1
Blekingestrategin 2014 – 2020 Attraktiva Blekinge
www.blekingestrategin.se
10.2 Trafikförsörjningsprogram
Det beslutade trafikförsörjningsprogrammet gäller från 2016 - 2019 med en version för 2050. Grunden är Blekingestrategin med kollektivtrafikens betydelse för rörligheten i Blekinge. En renare miljö med minskad klimatbelastning skapas med förnybart driven kollek-tivtrafik. Ett övergripande mål är att kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade transporter ska öka.
Idag är den utslagen på hela länet ca 13 % men högre utmed kustzonen där befolkningskoncentrationen är som störst.
2050 går resan från Skandinavien till centrala Europa via Blekinge.
I centrala Europa har utbyggnaden av väg- och järn-vägsförbindelserna kommit långt redan 2025. En resa till Adriatiska havet från Gdansk i Polen med tåg kan vara ett realistiskt alternativ till andra färdsätt.
Redan idag goda färjeförbindelser mellan Karlskrona och Gdynia och framtida snabb anslutningstrafik till en ny stambana för höghastighetståg gör att Blekinge blir en attraktiv länk för resor mellan Skandinavien och centrala Europa och Medelhavet. Genom snabba förbindelser har utvecklingen i Öresundsregionen spridit sig till Blekinge. Kollektivtrafiken har gett stora möjligheter att bo i attraktiva lägen med närhet till arbete, utbildning och service.
Behov att tillgodose med en utvecklad kollektivtrafik
Exempel på behov och mål med koppling till infrastruktur
• Det behövs effektiva kommunikationer till och från Blekinges hamnar/färjetrafiken och flyg-platsen i Ronneby.
• Kortare restider med tåg både inom länet och mot Öresund. Senast 2022 är målet att det ska vara två avgångar per timme på Blekinge kustbana.
Restiden idag mellan Malmö och Karlskrona är drygt 2:40. Med ny mötesstation i Kallinge och andra åtgärder är ett första steg i att minska restiden till ca 2:15 med ett snabbare tåg. Med ytterligare kraftfulla infrastrukturåtgärder kopp-lade till en ny stambana är målet 2 timmar. I förslaget till nationell plan ligger ny mötesstation med planerad byggstart från 2024. Det är önskvärt med en tidigareläggning eftersom åtgärden är en förutsättning och en först etapp för kortare restid och ökad turtäthet.
• Med kapacitetsåtgärder på det regionala järnvägs-nätet och koppling till ny stambana för höghastig-hetståg är restidsmålet Karlskrona-Stockholm 3 timmar.
• Resrelationer mot västkusten och Göteborg kan förstärkas med trafik på Markarydsbanan som komplement till Kust till kustbanan.
• En utbyggnad av Sydostlänken ger nya förutsätt-ningar för persontrafik mellan Södra stambanan/
Älmhult och Blekinge.
• En utveckling av stadstrafiken ska ske utifrån infrastrukturplaner i samarbete med kommunerna
• 90 % av alla större hållplatser (20 påstigande per dag) ska vara tillgänglighetsanpassade senast 2019, vilket berör det kommunala gatunätet.
TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2019 1
Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019
Regionala utgångspunkter
10.3 Bredbandsstrategi
Utbyggnaden av den digitala infrastrukturen är viktig såväl i tätort som på landsbygd. Oavsett vägnätets struktur och skick på landsbygden så är förhållandet oftast att det är långa avstånd till service och andra målpunkter i tätorten eller centralorten. Då är möj-ligheten att kommunicera genom bredband en tillgång som har särskilt stor betydelse på landsbygden.
Blekinge har en stor utmaning i att etablera en digital infrastruktur. Idag har ca 55 % av länets hushåll och företag en bredbandsanslutning på minst 100 Mb/s vilket placerar Blekinge som näst sämst i landet.
Det krävs en hög ambition i utbyggnaden för att nå de nationella målen på 95 % till utgången av 2020 och 100 % till 2025.
Det har i stort sett varit de kommunägda bolagen som varit ensam aktör och etableringen har skett genom organisk tillväxt och/eller tillskott från ägaren. Utöver detta så har ett fåtal fiberföreningar med stöd från Landsbygdsprogrammet finansierat utbyggnadsprojekt i länet.
Det ställs nu stora krav på kommunerna att de tar en central roll i den fortsatta utbyggnaden för att utifrån en bredbandsstrategi i dialog med marknadsaktörerna ta ett samlat grepp kring utbyggnaden. Många privata aktörer riktar nu sina blickar mot Blekinge då stora delar av landet närmar sig en redan hög etablerings-nivå eller har en antagen plan för att nå de nationella målen. Det gör att det finns en möjlighet att med
större samlade resurser klara av utbyggnaden i en större geografi med fler anslutningar för att nå målet 2020.
Blekinge behöver en strategi för samordnade insatser för den långsiktiga utvecklingen av bredbandsut-byggnaden och digitaliseringen. Kommunerna har en central roll i att anta en strategi för hur de nationella målen ska nås. Region Blekinge har därför ansökt om ERUF-bidrag för att finansiera ett projekt för att ta fram en bredbands- och digitalisringsstrategi. Målet är att Blekinge på sikt har en digital infrastruktur och digitalisering som ger ökad samhällsekonomisk nytta, tillväxt och attraktivitet i regionen.
Regionala utgångspunkter
11.1 Planens tillblivelse, miljöbedömning och samråd
Inriktningen i denna plan följer länsplanen 2014 - 2025 med utgångpunkt i den regionala utvecklingsstrategin Attraktiva Blekinge. Liksom tidigare ligger fokus på Blekinges strategiska position i södra Östersjöregio-nen. Sedan planen upprättades har fördjupade diskus-sioner förts i samband med de nyttoanalyser som togs fram till Sverigeförhandlingen. Samverkan har skett mellan de Sydsvenska regionerna med framtagandet av en gemensam systemanalys och positionspapper för infrastrukturens utveckling. Båda dessa processer har satt avtryck i länstransportplanen.
I remissvaret på Trafikverkets förslag till inriktnings-underlag och den därpå följande infrastrukturproposi-tionen har vi haft anledning att konkretisera vad som är viktigt inom infrastrukturen för Blekinges utveckling och tillväxt.
I jämförelse med planen 2014 - 2025 har behovet av åtgärder inom några områden förtydligats. Bland annat vikten av ökad integrering mellan regionerna i Sydsverige och tillgänglighet till Stockholm, Öre-sundsregionen och för ökad handel över Östersjön.
Det innebär att förbättringar av nationell infrastruktur är av största betydelse för länets utveckling. Sådana medför samtidigt positiva effekter för inte minst näringslivet långt utanför Blekinge. Ett exempel är att koppla TEN-T hamnarna i Karlshamn och Karlskrona till stomnätskorridoren Scan Med via förstärkningar i väg- och järnvägsnätet.
Möten inom dessa olika forum har hållits under tiden 2015 fram till denna plans upprättande. Miljö- och klimatfrågorna har behandlats där dessa har varit en naturlig del i frågeställningarna. Inriktningen i planen
har ett tydligt fokus på att stödja transportutveck-lingen till järnväg med koppling till sjöfarten. Även resandet för att uppnå större funktionella arbetsmark-nadsregioner utgår från att pendling med tåg och buss ska öka sin marknadsandel.
Under senare delen av planeringsprocessen har möten hållits med länstransportgruppen och i kommundia-logen (kommunerna, Trafikverket och länsstyrelsen) 25 oktober respektive 18 november 2016. Ett flertal möten har hållits inom Regionsamverkan Syd och Infrastrukturutskottet. Avgränsningssamråd hölls på länsstyrelsen den 1 februari. Möten med företrädare från näringslivet 12 april på Karlskrona Företags- och hantverksförening samt 23 maj på NetPort i Karlshamn. Region Blekinge och Trafikverket har haft möte med respektive kommun under mars och april då även avgränsningen av miljöaspekterna har tagits upp. Inga specifika frågor har uppkommit kring hållbarhetsaspekterna som inte blivit omhändertagna i planeringsprocessen.
1.2 Samhällsekonomiska beräkningar (SEB)
Trafikverket har tagit fram ett samhällsekonomiskt beräkningsunderlag i åtgärdsplaneringen för de större investeringarna som kan bli aktuella i länsplanerna och den nationella planen. För Blekinge finns beräk-ningsunderlag för Riksväg 27 förbi Backaryd-Hallabro, förbi Hallabro och för Riksväg 15 Olofström-Pukavik i länsplanen. I nationell plan finns E22 Lösen-Jämjö och Ronneby Öst-Nättraby, Farled 271 Karlskrona, muddring och utmärkning, Blekinge kustbana mötes-spår och hastighetshöjning, Sydostlänken samt Älmhult-Olofström elektrifiering. De samlade effekt-bedömningarna finns att hitta på Trafikverkets hem-sida under ”Samhällsekonomiskt beslutsunderlag”.