

2009 sept

2009 maj

2010

Huddinge grundskolor

maj 2010

Skolår 3 69 88 43 74 x

Skolår 6 ⁶⁵ ⁷⁸ ²¹ ⁶⁶ ^x

Skolår 9 ⁶⁴ ⁷³ ⁴⁵ ⁶⁵ ^x

17 Andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3

18 andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 5

19 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.

20 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen

21 LUS = Läsutvecklingsschema, en mät- och uppföljningsmetod utarbetad av Bo Sundblad. Mätningen avser september och maj månad.

Kvalitetsredovisning

2009/2010 Arbetsplan

2010/2011 Resultatet redovisar andel

(%) elever. Resultat

RO Resultat RO

Etapp- mål

RO Resultat

RO ^Kommuntotalt Kommun etappmål

Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 2010

Kunskap - åk 3 ¹⁷ - 64,4 -- 89,4 87,2 --

Kunskap - åk 5 ¹⁸ 68,8 100,0 80,0 84,2 78,9 -- Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 2010 Kunskap - Behörig

nat.progr.åk 9 ¹⁹ 86,0 96,3 90,0 88,4 91 %

Kunskap – Minst G i

16 ämnen åk 9 ²⁰ 79,1 94,4 84,0 84,1 83 %

(19)

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg²² Egna skolan Huddinges grundskolor

Åk 3 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i skolår 3 22 29 51 521 569 1090

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

delprov i ämnesproven i skolår 3 ^54,5 ^44,8 ^49,0 ^69,5 ^61,5 ^65,3 Helhetsbedömning Sv, SvA och Ma 90,9 79,3 84,3 88,9 85,8 87,2

Åk 5 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i skolår 5 21 19 40 521 515 1036

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

delprov i ämnesproven i skolår 5 ^71,4 ^52,6 ^62,5 ^63,1 ^55,0 ^59,1 Helhetsbedömning Sv, SvA, Ma och En 85,7 78,9 82,5 82,1 75,5 78,9 Andel elever som uppnådde målen i samtliga

ämnen i skolår 5 ^76,2 ^52,6 ^65,0 ^42,8 ^35,0 ^38,9

Åk 9 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i skolår 9 ²² ²⁹ ⁵¹ ⁵¹³ ⁵⁹² ¹¹⁰⁵

Genomsnittliga meritvärdet i skolår 9 235,0 201,8 216,4 220,7 203,6 211,6 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

ämnesprov i sv/sva, en och ma i skolår 9 ^79,3 ^77,3 ^78,4 ^61,6 ^60,6 ^61,0 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i

svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik i skolår 9

86,4 89,7 88,2 87,1 89,5 88,4

Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i

minst 16 ämnen i skolår 9 ^81,8 ^82,8 ^82,4 ^84,6 ^83,6 ^84,1

Analys av måluppfyllelse inom kunskap

Alla klasser åk 1-7 lämnar rapport till rektor varje termin om elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen. Mitterminskonferenser och betyg ger information om årskurs 8 och 9.

Skolledningen har månadsvisa möten med special/sva-lärare där vi går igenom läget i

klasserna. Vi får också kopior på samtliga pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram för de elever som ej når målen.

På pedagogträffar analyseras LUS-resultaten och resultaten från de nationella proven och betygen.

Matematikdiagnoser

I år har alla klasser gjort matematikdiagnoser från boken ”Handboken”.

De har gett värdefull information om vilka områden klasserna måste arbeta mer med. Ett arbetslag skriver att ”Vi känner att vi har pratat för lite matematik och vi upplever att eleverna bara vill räkna i boken för at hinna med den”.

Flera lärare har bestämt att dela upp lektionerna i färdighetsträning respektive praktisk användning. Diagnosresultaten ska diskuteras vidare på höstens ämnesträffar.

LUS

De förra elevgrupperna hade bättre slutresultat i maj. Men läsårets elever har gjort stora framsteg: Elevgruppen i åk 3 ökade sin resultat med 31 % mellan sept-09 till maj-10, årskurs 6 med 45 % och årskurs 9 med 20 %.

Totalt är resultatet inte tillfredsställande även om ökningen varit stor under läsåret. Våra pedagoger har påtalat att våra elever läser allt mindre, aktiviteter som dataspel, chattande och tv-tittande intresserar mer. På våra pedagogträffar har detta diskuterats mycket, hur ska skolan

22 Resultaten avser läsåret 2009/2010. Resultat för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper räknas in i skolans resultat.

(20)

kunna konkurrera med dessa aktiviteter? Intensiva läsperioder både hemma och i skolan har prövats, att hitta intressant litteratur för alla elever ser vi som en stor utmaning.

Det är speciellt pojkarna som läser allt mindre. Vår lärare Lena Norelius-Fägerlund har funderat över det här i en uppsats hon skrivit under sina studier på Lärarlyftet. Hon har intervjuat två tidigare elever.

”Det som blev tydligt för mig utifrån intervjuerna är att flickan är mer nöjd, med sitt eget arbete, sina resultat och med skolan. Hon anser sig kunna påverka sitt skolarbete och hon har idéer om vad hon vill arbeta med som vuxen. Pojken tycker att han skulle kunna prestera bättre och är övertygad om att han skulle göra det om han var en flicka! Varför han tror så säger han är svårt att förklara men ’det är ganska mycket som är annorlunda’. Han tycker också att skolarbetet är tråkigare och att de inte ’hinner något’ för att de har för lite raster och pauser, det finns alltså något annat väsentligt han vill hinna men vad det är framgår inte.

Pojken kan heller inte berätta vad han tänker om framtiden, vad han ska ha sina betyg till.”

Tidigaredel

I den här analysen tar vi ej med våra KÖSU-elever. Flera av dem behöver ytterligare tid på sig för att nå målen.

Årskurs 3 LUS

Det är fortfarande 12 elever (25,5% ) av elevgruppen som inte nått LUS-punkt 15.

Trots det är det bara 2 elever som lärarna bedömt inte nått målen i svenska/sva. Många av eleverna har sva-undervisning och/eller stöd i svenska.

Noteras bör att under läsåret har 16 pedagogiska utredningar gjorts och 14 åtgärdsprogram upprättats.

Nationella prov

Flickorna lyckades totalt betydligt bättre både i matematik och i svenska.

I matematik var det svåraste delprovet en gruppuppgift om statistik. När det gäller skriftliga räknemetoder klarade sig pojkarna lite bättre.

Svenska: Det lägsta resultatet var på delprovet skriva berättande, det är pojkarna som har sämre resultat. (p 61,9, f 94,4).

I tabellen ovan ser vi att både i svenska och matematik är det stor skillnad mellan lärarnas helhetsbedömning och andelen elever uppnådde målen på samtliga delprov. Den diskrepansen ska diskuteras på höstens ämnesträffar.

Årskurs 5

I år registrerades den andel elever som uppnått målen i alla ämnen. Av 40 elever är det 20 % som inte klarade målen i matematik, följt av ämnet Idrott och Hälsa (IoH) med 17,5 %. För flickorna var det svåraste ämnet matematik, för pojkarna IoH.

Pojkarna bästa ämne var bild, slöjd och teknik.

Lärarna skriver: ”När det gäller skillnad mellan flickor och pojkar är den tydligast när man tittar på LUS-resultaten. Det är övervägande flickor som ligger på de högsta punkterna,

(21)

mellanskiktet utgörs mest av pojkar. Däremot är det inga markanta skillnader på de lägre punkterna.”

”I matematik är det både flickor och pojkar som har de bästa resultaten, dock är det i flickornas fall i större utsträckning ett resultat som grundar sig på flit och ambition. I någon mån visar sig också den bättre läsförståelsen i detta ämne. Samma sak kan man säga om engelskan.”

De nationella proven

Förra årets femmor blev alla godkända i de nationella proven. Resultatet är lägre i år och nu hade flickorna högre resultat än pojkarna i alla ämnen utom Svenska som andraspråk.

Matematik: Pojkarna fick bättre samlat resultat men ändå var helhetsbedömningen högre för flickorna. Det enda delprov flickorna var sämre på handlade om räknemetoder.

Svenska: Flickorna betydligt bättre på alla delprov. Men helhetsbedömningen för pojkar och flickor skilde sig inte så mycket åt (1,8%).

Engelska: Flickorna har bara sämre resultat än pojkarna när det gäller delprovet samtala/tala.

Helhetsbedömningarna av de nationella proven är något högre än vad som sedan blev den slutliga bedömningen av måluppfyllelsen.

Nationella prov Bedömning

Ma 85% 80%

Sv 93,3 % 87,5%

SVA 80%

Eng: 90% 87,5%

Senaredel

Vid betygsuppföljningen i januari-10 diskuterade vi problem i måluppfyllelsen i ämnena matematik och tyska i år 8-9.

Årskurs 7: Sjuornas läsning har gått framåt, man har arbetat med läsförståelse i samarbete med specialpedagog och sva-lärare. 8 elever har ännu ej nått 18a, mot 22 vid läsårets början.

12 elever har fått extra undervisning i matematik och svenska i årets sommarskola.

Årskurs 8: Vårterminens betyg visar på en tydlig skillnad jämfört med rapporterna på mitterminskonferensen, 25% av de då uteblivna betygen har blivit åtgärdade. Men det totala meritvärdet ligger bara på 177, Flickornas är betydligt bättre, de har 218 medan pojkarna 154.

Matematikbetygen har blivit bättre sedan höstbetygen men det är fortfarande 12 elever som inte klarat matematik-målet. Dessa elever har erbjudits sommarskola. 8 har deltagit.

Kemi är det ämne som har lägst måluppfyllelse (16), följt av matematik och biologi .7 elever fick ej betyg i Hem och Konsumentkunskap, det berodde på stor frånvaro.

Bild och idrott är de ämnen som har flest VG+MVG.

Lärarna ser att flera som ännu ej nått 18a på LUS-skalan har svårt med ämnen som kemi och biologi. Det handlar alltså mycket om läsförståelse.

Lärarna ska visa klassens resultat för både elever och föräldrar. Betygsresultaten är inte tillfredsställande. Dåligt intresse för skolarbete finns delvis bakom, det sociala livet utanför skolan tar stor del. Både lärare, fältsekreterare, studie- och yrkesvägledare och föräldrar försöker förändra detta.

(22)

Årskurs 9 Betyg

När nu slutbetygen är klara ser vi att meritvärdet är lägre än förra årets nior. Trots det skriver lärarna att ” resultaten överstiger våra förväntningar”. I åttan oroade man sig mycket över dessa elevers bristande skolintresse.

Flickorna har betydligt högre meritvärde men om man ser till antalet behöriga till nationella program så är pojkarnas värde högre än flickornas.

I nästan alla ämnen är betygsresultaten bättre än höstterminens: ett gott exempel är matematik där 12 elever ej hade godkänt på hösten, på våren var det 4 (3 flickor). Engelska har fått sämre resultat, 3 elever fick ej godkänt slutbetyg. Här har resultat av nationella prov och stor

frånvaro påverkat.

De högsta betygen (VG+MVG i de ämnen alla läser) har getts i Idrott och hälsa, följt av engelska och bild. Matematik verkar vara svårast att få höga betyg i.

Pojkarnas högsta betyg finns i engelska, följt av Idrott och hälsa. Lägst är matematik.

Flickornas högsta betyg är Bild, följt av Idrott och hälsa. Lägst matematik.

Vår förklaring till detta är att våra två idrottsprofiler innebandy och basket, attraherar duktiga idrottare som får höga betyg. Övriga resultat ska vi analysera vidare på höstens ämnesträffar.

Nationella prov

I år fick niorna för första gången göra nationella prov i kemi. Det vara bara två elever som inte klarade proven, i betygen är det en av dessa elever som ej blev godkända. På

höstterminen var det 8 elever som ej fick betyg i ämnet.

Övriga betyg (svenska, matematik och engelska) motsvarar i stort sett resultaten på de nationella proven.

LUS

Så många som 18 elever har ej uppnått LUS-punkt 18b men klarar sig trots det i både svenska och de flesta andra ämnena.

Praktiskt-estetiska ämnen

Lärarna har gemensamt diskuterat de elever i årskurserna 3-9 som haft svårt att uppnå målen.

Man har satt in extralektioner och haft familjesamtal för att hjälpa dem. De elever som kvarstår har för låg närvaro och/eller har inte klarat av simningen för idrottens del.

En åtgärd kommande år är att erbjuda mellanstadieelever simskola. Ett erbjudande om detta har skickats ut till 25 elever.

Utveckling och lärande - huvudprocess

Mål VP 2009/VP 2010:

- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling

- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet

- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö

- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer

(23)

- Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling

• Öka andelen positiva svar i enkäterna

• Fortsätta ha mycket rörelse under fritidstiden och skoldagen

• Förändra ANT-undervisningen

• Fortsätta arbeta med arbetsron

• Högre svarsfrekvens på föräldraenkäterna (gäller övergång förskola-förskoleklass)

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Lärande 7,6 7,7 8,0 9,1 7,8 7,3

Folkhälsa 7,7 -- 7,9 8,9 7,5 7,4

Skola och omvärlden (personal) -- -- -- --

Lärande 7,6 7,7 7,7 8,3 6,5 8,1

Folkhälsa 7,7 -- 7,1 8,2 5,5 7,5

Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) x -- 6,3 -- -- 7,4

Skola och omvärlden (personal) -- -- 5,2 8 2

Lärande 6,5 6,6 6,4 7,3 5,5 6,6

Folkhälsa 6,4 -- 6,1 7,2 5,4 6,1

Skola och omvärlden (personal) -- -- 4,4 4,4 4,4

Åtgärdsprogram - stödprocess

Mål VP 2009/VP2010:

- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.

• Öka andelen positiva svar i enkäterna

Under våren-09 deltog en grupp lärare och skolledningen i en fortbildning i att skriva pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Detta läsår har denna ”pilotgrupp” ordnat workshops och möten för alla skolans pedagoger. Resultatet är att totalt 82 åtgärdsprogram har skrivits, de flesta i årskurserna 1-3. (Se sammanställning bilaga 7).

Det har handlat om både enkla program (som rört ett ämne eller ett delmål) men också flera omfattande program. En del har också handlat om sociala mål.

Föräldrarna har till största delen varit positiva till arbetssättet.

Skolan har inte gjort en samlad utvärdering av resultaten av åtgärdsprogrammen. En klass har dock berättat att av 12 program har 9 kunnat avslutas.