A NALYS AV EKONOMISKA TEORIER - Vad påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4?: En studie s

7. ANALYS

7.3 A NALYS AV EKONOMISKA TEORIER

7.3.1 Porters femkraftsmodell

Ett sätt att analysera revisionsbranschens lönsamhet är med Porters femkraftsmodell. De fem krafterna utgörs av kundens förhandlingsstyrka, leverantörens förhandlingsstyrka, hot från potentiella substitut, etablering av nya konkurrenter samt konkurrens bland existerande parter (Crain, 2010, s. 36). Om företagsledningen är medveten om den starkaste av dessa krafter, är det möjligt att identifiera de faktorerna som påverkar företaget och branschens lönsamhet. Teorin om Porters femkraftsmodell har varit tillämplig för att studera vad som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten, genom att skapa en uppfattning om dess lönsamhet.

Teorin utgör således grunden för studiens beroende variabel, efterfrågan på revision av non-Big 4.

Crain (2010, s. 38) menar att kundens förhandlingsstyrka bland annat utgörs av dess priskänslighet. En av anledningarna till att revisionsplikten avskaffades år 2010 var att minska kostnaden för mindre aktiebolag (Riksrevisionen, 2017). Detta kan ses som en indikation på att revision för mindre bolag är för dyrt. På grund av detta kan revisionsbranschens lönsamhet påverkas i form av minskad efterfrågan. Leverantörernas förhandlingsstyrka utgörs av revisorernas goda kunskap inom arbetsområdet. Då det visat sig att efterfrågan på revision minskat sedan avskaffandet av revisionsplikten finns det en risk att revisorernas förhandlingsstyrka reduceras. Hot från potentiella substitut utgörs av kraften att kunden väljer andra alternativ än den specifika produkten eller servicen som företaget erbjuder (Crain, 2010, s. 39). Företag kan anlita en auktoriserad redovisningskonsult framför en revisor för hjälp med bokföringen eller annan typ av rådgivning (Svenska Standardbolag, 2017). Etablering av nya konkurrenter är något som, enligt Crain (2010, s. 38), ökat de senaste åren. Konkurrens mellan professionen påverkas dock av att efterfrågan på revision minskat. En förklaring till att antalet auktoriserade

Kristofersson & Lindström 48 revisorer minskat i Sverige kan vara att mindre företag väljer bort revision. Konkurrens bland existerande parter utgörs bland annat av den konkurrens som finns mellan Big 4 och non-Big 4. Non-Big 4 kan därmed riskera att konkurreras ut av Big 4.

De krafter som enligt Porters femkraftsmodell, främst ansetts påverka non-Big 4 är kundens priskänslighet, hot från potentiella substitut samt konkurrens bland existerande parter. Studien ämnade visa att företag med hög kassalikviditet efterfrågar revision av non-Big 4 i högre utsträckning än företag med låg kassalikviditet. Efter avskaffandet av revisionsplikten fick mindre företag möjligheten att minska kostnader genom att avstå från revision. Studien antog att företag med låg kassalikviditet har ett större behov av denna kostnadsbesparing. Detta var i enlighet med Crain (2010, s. 38) som menar att kundens förhandlingsstyrka påverkas av företagets priskänslighet och strävan efter att reducera sina kostnader. Om företag med låg kassalikviditet inte lyckas förhandla fram ett önskvärt pris kan det leda till att de undviker att köpa tjänsten. Eftersom studien inte kunnat bevisa att efterfrågan på revision av non-Big 4 ökar bland företag med hög kassalikviditet, kan det inte bekräftats att företag väljer bort revision på grund av kostnadsbesparingar. Detta kan förklaras i enlighet med Crain (2010, s. 38) som menar att kundens förhandlingsstyrka minskar då de är i behov av högt specialiserad kunskap eller komplexa värderingar. En förklaring till studiens resultat kan därmed vara att företag med låg kassalikviditet anser att nyttan med revision överstiger kostnaden. Hot från potentiella substitut utgörs bland annat av valet att välja bort revision medan konkurrens bland existerande parter utgörs av valet att revideras av Big 4. Då studien dels visat på att efterfrågan på revision minskat samt att Big 4 lyckats behålla fler klienter sedan reformen, tyder resultatet på att dessa krafter påverkat efterfrågan på revision av non-Big 4. Detta är dock inte signifikant bevisat.

Nedan följer en analys av de oberoende variabler som antas påverka den beroende variabeln samt de teorier som ligger bakom dessa antaganden.

7.3.2 Utbud och efterfrågan

Priset på en vara bestäms av både dess utbud och efterfrågan. Enligt teorin antas utbudskurvan och efterfrågekurvan mötas i en jämvikt där priset på en vara är detsamma som dess värde (Gale, 1955, s. 155). Sedan avskaffandet av revisionsplikten har efterfrågan på revision minskat vilket kan bero på olika faktorer. För att studera vad som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 har Kassalikviditet använts som skattning av den oberoende variabeln Pris. Kassalikviditet visar företagets kortsiktiga betalningsförmåga genom att sätta företagets omsättningstillgångar i relation till dess kortfristiga skulder (Visma, u.å.). Riksrevisionen (2017, s. 12) menar att en anledning till avskaffandet av revisionsplikten var att minska kostnader för de mindre bolagen. Detta kan ses som en indikation på att många bolag inte har råd med revision. Riksrevisionen (2017, s. 7) visar, i sin granskning av reformen om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, att bolag som valt bort revision endast gjort en kostnadsbesparing på mellan 10 000-14 000 kronor till följd av revisionsarvodet. Detta har haft en liten betydelse för företagens lönsamhet. Riksrevisionen (2017, s. 7) menar även att priset på revisionstjänster stagnerat sedan avskaffandet av revisionsplikten, vilket gynnar bolag som väljer att revideras. Att priset stagnerat kan bero på att marknaden nått en jämvikt.

Gale (1955, s. 155) argumenterar för att priset på en vara eller tjänst, på en fri marknad, beror på dimensionen av kundens efterfrågan. Före reformen förelåg ingen fri marknad och teorin om utbud och efterfrågan kunde inte göras gällande. Efter avskaffandet av revisionsplikten påbörjades den process som slutligen lett fram till att utbudskurvan och

Kristofersson & Lindström 49 efterfrågekurvan mötts. Lundmark (2017, s. 71) förklarar att marknaden är i jämvikt när den utbjudna kvantiteten är densamma som den efterfrågade. Detta innebär att det tillverkas och säljs varor och tjänster i samma kvantitet och pris som kunden är villig att betala.

Studien utgick från en förväntan om att företag med hög kassalikviditet efterfrågar revision av non-Big 4 i större utsträckning än företag med låg kassalikviditet. Detta då företag med låg kassalikviditet, efter reformen, har möjlighet att minska kostnader genom att avstå från revision. Antagandet om att hög kassalikviditet sannolikt ökar efterfrågan på revision av non-Big 4 grundas i att företag med stort varulager, mycket kundfordringar eller mycket pengar på banken i förhållande till leverantörsskulder, skulder till anställda eller skatteskulder, har råd att betala för revision och väljer att göra detta då värdet av tjänsten överstiger kostnaden. Studien har dock inte funnit något empiriskt stöd för detta antagande. Det finns inget empiriskt stöd för att hög kassalikviditet ökar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4. Studien har däremot kunnat bevisa det motsatta, att hög kassalikviditet minskar sannolikheten för att efterfråga revision av non-Big 4. Det föreligger ett negativt samband mellan kassalikviditet och efterfrågan på non-Big 4, givet att övriga variabler finns med i modellen. En sannolikhet på approximativt 50% innebär att sannolikheten för att ett företag med hög kassalikviditet väljer bort non-Big 4 är 50%

större än sannolikheten för att företaget helt väljer bort revision. Detta innebär att företag som har stora varulager, mycket kundfordringar eller mycket pengar på banken i förhållande till leverantörsskulder, skulder till anställda eller skatteskulder, sannolikt väljer att avstå från revision av non-Big 4. Resultatet indikerar på att företag med hög kassalikviditet inte anser att nyttan av tjänsten överstiger dess kostnad.

Eftersom studien inte kunnat bevisa att efterfrågan på revision av non-Big 4 ökar bland företagen med hög kassalikviditet, kan det inte bekräftats att företag väljer bort revision på grund av kostnadsbesparingar. Att resultatet är insignifikant kan bero på att Big 4 inte inkluderats i regressionsanalysen. Big 4 är en aktör på marknaden som också erbjuder revision till företagen i populationen. Kanske påverkas efterfrågan på revision av non-Big 4, av non-Big 4. Enligt Svanström (2008, s. 138) är det, efter reformen, större risk för non-Big 4 att förlora klienter jämfört med Big 4. Non-Big 4 kan därmed riskera att konkurreras ut av Big 4. En teori är att företag med hög kassalikviditet efterfrågar revision av Big 4 i högre utsträckning än non-Big 4, då stora byråer i allmänhet debiterar högre priser. För att förklara vad det är som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 kanske både Big 4 och ingen revisor hade behövt inkluderas i den multipla logistiska regressionen.

7.3.3 Agentteorin

En central utgångspunkt i agentteorin är separationen mellan ägande och kontroll (Healy

& Palepu, 2001, s. 409). Med antagandet om rationalitet och egenintresse finns det en risk att agenten agerar på bekostnad av principalen och att en intressekonflikt uppstår, så kallat agentproblem. Agentproblem kan resultera i agentkostnader vilka minskar genom att anlita en revisor. Enligt Artsberg (2005, s. 84) kommer principalen anlita en revisor som säkerställer att agenten agerar utifrån principalens intresse, så länge den ekonomiska nyttan överstiger kostnaden. Chow (1982, s. 287) menar att agentkostnader utgör en av de största orsakerna till att företag efterfrågar revision. Efter avskaffandet av revisionsplikten kan mindre aktiebolag avstå från revision. Det är därför intressant att undersöka om bolag som omfattas av reformen valt att revideras och därmed om nyttan av revisionen överstiger kostnaden. Om agentproblemet anses vara stort bland företagen

Kristofersson & Lindström 50 i populationen bör efterfrågan på revision öka. Om istället agentproblemet anses vara litet bör efterfrågan på revision minska. Nettoomsättning har använts som kontrollvariabel i studien, då ett företag med hög nettoomsättning antas vara större till storlek och därmed besitta större agentproblem. Nettoomsättning är det totala värdet av alla försäljningar som ett företag gjort i den normala verksamheten med avdrag för rabatter, mervärdesskatt och andra skatter som är direkt hänförliga till omsättningen (Visma, 2018a).

Studien har kunnat bevisa att det föreligger ett positivt samband mellan hög nettoomsättning och efterfrågan. Det finns ett empiriskt stöd för att hög nettoomsättning ökar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4. Ett större företag kan antas ha en högre nettoomsättning, vara större till storlek och därmed besitta större agentproblem. Enligt Dedman et al. (2014, s. 14) ökar revisionens betydelse med företagets storlek vilket innebär att agentproblemet varierar mellan företag. För att minska agentproblem som påverkar nettoomsättningen kan företag anlita en revisor, vilket kan vara en förklaring till resultatet. Med ett odds på 1,00033 och en sannolikhet på 50%, är det 50% större chans att ett företag med hög nettoomsättning efterfrågar revision av non-Big 4 än att ett företag med hög nettoomsättning väljer att avstå från revision.

7.3.4 Informationsasymmetri

Då principalen inte inkluderas i den dagliga verksamheten uppstår ett informationsproblem, så kallad informationsasymmetri. Eisenhardt (1989, s. 61) menar att det finns två typer av informationsasymmetri: moral hazard och adverse selection.

Moral hazard uppkommer då agenten sätter sina personliga intressen framför principalens och därmed inte anstränger sig för att möta principalens målsättning. Vidare beskriver Eisenhardt (1989, s. 61) adverse selection som agentens medvetna eller omedvetna överskattning av sin förmåga. För att minska informationsasymmetrin mellan agenten och principalen är en oberoende övervakning från en tredje part ett potentiellt verktyg (Watts & Zimmerman, 1983, s. 613). Utifrån Jensen & Mecklings teori menar Watts & Zimmerman (1983, s. 613) att revision är en sådan typ av övervakning. Enligt teorin ökar företagsvärdet vid revision genom att informationsklyftan mellan agenten och principalen minskar. Beroende på variationen av informationsproblem bland företagen bör efterfrågan på revision påverkas för non-Big 4.

Avkastning på eget kapital - ROE användes som kontrollvariabel i regressionen då studien utgick från en förväntan om att hög ROE antas minska efterfrågan på revision av non-Big 4. ROE används för att ägarna ska kunna jämföra avkastningen på det egna kapitalet med andra placeringsmöjligheter, då nyckeltalet visar förräntningen på ägarnas investerade kapital (Lundén, 2019). Studien har inte funnit något signifikant stöd för att hög avkastning på eget kapital minskar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big.

Detta kan bero på att populationen består av mindre aktiebolag som anser att tjänsten är överflödig. Collis et al. (2004, s. 90) menar att mindre bolag sällan har samma behov av kontroll då avståndet mellan ägarna och företagsledningen är mer koncentrerad.

7.3.5 Intressentmodellen

Intressentmodellen beskriver förhållandet mellan en organisation och dess omvärld (Wagner Mainardes et al., 2011, s. 229), där bolaget inte bara ska överväga ägarnas intressen utan också övriga intressenters. Intressenterna utgörs av exempelvis aktieägare, långivare, anställda, kunder, leverantörer, konkurrenter, staten och samhället (Clement, 2005, s. 255). Intressenternas efterfrågan på revision kan vara en faktor som påverkar

Kristofersson & Lindström 51 företagens efterfrågan på frivillig revision. Kreditgivaren kan antas vara den viktigaste intressenten när ett mindre aktiebolag, utan krav från lagstiftningen, anlitar en revisor för att få ett lån beviljat från banken.

Då företag med låg soliditet besitter hög finansiell risk kan relationen mellan företaget och långivaren påverkas. Studier visar att frivillig revision signalerar högre kreditvärdighet gentemot banken (Lennox & Pittman, 2011, s. 1655). Finansiell risk har därför ansetts utgöra studiens viktigaste kontrollvariabel, moderator, då hög finansiell risk anses driva efterfrågan på revision av non-Big 4. Som skattning av moderator har Soliditet använts. Studien har inte funnit något empiriskt stöd för att hög soliditet, låg finansiell risk, minskar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4. Relationen mellan ett företag och dess intressenter kan också påverkas av ett företags skulder, avkastning på totalt kapital, skuldsättningsgrad och skuldränta. Antal Långfristiga skulder och Kortfristiga skulder har använts som kontrollvariabler i denna studie då företag med stora skulder anses vara mer riskfyllda än andra. Studien har dock inte funnit något stöd, i den multipla logistiska regressionen, för att höga långfristiga skulder eller höga kortfristiga skulder ökar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4.

Avkastning på totalt kapital - ROA har använts som oberoende variabel då reviderad information många gånger förmedlar högre trovärdighet gentemot företagets intressenter.

Detta då hög avkastning på totalt kapital innebär hög risk. Studien har inte funnit något empiriskt stöd för att hög avkastning på totalt kapital ökar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big. Skuldsättningsgrad används för att värdera ett företags finansiella risk. Ett företag med hög finansiell risk kan behöva en revisor för att förse en leverantör eller en bank med beslutsunderlag för att bevilja en kredit eller ett lån. Studien har dock inte funnit något empiriskt stöd från den multipla logistiska regressionen för att hög skuldsättningsgrad skulle öka sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4.

Skuldränta är den ränta som en långivare kräver från en låntagare för att låna ut kapital.

Studien har kunnat bevisa att hög skuldränta ökar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4. Detta kan förklaras i enlighet med Blackwell et al. (1998, s. 69) som menar att en sannolik anledning till att små aktiebolag frivilligt efterfrågar revision kan grundas i viljan att rapportera tillförlitlig information till lånemarknaden.

Sammantaget finns det inget stöd för att hög soliditet minskar efterfrågan på revision av non-Big 4. Det finns inte heller något stöd för att höga skulder eller hög avkastning på totalt kapital ökar efterfrågan. Det finns dock empiriskt stöd för att hög skuldränta ökar efterfrågan på revision av non-Big 4. Utifrån resultatet är det alltså inte troligt att påtryckningar från intressenter haft en betydelse för efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten.

7.4 Analys av forskningsfrågan

Vad som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten kan sammanfattas enligt följande: Det finns inget signifikant stöd för hypotesen om att hög Kassalikviditet ökar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4. Motsatsen har däremot kunnat bevisas, att hög kassalikviditet sannolikt minskar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten. Stöd finns också för att hög Nettoomsättning och hög Skuldränta ökar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4. Inget empiriskt stöd finns för ett samband mellan non-Big 4 och variablerna Soliditet, Långfristiga skulder, Kortfristiga skulder ROE, ROA och Skuldsättningsgrad. Detta givet att alla variabler i modellen hålls konstanta.

Kristofersson & Lindström 52 Forskningsfrågan kan anses besvarad där efterfrågan på revision av non-Big 4 påverkas av ett företags Kassalikviditet, Nettoomsättning och Skuldränta, givet att övriga variabler finns med i modellen. Hög kassalikviditet minskar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4 medan hög nettoomsättning och hög skuldränta sannolikt ökar efterfrågan. Förhoppningen var att skapa en större förståelse för vad det är som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4. Informationen skulle därefter kunna användas som beslutsunderlag för non-Big 4 för att genomföra åtgärder som ökar efterfrågan på revision. Även om detta kan anses uppfyllt hade studien en förväntan om att alla variabler som fanns med i modellen skulle påverka efterfrågan. Detta har inte kunnat bevisas. Då endast ett fåtal variabler funnit empiriskt stöd motsvarade resultatet inte uppsatta förväntningarna. Denna studie har skapat en grund för forskningsfrågan, där viss förklaring finns i ett företags kassalikviditet, nettoomsättning och skuldränta. Dock finns det troligen många fler aspekter till vad det är som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten. Det kan exempelvis handla om variabler som denna studie valt att bortse ifrån eller som förbisetts.

Sammantaget ökar sannolikt efterfrågan på revision av non-Big 4 för de företag som har en hög nettoomsättning eller en hög skuldränta. En sannolikhet finns också för att efterfrågan på revision av non-Big 4 minskar bland de företag som har en hög kassalikviditet.

7.5 Sammanfattning av analys

Studien har analyserat vad som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten. Studien har vidare analyserat förändringen av efterfrågan på revision före och efter lagändringen samt jämfört efterfrågan på non-Big 4 och Big 4 mellan åren 2010-2018. Studien visade via visuell statistik att efterfrågan på revision minskat bland samtliga byråer i Umeå, sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Detta skiljer sig från tidigare studier, däribland Collis (2010). Resultatet är dock i linje med Riksrevisionens (2017) granskning. Svanström (2008) argumenterade vidare att Big 4 mer sannolikt skulle behålla fler klienter efter reformen jämfört med non-Big 4. Den aktuella studien visade att non-Big 4 procentuellt förlorat fler klienter än Big 4 under den granskade tidsperioden. Detta bekräftar således Svanströms (2008) argument.

Ett sätt att analysera studiens beroende variabel, efterfrågan på non-Big 4, har varit med Porters femkraftsmodell. Teorin förklarar fem krafter vilka påverkar branschens lönsamhet. Om företagsledningen är medveten om den starkaste av dessa krafter, är det möjligt att identifiera de faktorer som allmänt påverkar företaget, byrån samt branschens lönsamhet. De krafter som främst ansetts påverka non-Big 4 är kundens priskänslighet, hot från potentiella substitut samt konkurrens bland existerande parter.

En central utgångspunkt i agentteorin är separationen mellan ägande och kontroll vilket leder till agentproblem. Agentproblem resulterar i agentkostnader vilka minskar genom att anlita en revisor. Ett företag med hög nettoomsättning kan antas vara större till storlek och därmed besitta större agentproblem. Nettoomsättningen har därför använts som kontrollvariabel i studien vilket kan påverka efterfrågan på revision. Studien har bevisat att det föreligger ett positivt samband mellan hög nettoomsättning och efterfrågan på revision av non-Big 4 vilket bekräftar studiens antaganden.

Då principalen inte inkluderas i den dagliga verksamheten uppstår ett informationsproblem, så kallad informationsasymmetri. Enligt teorin ökar företagsvärdet

Kristofersson & Lindström 53 vid revision genom att informationsklyftan mellan agenten och principalen minskar.

Avkastning på eget kapital - ROE har använts som kontrollvariabel i regressionen då studien utgick från en förväntan om att hög ROE minskar efterfrågan på revision av non-Big 4. Studien har inte funnit något signifikant stöd för att hög avkastning på eget kapital minskar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big.

Intressentmodellen beskriver förhållandet mellan en organisation och dess omvärld, där bolaget inte bara ska överväga ägarnas intressen utan också övriga intressenters.

Finansiell risk har ansetts vara studiens viktigaste kontrollvariabel, då hög finansiell risk anses driva efterfrågan på revision av non-Big 4. Finansiell risk har skattats genom soliditet eftersom företag med låg soliditet besitter högre finansiell risk vilket kan påverka relationen mellan företaget och långivaren. Övriga kontrollvariabler som ansetts påverka efterfrågan på revision av non-Big 4 är Långfristiga skulder och Kortfristiga skulder, Avkastning på totalt kapital - ROA, Skuldsättningsgrad samt Skuldränta. Sammantaget finns det inget stöd för att hög soliditet minskar efterfrågan på revision av non-Big 4. Det finns inte heller något stöd för att höga skulder eller hög avkastning på totalt kapital ökar

In document Vad påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4?: En studie sedan avskaffandet av revisionsplikten (Page 53-85)