Enheten för företagsekonomi Civilekonomprogrammet
Examensarbete i företagsekonomi, 30 HP, VT 2020
Handledare: Peter Edlund Frii
Vad påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4?
En studie sedan avskaffandet av revisionsplikten
Malin Kristofersson & Emelie Lindström
Sammanfattning
Den 1 november 2010 avskaffade Sverige, som näst sista land inom EU, revisionsplikten för småföretagare (Frivision, 2011, s. 6). Detta innebar att endast företag vilka överskred två av tre gränsvärden för de två senaste räkenskapsåren, var tvingade till revision. Dessa tre gränsvärden fastställdes till: fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och/eller mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning (SOU 2008:32, s.
16).
Revisionsbranschen utmärks av fyra stora byråer vilka utgörs av PwC, EY, KPMG och Deloitte (Lennartsson, 2012). I den aktuella studien benämns dessa Big 4 medan övriga byråer benämns non-Big 4. Efter lagändringen har småföretagare fått ökade valmöjligheter gällande revision - de kan revideras av Big 4, av non-Big 4 alternativt avstå från revision. Det är konstaterat att efterfrågan på revision minskat sedan lagändringen, men vad som påverkar efterfrågan på revision av just non-Big 4 är ännu inte fastställt. Denna studie har därmed syftet att kartlägga vad som driver företag att revideras av non-Big 4.
Riksrevisionen (2017, s. 12) menar att syftet med reformen var att förenkla administrationen samt bidra till väsentliga kostnadsbesparingar för små aktiebolag. I denna studie antas företag med låg kassalikviditet besitta ett större behov av denna kostnadsbesparing. Den främsta faktorn som bidrar till efterfrågan på revision av non-Big 4 är därmed företagens kassalikviditet. Vidare har variabler som soliditet, långfristiga och kortfristiga skulder, ROA - avkastning på totalt kapital, ROE - avkastning på totalt eget kapital, nettoomsättning, skuldsättningsgrad och skuldränta analyserats.
För att undersöka området har en kvantitativ forskningsmetod tillämpats. Information har studerats över tid, mellan 2010-2018. Från databasen Retriever Business samlades sekundärdata in, vilket gav tillgång till årsredovisningar för alla bolag i Sverige. Det insamlade materialet användes sedan vid statistiska analysmetoder som visuell statistik, deskriptiv statistik samt logistisk regression. Dessa tester kunde därefter visa hur efterfrågan på revision utvecklats under den studerade tidsperioden samt vilka faktorer som främst förklarar efterfrågan på revision av non-Big 4.
Utifrån analysen av företagens årsredovisningar kunde det konstateras att efterfrågan på revision minskat med 87,5% mellan 2010 och 2018. Samtidigt förlorade non-Big 4 procentuellt fler klienter än Big 4 under tidsperioden. Studien har kunnat bevisa att hög kassalikviditet minskar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4. Studien har även funnit signifikant stöd för att hög nettoomsättning samt hög skuldränta ökar sannolikheten för efterfrågan på revision av non-Big 4.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ...1
1.1PROBLEMBAKGRUND ... 1
1.2PROBLEMDISKUSSION ... 2
1.3PROBLEMFORMULERING ... 3
1.4SYFTE ... 4
1.5AVGRÄNSNINGAR ... 4
1.6TEORETISKT BIDRAG ... 5
1.7PRAKTISKT BIDRAG ... 5
1.8SAMMANFATTNING AV INLEDNING ... 6
2. BEGREPPSMÄSSIG & TEORETISK REFERENSRAM ...7
2.1REVISORNS ROLL ... 7
2.1.1 Oberoende ... 7
2.2AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN ... 8
2.3BIG 4 ... 9
2.4EKONOMISKA TEORIER ... 9
2.4.1 Porters femkraftsmodell ... 9
2.4.2 Utbud och efterfrågan ... 11
2.4.3 Agentteorin ... 13
2.4.4 Informationsasymmetri ... 14
2.4.5 Intressentmodellen ... 15
2.5TIDIGARE EMPIRI ... 16
2.6SAMMANFATTNING AV BEGREPPSMÄSSIG OCH TEORETISK REFERENSRAM ... 18
3. TEORETISK METOD ... 19
3.1VAL AV METOD ... 19
3.2KUNSKAPSSYN ... 20
3.3VERKLIGHETSSYN ... 20
3.4ANGREPPSSÄTT ... 20
3.5FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 21
3.6LITTERATURSÖKNING ... 22
3.7KÄLLKRITIK ... 22
3.8SAMMANFATTNING AV TEORETISK METOD ... 23
4. MODELLGENOMGÅNG ... 24
4.1REGRESSION ... 24
4.2SAMMANFATTNING AV MODELLGENOMGÅNG ... 26
5. PRAKTISK METOD ... 27
5.1 DATAINSAMLING ... 27
5.2UMEÅ ... 28
5.3URVAL ... 28
5.3.1 Bortfall ... 29
5.4DATABEARBETNING OCH SLUTLIGT URVAL ... 30
5.5URVAL AV VARIABLER ... 32
5.5.1 Beroende variabel ... 32
5.5.2 Oberoende variabel ... 33
5.5.3 Moderator ... 33
5.5.4 Långfristiga och kortfristiga skulder ... 33
5.5.5 Avkastning på totalt eget kapital - ROE ... 34
5.5.6 Avkastning på totalt kapital - ROA ... 34
5.5.7 Nettoomsättning ... 34
5.5.8 Skuldsättningsgrad ... 34
5.5.9 Skuldränta ... 35
5.6SAMMANFATTNING AV PRAKTISK METOD ... 35
6. EMPIRI ... 36
6.1VISUELL STATISTIK ... 36
6.2BESKRIVANDE STATISTIK ... 37
6.3KORRELATIONSMATRIS ... 39
6.4VIF-TEST ... 40
6.5 ROBUST-TEST ... 41
6.6LOGISTISK REGRESSION OCH MULTIPEL LOGISTISK REGRESSION ... 41
6.6.1 Kassalikviditet ... 42
6.6.2 Soliditet ... 43
6.6.3 Långfristiga skulder ... 43
6.6.4 Kortfristiga skulder ... 43
6.6.5 Avkastningen på eget kapital - ROE ... 43
6.6.6 Avkastning på totalt kapital - ROA ... 43
6.6.7 Nettoomsättning ... 43
6.6.8 Skuldsättningsgrad ... 44
6.6.9 Skuldränta ... 44
6.7 SAMMANFATTNING AV EMPIRI ... 44
7. ANALYS ... 46
7.1INLEDANDE ANALYS ... 46
7.2ANALYS AV EFTERFRÅGAN PÅ REVISION ... 46
7.3ANALYS AV EKONOMISKA TEORIER ... 47
7.3.1 Porters femkraftsmodell ... 47
7.3.2 Utbud och efterfrågan ... 48
7.3.3 Agentteorin ... 49
7.3.4 Informationsasymmetri ... 50
7.3.5 Intressentmodellen ... 50
7.4ANALYS AV FORSKNINGSFRÅGAN ... 51
7.5SAMMANFATTNING AV ANALYS ... 52
8. SLUTSATS ... 54
8.1STUDIENS SLUTSATSER ... 54
8.1.1 Resultatets begränsningar... 54
8.2TEORETISKT BIDRAG ... 55
8.3PRAKTISKT BIDRAG ... 55
8.4SAMHÄLLELIGA IMPLIKATIONER ... 56
8.5FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 56
8.6SAMMANFATTNING AV SLUTSATS ... 57
9. SANNINGSKRITERIER ... 58
9.1RELIABILITET ... 58
9.2VALIDITET ... 58
9.3GENERALISERBARHET ... 59
9.4SAMMANFATTNING AV SANNINGSKRITERIER ... 60
REFERENSER... 61
APPENDIX ... 68
APPENDIX 1.SKILLNAD MELLAN ROBUSTA- OCH TRADITIONELLA STANDARDFEL ... 68
APPENDIX 2.LOGISTISK REGRESSION FÖR KASSALIKVIDITET ... 69
APPENDIX 3.LOGISTISK REGRESSION FÖR SOLIDITET ... 70
APPENDIX 4.LOGISTISK REGRESSION FÖR LÅNGFRISTIGA SKULDER ... 71
APPENDIX 5.LOGISTISK REGRESSION FÖR KORTFRISTIGA SKULDER ... 72
APPENDIX 6.LOGISTISK REGRESSION FÖR AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL -ROE ... 73
APPENDIX 7.LOGISTISK REGRESSION FÖR AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL -ROA ... 74
APPENDIX 8.LOGISTISK REGRESSION FÖR NETTOOMSÄTTNING ... 75
APPENDIX 9.LOGISTISK REGRESSION FÖR SKULDSÄTTNINGSGRAD ... 76
APPENDIX 10.LOGISTISK REGRESSION FÖR SKULDRÄNTA ... 77
APPENDIX 11.MULTIPEL LOGISTISK REGRESSION ... 78
TABELLFÖRTECKNING TABELL 1. SLUTLIG POPULATION OCH URVAL……….…29
TABELL 2. BESKRIVANDE STATISTIK AV STUDIENS VARIABLER MED EXTREMVÄRDEN……...37
TABELL 3. BESKRIVANDE STATISTIK AV STUDIENS VARIABLER UTAN EXTREMVÄRDEN…….37
TABELL 4. KORRELATIONSMATRIS………...………...39
TABELL 5. VIF-VÄRDEN………...………39
TABELL 6. MULTIPEL LOGISTISK REGRESSION………41
FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1. PORTERS FEMKRAFTSMODELL………...…………..11
FIGUR 2. EFTERFRÅGEKURVAN: ETT NEGATIVT SAMBAND MELLAN PRIS OCH EFTERFRÅGAD KVANTITET………12
FIGUR 3. UTBUDSKURVAN: ETT POSITIVT SAMBAND MELLAN PRIS OCH UTBJUDEN KVANTITET………12
FIGUR 4. MARKNADSJÄMVIKT: DÄR JÄMVIKTSPRISER OCH JÄMVIKTSKVANTITETEN MÖTER VARANDRA………...………13
FIGUR 5. AGENTTEORI – INFORMATIONSASYMMETRI………...……….………15
FIGUR 6. REGRESSIONSLINJEN FÖR LOGISTISK REGRESSION...24
FIGUR 7. LIBBY’S BOXES ………...………...………..……….31
FIGUR 8. EFTERFRÅGAN PÅ REVISION I UMEÅ MELLAN ÅREN 2010-2018………..…35
FIGUR 9. EFTERFRÅGAN PÅ NON-BIG 4 OCH BIG 4 I UMEÅ MELLAN ÅREN 2010-2018…….………36
Kristofersson & Lindström 1
1. Inledning
Den 1 november 2010 infördes en lagändring som innebar att små aktiebolag fick möjlighet att välja bort revision. Sverige var då det näst sista landet inom EU att avskaffa revisionsplikten (Frivision, 2011, s. 6). Revision är endast tvingande om två av tre fastställda gränsvärden är uppfyllda för de två senaste räkenskapsåren (SOU 2008:32, s. 16). Det har bekräftats att efterfrågan minskat sedan reformen men hur detta påverkat de olika byråerna är ännu inte fastställt. Vad som egentligen driver efterfrågan på revision av non-Big 4 när företagen fått ökade valmöjligheter är även det en outforskad fråga. I detta kapitel beskrivs först reformens bakgrund och studiens problemdiskussion.
Därefter redogörs för studiens problemformulering, syfte och avgränsningar. Slutligen beskrivs studiens teoretiska samt praktiska bidrag.
1.1 Problembakgrund
År 2006 beslutade regeringen att modifiera regelverket för små företag, i avsikt att senare avskaffa revisionsplikten för dessa bolag (SOU 2008:32). Dåvarande justitieminister Beatrice Ask debatterade i en artikel publicerad av Aftonbladet (TT, 2010), att avskaffandet av revisionsplikten skulle bli en av de största reformerna av dess slag. Ask menade att reformen skulle betyda en besparing på uppskattningsvis 2,5 miljarder kronor för de berörda företagen samtidigt som kostnaden för genomförandet av propositionen beräknades uppgå till närmare 1,3 miljarder kronor. För att finansiera förslaget skulle en förhöjd stämpelskatt samt fastighetsskatt på vattenkraft införas. Företagarförbundets förbundssekreterare Camilla Littorin var positivt inställd till förslaget och menade att det skulle minska regelkrånglet för företagen, medan Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson inte var fullt lika entusiastisk (TT, 2010). Han menade att reformen skulle öka risken för såväl medvetet som omedvetet skattefusk.
Från slutet av 80-talet var alla bolag i Sverige revisionspliktiga. Revisionsplikt för samtliga bolag infördes med förhoppningen att förhindra ekonomisk brottslighet bland småföretagare (Frivision, 2011). Innan detta fanns ingen lagstadgad skyldighet att anlita en kvalificerad revisor för mindre aktiebolag. Trots det, visar en studie från 1978, att 47%
av 465 granskade företag hade en revisor (SOU 2008:32, s.131). Hösten 2006 började avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag än en gång ta form. Regeringen tillkallade en särskild utredning, med syfte att ompröva de revisionsregler som små företag omfattades av (SOU 2008:32). Utredningen kallades Utredningen om revisorer och revision (Ju 2006:11) och bestod bland annat av före detta justitierådet Bo Svensson.
Den 14 december 2006 beslutade regeringen att regelverket skulle modifieras i avsikt att avskaffa revisionsplikten för små bolag (SOU 2008:32). Vid detta skede fanns redan möjligheten för små bolag inom EU att tillämpa förenklade regler, alternativt avstå från revision, enligt det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Undantaget gällde de bolag som översteg ett av tre gränsvärden gällande balansomslutning, nettoomsättning och antal anställda (SOU 2008:32, s. 15). Samtliga medlemsstater inom EU, bortsett från Sverige och Malta, nyttjade det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Gränsvärdena enligt EU:s direktiv utnyttjades nästintill maximalt av somliga länder medan andra fastställde egna, något lägre värden (Prop. 2009/10:204, s. 52).
Kristofersson & Lindström 2 Då många svenska företag hade internationell verksamhet var det nödvändigt för Sverige att anpassa sitt regelverk i syfte att bli mer konkurrenskraftiga på marknaden. Detta då det var svårt att konkurrera med företag som omfattades av mindre betungande regler gällande bolagsrätt, redovisning och revision (SOU 2008:32, s. 15). Utredningen om revisorer och revision tvingades därför hitta gränsvärden som skulle vara tillämpliga för Sverige. Dessa skulle vara enkla att applicera på företagen, skapa möjligheter för jämförelse med andra länder, lätta att justera efter EU:s gränsvärden samt svåra att manipulera (SOU 2008:32, s. 16). Gränsvärdena fastställdes till:
o Nettoomsättning: 3 miljoner kronor o Balansomslutning: 1,5 miljoner kronor o Antal anställda: 3
Argumenten för de fastställda måtten grundades i att de företag vilka överskrider måtten, sannolikt uppnår en sådan gräns att dess redovisning, skattedeklarationer och skatteinbetalningar bör revideras. Samtidigt är ambitionen för sådana företag ofta tillväxt, vilket skapar ytterligare skäl för tillförlitliga räkenskaper. Sverige avskaffade revisionsplikten den 1 november 2010 och var då näst sist inom EU att införa frivillig revision för småföretagare (Frivision, 2011, s. 6).
Effekterna av reformen bedömdes såväl positiva som negativa. Den största fördelen för de bolag som omfattades, var den kostnadsbesparing reformen skulle medföra. De mindre bolagen skulle få frihet att välja om de var i behov av revisionstjänster. Utsikten var att utbudet av revisionstjänster skulle förändras samtidigt som priserna skulle minska (SOU 2008:32, s. 13). Därmed skulle svenska företag förbättra sin position i förhållande till dess utländska konkurrenter, vilka redan omfattades av lägre revisionskostnader eller frivillig revisionsplikt. Samtidigt påpekade Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten den potentiella ökningen av skattefusk och ekonomisk brottslighet som reformen eventuellt skulle medföra. Det skapades även en oro bland revisorerna att förlora den monopolställning de befann sig i (SOU 2008:32, s. 14). År 2008 genomförde Svanström (2008) en studie gällande företagens benägenhet att behålla revisorn när det inte längre var tvingande enligt lag. Hans resultat visade att många företag troligtvis skulle fortsätta med revision även efter reformen då nyttan med revision ansågs betydande. Dock syntes en skillnad mellan företagens benägenhet att behålla revisorn beroende på vilken byrå de anlitade innan reformen. Svanström (2008, s. 166) menade att det var mer sannolikt att företag som innan reformen anlitade Big 4, vilka utgörs av PwC, EY, KPMG och Deloitte, skulle behålla sin revisor i jämförelse med de som anlitade övriga byråer, non-Big 4.
Vidare visade resultatet att företagens geografiska hemvist skulle ha en påverkan. Bolag i region Småland ansågs till högre grad behålla sin revisor jämfört med företag i region Norrland och Stockholm (Svanström, 2008, s. 166).
1.2 Problemdiskussion
Det är tio år sedan revisionsplikten avskaffades för mindre aktiebolag i Sverige. Enligt en granskning från Riksrevisionen (2017, s. 11) konstaterades att drygt 70% eller 250 000 aktiebolag omfattades av reformen. Efter lagändringen har bolagen fått ökade valmöjligheter gällande revision - de kan välja att revideras av Big 4, av non-Big 4 eller avstå från revision.
Riksrevisionen har granskat reformen om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag med slutsatsen att nackdelarna med reformen är större än fördelarna
Kristofersson & Lindström 3 (Riksrevisionen, 2017, s. 5). Riksrevisionen (2017, s. 12) menar att syftet med reformen var att förenkla administrationen och bidra till väsentliga kostnadsbesparingar för de mindre aktiebolagen. De faktiska fördelarna med avskaffandet av revisionsplikten blev ökad valfrihet för aktiebolagen och att ett större antal nya aktiebolag bildades (Riksrevisionen, 2017, s. 6). Det har dock bevisats att kostnadsbesparingarna för bolagen varit små och dessutom har möjligheterna till kontroll och insyn i företagen minskat (Riksrevisionen, 2017, s. 5). Felaktigheter i årsredovisningar har ökat sedan införandet av reformen vilket blivit ett problem för de intressenter som riskerar att göra felaktiga bedömningar på grundval av den finansiella informationen. Reformen har inte heller bidragit till högre tillväxt för de bolag som valt bort revision. Riksrevisionen (2017, s. 9) argumenterar för att Skatteverket fått in färre orena revisionsberättelser, vilket innebär att Skatteverket går miste om tidiga indikationer på problem i ett bolag. Riksrevisionen rekommenderar utifrån sin granskning att Regeringen återinför revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige (Riksrevisionen, 2017, s. 9).
Med stöd från det ovan nämnda kommer denna studie undersöka vad som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten. När en stor del av aktiebolagen inte längre har lagstadgad revision påverkas revisionsbyråerna av minskad efterfrågan. Riksrevisionen (2017, s. 40) menar att vid utgången av 2015 hade 60% av de företag som berördes av reformen valt bort revision, vilket var en högre andel än vad regeringen förväntat. Utöver det visade Svanström (2008, s. 166) i en studie genomförd innan reformen, att bolag som anlitat Big 4 innan lagändringen troligtvis skulle vara mer benägna att behålla revision i jämförelse med bolag som anlitade non- Big 4. Forskning inom området är dock begränsad. Studien antar att efterfrågan på revision skapas bland de företag som inte har revisionsplikt, genom att byråerna erbjuder ett mervärde till sina kunder där nyttan av tjänsten överstiger kostnaden. Det är intressant att undersöka om non-Big 4 lyckats skapa ett mervärde för sina kunder och i sådana fall urskilja vilka faktorer som driver efterfrågan. Baserat på de företag som fanns 2010 kommer denna studie undersöka hur många företag som, sedan avskaffandet av revisionsplikten, valt att revideras av non-Big 4 samt analysera vilka faktorer som bidrar till detta. Studien utgår från en förväntan om att företag med hög kassalikviditet efterfrågar revision av non-Big 4 i större utsträckning än företag med låg kassalikviditet.
Efter reformen fick företag möjlighet att minska kostnader genom att avstå från revision.
Studien antog att företag med låg kassalikviditet har ett större behov av denna kostnadsbesparing. Den främsta faktorn som bidrar till efterfrågan på revision av non-Big 4 utgörs därmed av företagens kassalikviditet.
1.3 Problemformulering
Sedan avskaffandet av revisionsplikten finns det inget lagkrav för mindre aktiebolag i Sverige att anlita en extern revisor som oberoende granskar bolagets verksamhet.
Lagändringen innebär att lagstadgad revision endast krävs om två av tre gränsvärden är uppfyllda för de två senaste räkenskapsåren. Dessa tre gränsvärden utgörs av: fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och/eller mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.
Då avskaffandet medfört ökad valfrihet för mindre aktiebolag är det intressant att analysera vilka företag som valt att revideras av non-Big 4 samt vilka faktorer som bidragit till detta. Studien antar att faktorer som företagets betalningsförmåga, skuldsättning och/eller storlek påverkar efterfrågan på revision. Studien utgår från en förväntan om att företag med god betalningsförmåga efterfrågar revision av non-Big 4 i
Kristofersson & Lindström 4 större utsträckning än företag med låg betalningsförmåga. Detta antagande grundas i att företag med god betalningsförmåga har större möjlighet att betala för tjänsten. Utöver betalningsförmåga antas företagens skuldsättning och/eller storlek påverka efterfrågan på revision av non-Big 4. Företag med stora skulder besitter hög finansiell risk vilket kan påverka relationen med investerare, kreditinstitut och leverantörer. En oberoende revisor granskar företagets finansiella rapporter vilket skapar tillförlitlighet gentemot företagets intressenter. Vidare antar studien att stora företag besitter ett större behov av extern kontroll då de har fler intressenter. Utifrån diskussionen ovan, kommer studien besvara följande frågeställning:
Vad påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten?
1.4 Syfte
Utgångspunkten för studien är dess syfte, det vill säga frågeställningen som ska besvaras och tillskottet av ny kunskap som kan förväntas bli resultatet av denna studie. Studiens övergripande syfte är att undersöka vad det är som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten.
Studien ämnar bidra med en förståelse för de faktorer som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4, vilket är av vikt för revisionsbranschen och i synnerhet de mindre byråerna. För att besvara frågeställningen och kartlägga efterfrågan på revision, kommer studien främst analysera huruvida företagens kassalikviditet har en påverkan på efterfrågan på revision av non-Big 4. Vidare kommer variabler som soliditet, långfristiga och kortfristiga skulder, ROA - avkastning på totalt kapital, ROE - avkastning på totalt eget kapital, nettoomsättning, skuldsättningsgrad och skuldränta analyseras.
Informationen kommer studeras över tid, mellan 2010-2018, där 2010 anges som basår.
Detta för att identifiera trender gällande revisionens efterfrågan.
1.5 Avgränsningar
För att besvara forskningsfrågan kommer denna studie fokusera på ej revisionspliktiga aktiebolag med eller utan revisor i Umeå. Genom ett obundet slumpmässigt urval, OSU, kommer ett stickprov dras från populationen. Bolagens årsredovisningar kommer studeras för att undersöka vilka bolag som valt att revideras av non-Big 4, Big 4 alternativt valt att avstå från revision. Granskningen av Big 4 kommer endast synliggöras i den visuella statistiken.
Studien avgränsas till Umeå då kommunen i huvudsak består av mikroföretag vilka faller inom definitionen frivillig revisionsplikt. Avgränsningen grundas vidare i att Umeå utgör författarnas hemstad och är en intressant region att analysera för att skapa kunskap om närområdet. Resultatet anses kunna bidra med fördelaktig information för kommande studenter på Umeå Universitet. Det är intressant att undersöka om Umeås företag valt att behålla revision efter avskaffandet av revisionsplikten, och vidare analysera varför somliga av dem i sådana fall efterfrågar non-Big 4. För att kunna studera bolagen över tid, både före och efter avskaffandet av revisionsplikten granskas dem under tidsperioden 2010-2018. I en artikel från 2010 förklarar Green (2010) att de bolag som omfattas av reformen kan välja bort sin revisor vid det första räkenskapsår efter den 1 november 2010, vilket i normalfallet är kalenderåret 2011. Enligt Green (2010) kan ett bolag endast avsätta revisorn genom att fatta beslut om detta på årsstämma/bolagsstämma och därefter anmäla det till Bolagsverket. När studien omfattar 2010 granskas således företagen innan möjligheten förelåg att avskaffa revision och studien bortser därmed från de bolag som
Kristofersson & Lindström 5 bildats därefter. Anledningen till att 2018 valts som sista bokslutsår istället för 2019 beror på att den finansiella informationen för 2019 inte finns tillgänglig för alla bolag. Studien förlitar sig på sekundärdata från Retriever Business och utgår således från den information som finns tillgänglig. En begränsning blir följaktligen att de företag som saknar den information som behövs, exkluderas från undersökningen.
1.6 Teoretiskt bidrag
Denna studie undersöker vad som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten. Studiens utvalda företag kommer analyseras genom en granskning av dess finansiella information, såsom poster i balansräkningen och resultaträkningen samt dess nyckeltal. Riksrevisionen genomförde 2017 en studie vilken granskade de påföljder reformen medfört sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Studien visade att vid utgången av räkenskapsåret 2015 hade 60% av bolagen valt bort revision vilket var en högre siffra än regeringen förutspått (Riksrevisionen, 2017, s. 40). Det är därför intressant att undersöka vad som påverkar efterfrågan bland de företag som fortsätter revideras. Inom området finns flertalet tidigare studier som undersöker vilka faktorer som allmänt påverkar efterfrågan på frivillig revision medan forskning kring efterfrågan på non-Big 4, är bristfällig.
Denna studie ämnar undersöka varför företag efterfrågar revision av byråer i Umeå vilka faller inom beteckningen non-Big 4. Umeå består till 93,2% av företag med färre än 50 anställda och nio av tio företag är så kallade mikroföretag (Företagarna, 2018). Detta innebär att en stor mängd av företagen i Umeå omfattades av 2010 års reform och fick möjlighet att välja bort sin revisor. Det är därmed intressant att undersöka vad som påverkar företagens efterfrågan på revision av non-Big 4 då företagen har andra valmöjligheter. Studien kan vidare bidra till forskning gällande jämförelser mellan Umeå och andra kommuner vilket således utgör studiens teoretiska bidrag. För att få en förståelse kring de krafter som driver efterfrågan på revision har inspiration hämtats från tidigare forskning inom området. Här kan Dedman et al. (2014) och Svanström (2008) nämnas som några exempel, vilka bidragit med inspiration till både struktur och tillvägagångssätt i denna studie.
1.7 Praktiskt bidrag
Studiens praktiska bidrag förväntas skapa en medvetenhet kring de effekter som avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag medfört. Studien ämnar skapa en förståelse om vilka faktorer som påverkar efterfrågan på revision, vilket är av vikt för revisionsbranschen i stort. Baserat på detta uppstår en kännedom om vilka företag som efterfrågar frivillig revision, vilken byrå de i sådana fall väljer att anlita samt vilka faktorer som bidrar till valet av non-Big 4. En kunskap om detta är inte bara givande för byråer bland non-Big 4, utan även för byråer bland Big 4. Studien medför ett praktisk bidrag då byråerna får en insikt om vad som påverkar efterfrågan på frivillig revision och vilka faktorer som driver efterfrågan för främst mindre byråer. Informationen kan användas som beslutsunderlag för non-Big 4 samt ge uppfattning om möjliga åtgärder som kan genomföras för att öka efterfrågan på revision. Som tidigare nämnt rekommenderade Riksrevisionen i sin granskning från 2017, att revisionsplikt för samtliga bolag bör återinföras (Riksrevisionen, 2017, s. 9). Det är snart tio år sedan lagen om frivillig revision för små aktiebolag infördes, vilket tyder på att reformen förblir. Om revisionsbyråerna lyckas erbjuda ett mervärde till sina kunder där nyttan av tjänsten överstiger kostnaden, kan det antas att en högre efterfrågan skapas bland de företag som inte har revisionsplikt.
Kristofersson & Lindström 6
1.8 Sammanfattning av inledning
I november 2010 införde Sverige, som näst sista land inom EU, frivillig revision för små aktiebolag (Frivision, 2011, s. 6). Sedan dess har efterfrågan på revision minskat vilket påverkat revisionsbyråer genom färre klienter. Det är dock inte fastställt vilka byråer företagen främst väljer att revideras av vid frivillig revision samt vilka faktorer som påverkar detta. Studies frågeställning utgörs därmed av: Vad påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten?
Studiens praktiska bidrag förväntas medföra en medvetenhet kring de effekter reformen medfört. Svanström (2008, s. 166) visade i en studie genomförd innan reformen, att bolag som anlitat Big 4 innan lagändringen troligtvis skulle vara mer benägna att behålla revision i jämförelse med bolag som anlitade non-Big 4. Syftet med studien är därför att skapa en förståelse kring vilka faktorer som driver företagens efterfrågan av non-Big 4, när företagen har andra valmöjligheter. Non-Big 4 kan således använda studiens förväntade resultat som beslutsunderlag för att genomföra åtgärder som ökar efterfrågan på revision.
Kristofersson & Lindström 7
2. Begreppsmässig & teoretisk referensram
Den begreppsmässiga och teoretiska referensramen inleds med en redogörelse av revisorns roll. Detta följs av en beskrivning om avskaffandet av revisionsplikten och dess fastställda gränsvärden samt en definition av olika revisionsbyråer. Detta ger läsaren bättre förståelse för företagen som omfattas av reformen samt de byråer som studien omfattar. Vidare synliggörs företagsekonomiska teorier vilka lägger grunden för studien och redogör för efterfrågan på revision. Avslutningsvis sammanfattas tidigare empiri.
Den begreppsmässiga och teoretiska referensramen mynnar ut i den hypotes studien ämnar pröva.
2.1 Revisorns roll
Sjöström (1994, s. 1) menar att övervakning och kontroll över företagare och medborgare länge funnits i Sverige. Redan på 1600-talet började privata räkenskaper att granskas.
Idag finns det totalt 3 075 auktoriserade revisorer i Sverige (Revisorsinspektionen, u.å.- c). För att ha möjlighet att bli auktoriserad revisor måste vissa kriterier vara uppfyllda i enlighet med Revisorslagen (2001:883). Dessa inkluderar en teoretisk och praktisk utbildning på minst sex år samt att personen genomfört revisorsprovet hos Revisorsinspektionen (Revisorsinspektionen, u.å.-a). Sundgren och Svanström (2014, s.
532) skriver att revisorer som klarat den svenska revisorsexamen och som kan titulera sig som auktoriserad revisor får granska alla företag oavsett storlek.
Revision av ett bolags räkenskaper upprättas till förmån för företagets intressenter såsom kunder, leverantörer och finansiärer. Detta genom att revisorn oberoende granskar verksamheten och gör uttalanden om de förhållanden som föreligger. Revision kan ses som en kvalitetsstämpel där den information som ett företag förmedlar följer de lagar och krav som är uppställda. Till följd av detta skapas ett förtroende mellan näringsidkaren och dess intressenter vilket ligger till grund för goda affärer (Visma, 2018b).
När separationen mellan ägande och kontroll i ett företag växer får ägaren svårt att kontrollera att företagsledningen agerar i dess intresse. På grund av detta menar Niskanen et al. (2010, s. 230) att företag med mer utspritt ägande ofta har ett större behov av extern kontroll, jämfört med små bolag där ägandet är mer koncentrerat. Francis (2011, s. 126) visar att kvalitéten på revisionen påverkas av ett flertal faktorer såsom vilken revisionsfirma revisorerna arbetar på, hur uppdragsteamet lyckats implementera de specifika tester som ska genomföras, de institutioner som reglerar revisionen inom landet samt revisorns kompetens och oberoende.
2.1.1 Oberoende
För att skapa en efterfrågan på revision måste revisorer övertyga marknaden om deras oberoende (Wines, 2011, s. 7). Oberoende är av grundläggande betydelse för förtroendet bland revisorer. Wines (2011, s.7) beskriver att revisorn ska vara faktiskt oberoende och synbart oberoende från dess klienter. Med faktiskt oberoende menas den mentala inställningen hos revisorn och revisorns opartiskhet och objektivitet. Faktiskt oberoende ställer krav på integritet vilket innebär att revisorn ska vara ärlig samt ha hög etik och moral. Synbart oberoende handlar om hur en tredje part upplever revisorns oberoende.
Revisorn ska därför undvika att göra saker som kan få andra att ifrågasätta dess oberoende, som att exempelvis ta emot gåvor från sina klienter. PwC (u.å.-b) menar att
Kristofersson & Lindström 8 en oberoende revisor ger trygghet och säkerhet till aktieägare, kreditgivare, leverantörer, myndigheter, samhälle och kunder. Revisionen skapar tillförlitlighet i den finansiella rapporteringen gentemot alla intressenter vilket fullgörs genom revisionsberättelsen.
Kraven om revisorns oberoende går att finna i standarder och i lagstiftningen. Enligt 20§
Revisorslag (2001:883) ska revisorn vara opartisk, självständig och objektiv i ställningstaganden. Detta har stor betydelse för upprätthållandet av förtroendet bland revisorer. I 21§ Revisorslag (2001:883) står det att en revisor ska avböja eller avsäga sig ett revisionsuppdrag om det finns ett väsentligt vinstintresse i klienten. Utöver vad som följer av 21§ ska en revisor enligt 21a§ Revisorslag (2001:883) för varje uppdrag pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för dess opartiskhet eller självständighet.
Det finns fem hot om revisorns oberoende vilka är egenintressehot, självgranskningshot, partsställningshot, vänskapshot och skrämselhot (Burnett et al., 2018, s. 405). Enligt 21a§
i Revisorslag (2001:883) ska en revisor avböja eller avsäga sig ett uppdrag vid någon av dessa hot. Egenintressehot förekommer när ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse finns i klientens verksamhet. Enligt FAR (2016, s. 7) förekommer exempelvis ett hot gällande egenintresse när revisionsarvodet är betydande i förhållande till övriga intäkter.
Självgranskningshot uppstår vid rådgivning som inte handlar om revisionsverksamheten.
FAR (2016, s. 8) skriver att självgranskningshot exempelvis föreligger om revisorn tidigare varit anställd hos klienten eller varit engagerad i rådgivning inom granskningsområdet. Partsställningshot berör hot som uppstår om revisorn uppträder som stöd för klienten i rättsliga eller ekonomiska angelägenheter. Det kan handla om skatteprocesser eller förvärv av tillgångar (FAR, 2016, s. 8). Vänskapshot förekommer om det finns personliga- eller långvarigt affärsmässiga relationer. Det innefattar även omständigheter där revisorn mottagit gåvor från klienten. Skrämselhot uppkommer om revisorn utsätts för hot eller någon annan påtryckning som inger obehag. Vidare står det i generalklausulen, Revisorslag (2001:883) 21a§, att även andra förhållanden som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet ska beaktas.
Oberoende är av central betydelse för efterfrågan på revision (Wines, 2011, s. 7). Om revisorn inte är oberoende finns det inte heller något värde i dess åsikter och yttranden.
Lyckas inte revisorerna övertyga marknaden om deras oberoende finns det ingen efterfrågan för professionen. Revisorernas rykte och förtroende på marknaden är framförallt viktigt för att skapa en efterfrågan bland de företag som inte har revisionsplikt.
2.2 Avskaffandet av revisionsplikten
Revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades den 1 november 2010 i Sverige (Riksrevisionen, 2017, s. 11). Innan denna lagändring var alla aktiebolag tvungna att utse minst en revisor (Svanström, 2008, s. 4). Lagändringen innebär att lagstadgad revision endast krävs om två av tre gränsvärden är uppfyllda för de två senaste räkenskapsåren.
Dessa tre gränsvärden utgörs av:
o Fler än 3 anställda (i medeltal)
o Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning o Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Riksrevisionen (2017, s. 12) menar att syftet bakom reformen var att förenkla administrationen samt minska kostnader för de mindre bolagen. Detta skulle
Kristofersson & Lindström 9 förhoppningsvis leda till ökad konkurrenskraft och tillväxt inom företaget i form av fler anställda. Till följd av den nya reformen är det intressant att undersöka vad som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4, när företag fått möjlighet att välja bort revision.
2.3 Big 4
Revisionsbranschen utmärks av fyra stora byråer, såväl i Sverige som internationellt.
Dessa utgörs av PwC, EY, KPMG och Deloitte vilka har en koppling till de första auktoriserade revisorerna i Sverige (Lennartsson, 2012). År 1912 förelåg den första auktorisationen i Sverige och det var då sex män som kunde titulera sig som auktoriserade revisorer. Männen arbetade på egna byråer och genom diverse sammanslagningar med andra byråer under senare år, skapades det som idag kallas Big 4 (Lennartsson, 2012).
I Sverige har Big 4 kontor från norr till söder. På PwC arbetar 2 900 medarbetare vilka är fördelade på 33 kontor. De erbjuder inte bara revision utan tillhandahåller även skatte- och affärsrådgivning (PwC, u.å.-a). EY har globalt över 700 kontor i 150 länder varav 50 av dessa finns i Sverige (EY, u.å.-b). Inom detta bolag finns fyra affärsområden vilka betecknas Assurance, Advisory, Skatt och Transaktioner (EY, u.å.-a). På KPMG arbetar i Sverige 1650 anställda fördelat på 33 kontor. Likväl de andra bolagen tillhandahåller dem revision, skatterådgivning samt konsulttjänster (KPMG, u.å.). Deloitte levererar ett flertal tjänster såsom revision, redovisning, riskhantering, skatterådgivning och finansiell rapportering. Deloitte har 24 kontor i landet (Deloitte, u.å.). Den aktuella studien fokuserar på non-Big 4 vilka utgörs av alla byråer bortsett från PwC, EY, KPMG och Deloitte.
2.4 Ekonomiska teorier
2.4.1 Porters femkraftsmodell
Ett sätt att analysera revisionsbranschens lönsamhet är med Porters femkraftsmodell, Figur 1. Enligt Crain (2010, s. 36) utvecklades denna teori av Michael E. Porter i syfte att studera de krafter som påverkar lönsamheten inom en viss bransch. Om företagsledningen är medveten om den starkaste av dessa krafter, är det möjligt att identifiera de faktorer som påverkar företaget och branschens lönsamhet. De fem krafterna utgörs av kundens förhandlingsstyrka, leverantörens förhandlingsstyrka, hot från potentiella substitut, etablering av nya konkurrenter samt konkurrens bland existerande parter (Crain, 2010, s. 36). Då denna studie ämnar undersöka vad som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten, är det intressant att analysera hur de fem krafterna påverkats av reformen. Utifrån detta kan således lönsamheten för non-Big 4 samt de främsta faktorer som påverkar efterfrågan av dessa byråer, identifieras.
Crain (2010, s. 38) skriver att kundens förhandlingsstyrka bland annat utgörs av dess priskänslighet. Kunder strävar efter att reducera sina kostnader vilket gör att de överväger mer förmånliga alternativ. Om de inte lyckas förhandla fram ett önskvärt pris kan det leda till att de undviker att köpa tjänsten. I kontrast till detta minskar kundens förhandlingsstyrka då de är i behov av högt specialiserad kunskap eller komplexa värderingar. Dessutom har återkommande kunder större förhandlingsstyrka jämfört med kunder som köper tjänster vid enstaka tillfällen. Detta då återkommande kunder bidrar till en långvarig, inkomstdrivande relation (Crain, 2010, s. 39). En av anledningarna till att revisionsplikten avskaffades år 2010 var att minska kostnaden för mindre aktiebolag (Riksrevisionen, 2017). Detta kan ses som en indikation på att revision för mindre bolag är för dyrt. Företag försätts idag i en position där de kan förhandla om revisionspriset. Då
Kristofersson & Lindström 10 revision inte är tvingade enligt lag har mindre aktiebolag möjlighet att undvika tjänsten om de inte erbjuds ett önskvärt pris. På grund av detta kan revisionsbranschens lönsamhet påverkas i form av minskad efterfrågan.
Crain (2010, s. 40) menar att de viktigaste leverantörerna inom professionella tjänster är de personer som tillhandahåller dem. Leverantörernas förhandlingsstyrka utgörs av dess goda kunskap inom arbetsområdet vilket gör dem eftertraktade för anställning i andra företag. Detta skapar förutsättningar att förhandla upp lönen. Revisorerna utgör en förutsättning för efterfrågan på revision då det är de som tillhandahåller tjänsterna. Då det visat sig att efterfrågan på revision minskat sedan avskaffandet av revisionsplikten finns det en risk att revisorernas förhandlingsstyrka reduceras. Detta då byråer inte har samma behov av revisorer som innan avskaffandet av revisionsplikten, på grund av färre klienter.
Hot från potentiella substitut utgörs av kraften att kunden väljer andra alternativ än den specifika produkten eller servicen som företaget erbjuder (Crain, 2010, s. 39). Kunden kan, gällande professionella värderingstjänster, vara mer villig att välja en begränsad granskning om det leder till ett lägre pris. Kunden kan även avstå helt från att utnyttja tjänsten (Crain, 2010, s. 39). Sedan avskaffandet av revisionsplikten är det som redan nämnt inte ett krav för alla företag att anlita en revisor. Detta leder till att andra granskningsorgan kan konkurrera med valet av revisor. Företag kan välja att anlita en auktoriserad redovisningskonsult framför en revisor för hjälp med bokföringen eller annan typ av rådgivning (Svenska Standardbolag, 2017). Det finns även en möjlighet att utse en lekmannarevisor vilken ska granska bolagets verksamhet i överensstämmelse med bolagsordningen. Som ett privat aktiebolag kan även en begäran till Bolagsverket göras för att få en så kallad särskild granskningsman (Svenska Standardbolag, 2017). Samtidigt visar Svanström (2008, s. 138) att det, efter reformen, är större risk för non-Big 4 att förlora klienter jämfört med Big 4. Detta då kunder till Big 4 i högre utsträckning riskerar att förlora intressenternas förtroende om de väljer bort revision. Hot från potentiella substitut är därmed större för byråer bland non-Big 4.
Etablering av nya konkurrenter är något som, enligt Crain (2010, s. 38), ökat de senaste åren. För att kunna utföra professionella tjänster krävs en viss typ av utbildning vilken är både tidskrävande och kostsam. Crain (2010, s. 38) menar att det idag är lättare att erhålla utbildning och certifiering, vilket medför att det blir fler utövare inom professionen och därmed hårdare konkurrens. Konkurrens mellan professionen är dock något som påverkas när efterfrågan på revision minskar. Detta då färre revisorer krävs om klienter väljer bort revisionstjänster. Enligt statistik från Revisorsinspektionen (u.å.-b) har auktoriserade revisorer i Sverige minskat sedan 90-talet. En möjlig förklaring till detta är att mindre företag inte längre behöver revisorer.
Den femte och sista kraften, konkurrens bland existerande parter, utgörs av huruvida företagsledningen agerar på de åtgärder som konkurrenter vidtar (Crain, 2010, s. 39). Det kan vara i form av konkurrenternas prissättning, innovation eller kvalité. Om en av konkurrenterna vidtar en ny åtgärd är det vanligt att andra följer efter. Crain (2010, s. 39) menar att inom värderingstjänster skapas rivalitet genom att företag blir mer innovativa och utvecklar nya processer vilket tenderar att skapa konkurrensfördelar. Efter revisionspliktens avskaffande har bolagen en större förhandlingskraft vilket kan påverka priset på tjänsterna. Vissa byråer riskerar därmed att tappa klienter då de inte har samma möjlighet att ändra prissättningen som deras konkurrenter. Konkurrens bland existerande
Kristofersson & Lindström 11 parter utgörs även av den konkurrens som finns mellan Big 4 och non-Big 4. Studier visar att Big 4 ligger i framkant gällande tillhandahållandet av hög revisionskvalité (Eshleman, 2014, s. 197). Företag föredrar således att revideras av Big 4 då dessa byråer förmedlar pålitlig information till företagets intressenter (Hay & Davis, 2004, s. 41). Non-Big 4 kan därmed riskera att konkurreras ut av Big 4.
Teorin om Porters femkraftsmodell är tillämplig för att studera vad som påverkar efterfrågan på revision av non-Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten, för att vidare skapa en uppfattning om dess lönsamhet. Den utgör således grunden för studiens beroende variabel. Därtill finns flertalet tidigare studier som diskuterar teorier gällande efterfrågan på frivillig revision. Somliga av dessa redogörs för nedan vilka anses utgöra grunden för studiens oberoende variabler vilka anses ha en påverkan på studiens beroende variabel – efterfrågan på revision av non-Big 4.
Figur 1. Porters femkraftsmodell.
2.4.2 Utbud och efterfrågan
Teorin om utbud och efterfrågan grundades av den brittiske nationalekonomen Alfred Marshall och är en grundläggande princip inom marknadsekonomin. Marshall var en av de mest inflytelserika nationalekonomer under 1890 fram till sin död 1924 (Econlib, u.å.).
Marshall är mest känd för sitt verk Principles of Economic där han menar att priset på en vara bestäms av både dess utbud och efterfrågan. Gale (1955, s. 155) argumenterar för att priset på en vara eller tjänst, på en fri marknad, beror på dimensionen av kundens efterfrågan. Om efterfrågan på en vara, vid ett givet pris, överstiger utbudet på varan kommer priset öka vilket leder till att efterfrågan minskar. Detsamma gäller det omvända, alltså om utbudet på en vara överstiger efterfrågan på varan kommer priset minska vilket leder till att efterfrågan ökar. Genom denna mekanism antas till slut utbudskurvan och efterfrågekurvan mötas i en jämvikt där priset på en vara är detsamma som dess värde (Gale, 1955, s. 155). Enkelt förklarat kan en utgå från att ju dyrare en vara är desto mindre efterfrågas. Priset i en jämvikt kallas för jämviktspris och innebär att det produceras exakt lika mycket som det efterfrågas för priset som kunden är villig att betala (Lundmark 2017, s. 71).
Lagen om efterfrågan innebär att konsumenter köper fler varor eller tjänster om priset minskar. Om priset istället ökar köper konsumenten mindre vilket ger en negativ
Leverantörens förhandlings-
styrka
Konkurrens bland existerande
parter
Kundens förhandlings-
styrka Nya
konkurrenter
Substitut
Kristofersson & Lindström 12
Pris (P)
Kvantitet (Q)
Eftefrågekurvan
Pris (P)
Kvantitet (Q)
Utbudskurvan
priselasticitet (Lundmark, 2017, s. 53). Det finns dock undantag för detta samband vilket gäller statussymboler där en dyrare vara skapar en ökad efterfrågan. Generellt sett är det priset som styr efterfrågan men den kan också påverkas av andra faktorer som exempelvis trender och substitut (Lundmark, 2017, 58). Efterfrågekurvan illustreras i Figur 2.
’
Figur 2. Efterfrågekurvan: ett negativt samband mellan pris och efterfrågad kvantitet.
Lagen om utbudet innebär att producenter tillverkar fler varor eller utför fler tjänster när priset ökar. Producenterna producerar därmed mindre varor och tjänster om priset minskar. Utbudet, alltså kvantiteten på en vara eller tjänst, kan även öka eller minska på grund av andra faktorer än priset (Lundmark, 2017, s. 63-64). Utbudskurvan illustreras i Figur 3.
Figur 3. Utbudskurvan: ett positivt samband mellan pris och utbjuden kvantitet.
Lundmark (2017, s. 71) förklarar att marknaden är i jämvikt när den utbjudna kvantiteten är densamma som den efterfrågade. Detta innebär att det tillverkas och säljs varor och tjänster i samma kvantitet och pris som kunden är villig att betala. Utbudskurvan och efterfrågekurvan korsar varandra i en marknadsjämvikt vilken påverkas av pris och kvantitet. I teorin är marknaden alltid i jämvikt, vilket inte alltid gäller i praktiken. I Figur 4 synliggörs marknadsjämvikt.
Kristofersson & Lindström 13
Pris (P)
Kvantitet (Q)
Utbud och Efterfrågan
Figur 4. Marknadsjämvikt: där jämviktspriser och jämviktskvantiteten möter varandra.
Före avskaffandet av revisionsplikten kan det antas att efterfrågan på revision var 100%
eftersom alla bolag var tvungna att anlita en revisor. Fem år efter reformen hade 60% av de bolag som omfattades av lagändringen, valt bort revision (Riksrevisionen, 2017, s. 40).
Studien antar att efterfrågan bland de företag som inte längre har revisionsplikt kan skapas om revisionsbyråerna lyckas erbjuda ett mervärde till sina kunder. Efterfrågan på revision kan bero på olika faktorer vilket denna studie kommer undersöka. Priset på revisionen anses dock utgöra den främsta faktorn i den aktuella studien. Enligt lagen om efterfrågan köper en klient fler tjänster om priset minskar vilket innebär att byråerna skulle kunna sänka priset på revision för att stimulera efterfrågan på marknaden. Enligt lagen om utbud utförs färre tjänster om priset minskar, vilket innebär att byråerna inte är villiga att erbjuda revision om de inte får tillräckligt med betalt. Även om teorin om utbud och efterfrågan ger en förenklad bild av verkligheten så är den av betydelse för aktörerna på revisionsmarknaden.
Teorin om utbud och efterfrågan utgör studiens viktigaste teori. Detta då efterfrågan på revision av non-Big 4 främst antas påverkas av priset på tjänsten som tillhandahålls.
Riksrevisionen (2017, s. 12) menar att en anledning till avskaffandet av revisionsplikten var att minska kostnader för de mindre bolagen. Detta kan ses som en indikation på att många bolag inte har råd med revision. Efterfrågan på frivillig revision kan därför påverkas om priset på tjänsten är för högt i förhållande till företagets kassalikviditet.
Studien utgår från en förväntan om att företag med hög kassalikviditet efterfrågar revision av non-Big 4 i större utsträckning än företag med låg kassalikviditet. Detta då företag med låg kassalikviditet antas vara i större behov av att minska kostnader jämfört med företag med hög kassalikviditet.
2.4.3 Agentteorin
Agentteorin uppstod under 1970-talet från uppmärksamheten av redovisningens politiska natur (Artsberg, 2005, s. 83). Teorin berör förhållandet mellan agenter och principaler, de problem som uppstår i ett sådant förhållande samt lösningar på dessa problem. Agenter utgörs vanligtvis av företagsledningen medan principaler är företagets ägare.
En central utgångspunkt i agentteorin är separationen mellan ägande och kontroll (Healy
& Palepu, 2001, s. 409). Agentens uppgift är att arbeta för principalens räkning och agera i dess intresse. Förhållandet innebär således att principalen delegerar makt och
Marknadsjämvikt
Kristofersson & Lindström 14 beslutsfattande till agenten. Problemet grundas i att principalen har svårt att få agenten att agera i principalens intresse, på grund av skiljaktiga egenintressen och asymmetrisk information. Agentteorin utgår från att alla aktörer är nyttomaximerande och rationellt egoistiska (Artsberg, 2005, s. 84). Agenter och principaler antas maximera sin egen nytta så länge inte deras beteende strider mot normer, lagar eller kontrakt (Sevenius, 2007, s.
81). Med antagandet om rationalitet och egenintresse finns det en risk att agenten agerar på bekostnad av principalen och att en intressekonflikt uppstår. I principalens intresse ligger avkastning på investerat kapital, hög risk i en diversifierad portfölj och långsiktigt beslutsfattande. För agenten ligger intresset i att gynna den egna karriären och därmed fatta kortsiktiga beslut som ökar resultatet. Agentens största investering består av den tid och kraft de lägger ned i bolaget.
För att få principalens och agentens intressen att sammanfalla kan avtal användas som lösning på agentproblemet (Healy & Palepu, 2001, s. 409). Bonussystem, övervakning eller en extern revisor skapar incitament för agenten att agera i principalens intresse.
Dessa åtgärder ger upphov till kostnader, så kallade agentkostnader, för att övervaka agentens agerande med exempelvis övervakningssystem. Andra agentkostnader är kostnader för bonusar och incitamentsprogram samt kostnader för förluster i form av bedrägerier som trots dessa aktiviteter ändå förekommer (Sevenius, 2007, s. 81). Genom att anlita en revisor minskar agentkostnaderna och det är därmed en kostnadseffektiv lösning.
Revision är ett viktigt kontrollverktyg och enligt Artsberg (2005, s. 84) kommer en principal anlita en revisor som säkerställer att agenten agerar utifrån principalens intresse, så länge den ekonomiska nyttan överstiger kostnaden. Revisionens betydelse ökar med företagets storlek vilket innebär att agentproblemet varierar mellan företag och därmed även efterfrågan på revision (Dedman et al., 2014, s. 14). Efter avskaffandet av revisionsplikten, kan små aktiebolag välja att avstå från revision. Det är därför intressant att undersöka om bolagen som omfattas av reformen ändå valt att revideras och därmed om nyttan av revisionen överstiger kostnaden. Om agentproblemet anses vara stort bland företagen i populationen bör efterfrågan på revision av non-Big 4 vara större än valet att avstå. Om istället agentproblemet anses vara litet bör fler företag välja bort revision än frivilligt efterfråga non-Big 4.
2.4.4 Informationsasymmetri
Då principalen inte inkluderas i den dagliga verksamheten uppstår ett informationsproblem eftersom agenten vanligtvis har överlägsen kunskap om verksamhetens resultat och position jämfört med principalen. Principalen kan aldrig vara säker på att informationen från agenten är tillräcklig och tillförlitlig (Jensen & Meckling, 1976, s. 308). Detta fenomen kallas informationsasymmetri.
Eisenhardt (1989, s. 61) menar att det finns två typer av informationsasymmetri: moral hazard och adverse selection. Moral hazard uppkommer då agenten sätter sina personliga intressen framför principalens och därmed inte anstränger sig för att möta principalens målsättning. I en sådan situation missleder agenten medvetet principalen med felaktig information för att minska risken att agentens engagemang, i strid med principalens intresse, ska upptäckas. Vidare beskriver Eisenhardt (1989, s. 61) adverse selection som agentens medvetna eller omedvetna överskattning av sin förmåga. Agenten lyckas då inte möta principalens behov av tillräcklig information. Då agenten hävdar att han besitter vissa kunskaper som principalen inte har möjlighet att kontrollera skapas svårigheter att
Kristofersson & Lindström 15 skilja på relevant och icke-relevant information från principalens sida. Detta medför kunskapsluckor och informationsasymmetri mellan parterna.
För att minska informationsasymmetrin mellan agenten och principalen är en oberoende övervakning från en tredje part ett potentiellt verktyg (Watts & Zimmerman, 1983, s.
613). Utifrån Jensen & Mecklings teori menar Watts & Zimmerman (1983, s. 613) att revision är en sådan typ av övervakning. Enligt teorin ökar företagsvärdet vid revision genom att informationsklyftan mellan agenten och principalen minskar. Dock menar Collis et al. (2004, s. 90) att mindre bolag sällan har samma behov av kontroll då avståndet mellan ägarna och företagsledningen är mer koncentrerad. Utifrån detta är det intressant att undersöka om företagen, sedan avskaffandet av revisionsplikten, värdesätter nyttan av revision eller om det anses överflödigt. Beroende på variationen av informationsproblem bland företagen bör efterfrågan på revision av non-Big 4 påverkats sedan reformen.
Teorin om agent- och informationsasymmetri visualiseras i Figur 5 nedan.
Figur 5. Agentteori - informationsasymmetri 2.4.5 Intressentmodellen
Intressentmodellen grundades av R. Edward Freeman år 1984, och har med tiden fått stor betydelse inom företagsekonomin. Modellen beskriver förhållandet mellan en organisation och dess omvärld (Wagner Mainardes et al., 2011, s. 229), där bolaget inte bara ska överväga ägarnas intressen utan också övriga intressenters. Freeman (1984, refererad i Clement 2005, s. 255) menar att alla som har eller kommer att ha en relation med ett bolag bör beaktas som intressenter. Intressenterna utgörs av exempelvis aktieägare, långivare, anställda, kunder, leverantörer, konkurrenter, staten och samhället (Clement, 2005, s. 255). Samtliga intressenter har olika behov av ekonomisk information från bolaget.
Intressentmodellen ser inte ett företags relationer som ett ömsesidigt samspel mellan två parter utan som ett samspel mellan en större grupp (Sevenius, 2007, s. 86). Alla intressenter har samma legitimitet gentemot företaget men varje grupp har olika syften med dess påverkan. Sevenius (2007, s. 87) skriver att aktieägare bidrar med kapital till bolaget, ställer krav på avkastning från företaget samt belönas med utdelning. Långivare, banker och andra kreditinstitut, vill försäkra sig om en återbetalning av beviljade lån och ränta på dessa lån (Smith, 2019, s. 26). Långivaren är intresserad av kreditrisken, vilket på kort sikt är beroende av ett företags soliditet och likviditet. Smith (2019, s. 27) skriver vidare att anställda har ett intresse i ett företags ekonomi för att säkerställa
Företaget
Agentkostnader Informationsasymmetri
Tredje part
Revisor
Agent
Företagsledning
Principal
Ägare
Kristofersson & Lindström 16 anställningstrygghet och för att förbättra möjligheterna vid löneförhandlingar. Kunder som betalar i förskott vill försäkra sig om att företaget kommer fullfölja sin förpliktelse att leverera varan eller tjänsten. Kunder är en viktig intressent då de utgör marknaden för utbud och efterfrågan av bolagets varor eller tjänster. Leverantörer som ger ut kredit till ett företag har ett intresse av att bedöma om företaget kommer kunna betala för de levererade varorna eller tjänsterna (Smith, 2019, s. 26). Konkurrenter är intresserade av ekonomin hos ett bolag för att kunna göra jämförelser, så kallad benchmarking, för beslutsfattande gällande prissättning och för eventuella marknadsföringsåtgärder. Staten driver in skatter från företag och är intresserade av att bedöma om det skattepliktiga resultatet beräknas korrekt (Smith, 2019, s. 28). Samhället har ett intresse gällande företagets miljöpåverkan.
Revision är en viktig funktion för bolagets intressenter. Intressenternas efterfrågan på revision kan vara en faktor som påverkar företagens efterfrågan på frivillig revision.
Kreditgivaren kan antas vara den viktigaste intressenten när ett mindre aktiebolag, utan krav från lagstiftningen, anlitar en revisor för att få ett lån beviljat från banken.
Kreditgivaren måste kunna förlita sig på företagets finansiella information och för att skapa tillförlitlighet anlitar företaget en extern revisor. Svanström (2008, s. 40) argumenterar för att reviderade räkenskaper kan vara av intresse för ett bolags kunder, leverantörer och konkurrenter. En revisor kan användas för att förse leverantören med beslutsunderlag för beviljandet av en kredit eller för att förse en kund med trovärdig ekonomisk information vid en upphandling. För konkurrenter kan det vara positivt att alla företag i en bransch revideras då det ger mer jämställda konkurrensvillkor. Svanström (2008, s. 38) skriver vidare att det framgår i diskussionen om revisionens intressenter att Skatteverket drar nytta av att företag revideras. Revisionen kan säkerställa att bolag betalar in rätt skatter till staten samt minskningar bedrägerier och ekonomisk brottslighet.
Det är intressant att undersöka vad det är som påverkar efterfrågan på revision av non- Big 4 sedan avskaffandet av revisionsplikten och om påtryckningar från intressenter har en betydelse. Om en kreditgivare kräver att ett bolag revideras för att ett lån ska beviljas kommer ej revisionspliktiga företag välja att revideras även om det inte krävs enligt lag.
Om intressenternas förhandlingsstyrka är svag och deras synpunkter är utan betydelse kommer efterfrågan på revision att minska.
2.5 Tidigare empiri
Efter avskaffandet av revisionsplikten menar Svanström (2008, s. 138) att företagen har tre alternativ gällande revision. De kan i) välja bort revision, ii) välja att anlita en revisor från Big 4 eller iii) välja att anlita en revisor från non-Big 4.
Enligt Knechel et al. (2008, s. 65) finns det många fördelar med revision, vilka varierar mellan företagen. Det är därmed inte givet att alla bolag som omfattas av frivillig revision väljer bort det. I en studie av Collis (2010, s. 227) undersöktes skillnader av efterfrågan på frivillig revision mellan Storbritannien och Danmark. Vid detta tillfälle hade små företag i Storbritannien haft möjlighet att välja bort revision under nästan ett decennium medan det för Danmark var ett nytt fenomen. Resultatet visade att majoriteten av bolagen i båda länderna valde att bli fortsatt reviderade trots att det fanns en möjlighet att välja bort det.
Behovet av kontroll i små företag har diskuterats i flertalet tidigare studier vilket visar på att det finns en efterfrågan på revision även hos de företag som inte är tvingade till det
