I det fall järnvägsplanen inte fastställs eller att projektet av andra skäl inte blir av k an antas att pendeltågstrafiken bedrivs med
fullängdståg men att såväl trafikering som bana i övrigt ser ut som i dagsläget. Förändringen till längre tåg skulle ge marginella
förändringar av dagens bullersituation eftersom tågens förbättrade bulleregenskaper kan antas ungefärligen uppväga förhållandet att långa tåg ger upphov till mer buller. Trafikbullersituation kan m.a.o.
i princip förväntas kvarstå, med överskridanden av bullerriktvärden för flera bostadsfastigheter. För de mest utsatta fastigheterna kan dock antas att bullerskyddsåtgärder skulle vidtas inom ramen för det nationella bullersaneringsprogram som Trafikverket har i uppdrag att genomföra.
För övriga miljöaspekter kan inte förväntas att nollalternativet skulle ge upphov till någon miljöpåverkan som i nämnvärd omfattning avviker från dagens situation.
30(51)
6 SAMRÅD
SAMR ÅD I TIDIGARE PL ANERINGSSKEDE
Under förstudien har samråd hållits med allmänheten vid två tillfällen. Förstudien omfattade hela sträckan Nynäshamn – Västerhaninge. M ötena ägde rum den 26 och 27 augusti 2002. Ett samrådsmöte har även hållits med representanter för myndigheter, kommuner och föreningar, den 28 augusti 2002. Synpunkter som framfördes berörde i huvudsak:
M öjligheten att trafikera banan med godståg Planskilda plattformsförbindelser
M iljöintressen längs med banan
Anslutning till Nynäshamns järnvägsmuseum Bullerproblem från befintliga uppställningsspår i
Västerhaninge
Förstudien sändes på remiss till berörda myndigheter och intressen-ter mellan 2003-07-02 och 2003-09-19. I de yttranden som lämnats framkom bl.a. önskemål om kortare restider och ökad komfort. Flera instanser förordar dubbelspår på hela sträckan. AB Stockholms lokaltrafik (SL) ansåg att följande krävs för att förbättra banan:
Kapacitetsstark och driftssäker elförsörjning Långa plattformar
Dubbelspårssträckor för flexibla tågmöten Höjd hastighet på banan
För godstrafiken lyftes planerna på en hamn i Norvik fr am. Flera remissinstanser efterlyste möjlighet att transportera gods på banan.
SAMR ÅD UNDER JÄRNVÄGSPL ANENS FR AMTAGANDE Samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken hölls med Länsstyrelsen i Stockholms län den 26 april 2010. Särskilda samrådsmöten har också hållits med Nynäshamns kommun den 6 januari och med SL den 3 februari. Ett gemensamt samrådsmöte hölls med de båda parterna hölls den 15 april. Dessutom har samråd genomförts med Nynäshamns bostäder den 11 mars, med Haninge kommun den 27 april, med Nynäshamns järnvägsmuseum den 11 maj samt med Omniagruppen den 12 maj.
Samrådsmöten med allmänheten, berörda fastighetsägare och
sakägare och intresseorganisationer har hållits vid två tillfällen: Dels ett möte den 10 mars för boende på Villagatan och dels ett öppet möte för den bredare allmänheten den 10 maj.
Utöver samrådsmöten har samråd också genomförts med hjälp av remiss. M iljökonsekvensbeskrivningen har tillsammans med förslaget till arbetsplan remitterats till berörda myndigheter, organisationer och sakägare.
De miljöfrågor som särskilt kommenterats under samråden är buller, olika riskfrågor och grundvatten. Även frågan om eventuella
naturvärden har lyfts.
Som ett resultat av inkomna synpunkter har den underliggande riskutredningen reviderats och en översiktlig bedömning av naturvärden har genomförts. Därutöver har de gjorda bullerberäkningarna förfinats och vissa av de föreslagna
bullerskyddsåtgärderna har därefter anpassats i läge, respektive i höjd.
31(51)
7 REFERENSER
SKRIFTLIGA KÄLLOR
Den goda staden, Nynäshamns kommun, Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, antagen av kommunfullmäktige den 15 september 2004.
Förstudie Nynäsbanan - Kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, Banverket, BRÖT PM 25/2004 Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, 2005-06-14, KTH
Länsstyrelsen i Stockholms län, Beslut - Byggnadsminnesförklaring, 1999-06-07, Dnr 2031-93-22650.
Länsstyrelsen i Stockholms län, Koldioxidutsläpp i Stockholms län 1990 – 2004, Faktablad februari 2007.
M iljöbarometern, Stockholms miljöprogram 2002-2006, Stockholms stad.
M odell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Sven Fredén, Banverket Borlänge, 2001.
M ål för framtidens resor och transporter. Prop. 2008/09:93.
Nynäsbanan, Landgren, Johansson och Hammar, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 64, 1996.
Obehörigt spårbeträdande inom Östra banregionen, Banverket, juni 2006.
PM Naturvärde vid Nynäsgårds station, WSP Environmental 2010-06-08.
PM Risk – utbyggnad till mötesspår i Nynäsgård, WSP 2009-10-21.
Tekniska riktlinjer, Nynäsbanan, sträcka Nynäsgård, Banverket, 2009-09-21.
Värdering av risk, Räddningsverket Karlstad, 1997
Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys – naturolyckor, SGI 2009-09-10
Översiktsplan för Nynäshamns kommun, antagen av kommunfullmäktige i juni 1991.
Översiktsplan för Nynäshamns kommun 2010, Samrådshandling.
DIGITALA KÄLLOR
Banverkets hemsida, www.banverket.se, hämtat den 8 oktober 2009.
Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se
Stockholms Lokaltrafiks hemsida, www.sl.se, hämtat den 8 oktober 2009.
FOTON
Följande foton i rapporten har rapportförfattarna fått tillstånd att använda av Föreningen Nynäshamns Järnvägsmuseums (NJM ):
Figur 20 Nynäsgårds stationshus byggdes 1932 (foto från NJM)
Figur 21 Nynäsgårds stationshus 1973, vy söderut (foto Conny Sernfalk, NJM) Figur 22 På högersida i bilden ses Kullsta banvaktstuga, fotot är taget från nuvarande broläge vid Nynäsgård med vy norrut (foto från NJM).
32(51)
8 BILAGOR
BILAGA 1 LJUDNIVÅKARTOR Dagens ekvivalentnivåer figur 20 Dagens ekvivalentnivåer figur 21 Dagens maximalnivåer figur 22 Dagens maximalnivåer figur 23
Framtida situation, ekvivalentnivåer med bullerskyddsskärm figur 24 Framtida situation, ekvivalentnivåer med bullerskyddsskärm figur 25 Framtida situation, maximalnivåer med bullerskyddsskärm figur 26 Framtida situation, maximalnivåer med bullerskyddsskärm figur 27 BILAGA 2 TIDIGARE UTREDNINGAR
BILAGA 3 SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL BILAGA 4 TR ANSPORTPOLITISKA DELMÅLEN BILAGA 5 MILJÖKVALITETSNORMER
BILAGA 6 HÄNSYNSREGLERNA
BILAGA 7 TILLFÄLLIGT NYTTJANDE AV MARK
33(51)
BILAGA 1 LJUDNIVÅKARTOR
34(51)
Figur 23 Dagens ekvivalentnivåer
35(51)
Figur 24 Dagens ekvivalentnivåer
36(51)
Figur 25 Dagens maximalnivåer
37(51)
Figur 26 Dagens maximalnivåer
38(51)
Figur 27 Framtida situation ekvivalentnivåer med bullerskyddsskärm
39(51)
Figur 28 Framtida situation ekvivalentnivåer med bullerskyddsskärm
40(51)
Figur 29 Framtida situation maximalnivåer med bullerskyddsskärm
41(51)
Figur 30 Framtida situation maximalnivåer med bullerskyddsskärm
42(51)
BILAGA 2 TIDIGARE UTREDNINGAR
Följande utredningar har föregått systemhandlingen för projektet:
Nynäsbanan delen Nynäshamn – Västerhaninge, fördjupad idéstudie, SL 2002
Nynäsbanan, 30-minuters trafik till Nynäshamn, SL 2002 Buller- och vibrationsutredning Nynäsbanan söder om
Västerhaninge inom Haninge kommun, Banverket Östra Banregionen 2001
Buller- och vibrationsutredning Nynäsbanan söder om Västerhaninge inom Nynäshamns kommun, Banverket Östra Banregionen 2001
Idéstudie utökad kapacitet på Nynäsbanan Västerhaninge - Nynäshamn, BRÖT PM Banverket Östra Banregionen 2000 Nynäsbanan i framtiden, Nynäsbanans roll i det framtida
järnvägsnätet i M älardalen, TRANSEK på uppdrag av Nynäshamns kommun 1995
Förstudie Nynäsbanan, kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, Slutrapport Oktober 2004.
Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, Slutrapport Oktober 2004.
Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, 2005-06-14, KTH
PM Plattformsförlängning Västerhaninge-Nynäshamn, inkl kalkyl, ej färdigställd, kommer att ingå i systemkrav, BRÖT Spårteknisk förstudie plattformsförlängningar Nynäshamn -
Västerhaninge, 2006-03-31, WSP
43(51)
BILAGA 3 SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL
BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
”Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.
M ålet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås.”
Frisk luft
”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”
Bara naturlig försurning
”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.”
Giftfri miljö
”M iljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.”
SÄKER STR ÅL MILJÖ
”M änniskors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.”
Ingen övergödning
”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.”
Levande sjöar och vattendrag
”Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig
produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”
Grundvatten av god kvalitet
”Grundvattnet skall ge en säker o ch hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.”
Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
44(51)
Levande skogar
”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden b evaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”
Ett rikt odlingslandskap
”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”
God bebyggd miljö
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”
Ett rikt växt- och djurliv
”Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas.
Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. M änniskor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”
45(51)
BILAGA 4 TRANSPORTPOLIT ISKA DELMÅL
FUNKT IONSMÅL - TILLGÄNGLIGHET
Definitionen av funktionsmålet för tillgänglighet är följande:
”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.”
För att uppfylla funktionsmålet för tillgänglighet bör följande preciseringar gälla:
M edborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.
Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.
Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.
Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.
Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar.
Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
HÄNSYNSMÅL – SÄKERHET
Definitionen av hänsynsmålet för säkerhet är följande:
”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.”
För att uppfylla hänsynsmålet för säkerhet bör följande preciseringar gälla:
Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.
Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020.
Antalet omkomna och allvarligt skadade inom
järnvägstransport området och luftfartsområdet minskar fortlöpande.
Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila
bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.
Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.
46(51)
BILAGA 5 MILJÖKVALITETSNORMER
M iljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Normer kan meddelas av regeringen i
förebyggande syfte, för att skydda människors hälsa eller miljön eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. Normerna kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av
miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika EG-direktiv.
För närvarande finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer fyra förordningar:
FÖRORDNINGEN (2001:527) OM MILJÖKVALITETSNORMER FÖR UTOMHUSLUFT.
I förordningen finns gränsvärden för vissa ämnen som inte får överstigas efter vissa tidpunkter. Förordningen innehåller också bestämmelser om toleransmarginaler för vissa ämnen,
målsättningsnormer som innebär att värden inte bör överträdas samt tröskelvärden.
FÖRORDNINGEN (2004:675) OM OMGIVNINGSBULLER
Enligt förordningen om omgivningsbuller är miljökvalitetsnormen att genom kartläggning och upprättande av åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Någon egentlig nivå för störningar har inte definierats.
FÖRORDNINGEN (2001:554) OM MILJÖKVALITETSNORMER FÖR FISK- OCH MUSSELVATTEN
I förordningen finns miljökvalitetsnormer som anger dels värden som inte får överskridas eller underskridas annat än i viss angiven utsträckning och som definieras som gränsvärden, dels värden som ska eftersträvas och som definieras som riktvärden. M iljökvalitets-normerna rör halter av vissa ämnen men även temperatur och pH-värden. För musselvatten finns också normer om t.ex. vattnets färgämnen och salthalt.
FÖRORDNINGEN (2004:660) OM FÖRVALTNING AV KVALITETEN PÅ VATTENMILJÖN.
Enligt vattenförvaltningsförordningen är de övergripande
miljökvalitetsnormerna ett generellt krav om att tillståndet inte får försämras och att ytvatten ska uppnå god ytvattenstatus, att
konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk p otential och god kemisk y tvattenstatus samt att grundvatten ska uppnå god grundvattenstatus, allt senast 2015.
Vattenmyndigheterna har enligt vattenförvaltningsförordningen fastställt kvalitetskrav ilandets fem vattendistrikt enligt de föreskrifter om bedömnings grunder som Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning meddelat. Kraven har utformats så att de övergripande miljökvalitetsnormerna uppfyll i distriktens olika vattenförekomster senast 2015. Vattenmyndigheternas kvalitetskrav är på så sätt de miljökvalitetsnormer som ska gälla i distrikten för olika vattenförekomster.
47(51)
BILAGA 6 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, M.M. 2 KAP. MILJÖBALKEN
TILLÄMPNING OCH BEVISBÖRDA
1 § När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön.
I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet.
HÄNSYNSREGLER
2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till
verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig
verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
4 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller
organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014).
5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas.
VAL AV PLATS
6 § För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter enligt 9 kap. 6 § , 11 kap. 9 a § och 12 kap. 6 § skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden.
Ett t illstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Små
avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2006:1014).
RIMLIGHETSAVVÄGNING
7 § Kraven i 2-5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverk-samhet eller om en åtgärd behövs för totalförsvaret, skall även detta förhållande beaktas vid avvägningen.
Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitets-norm enligt 5 kap. åsidosätts. Lag (2006:1014).
ANSVAR FÖR SKADAD MILJÖ
8 § Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den
omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma.
48(51)
BILAGA 7 TILLFÄLLIGT NYTTJANDE AV MARK
Figur 31Teckenförklaring till figur 32, figur 33 och figur 34
49(51)
Figur 32 Planritning för sträckan km 2+500 till 3+000 (2010-08-23)
50(51)
Figur 33 Planritning för sträckan km 3+000 till 3+500 (2010-08-23)
51(51)
Figur 34 Planritning för sträckan km 3+500 till 4+000 (2010-08-23)