Det nationella provet i matematik för årskurs 9 år 2009 (Skolverket, 2009b) utgjorde underlag för kvantitativ analys på provet. Poäng på matematikpro- vet jämfördes för de tre elevgrupperna, elever i dövklass, elever i hörselklass och hörande elever vad gällde totalpoäng, poäng på provets olika delprov (A, B1, B2 och C) samt på uppgiftsnivå. Delprov A prövar elevens förmåga att muntligt framföra matematiskt grundade idéer samt förmåga att lyssna till, följa och pröva andras förklaringar och argument. Delprov B1 prövar fram- för allt elevens matematiska taluppfattning och grundläggande färdigheter i räkning med naturliga tal, tal i bråk- och decimalform och procent. Några uppgifter prövar elevens kunskaper i grundläggande algebra, geometri och statistik. Delproven B2 och C prövar elevens förmåga att lösa problem, re- flektera över och tolka sina resultat samt bedöma dess rimlighet. Där prövas också elevens förmåga att uttrycka sina tankar skriftligt, dra slutsatser och generalisera.
Data analyserades med parametriska test (ANOVA, Scheffes F post hoc, t-test) och ett icke-parametriskt test (chi square). I Tabell 2-4 visas frekvens- analys i procent för poäng på matematikprovet, totalt (68p) samt för delpro- ven B1(18p) och C (34p). Det redovisas inte för delproven A och B2, efter- som de endast bestod av en uppgift. Medelvärden och standardavvikelser redovisas eftersom de ligger till grund för den statistiska analysen. I gruppen elever i dövklass finns resultat för 26 av de 29 eleverna i studien. Det beror på att tre av eleverna inte har gjort alla delproven och deras slutpoäng redo- visas därför inte i enlighet med anvisningarna för provet. Vi noterar att deras poäng inte hade haft någon avgörande inverkan på den procentuella fördel-
ningen. Vi har egentligen ett för litet urval för att presentera vår analys i procent, men har ändå valt att göra det för att underlätta jämförelser mellan grupperna.
Resultaten av analyserna visar för totalpoäng (68p) med one way ANO- VA och Scheffes F post hoc ingen signifikant skillnad mellan de båda grup- perna elever i dövklass och elever i hörselklass, men jämförelse med grup- pen hörande elever visar signifikant skillnad där grupperna elever i dövklass (p = .0011) och elever i hörselklass ( p = .0105) presterar på en lägre nivå än gruppen hörande elever.
För att få godkänt på provet (betyget G) krävdes minst 21 av 68 möjliga poäng. För betyget Väl godkänt (VG) krävdes minst 41 poäng, varav minst 12 poäng av kategorin Väl Godkänt. Eleverna kunde även få betyget Mycket Väl Godkänt (MVG) på provet, om de hade lämnat svar med särskild kvali- tet på vissa markerade uppgifter, vilket bedömdes av läraren utifrån anvisad matris. I denna studie har vi valt att inte samla in data för betyget MVG, eftersom vår fokus ligger på godkänt-nivån och vi inte anser att det hade tillfört ytterligare information utifrån vårt syfte.
Tabell 2
Totalpoäng på matematikprov i procent och antal, medelvärde och stan- dardavvikelse
ej Godkänt Godkänt Väl godkänt Total poäng 0-10 11- 20 21- 30 31- 40 41- 50 51- 60 61- 68 m s Elever i dövklass (n=26) 35% (9) 8% (2) 11% (3) 27% (7) 11% (3) 8% (2) 0% (0) 24,54 17,85 Elever i hörselklass (n=19) 5% (1) 26% (5) 32% (6) 16% (3) 16% (3) 5% (1) 0% (0) 27,26 13,27 Hörande elever (n=18) 0% (0) 11% (2) 17% (3) 5% (1) 17% (3) 22% (4) 28% (5) 44,22 17,29
För totalpoäng (Tabell 2) visar de tre grupperna delvis olika mönster. För gruppen elever i dövklass finns det många som fått få poäng och några ele- ver som fått många poäng. För gruppen elever i hörselklass ligger elevernas
resultat mer samlade kring mitten/medelbra resultat. 57% av eleverna i döv- klass och 69% av eleverna i hörselklass är godkända på provet, varav 19% respektive 21% av de båda grupperna har fått betyget VG. Inga av eleverna i dövklass och i hörselklass har fått över 60 poäng, vilket 28% av de hörande eleverna har.
Det är 43% av eleverna i dövklass som inte uppnår godkänt, medan 31% av eleverna i hörselklass och 11% av de hörande eleverna inte gör det. Av eleverna i dövklass är det 35% och av eleverna i hörselklass är det 5% som endast har fått 0 – 10 poäng. Elevgrupperna döva/hörselskadade och hörande skiljer sig signifikant för cirka hälften av uppgifterna både på godkänd-nivå och på väl godkänd-nivå till de hörandes favör. Lösningsgraden för uppgif- terna sinsemellan följer samma mönster på gruppnivå för de tre grupperna.
Delprov A består av en uppgift, som genomförs i samtal i grupp om 3 – 4 elever, övriga delprov genomförs individuellt och skriftligt. Poäng på del- prov A (8p) visar ingen signifikant skillnad på gruppnivå (p = .3457), medan signifikanta skillnader framkommer på delprov B1, B2 och C med post hoc analyser, som visar att grupperna elever i dövklass och elever i hörselklass presterar lägre än gruppen hörande elever.
Delprov B1 redovisas i Tabell 3 och prövade framför allt elevens talupp- fattning och grundläggande färdigheter i räkning. Det fanns 17 uppgifter med lite text och endast korta svar krävdes. Detta var det enda delprov där miniräknare inte fick användas. Jämförelse av poäng på delprov B1 (18p) visar att grupperna elever i dövklass och elever i hörselklass var nästan lika (p = .9924). Båda grupperna hade signifikant lägre poäng än gruppen hö- rande (p = .0010; p = .0036).
Tabell 3
Poäng på delprov B1 i procent och antal, medelvärde och standardavvikelse
Delprov B1, poäng 0-10 11-15 16-18 m s Elever i dövklass (n=26) 60% (15) 18% (5) 22% (6) 8,40 5,37 Elever i hörselklass (n=19) 58% (11) 37% (7) 5% (1) 8,58 4,15 Hörande elever (n=18) 22% (4) 17% (3) 61% (11) 13,94 3,86
Delprov B2 består av en mer omfattande uppgift och motivering till lösning- en krävs. För delprov B2 (8p) finns signifikant skillnad på gruppnivå (p = .0476) med one way ANOVA, men ingen signifikant skillnad för post hoc jämförelser.
Delprov C består av 10 uppgifter och fullständiga lösningar ska lämnas. För delprov C (34p) visar båda grupperna elever i dövklass och elever i hör- selklass signifikant lägre poäng än gruppen hörande (p = .0063; p = .0141).
Delprov C redovisas i Tabell 4. Det är det delprov som är mest krävande. Presentationen av uppgifterna innehåller mycket text och uppgifterna prövar elevens förmåga att lösa problem, tolka sina resultat och bedöma deras rim- lighet samt att uttrycka sina tankar skriftligt. För delprov C (34p) noterar vi att 61% av gruppen hörande elever, 89% av gruppen elever i dövklass och 100% av gruppen elever i hörselklass fått 0 - 25p. Några av eleverna i döv- klass (11%) har fått mer än 25 poäng, varav det finns de som löst alla upp- gifterna. Inga av eleverna i hörselklass medan många av de hörande eleverna (39%) har fått mer än 25 poäng.
Tabell 4
Poäng på delprov C i procent och antal, medelvärde och standardavvikelse
Delprov C, poäng 0-20 21-25 26-30 31-34 m s Elever i dövklass (n=26) 82% (21) 7% (2) 7% (2) 4% (1) 10,82 9,89 Elever i hörselklass (n=19) 84% (16) 16% (3) 0% (0) 0% (0) 10,90 7,06 Hörande elever (n=18) 39% (7) 22% (4) 11% (2) 28% (5) 20,22 10,64
Alla elevgrupperna presterar lägst resultat på Delprov C och därefter på del- prov B2. Gruppen hörande elever presterar högst på Delprov B1 och elever- na i dövklass och i hörselklass presterar högst på Delprov A.
Samtliga uppgifter i provet har även analyserats på uppgiftsnivå. Vi kon- staterar att elevgrupperna döva/hörselskadade och hörande skiljer sig signi- fikant för cirka hälften av uppgifterna både på godkänt-nivå och på väl god- känt-nivå till de hörandes favör, medan det på de övriga uppgifterna inte
kunde urskiljas någon signifikant skillnad. Lösningsgraden för uppgifterna sinsemellan följer samma mönster på gruppnivå för de tre grupperna.
I rapporten Ämnesproven 2009 i grundskolans årskurs 9 och specialsko- lans årskurs 10 (Skolverket, 2010) ges en nationell bild. Deltagarna i vår studie ingår i populationen, men med ett urval på 2455 elevers resultat utgör gruppen elever i specialskolan, totalt 60 elever, en försumbar andel. Inget nämns heller om gruppen elever i specialskolan i rapporten, utöver i rubri- ken. I analysen för ämnet matematik har vi funnit nedan beskrivna iakttagel- ser av intresse på uppgiftsnivå. Även här kan vi notera att elevgruppen döva/hörselskadade i vår studie genomgående presterar på en lägre nivå än resultatet för Skolverkets urval. Lösningsgraden för uppgifterna sinsemellan följer även samma mönster vid denna jämförelse.
Ett exempel från delprov B1 är Uppgift 7: Lös ekvationen 17=3X + 5. Den hade en av de högsta lösningsproportionerna för både Skolverkets urval (.86) och vårt urval (.74), vilket visar att många elever verkar förstå likhets- tecknets innebörd. Uppgift 3: Beräkna 3,6 * 0,5 hade lösningsproportion .60 i Skolverkets urval och .48 i vårt urval. Analys av felsvar i Skolverkets rap- port visar på en vanlig missuppfattning att svaret ska bli större vid multipli- kation, alltså svårigheter att multiplicera med tal mindre än ett. Ett annat exempel på det är uppgift 8 med lösningsproportion .50 i Skolverkets urval och .39 i vårt urval.
Uppgift 8: Vilken av beräkningarna ger det största värdet? Ringa in ditt svar.
Från delprov C finner vi en iakttagelse avseende Uppgift 4: Hur många pro- cent billigare är en hel vattenmelon jämfört med delad vattenmelon? Lös- ningsproportionen är .35 i Skolverkets urval och .34 i vårt urval. Enligt Skolverkets analys har denna uppgift påfallande låg lösningsproportion. Intressant vore att vidare analysera vad som gör att lösningsproportionen för gruppen döva/hörselskadade elever ligger i nivå med den för Skolverkets urvalsgrupp och inte är proportionellt lägre som för flertalet uppgifter.
Bakgrundsvariabler
För de döva och hörselskadade eleverna analyserades enkätsvar från elever- nas vårdnadshavare angående bakgrundsvariabler för eleven avseende kön, hörselnedsättning, ytterligare funktionsnedsättning och om de var födda i Sverige eller i annat land samt för föräldrarna deras hörselstatus, utbild- ningsnivå och om de var födda i Sverige. Vi frågade om eleven använde hörapparat eller cochleaimplantat. Angående elevens hörselnedsättning hade vi även tillgång till audiogram för de flesta eleverna. För de föräldrar som svarat på frågeformuläret ser vi ingen proportionell skillnad för grupperna elever i dövklass eller hörselklass avseende föräldrar födda i Sverige eller i annat land eller avseende deras utbildningsnivå. Enkätsvaren redovisas i Tabell 5 i Bilaga 1.
I dövklass med undervisning på teckenspråk gick alla de elever som an- getts vara döva, det vill säga inte hör talat språk med hörapparat/CI på en meters avstånd. I hörselklass med undervisning på talat språk gick de elever som angetts ha en liten hörselnedsättning med ett undantag. Av elever med medelsvår eller grav hörselnedsättning gick flest i hörselklass, men några i dövklass. På frågan om när hörselskadan upptäckts, var det endast för elever i dövklass, som det angavs att hörselnedsättningen upptäckts före ett års ålder. Före två års ålder hade hörselnedsättningen upptäckts för de flesta av eleverna i dövklass. För eleverna i hörselklass hade hörselnedsättningen för de flesta inte upptäckts förrän efter två års ålder.
Annan funktionsnedsättning än hörselskada angavs endast för cirka 15%. Det var betydligt mindre andel än vad som framkommit i andra studier (Hendar, 2008). Intressant att konstatera är att alla dessa elever valt att gå i dövklass, det vill säga med undervisning på teckenspråk. Av de 7 elever som angavs födda i annat land än Sverige gick 6 elever i dövklass (teckenspråkig undervisning) och en i hörselklass. Av föräldrarna till elever i dövklass an- gav 13% att de var döva eller hörselskadade, medan det bland föräldrarna till elever i hörselklass endast fanns en som angav att han/hon var hörselskadad.