I Göteborg men även i Stockholm finns det speciella så kallade trafficking grupper som enbart håller på med denna typ av brott, i deras arbete ingår det även att de är ute och informerar och föreläser om ämnet. Anledningen till dessa upplysnings kampanjer är att de vill öka
medvetenheten hos olika tjänstemän och organisationer. Framförallt för att genom detta
hoppas på att få in fler tips om pågående brott och därigenom också fler bevis men även för att uppmärksamma om att detta är ett problem som faktiskt finns i Sverige. Vidare har de här grupperna också ett samarbete med olika ambassader och poliser i andra länder (Polisens tidning svensk polis 2008).
Denna typ av informerande arbete som dessa grupper bedriver är som jag redan har påpekat när det gäller Sveriges internationella arbete av största vikt, då det är genom upplysning som man når ut till den stora massan och genom detta även kan få fram en förändring men
framförallt en medvetenhet om att det faktiskt förekommer trafficking och behöver
uppmärksammas. Om det sedan uppmärksammas i de så kallade ursprungsländerna eller om det uppmärksammas inom Sveriges gränser har lika stor betydelse, det som skiljer sig åt mellan de olika informationskampanjerna är att den nationella kampanjen vänder sig till de personer som ska arbeta med att bekämpa trafficking och att de internationella kampanjerna framförallt vänder sig till potentiella offer.
Det viktiga med den nationella upplysningen är att om berörda instanser så som sjukhus och liknande har en medvetenhet och vet vad för typ av tecken de ska leta efter kan de även anmäla ett pågående brott och bli kallade som vittnen. Här kan vi dra en parallell med arbetet runt misshandlade kvinnor. Fram tills rätt nyligen insåg inte sjukhuspersonal att den där hjälpande och stöttande väninnan faktiskt kunde vara våldsutövaren, därför våld i samkönade relationer var inget som de fått utbildning om att se tecken på. Så den som misshandlat sin partner i en samkönad relation fick ofta vara med under hela den medicinska undersökningen och genom detta var våldsutövaren även närvarande när frågan kom hur skadan tillkommit. Jämför vi detta med trafficking så kan vi här som exempel ta hur viktigt det är om en kvinna kommer in och har blivit ”våldtagen” att personalen inte tar för givet att den där hjälpande mannen som följer med är en stöttande pojkvän, det kan lika gärna vara hallicken och våldtäkten något som skett när kvinnan blivit såld för sexuella ändamål. Detta är ett
jämförande exempel för att visa på vikten av att informera om vad som sker vid trafficking och vad som kan vara relevanta tecken att titta efter för dem som jobbar inom områden där de
41
kan komma i kontakt med offer för trafficking.
Den 10 september i år 2008 gav regeringskansliet ut ett informationsblad där informationen bestod av att regeringen avser att satsa 213 miljoner kronor på 36 olika åtgärder fram till 2010 i syfte att förebygga människohandel för sexuella ändamål men även prostitution. Det är framförallt inom fem områden som fokusen kommer att vara dessa är; ökat skydd och stöd till utsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad
nationell och internationell samverkan och ökad kunskap. Dessa är de områden som även har tagits upp i denna uppsats så det är bara att hoppas på att åtgärderna kommer att ha önskad verkan och att de berörda områdena kommer att effektiviseras.
Exempel på områden som kommer att belysas under denna period har vi vilket även nämnts ovan, ökat skydd och stöd till utsatta, här inkluderas även förutom de åtgärder som görs i Sverige ett tryggare återvändande för offer. Det förklaras dock inte i detalj hur detta ska gå till men det är i alla fall ett tecken på att Sverige insett vikten av detta arbete. Vidare ska det även ske ett starkt förebyggande arbete här i Sverige genom information till berörda områden men även när det gäller informationskampanjer i ursprungsländerna. Ser vi på åtgärderna inom rättsväsendet ska fokusen ligga på kvalitet och effektivitet. Men även bekämpningen av grov organiserad brottlighet har inkluderats här och det välkomnas då dessa grupper faktiskt är de som handlar med traffickingoffer. Och för att kunna komma till rätta med trafficking måste de som handlar med det elimineras. Nu menar jag inte elimineras i förståelsen dödas utan snarare i förståelsen inkapacitering eller andra typer av punktåtgärder som gör att verksamheten störs hela tiden och därför inte anses lönsam då vinsten inte är större än förlusten. Hamnar
medlemmar av gänget hela tiden i fängelse måste nya personer rekryteras och läras upp och i längden gör detta att kostnaderna blir så stora att lönsamheten försvinner och då försvinner även affärsidén. Detta är ett möjligt utfall av Sveriges satsning på effektivare och kvalitativare rättsväsende. Vidare i handlingsplanen har behovet av ökad nationell och internationell samverkan tagits upp. Och som jag förstod i samtalet med Kristina Ehrenborg Staffas, även om hon inte uttryckligen sa det välkomnas detta av de personer som arbetar med trafficking. För genom ett ökat samarbete blir det inte lika tungrott och möjligheterna att få en fällande dom eller upptäcka dessa aktörer ökar om fler institut och organisationer samarbetar och delar med sig av sin kunskap och kompetens inom området. Och som ett sista steg i
handlingsplanen har vi just kunskap. Regeringen efterlyser såväl kvantitativa som kvalitativa studier inom området och för att lyckas med detta ska det sättas av särskilda medel för ökad
42
kunskap.
Genom denna handlingsplan visar Sverige att vi har uppmärksammat problemet och är beredda att satsa för att komma tillrätta med problemet. Det går inte att dra någon slutsats än men bara själva uppmärksamheten som regeringen har lagt på problemet trafficking visar att medvetenheten finns här och handlingsplanen tyder också på förståelsen för hur viktigt det är att jobbet för en eliminering av trafficking sker på så bred front som möjligt.
Från det perspektiv som denna uppsats har, räddar Sverige sig genom denna handlingsplan. Arbetet som Sverige har gjort tidigare har absolut varit bra men inte tillfredsställande, genom handlingsplanen belyser Sverige de områden där det tidigare har fattats åtgärder eller där de åtgärder som funnits inte varit tillräckliga.
7 Slutkommentar och diskussion
Vilket redan tagits upp tidigare i uppsatsen hade jag från början en annan infallsvinkel på problemet trafficking i Sverige, men då det inte fanns någon tillgänglig statistik innan 2003 fick jag hitta en annan ansats. Detta är jag glad för idag, för genom att jag har tittat på hur Sverige har arbetat fram till idag och vilka intentioner Sverige har i sitt fortsatta arbete har jag fått en ökad förståelse för den komplicerade naturen som trafficking är av, då det inte räcker med en lag för att hindra de grupper som livnär sig på att sälja en annan individ utan det måste ske åtgärder inom alla samhällsområden för att få till en förändring. Det är inget nytt för mig att det inte skulle räcka med bara en lag men det som är nytt för mig är att Sverige faktiskt uppmärksammar problemet på även andra samhällsnivåer. För då det oftast bara är
sexköpslagen som lyfts fram när det gäller Sveriges arbete mot trafficking är det också den och inget annat arbete som jag har tänkt på. Villfarelsen har varit att Sverige inte gör mycket mer då trafficking inte har setts som ett problem tidigare, och helt ärligt har det nog inte varit en villfarelse utan Sverige har faktiskt inte arbetat så effektivt och fokuserat på problemet trafficking tidigare. Under arbete med att samla material har ofta frasen ”det är ett nytt brottsområde” eller liknande dykt upp. Men redan i början av 90-talet skrevs det artiklar i olika tidningar om kvinnor som blivit traffickade till norrland från forna Sovjet. Det är ca femton år sedan dessa artiklar skrevs jag vet inte om jag vill kalla trafficking för ett nytt fenomen med det tidsperspektivet. Trots detta dröjde det ända fram till 2002 innan det blev olagligt att trafficka en person till Sverige. Och än idag är det få som döms för dessa brott då bevisbördan ligger hos åklagaren och då dessa brott ofta sker i det fördold är det inte lätt att
43
bevisa vad som faktiskt har hänt. Och inte förrän den 31 juli 2004 trädde Palermo protokollet i kraft i Sverige, det är ett tilläggsprotokoll till konventionen mot gränsöverskridande
organiserad brottslighet där man tar upp åtgärder mot trafficking.
Tittar jag på de grupper som utför dessa handlingar, de gränsöverskridande organiserade brottslighets grupper som finns, fanns det inga sådana i Sverige innan slutet på 90-talet början på 2000-talet enligt många förståsigpåare på polisen. Först 1998 klassades organiserad
brottlighet som ett brott. Dessa gäng har kunnat arbeta upp sitt nätverk men även utföra sina brott utan större inblandning från rättsväsendet fram till 1998 för de fanns inte och att vara organiserad inom brott ansåg inte som olagligt. Först den 1 april 2004 ratificerade Sverige FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Så sex år efter det att man insett att vi har något som heter organiserad brottslighet i Sverige ratificerade man det internationella traktat som förbinder Sverige att vidta åtgärder mot denna typen av brottslighet.
Utifrån dessa fakta som jag har tagit upp här ovan i detta stycke har Sverige varit väldigt naivt och inte arbetat särskilt mycket med trafficking problem. Det som däremot är positivt är att genom handlingsplanen från den 10 juli 2008 är det ett helt annat ljud i skällan. Nu har trafficking åkt upp på dagordningen och med högsta prioritet, 213 miljoner ska satsas och det är inte bara inom rättsväsendet eller andra annars klassiska områden utan det är en
övergripande satsning som sträcker sig från forskning, till hjälp för offer, till effektivisering av rättsväsendet.
Det ska dock bli ytterst intressant att se vad verkningarna av denna satsning på 213 miljoner kronor blir och om det efter 2010 kommer att fortsättas att arbeta inom området. För då det tagit Sverige som stat över ett decennium att inse vidden av problemet trafficking lär det ta mer än två år för att komma tillrätta med problemet. Och då entreprenörerna inom trafficking området är gränsöverskridande organiserad brottslighets grupper kommer knappast deras verksamhet att upphöra de kommer snarare visa sin anpassnings förmåga och hitta lösningar på hur de ska kunna fortsätta tjäna så mycket pengar som möjligt till så liten kostnad som möjligt.
En aspekt som jag egentligen velat få svar på men inte kunnat då dessa brott mot
mänskligheten är av den karaktär de är, den aspekten är om det kan vara så att den svenska sexköpslagen främjar att personer som traffickas för sexuella ändamål kommer till Sverige på grund av den svenska sexköpslagen. För detta är faktiskt en möjlighet som inte får glömmas
44
bort att då det är förbjudet att köpa sex söker sig köparen till den undre verksamhet som bedrivs, precis som när Amerika införde spritförbudet på 1920-talet då det blev lönnkrogar som serverade de törstiga amerikanarna deras sprit istället för de ”lagliga” restaurangerna, genom denna utplånande doktrin fick maffian med Al Capone i täten fäste på riktigt i Amerika och det finns inget som säger att inte detta även kan ske här i Sverige fast då med lönn
försäljning av sex istället. Framförallt med tanke på dagens teknik där inte ens köpare och ”säljare” i detta fall hallick, behöver träffas utan köpets transaktion sker över nätet eller på liknande sätt utan ett fysiskt möte där även plats plus kod för vart kvinna befinner sig ges ut. Allt för att minimera riskerna för att åka dit. Dock verkar inte detta varit utfallet hitintills i Sverige men som sagt inget vi med säkerhet kan utesluta heller. Dock tyder all fakta jag kommit fram till i denna uppsats på att svensk sexköpslag har den rätta avskräckande verkan. Trots dessa sista funderingar måste ändå svenska staten få välförtjänt beröm, intentionen är god och någonstans måste arbetet börja, hellre sent än aldrig.
45
8 Litteraturlista
Böcker:
Askola, Heli, (2007). Legal Responses to Trafficking in Women for Sexual Exploitation in the European Union. Oxford. Portland Oregon: Hart publishing.
Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter, (2004). Konventionssamling i mänskliga rättigheter och humanitär rätt. 2:a uppl. Stockholm: Norstedts juridik AB
Hayden, Patrick. (2001) The Philosophy of Human Rights. St.Paul: Paragon House. I Del 1, s 34- 85.
IOM, Askola, Heli, et al. (2001) Trafficking in Women and Prostitution in the Baltic States: Social and Legal Aspects. International Organization for Migration. Switzerland: Geneva.
IOM Laczko, Frank. Gozdziak, Elzbieta. (2005). Data and Research on Human Trafficking: A Global Survey, offprint of the Special Issue of International Migration Vol. 43 (1/2) 2005. International Organization for Migration. Switzerland: Geneva
IOM Salt, John. et al. (2000). Migrant Trafficking and Human Smuggling in Europe: A review of the evidence with case studies from Hungary, Poland and Ukraine. International
Organization for Migration. Switzerland: Geneva.
Maguire, Mike. Morgan, Rod. Reiner, Robert, (2002). The Oxford Handbook of Criminology. 3ed. Oxford University Press.
Malarek,Victor. (2004). The Natashas Inside the new global sex trade. New York: Arcade Publishing.
Malekian, Farhad. (2007) Document on the Principles of International Human Rights. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
46
Mitsilegas, Valsamis. Monar, Jörg. Rees, Wyn. (2003) The European Union and International Security, Guardian of the People? New York: Palgrave Macmillan.
Naím, Moisés. (2005) Illicit How smugglers, Traffickers, and Copycats Are Hijacking the Global Economy. New York: Anchor books: Random House inc New York.
Pogge, Thomas. (2008). World Poverty and Human Rights Cosmopolitan Responsibilities and Reforms. 2ed. Polity Press, Cambridge.
Sarnecki, Jerzy, (2003). Introduktion till kriminologi. Sweden. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Akademins ordlista över svenska språket, (1994) 11 upplagan, åttonde tryckningen. Stockholm: Norstedts förlag.
Vedung, Evert. (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur
Östergren, Petra, (2006). Porr, horor och feminister. Stockholm: Natur och Kultur.
Rapporter och direktiv:
BRÅ- Rapport 2000:4. Förbud mot köp av sexuella tjänster, Tillämpning av lagen under första året: (2000). Stockholm, Fritzes Tryckeri Tierp.
Europaparlamentet, (2006). Utskottet för utrikesfrågor, förslag till yttrande, preliminär version 2006/2078(INI).
Kommittédirektiv. 2008:44 Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Justitiedepartementet, Stockholm.
SoS-rapport 2000:5. Kännedom om prostitution 1998-1999. Socialstyrelsen. (2000).LTAB Linköpings Tryckeri
47
Traktat och lagtexter:
Palermo protokollet; Tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta Nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Sveriges rikes lag. Gregow, Torkel, (2006) hundratjugonde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik.
United Nations Convention Against Transnational Organized Crime, 2000.
Internetkällor:
Brottsförebyggande rådets webbplats, 2002: Artikel. (2008.10.24)
www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=221&module_instance=12
Brottsförebyggande rådets webbplats, 2008: Artikel. (2008.11.07)
www.bra.se/extra/news/?module_instance=2&id=33
EU-upplysningens webbplats, 2008: Information. (2008.10.24)
www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Straffratt-och-brottsbekampning/Harmonisering
Europol, 2008: Rapport. (2008.11.29)
www.europol.europa.eu/publications/Serious_Crime_Overviews/Trafficking_in_human_bein gs_2008pdf
La Strada International NGO, 2008: Information. (2008.12.05)
www.lastradainternational.org/?main=lastradaoffices
Regeringens webbsida, 2006: Information. (2008.12.03)
www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=96&module_instance=10&action=
48
www.police.se/inter/util%5Cnodeid=21434&pageversion=1.jsp?articleid=11258352
Polisens tidning svensk polis, 2006: Artikel. ( 2008.10.09)
www.polisen.se/inter/util/nodeid=21434&pageversion=1.jsp?articleid=207659
Polisens tidning svensk polis, 2008: Artikel. (2008.11.18)
www.polisen.se/inter/util/nodeid=21434&pageversion=1.jsp?articleid=48564
Regeringskansliet, 2008: Faktablad. ( 2008.10.16)
www.regeringen.se/sb/d/10105/a/110625
Sveriges riksdag, 2008: motion. (2008.11.15)
www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GW02Ju3
Lunds universitet rättssociologiska institutet, 2008: Information. (2008.12.29)
www.soclaw.lu.se/o.o.i.s?id=4245&template=.print.t
Förenta Nationerna, 2004: Dokument. (2008.11.20)
www.unodc.org/documents/treaties/UNTOC/Publications/TOC%20Convention/TOCebook- e.pdf
Mejl källor:
Brotts förebyggande rådet, 2008: Statistik. ( 2008.10.24)
statistik@bra.se
Intervju:
Intervju per telefon den 22 dec 2008 av Kristina Ehrenborg Staffas Åklagare på internationella åklagarkammaren i Göteborg
Intervju per telefon den 26 dec 2008 av Leif Rundberg Polisen i Göteborg Intervju per telefon den 1 dec 2008 av Kajsa Wahlberg Rikskriminal polisen
49
Intervju per mejl med Göran Görtzen, Europol den 21 november 2008
Intervju per mejl med Mats Paulsson, LKP SpanR, Människohandelsgruppen i Göteborg, den 29 december 2008
Intervju per mejl med Matts Sjöström, LKP C LPSE, polisen i Göteborg, den 29 december 2008
Föreläsningar: