Nackdelarna med dokumentationsarbete

Pedagogerna var först eniga om att dokumentationsarbetet inte hade nackdelar, utan det var bara positivt men så småningom visar det sig att dokumentationsarbetet har nackdelar och komplikationer. Bland annat finns det tekniska komplikationerna, valmöjligheterna kan bli för stora, fokusen läggs fel och arbetet blir tidskrävande. Eva pratar i intervjun om Ipaden och att hon finner det svårt och jobbigt att dokumentera med den men att arbetslaget ska lära sig att jobba med Ipaden. Kommunen har bestämt att det är det tekniska hjälpmedlet förskolorna ska arbeta med. Förmodligen kommer rädslan från osäkerheten och ovanan att använda sig av tekniska redskap. Wehner Godée (2010) skriver om dokumentationens nackdelar och menar att det är viktigt att bli bekväm med användandet av kameror, videokamera och liknande för att optimalt användning och precis som Maria och Mia säger i studien så känner de sig bekväma med Ipads och tycker det har underlättat deras arbete enormt och de slipper massa pappersarbete som dokumentationsarbete krävde innan. Åldersskillnaden kan vara en anledning till att Evas åsikt skiljer sig från Marias och Mias angående användandet av tekniska hjälpmedel, då de är yngre än Eva och på så vis möjligtvis känner sig mer bekväma och vana vid att hantera tekniska hjälpmedel.

Flera av pedagogerna talar om valmöjligheterna och förändringarna som skett under tiden med dokumentationsarbetet och de berättar om hur de i början fick välja vilka redskap de skulle arbeta med för risken var annars att det blev kaos som Lotta uttryckte sig. Lenz Taguchi och Åberg (2005) talar om samma erfarenheter när de påbörjade sitt dokumentationsarbete, de fann det svårt att välja vad som skulle dokumenteras och menar att pedagoger måste bli medvetna vad de vill förstå med hjälp av dokumentationen innan de börjar dokumentera.

Studien gav mig svar på min frågeställning gällande pedagogisk dokumentations nackdelar och hur förskolorna i studien disponerar tiden med dokumentationsarbetet. Nackdelarna med dokumentationsarbete är att det tar tid och som litteraturen säger ska det ses som ett arbetssätt, det ska inte bli ännu en uppgift som ska göras utan det måste ersätta något annat, risken att kvaliteten blir mindre bra är stor annars. Det framstår som viktigt att ha ett välfungerande arbetslag som ger varandra utrymme samt vill utföra reflektioner och diskussioner med barn och kollegor. Utifrån vad jag läst om pedagogisk dokumentation så är tolkningar från pedagogerna snarlika vilket tyder på engagemang och vilja att få det att bli ett bra och användbart arbetssätt. Även om nackdelar finns i dokumentationsarbete så ser jag inte det som ett hinder för förskolorna i studien eftersom de är så eniga om hur bra arbetssättet med dokumentations är och hur positiva de inför arbetssättet lyser igenom under intervjuerna.

7.2.2 Att bli dokumenterad

Förskolan är till för barnen och de ska vara delaktiga i verksamheten och därför är deras medgivande gällande dokumentation högst väsentligt. Därför valde jag att belysa ämnet i mina frågeställningar och pedagogerna i studien gav mig oväntade svar, vilket kan bero på deras tolkning av frågan. Endast Maria responderade med att svara att de inte frågat barnen huruvida de känner när pedagogerna blir filmar eller att deras teckningar finns på väggarna men Maria tycker det är en god tanke som borde genomföras. Både Skolverket (2012) och Svenning (2009) menar att pedagogerna måste acceptera barnens viljor att bli dokumenterade och de har rätten att inte behöva medverka. Även här tolkar jag det som att läroplanen försvårar de etiska aspekter och pedagoger känner sig tvingade att filma och fotografera eftersom styrdokumenten säger att de måste dokumentera och följa upp varje barn. Det kan leda till att pedagoger inte vågar eller vill ta diskussioner med barnen med risk för att de inte kommer vilja medverka och det kan leda till komplikationer och försvårande av påvisning för

barnens utveckling och lärande om de mot förmodan vägrar att bli dokumenterade. Samtidigt anser jag att det krävs ständiga diskussioner om hur bilder kan tolkas, det är högst troligt att pedagoger och föräldrar har olika tolkningar gällande vad deras barn gör på en bild. Det är av den anledningen som Eva ställer sig skeptisk mot användandet av pluttra, risken att bilden misstolkas.

7.3 Slutsats

Intervjuerna och resultaten har gett svar på syftet med studien samt frågeställningarna. Frågeställningen gällande tolkningen av pedagogisk dokumentation visade det sig inte ha några större skillnader enligt de svar som pedagogerna angav. Synliggörande av barnens lärandeprocesser samt reflektionsverktyg var benämningar i pedagogernas förklaringar. Speciellt barnens lärande och hur viktigt det är att synliggöras tyder på att läroplanen har en central del i dokumentationsarbetet. Pedagogernas arbetssätt gällande hur de reflekterar var lika då de tog upp hur viktigt det är med diskussioner i arbetslaget och använda sig av till exempel reflektionsprotokoll. Dock fanns det skillnader i hur dokumentationsarbetet syntes ute i verksamheten. Till exempel användes pärmar, blogg, pd-vägg, Ipads, kamera, videokamera, vilket tyder att dokumentationsarbete kan vara varierande och det finns inga rätt eller fel beroende på vilket material eller hjälpmedel man använder sig av. Det mest essentiella är hur det används och att verksamheten och barnens utveckling drivs framåt.

Etiska aspekter och barnens uppfattningar är något pedagogerna endast kunde ana eller alternativt tolkat utifrån hur barnen beter sig gentemot dokumenterande. Frågeställningen om hur barnen uppfattar dokumentationsarbete kom till under studiens gång, det var inget jag tänkt fokusera på men under första intervjuns gång började jag fundera på barns perspektiv och barnsperspektiv. Det vill säga att det borde vara grundläggande ur etiskt aspekt att tänka ur båda perspektiven, det vill säga barnets perspektiv som är barnets egna berättelser och tolkningar. Barnperspektivet är en analys av barnets perspektiv och vuxna sätter sig in barnets situation för att verka för barnets bästa. Pedagogerna i studien poängterar att respekt gentemot barnens viljor är såklart något att ta hänsyn till och acceptera deras önskan att inte medverka, även om syftet inte är att filma eller fota just ett enskilt barn.

Syftet med studien var även att se hur dokumentationsarbetet kunde uppfattas som negativt och tidskrävande från ett arbete som redan präglas av många uppgifter. Men trots de

nackdelar som pedagogerna ansågs finnas uppfattas ändå de positiva delarna med dokumentationsarbetet överväga det som komplicerar. Nackdelarna kändes inte som anledningar att vilja upphöra dokumentationsarbete utan snarare att det ses som en utmaning och de är medvetna om att krävs tid för att få det fungerande samt erfordras ett välfungerande arbetslag som är bra på att kommunicera.

8. Sammanfattning

Mitt syfte med studien var att få begreppet pedagogisk dokumentation tolkad av olika pedagoger då dokumentation ingår i förskolans kvalitetsarbete enligt läroplanen. Samt ville jag få reda hur pedagogerna tolkade barnens uppfattning om dokumentationsarbetet och om det finns några nackdelar med arbetssättet.

Pedagogisk dokumentations teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som är Vygotskijs teori angående hur barn lär sig i samverkan med andra. Detta blir synligt i pedagogisk dokumentation då syftet är att reflektera kring barnens lärande och utveckling samt göra det synliggjort. Pedagogerna ska också dokumentera och reflektera verksamheten för att ge gynnsamma förutsättningar för barnen och deras utveckling. Samtliga litteratörer är eniga om att det krävs reflektion för att dokumentationen skall bli pedagogisk och reflektionen ska bidra till en utveckling hos verksamheten, barnen och pedagogerna. Dock visar resultatet att på någon förskola kommer verksamhetsutveckling i skymundan för synliggörandet av barnens lärande trots att läroplanen poängterar att verksamhetsutveckling är en del av kvalitetsarbetet. Etiska aspekter och nackdelar finnas i dokumentationsarbetet men samtliga pedagoger anser att nackdelarna är överkomliga och de positiva aspekterna och fördelarna som dokumentationsarbetet leder till är övervägande. Etiska aspekter bör betänkas av pedagoger för att skydda barnens integritet samt visa respekt och hänsyn till deras vilja.

Resultaten i studien är baserade på intervjuerna jag genomförde med fem olika pedagoger och kategorierna är valda utefter frågeställningarna. Kategorierna är barns lärande, som bland annat rör sig om det sociokulturella perspektivet, att bli dokumenterad, som handlar om de etiska aspekterna och sista kategorin är nackdelarna med dokumentationsarbetet. I analysdelen har jag tagit resultaten och kopplat ihop med litteraturen för att styrka eller säga emot pedagogernas svar och i diskussionsdelen har knutit ihop resultat, analys samt mina egna tolkningar. Slutsatsen visade på likheter gällande synliggörandet av barnens lärande och betydelsen av reflektionstid men även olikheter om verksamhetsutvecklingen. Etiska aspekter var en besvärligare fråga med olika tolkningar men samtliga pedagoger påpekade att det var viktigt att visa respekt för de barn som inte vill bli dokumenterade och tanken med att exempelvis fota ska visa på händelsen och inte enskilda barn. Nackdelarna visade sig finnas men var inget pedagogerna ansågs förstöra eller försvåra dokumentationsarbetet utan att de positiva aspekter som arbetssättet ger är viktigare.