utgångs-punkter för planperioden
»Blekinges strategiska läge i Södra Östersjöregionen med våra hamn ar
och färjelinjer är en självklar utgångspunkt för samverkan med
grann länderna vid Östersjön.«
Länsplaner
I samordningen mellan nationell plan och länstrans-port planerna, som har sin utgångspunkt i regionala strategier, är det viktigt att planeringen av bostads-försörjning och övrig fysisk planering samverkar.
Satsningar på transportinfrastrukturen
En överflyttning av långväga gods från väg till järnväg och sjöfart är en nödvändig del i ett hållbart trans-portsystem. Genom CEF-fonden vill regeringen öka återflödet från EU till medfinansiering av angelägna investeringar.
Vidmakthållande av järnväg genom underhåll och reinvesteringar behöver öka och ges hög prioritet för att värna nyttan av redan genomförda investeringar.
»Genomförda satsningar på intermodalitet i Blekinges TEN-T
hamnar och förbättringar som staten med EU-bidrag och kom-munerna genomfört har potential att svara upp mot en ökad handel över Östersjön. Sydostlänken är en brist i systemet som om den byggs ut väsentligt ökar nyttan av tidigare investeringar och där det dessutom finns möjlighet att få medel ur CEF-fonden.«
»Satsningar i den nationella planen i Blekinge är närmast avgörande för möjligheterna att
utveckla resandet med tåg. Att kommunerna bygger bostäder i stationsnära lägen bidrar till resandet och ökar värdet av järnvägen. På motsvarande sätt medför god tillgång till kollektiv-trafik och hög tillgänglighet att
attraktiva bostadslägen efter-frågas. I samverkan mellan Region
Blekinge och kommunerna ska kollektiv trafiken utvecklas och
cykelvägnätet byggas ut.«
8.2 Nya stambanor och Sverigeförhandlingen
Blekinge har inom länet och i samverkan med an-gränsande län och kommuner arbetat för att visa på den nytta en sträckning av ny stambana via Växjö skulle innebära för utvecklingen i hela Sydöstra Sverige. I en regional samling i mars 2015 beslöts att ta fram de nyttoberäkningar som Sverigeförhand-lingen efterfrågade. Arbetet bedrevs parallellt med det nätverk som bildats i Sydöstra Sverige, nätverket Höghastighetsbanan.se och som Region Blekinge med Karlskrona kommun deltagit i. I februari 2016 redo-visade Sverigeförhandlingen sitt beslut att fortsätta arbeta med en västlig sträckning genom Småland.
Vid ett möte i april mellan nätverket och Sverige-förhandlingens sekretariat fick vi bilden av att de nyttoberäkningar som skickats in inte utgjort del av beslutsunderlaget. Det föranledde nätverket att göra en utvärdering av Sverigeförhandlingens beslutsunder-lag, Slutrapport Utvärdering av Sverigeförhandlingens urvalskriterier och beslutsunderlag, juni 2016. Några av de allvarligaste invändningarna i rapporten är;
• Värnamo fungerar inte som bytesnod ur ett regionalt perspektiv.
• Avlastningseffekten på Södra stambanan i en västlig sträckning har inte analyserats.
MALMÖ
2014-2028 55 mdkr20-28 mdkr10-13 mdkr2020-20322017-20252018-2030 Två nya spårTvå nya spårUppgraderingarTvå nya spår
NÄSSJÖ
ÄLMHULT ALVESTA
Ostlänken
Beslutad höghastighetsbana för 320 km/h mellan Järna och Linköping. Stor restidsbesparing Stockholm - Malmö.
Södra stambanan
Sträckningen mellan Nässjö och Hässleholm är idag relativt rak och har bättre kapacitet i jämförelse med resten av Södra stambanan. Denna sträckning är i behov av vissa uppgrade-ringar.
Hastighetsanpassning till 200 km/h för framtida tåg ingår i redan finansierade projekt.
Linköping - Aneby
Höghastighetsbana för 320 km/h byggs som deletapp av Götalandsbanan eller delsträcka enligt
stambane-alternativet. Ökad kapacitet och stor restidsbesparing Stockholm - Malmö.
Hässleholm - Lund Byggs som första höghastig-hetsbaneetapp för 320 km/h efter Ostlänken. Sträckan är i stort behov av utökad kapacitet. Reducerar restiden på hela Södra stambanan.
september 2016
Bild ur utvecklingsplan Södra stambanan, sept. 2016.
Stambanan.com Nationella utgångspunkter för planperioden
Av den transportpolitiska propositionen framgår att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att säkerställa att utbyggnaden av nya stambanor för höghastighets-tåg sker på ett kostnadseffektivt sätt och i den takt som ekonomin tillåter.
Region Blekinge ställer sig bakom behovet av nya stambanor som realiseras etappvis och de ska byggas där folk bor. Utbyggnaden ska börja där kapacitets-bristerna är som störst och vi konstaterar av direktivet att regeringen har gjort en motsvarande bedömning genom att sträckan Lund-Hässleholm ska byggstartas under planperioden. Vi anser att en fortsatt utbygg-nad från Hässleholm ska göras via Älmhult-Växjö mot Jönköping. Då får man en mycket större arbetsmark-nadsregion som sammanför ett stort antal människor och verksamheter som knyts samman i ett integrerat tågsystem än med den sträckning Sverigeförhand-lingen föreslagit.
Stambanan.com har tagit fram rapporten Utvecklings-plan Södra stambanan, sept. 2016 som visar hur en etappvis utbyggnad kan realiseras. För att stråket ska fungera måste man framför allt bygga ut sträckan Mal-mö/ Lund-Hässleholm. Sträckan Nässjö-Hässleholm är betydligt rakare än övriga delar av Södra stambanan.
Med relativt begränsade åtgärder är det möjligt att nå samma eller bättre restider med ett höghastighetståg jämfört med dagens X2000-trafik.
Vi gör bedömningen att utvecklingsplanen visar möjligheten av att en etappvis utbyggnad som sker under lång tid mycket väl kan komma fram till att en sträcka via Alvesta-Växjö är ett optimalt läge för en ny eller utbyggd stambana. På så sätt blir det möjligt att bygga i etapper där varje etapp skapar nytta både för det långväga och regionala resandet.
8.3 Trafikverkets hastighetsöversyn
Trafikverket tog under 2016 fram förslag till anpassade hastighetsgränser för att öka trafiksäkerheten. Fokus har varit att säkra mötet utmed landsvägar. Det bästa sättet att förhindra kollisioner är genom mittsepare-ring och om inte detta görs så är Trafikverkets bedöm-ning att hastigheten ska vara högst 80 km/h. Flera viktiga vägar i länet är föremål för sänkningar. E22 sträckan Lösen-Jämjö med ett trafikflöde på ca 12000 ådt, Riksväg 15 och 29 samt länsvägarna 116 och 126.
Region Blekinge ser att förslaget i realiteten leder till restidsförluster som motverkar uppställda mål om ökad regional och interregional tillgänglighet för att skapa en större och mer attraktiv arbetsmarknad.
I positionspapperet Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige, beslutat av de sex Sydsvenska regio-nerna, är ett av tre prioriterade områden att skapa ett sammanknutet Sydsverige för att öka närheten och utbytet mellan företag och människor.
I länsplanen går hälften av medlen till ombyggnad av Riksväg 27 till mötesfri landsväg vilket omfattar en sträcka på ca 15 km. Även riksvägarna 15, 28 och 29 skulle ur ett samlat trafiksäkerhets- och tillgänglig-hetsperspektiv behöva mittsepareras. Det skulle ta 36 år att åtgärda detta om alla medel satsades med medelstilldelningen vi nu har i länsplanen.
En mer grundlig och samlad syn behövs som gör en rimlig avvägning mellan trafiksäkerhet, regional ut-veckling och åtgärder med hänsyn inte bara till trafik-flödet utan även till vägars geometriska egenskaper och olycksstatistik.
Nationella utgångspunkter för planperioden
9.1 Systemanalys för Sydsveriges infrastruktur
Under 2013 påbörjades arbetet med att ta fram en gemensam systemanalys för Sydsveriges infrastruktur.
Syftet var att skapa underlag för framför allt komman-de infrastrukturplaner, men också för trafikförsörj-ningsprogram och för annat regionalt och kommunalt utvecklingsarbete. Systemanalysen innehåller plane-ringsförutsättningar inom transportsektorn, krav för transportsystemets utveckling, bristanalyser och förslag till åtgärder och mål.
2016 redovisade Regionsamverkan Sydsverige posi-tionspapperet Ett enat Sydsverige skapar ett starkt
Sverige. Sydsveriges sex regioner; Jönköping, Krono-berg, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland har enats kring prioriteringar för den framtida infrastrukturen genom att samlas kring tre gemensamma utgångs-punkter. Vi utgår från dessa i vår planering och före-slår att de tas som utgångspunkt i statens planering av infrastrukturen för åren 2018-2029.
Sydsverige har ett strategiskt läge i Sverige med nära koppling till såväl övriga Europa som Mälardalen och Västsverige. 26 % av landets befolkning bor i Sydsverige. De tre prioriterade områdena beskrivs kortfattat i det följande.