I detta kapitel beskriver jag hur transnationella utbildningspolicydiskurser har rekontextualiserats inom ramen för det svenska skolsystemet. Förändringar eller förskjutningar i skolans värdegrund och demokratiska uppdrag efter 2011 beskrivs och analyseras. Kapitlet rör sig gradvis mot 2011 års styrdokument för svenskämnet i avsikt att analysera vad gymnasiereformen 2011 innebar för skrivningarna om litteraturundervisningen i förhållande till det demokratiska uppdraget.577 Olika dokument som föregick gymnasiereformen 2011, i synnerhet Framtidsvägen. En reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27), används för att förstå den samhälleliga och politiska kontext i vilken reformen ägde rum.
Vad gäller gymnasieämnet svenska gör jag en analys av rådande ämnes- och kursplaner, med tillhörande kommentarmaterial, samt deras förhållande till läroplanens övergripande demokratiuppdrag. Resonemangen rör sig således från de mer övergripande diskurser som influerar synen på skolans uppdrag till att i större detalj granska litteraturundervisningens roll i svenskämnets styr-dokument. Avrundningsvis blickar jag framåt på det förslag på nytt betygssystem för gymnasiet som presenterades 2020 och aktualiserar en debatt om ”värde-grundslitteratur” som fördes i svensk media hösten 2019.
Svensk utbildningspolicy i förändring
Från en svensk horisont kan man notera en rad genomgripande förändringar sedan nyliberal politisk rationalitet och New Public Management (NPM) på allvar började influera skolsystemet i början av 1990-talet. En stor mängd nyliberala koncept och styrningsprinciper har sedan dess importerats till Sverige från länder som USA, Storbritannien och Nya Zeeland, ofta i form av så kallad silent borrowing, vilket innebär att det är sällan som denna import av idéer nämns explicit i policy- eller reformtexterna.578 Efter det att skolan decentral-iserades 1991 är friskolereformen och introducerandet av skolpengssystemet 1992 samt införandet av målstyrning i och med läroplansskiftena 1994 betydelsefulla exempel på NPM-influenser inom det svenska skolsystemet.
I jämförelse med många andra länder har omstöpningen av skolväsendet i Sverige varit både snabb och tämligen radikal. På några få år gick Sverige från att ha ett av världens mest offentligt reglerade skolsystem till ett präglat av
577 Delar av detta kapitel har som nämnts publicerats tidigare. Se Borsgård, 2020a.
139
decentralisering, avreglering och marknadsinslag.579 Enligt Tomas Englund är den allvarligaste konsekvensen av privatiseringen av skolsystemet att elever med föräldrar med låg utbildning och låga inkomster hamnar i skolklasser dominerade av andra lågpresterande elever.580 Här kan man notera att OECD avrådde den svenska regeringen från att genomföra de planerade reformerna gällande skolvalet och skolpengssystemet.581 Sverige hörsammade emellertid inte OECD, vilket är ett exempel på hur enskilda stater inte nödvändigtvis och i samtliga fall anpassar sig efter OECD:s rekommendationer.
En annan situation som friskolereformen har föranlett är att såväl kommunala skolor som friskolor hamnar i en konkurrenssituation med varandra om eleverna som kunder, vilket har gjort marknadsföring och varumärkes-byggande till viktiga uppgifter för gymnasieskolorna.582 I Skolverkets Betygs-inflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen (2012) lyfts det fram hur den ökade konkurrensen mellan skolor i kombination med påtryckningar från elever och föräldrar samt förväntningar från skolhuvudmannen kan skapa incitament för betygsinflation.583 För att återknyta till Roland Almqvists beskrivning av NPM kan man se betygsinflationen som en förväntad följd – ”en konsekvens av systemets konstruktion”, som det uttrycks i Skolverkets text584 – av ett system där eleverna betraktas som kunder på en marknad. Att ”tillfredsställa kunden” är ett serviceideal som följer med marknadslogiken och som, vad gäller betygssättning, kan leda till att professionella ideal får stå tillbaka eftersom kunden alltid kan se sig om efter en annan leverantör. På så vis innebär alltför många missnöjda elever ett ekonomiskt hot mot enskilda skolors eller skolkoncerners överlevnad.585
579 Lundahl, Erixon Arreman, Holm & Lundström, 2014, s. 12.
580 Tomas Englund, ”Är demokratin hotad? Om privata intressen och skolans omvandling”, Utbildning & Demokrati, vol. 27, nr. 1, 2018, s. 121.
581 Hultén, 2019, s. 181; Mattias Samuelsson, “Bildt-regeringen varnades av OECD om skolsegregation och försämrad likvärdighet redan 1992”, LO-bloggen, 2019-04-17: https://loblog.lo.se/2019/04/bildt-regeringen-varnades-av-oecd-om-skolsegregation-och-forsamrad-likvardighet-redan-1992/ (hämtad 2021-02-03). Man kan i sammanhanget också påpeka, vilket Anders Trumberg gör, att OECD ifrågasatte en förändring inom svensk skola som de själva var en del av och drev på: ”Att det svenska skolsystemet sedan gick långt i sin marknadisering var en frukt av den nyliberala strömning som OECD fortfarande är en del av”. Se Anders Trumberg, ”Skolval i internationell belysning”. I Skolan, marknaden och framtiden, Magnus Dahlstedt & Andreas Fejes (red.), Lund: Studentlitteratur, 2018, s. 126.
582 Lundahl, Erixon Arreman, Holm & Lundström, 2014, s. 257f.
583 Skolverket, Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen, Dnr 2012:387, Stockholm: Skolverket, 2012. Frågan om betygsinflation undersöktes också av Uppdrag
Granskning år 2016. Se Uppdrag granskning, Glädjebetygen, SVT, 2016-10-12:
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/referens/gladjebetygen (hämtad 2018-12-07). Frågan behandlas även i betänkandet av Betygsutredningen 2018. Se SOU 2020:43, Bygga, bedöma, betygsätta. Betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper, Stockholm: Elanders, s. 755–766.
584 Skolverket, Dnr 2012:387, 2012, s. 2.
585 Ulf Lundström & Linda Rönnberg, ”Att styra skolan med marknaden som förebild”. I Utbildning. Makt och politik, Sverker Lindblad & Lisbeth Lundahl (red.), Lund: Studentlitteratur, 2015, s. 151.
140
I det sammanhanget har så kallad benchmarking, det vill säga öppna jämförelser av olika skolors resultat när det gäller betyg och nationella prov, under en tid fått ökad betydelse.586 Genom en uppsättning standardiserade kvantitativa data som har funnits att tillgå online har elever och föräldrar kunnat jämföra de konkurrerande skolorna. Kunskapsresultaten kan fungera som ett starkt konkurrensmedel inte bara mellan skolor, utan också mellan lärare när det gäller möjligheten att söka mer välbetalda karriärtjänster som förstelärare eller lektor. Från och med 1 september 2020 skedde dock här en förändring i och med att kammarrätten fastslog att uppgifter om enstaka skolors elevsamman-sättning och betyg är affärshemligheter som inte ska lämnas ut.587
Enligt ett betänkande av Jämlikhetskommissionen från 2020, En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46), visar den svenska forskningen om skolval och fristående skolor sammanfattningsvis att de fristående skolorna är finansiellt överkompenserade och att reformerna har bidragit till ökad skol-segregation.588 Som Ekman nämner kan det fria skolvalet, i värsta fall, leda till att skolsystemet som helhet förlorar i demokratisk kvalitet eftersom skolan inte längre fungerar som en mötesplats för olika sociala och kulturella grupper.589 Vad gäller friskolereformen har det därutöver riktats mycket kritik mot de riskkapitalistiska bolag för vilka skolpengssystemet inneburit att skolan har blivit ett lukrativt investeringsobjekt.590
I likhet med många andra länder har utbildningspolicydiskursen också i Sverige påverkats av dominanta policydiskurser inom OECD och EU. I den skoldebatt som ägde rum i Sverige under 2000-talets första decennium och som ledde fram till grund- och gymnasieskolereformen 2011 användes de otillfreds-ställande resultaten på internationella kunskapsmätningar som PISA, enligt Carl-Henrik Adolfsson, för att skapa ett legitimt reformutrymme.591 I Sveriges fall företräddes denna krisretorik främst av de borgerliga partiernas representanter, i synnerhet dåvarande utbildningsminister Jan Björklund, som på skolområdet konstruerade en motsättning mellan ”fast kunskap” respektive ”flum”.592 Som alternativ till ”flumskolan” erbjöd de borgerliga partierna en
586 Wahlström, 2015, s. 66.
587 Fredrik Wallin, ”Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor”, Skolvärlden, 2020-06-26: https://skolvarlden.se/artiklar/skolverket-hemligstamplar-uppgifter-om-alla-skolor (hämtad 2020-08-20).
588 SOU 2020:46, En gemensam angelägenhet. vol. 1, Stockholm: Elanders, s. 333.
589 Joakim Ekman, Framtiden och samhällets grundläggande värden. Underlagsrapport 6 till Framtidskommissionen, Stockholm: Regeringskansliet, 2012, s. 105.
590 Se exempelvis Filippa Mannerheim, ”Svensk skola är en skam – ni politiker har svikit”, Expressen, 2020-11-17; Lundahl, Erixon Arreman, Holm & Lundström, 2014, s. 43–47.
591 Adolfsson, s. 248f.
592 Hultén, 2019, s. 14f. Hultén påpekar också att dikotomin ”flumskola-kunskapsskola” har använts retoriskt i skoldebatten från alla möjliga (ideologiska) håll sedan slutet av 1970-talet. Se Hultén, 2019, s. 219f.
141
skola där ordning och reda skulle råda och där ”kunskap” skulle premieras. Denna uppfattning underbyggdes i sin tur, som Adolfsson påpekar, av svenska dagstidningar såsom Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.593
Tilläggas kan att det fanns planer om att reformera gymnasieskolan redan år 2007 (”Gy 2007”), men de avblåstes av Björklund som ville få till stånd en mer genomgripande reform, bland annat med hänsyn till att skapa tydligt skilda studievägar för elever med teoretisk respektive praktisk inriktning.594 I Gy 2007 fanns också planer om att införa ämnesbetyg, vilket nu återigen har blivit aktuellt i och med förra årets betänkande Bygga, bedöma, betygsätta. Betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper (SOU 2020:43), som jag åter-kommer till i detta kapitel. Björklund ansåg emellertid att kursbetygen skulle behållas, men att ett betygssystem med fler steg i betygsskalan skulle införas.595
2011 års gymnasiereform föregicks av betänkandet Framtidsvägen. En reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) och propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (Prop. 2008/09:199).596 Som Lundahl påpekar finns det ett antal problembeskrivningar som ligger till grund för de förslag på åtgärder som presenteras i Framtidsvägen, däribland ungdomars arbetslöshet och sena utträde på arbetsmarknaden, yrkesutbildningarnas otillräckliga anpassning till arbetsmarknaden samt att det finns en bristfällig medvetenhet om och fostran till entreprenörskap.597 Även det stora utbudet av lokala kurser – något som expanderat inom svensk gymnasieskola sedan 1994 års reform – framställdes som ett problem eftersom kurserna ansågs leda till otydlighet för avnämarna. Tydlighet framstår överlag som ett ledord för betänkandet, dels vad gäller gymnasieskolans utbildningsvägar, dels vad gäller kursplanerna, som i sin föregående utformning anses ge alltför stort utrymme för enskilda lärare att tolka vad som ska ingå eller prioriteras i kurserna. Den särskilda utredaren Anita Ferm skriver:
Ett grundproblem i dag är att kursplanerna är skrivna på ett sätt som gör att de uppfattas som mycket otydliga, varför utrymmet för de enskilda lärarna att tolka vad som ska ingå i kursen och vad som ska prioriteras är mycket stort. Jag vill ändra på detta. Jag anser att ämnesplaner som är tillräckligt tydliga tillsammans
593 Adolfsson, s. 248f.
594 Se exempelvis TT Nyhetsbyrån, ”Regeringen stoppar gymnasiereform”, Svenska Dagbladet, 2006-10-11.
595 Ibid.
596 SOU 2008:27, Framtidsvägen. En reformerad gymnasieskola, Stockholm: Fritzes; Prop. 2008/09:199, Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
597 Lisbeth Lundahl, ”Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform”, Utbildning & demokrati, vol. 17, nr. 1, 2008, s. 39.
142
med stödmaterial och nationella prov som utvärderar alla delar av ämnet kan säkra att alla elever får undervisning inom alla de centrala delarna av ämnet.598 Om svenskämnet skriver Ferm: ”Jag föreslår att ämnesplanerna för svenska och för svenska som andraspråk ska vara avsevärt tydligare än i dag”.599 Här framstår tydligheten närmast som ett egenvärde eller självändamål – det huvudsakliga förslaget är att ämnesplanerna ska bli ”tydligare”, utan tillhörande resonemang om vad de ska innehålla eller leda till. Enligt Framtidsvägen ligger lösningen i att utforma ämnesplaner som är ännu tydligare tillsammans med stödmaterial och nationella prov som utvärderar alla delar av ämnet. Utbildningsvägarna skulle i sin tur förtydligas genom en uppdelning i yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Därutöver innebar 2011 års gymnasieskole-reform ett nytt och mer differentierat betygssystem (A–F), vars konsekvenser i förhållande till litteraturundervisning kommer att aktualiseras i följande styrdokumentsanalyser såväl som i nästa kapitels lärarintervjuer.
Globaliseringen och medlemskapet i EU är faktorer som i hög grad påverkade arbetet med gymnasiereformen. Syftet var att de svenska styr-dokumenten skulle vara i harmoni med de processer inom utbildningsområdet som var i rörelse i Europa. Bland dessa processer kan nämnas EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som utfärdades 2006 och som innefattar en betoning av entreprenörskap – rekontextualiserat genom importen av entreprenöriella förmågor i 2011 års läroplan, som jag ska återkomma till – och språkkunskaper som anses lämpliga för en rörlig och föränderlig arbets-marknad. Reformarbetet tog även hänsyn till EQF (European Qualification Framework), en gemensam europeisk referensram och ett översättningssystem för att knyta samman olika länders kvalifikationssystem samt Europass, ett betygskompletterande dokument som beskriver den egna utbildningen för möjliga arbetsköpare utanför Sveriges gränser.
OECD:s påverkan på den svenska utbildningspolicydiskursen under 2010-talet märks exempelvis genom en rapport som Improving Schools in Sweden. An OECD Perspective (2015), en utredning som beställdes av det svenska utbildningsdepartementet för att få OECD:s rekommendationer om hur Sverige skulle råda bot på den nedåtgående trenden i PISA-undersökningar utförda mellan 2000 och 2012.600 Från och med den 1 juli 2018 skrevs också digital kompetens in i läroplanen, en rekontextualisering som skedde samma år som PISA började mäta digital literacy.
598 SOU 2008:27, s. 344f.
599 Ibid., s. 343.
143
I Framtidsvägen märks influenserna från den europeiska utbildnings-policydiskursen bland annat i det att betänkandet hämtar stöd i EU:s nyckel-kompetenser för livslångt lärande när det lyfter fram kompetensbegreppet som ett alternativ till föregående läroplans kunskapsbegrepp ”de fyra F:en” (fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet).601 Sten Båth är en av dem som har påpekat hur kompetensbegreppet är förankrat i en näringslivsdiskurs och mer relaterat till uppgiften som yrkesmänniska än vad begrepp som kunskap eller förmåga är.602 Framhävandet av kompetensbegreppet är så sett i linje med betänkandets uttalade ambition att stärka avnämarnas inflytande över gymnasieutbildningen.
Läroplansrevideringar
I stort bevarades läroplanen och värdegrunden oförändrad mellan 1994 års och 2011 års reform, även om vissa saker har ändrats vad gäller formuleringar och struktur. Inte alla av dessa förändringar är särskilt betydelsebärande,603 men några aspekter som har bäring på avhandlingens intresseområde tål att nämnas. Nytt för avsnittet om ”Skolans värdegrund och uppgifter” i 2011 års läroplan var att undervisningen i olika ämnen ”ska ge eleverna kunskaper om den europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser”.604 I Gy 11 har också talet om livslångt lärande fått en framskjuten plats och flyttats från avsnittet om ”Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna” till avsnittet om ”Skolans värdegrund och uppgifter”.605
I en teknisk översyn av Lpf 94, som Skolverket utförde på uppdrag av regeringen och som publicerades år 2011, ges en bakgrund till några av läroplansförändringarna. Enligt Skolverkets översyn handlar förändringarna främst om att läroplanens formuleringar ska harmoniera med Lgr 11 och med skollagen som infördes 2011 samt att läroplanens målstruktur ska förtydligas. Det förstnämnda innebär exempelvis att skollagens formulering om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska införas i läroplanen.606 Det sistnämnda innebär att den uppdelning mellan ”Mål att
601 SOU 2008:27, s. 262. Tilläggas bör att ”de fyra F:en” kvarstod i 2011 års läroplan. Se SKOLFS 2011:144, s. 4.
602 Båth, s. 73–82.
603 Som ett exempel kan nämnas hur en utsaga som ”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs” ändrats till ”Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram”. Se Utbildningsdepartementet, 1994, s. 7; SKOLFS 2011:144, s. 2.
604 SKOLFS 2011:144, s. 4.
605 Utbildningsdepartementet, 1994, s. 8; SKOLFS 2011:144, s. 2f.
144
sträva mot” och ”Mål att uppnå”, som återfinns i Lpf 94, ska överges till förmån för ett tydligare avsnitt om ”Övergripande mål och riktlinjer”.607 Skolverket skriver att dessa övergripande mål är analyserade i förhållande till EU:s nyckel-kompetenser och till stor del innefattar dessa.608
En annan formulering i skollagen som får utfall i den reviderade värde-grunden är att talet om ”solidaritet med svaga och utsatta” ersätts med ”solidaritet mellan människor”.609 Ändringen är inte enorm, men det går förstås att argumentera för att en sådan skillnad i formulering har politiska implikationer. Den förra läroplansformuleringen har mer av ett konflikt-perspektiv på samhället – samhället utgörs delvis av människor som lever under prekära omständigheter – medan den senare formuleringen använder det universella och i sammanhanget harmonipräglade begreppet ”människor”.
En annan skillnad, som har bäring på avhandlingens intresse för frågor som rör utvärdering och mätbarhet, är en formulering som rör skolans utvärderingsarbete. I Lpf 94 står det skrivet att ”För att en skola skall utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder”.610 I Gy 11 har denna formulering ändrats till att skolans utveckling ”kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas”.611 Rimligtvis är det skollagen och dess skrivningar om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – liksom talet om systematiskt kvalitetsarbete, som beskrevs i inledningskapitlet – som har bidragit till att skärpa formuleringen. Tagen ordagrant har den en nästan komisk kvalitet, som om det rörde sig om en parodi på en samtida utvärderingsiver: skolans verksamhet ska inte fortlöpande utan ständigt prövas, oavbrutet, oupphörligen. Om man drar sig till minnes Foucaults resonemang om nyliberalismen som jag beskrev det i inledningskapitlet kan detta ”ständigt” kanske tolkas som ett uttryck för den form av ”permanent intervention” som, enligt Foucault, är signifikativ för nyliberalismens sätt att styra.612
I Skolverkets tekniska översyn av Lpf 94 framgår det också att några av ändringarna finns till för att göra läroplanstexten mindre etnocentrisk.613 Det rör sig bland annat om en formulering som går ut på att skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras dels till det specifikt svenska, dels till det
607 Skolverket, Redovisning av uppdrag om en teknisk översyn av 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), Dnr 2011:102, Stockholm: Skolverket, 2011, s. 5.
608 Ibid., s. 11. 609 Skolverket, Dnr 2011:102, 2011, s. 7. 610 Utbildningsdepartementet, 1994, s. 9. 611 SKOLFS 2011:144, s. 5. 612 Foucault, 2013, s. 127. 613 Skolverket, Dnr 2011:102, 2011, s. 7.
145
nordiska, europeiska och ytterst det globala.614 I Lpf 94 stod det skrivet att skolan skulle bidra till att eleven får en identitet som inte bara ska relatera till, utan ”innefatta” det specifikt svenska (likaväl som det nordiska, europeiska och ytterst det globala), vilket alltså är ett verb som stryks ur formuleringen.615
Den förändring som den här avhandlingen ägnar störst uppmärksamhet är talet om entreprenörskap och entreprenöriella förmågor som skrivs in i läroplanen i och med gymnasiereformen 2011. Textpartiet lyder som följer:
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier.616 Enligt Skolverket kommer förslaget om betoningen av entreprenörskap i läroplanen med anledning av regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.617 I följande avsnitt fördjupar jag diskussionen om entreprenörskap i förhållande till skolans demokratiska uppdrag efter 2011.
Det demokratiska uppdraget
Skolans samhälleliga funktion, som den kom till uttryck i det nämnda betänkandet Framtidsvägen, bemöttes av kritik från vetenskapligt håll. Det som kritiserades var att gymnasieutbildningen främst ges funktionen att reproducera befintliga förhållanden i ett samhälle som framställs som fritt från konflikter och särintressen, att uppdelningen i yrkes- och högskoleförberedande program befäster en stark dikotomi gällande elevgruppers framtida roller i samhället samt att anställningsbarheten och marknadsanpassningen som överordnade värden drar fokus från skolans demokratiska fostransuppdrag.618 Demokratisk fostran tas enligt Lundahl över huvud taget inte upp i utredningen – däremot talas det om behovet av att fostra och förbereda eleverna för företagsamhet.619
614 SKOLFS 2011:144, s. 2.
615 Utbildningsdepartementet, 1994, s. 7.
616 SKOLFS 2011:144, s. 4, kursiv i original.
617 Skolverket, Dnr 2011:102, 2011, s. 3.
618 Mattias Nylund, ”Framtidsvägen. Vägen till vilken framtid för eleverna på gymnasieskolans yrkesprogram?”, Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 15, nr. 1, 2010, s. 33–52; Mathilda Hjorth Liedman & Sven-Eric Liedman, ”Den livslånge lärlingen”, Utbildning & demokrati, vol. 17, nr. 1, 2008, s. 17–28.
619 Lundahl, 2008, s. 44. Till Gymnasieutredningens uppdrag hör heller inte att komma med förslag på läroplansförändringar, men den särskilda utredaren Anita Ferm skriver att det kan vara rimligt att läroplanen ses över i och med att hon betonar avnämarinflytandet så starkt i sina förslag. Se SOU 2008:27, s. 262f.
146
Jag menar att man med ett annat synsätt kan hävda att den demokratiska fostran visst tas upp, just i form av det uttalade behovet att fostra och förbereda eleverna för företagsamhet. Som nämnts skriver Dahlstedt och Olson om hur ”entreprenören” och ”demokraten”, från och med 1990-talets svenska utbildningstexter, blir diskursivt sammanflätade.620 Det som förut framstått som en motsättning mellan att å ena sidan fostra för demokrati, å andra sidan fostra för marknaden, tycks inte längre innebära ett problem.621 Genom denna typ av hybriddiskurs förenas medborgarfostran och arbets-marknadsmässig kvalifikation som ett harmoniskt helt, en tredje vägen-diskurs, som innehåller logiker från bägge diskurserna samtidigt som den har en