För och nackdelar med öppna program

En stor nackdel men också fördel som Nejdeby (2005) nämner är att öppen program- vara skapar oberoende som leder till större frihet men samtidigt mindre trygghet. Kihlström & Kihlström (2002) anger att risker medföljer vid inköp av proprietär programvara, och ger som exempel leverantörer som går i konkurs eller byter inrikt- ning. Detta resulterar i att kunden blir utan uppgraderingar eller modifieringar av

programvaran som tidigare anskaffats. Med andra ord skapas ett beroende av leveran- tören. Öppen programvara är en försäkring mot leverantörsbortfall och skapar ett oberoende, då förändringar och uppgraderingar kan göras vid behov, eftersom koden är tillgänglig för användaren (Kihlström & Kihlström, 2002).Vi anser dock att detta kan diskuteras, eftersom ett proprietärt alternativ samtidigt ger trygghet i form av den support som ofta kommer med inköpet av produkten, medan öppna produkter lägger över hela ansvaret på användaren.

Det finns en nackdel som Henriksson (2005) påpekar med öppen programvara och det är avsaknaden av applikationer som motsvarar de proprietära alternativen vilka finns på marknaden idag. Detta leder till att det blir svårt att använda öppen pro- gramvara fullt ut. Henriksson (2005) anser dock att öppen programvara har många fördelar, men att tekniken idag inte är tillräckligt mogen för ett mer omfattande an- vändande inom organisationen. Några nackdelar Bengtsson (2005) anser finns med öppen programvara är till exempel att det saknas viss kompetens på området och att det inte finns en tydlig supportfunktion, men han påpekar att detta successivt håller på att förändras. Kihlström & Kihlström (2002) menar också att det fortfarande finns svårigheter med att få tag i personal med rätt kunskaper för en del specifika öppna program. Orsaken till detta är att antalet leverantörer som håller i utbildningar vad gäller installation, konfiguration och användning av dessa system, ännu är begränsat. På samma sätt är tillgången till support och garantiavtal från leverantörer avsevärt li- ten (Kihlström & Kihlström, 2002).Vi anser att läroanstalterna bör ha en större roll vad gäller utbildning i öppna program, för att öka kompetensen inom området. Ge- nom att göra detta kanske intresset för denna typ av programvara skulle växa inom både skolväsende och näringsliv. Följaktligen skulle det troligtvis också underlätta för företagen att finna kompetent personal.

Bengtsson (2005) anger också att öppen programvara är svårt att använda för den oer- farne. Detta problem beskriver även Nejdeby (2005) som förklarar att förutsättning- arna för användandet av öppen programvara givetvis har förändrats över tiden, men att utvecklingen av den typen av programvara alltjämt sker av unga killar, tekniker. Detta leder till problem då programmen ska lanseras för ”vanliga” användare, som kräver användarvänliga program. Broersma (2002) påpekar också detta problem, och anger att det beror på de svårigheter som finns med att göra storskaliga användartest för att förbättra användarvänligheten, så länge det inte är ett kommersiellt bolag med stora resurser. Vi tror att sanningen ligger någonstans mitt i mellan, det beror säkert på avsaknad av storskaliga användartester till viss del, men också att ett stort antal mindre projekt är för teknikstyrda, då det ofta utvecklas av tekniker allena.

Fördelar med öppen programvara enligt Bengtsson (2005) är att den är mycket säker- hetsmedveten, och installationer och uppdateringar som tidigare har varit krångligt är mycket enklare utformade i nyare distributioner. Vad gäller säkerhetsaspekten av öp- pen programvara förklarar Kihlström & Kihlström (2002) att säkerheten och kvalite- ten höjs på öppna programvaror delvis för att utvecklare har möjligheter till att mo- difiera programmet och återanvända källkod från tidigare öppenkällkodsprojekt, men också för att kodgranskning sker kostnadsfritt av andra programmerare än de som varit med och utvecklat källkoden. Detta leder i sin tur till att fel både kan hittas och åtgärdas snabbare. Kihlström & Kihlström (2002) anger att en del påstår att öppen

programvara har sämre säkerhet än proprietär, men hävdar att detta är oftast osan- ningar. De anser att det självklart kan det finnas brister i säkerheten, men dessa är dock inte mer omfattande än de brister som finns i programvaror som är proprietära. Fel i säkerheten hos öppna programvaror brukar dessutom korrigeras mycket snab- bare (Kihlström & Kihlström, 2002). Beträffande säkerheten anger Henriksson (2005) att skillnaderna är marginella vid jämförelse av öppen och proprietär programvara. Den allmänna uppfattningen är att öppna program är bättre ur ett säkerhetsperspek- tiv, men Henriksson (2005) påstår att detta beror på att proprietära produkter oftare blir utsatta för attacker än öppen programvara. Det finns delade åsikter beträffande säkerheten hos öppna respektive proprietära programvaror och vi anser att det är svårt att dra någon generell slutsats vad gäller säkerheten hos en typ av programvara då den är helt beroende av vilken specifik produkt som nyttjas.

En nackdel med öppen programvara är kompatibilitet, som Yngvesson (2005) påpe- kar i ett exempel med Linux. Han förklarar att ett byte av plattform från Windows till Linux inte skulle fungera eftersom att Linux inte är kompatibelt med högskolans många program, till exempel LADOK (Lokalt ADB-baserat studieDOKumentationssy-

stem). Generellt skulle också ett byte av plattform öka kostnaderna tror Yngvesson

(2005).

Den största nackdelen enligt Kihlström & Kihlström (2002) med öppen programvara är bristen på tillförlitlig dokumentation, vilket kan leda till beroende av nyckelperso- ner inom verksamheten. Dokumentation kan vara svår att organisera och underhålla då arbetet kan ske distribuerat globalt, vilket kan leda till inaktuell dokumentation. Krav på användning av metoder och modeller, kravspecifikationer eller systemdo- kumentation vid utvecklandet finns inte, vilket också resulterar i att tillförlitligheten för arbetet minskar. Nyckelpersonsberoende är både positivt och negativt enligt Henriksson (2005) då han menar att de flesta personer i dagsläget är nyckelpersoner på ett eller annat sätt. Det är svårt att förlora nyckelpersoner eftersom de besitter en hel del kunskap, men å andra sidan är det en värdefull tillgång att ha dessa nyckelper- soner inom sin egen organisation.