Till skillnad från Digilär så utelämnas innehåll rörande den samiska världens tre delar av Natur och kultur. Digilär lyfter istället fram andeväsens betydande roll i det
vardagliga livet hos samer, följt av att dessa ansågs viktigare än många gudar.
Andeväsen var förfädernas andar som kom till människorna i drömmar, i syfte att svara på deras frågor eller ge dom allmänna råd. Natur och kultur beskriver att enligt samisk
44 Digilär, Religioner och livsåskådningar – Naturreligioner, https://xn--digilr-fua.se/inloggad/so-laromedel/religionskunskap/religioner-och-livsaskadningar/textavsnitt/naturreligioner
(Hämtad 2018-01-17)
45
Digilär, Religioner och livsåskådningar - Nåjden,
tro fanns förfädernas andar i sejtar46, vilket ansågs vara speciellt heliga platser i naturen.
Angående nåjden tillgodoser Natur och kultur eleven, till skillnad från Digilär, en berättande förmedling av nåjden huvudsakliga ansvar och roll. Förlaget beskriver aktören utifrån en berättelse, som handlar om en sameflicka som blivit svårt sjuk. Eftersom flickan inte blev bättre tillkallades nåjden. Med hjälp av trumman försatte nåjden sig själv i trans och själen kunde därefter lämna kroppen, för att kunna bege sig till andra världar. Nåjden kom så småningom till kåtan där flickan låg, han satte sig ner och började trumma. Efter ett ytterligare tillstånd av trance vaknade nåjden och
meddelade familjen, att flickans liv kunde räddas ifall en ren offrades.47
Trots att ovanstående beskrivning är en sammanfattning av vad som presenteras i Natur
och Kultur, uppvisar förlaget en berättande förmedling. Tillskillnad från Digilärs
beskrivning av Nåjden tydliggörs en skiljaktighet om hur förlaget förmedlar innehållet, både i detaljrikedom och omfång.
SO-rummet
Likt Natur och kultur fokuserar SO-rummet på att presentera världens gudomliga väsen. Däremot har förlaget en annan utgångspunkt och presenterar de gudomliga
naturfenomenen och dess gudomligheter, utifrån solen, åskan, månen:
Solen, Biejvve, var en central gudinna, som gav alla varelser liv. Hon gav ljus, värme och
växtlighet. Till solen offrades en vit ren. Åskan, Horagalles eller Dierpmis gav regn, som gjorde att marken grönskade och med sin pilbåge, regnbågen, fördrev han onda andar och troll. Åskan kunde också vara ond och rasande och farlig för människor och djur. Han tillbads för att inte orsaka skogsbrand eller skada människorna eller renarna.
Månen, Mánno, var en gudinna och dyrkades vid nymåne, särskilt vid jultiden. Då var
det viktigt att det rådde stillhet och man fick inte syssla med sådant som åstadkom buller.48
Förlaget lyfter även fram relationen samerna hade med naturen och att relationen ansågs vara grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen var enligt vad SO-rummet
46seite [uttalas seʹjte] är i samisk religion ett speciellt föremål i form av en klippa eller sten med en särskilt märklig form.Klippan eller stenen kan ha människoliknande drag och har fått sin form av naturen. Nationalencyklopedin (Hämtad 2018-01-23)
47
Natur och kultur, SOL 4000 Religion 9,
http://online.nok.se/bok/9789127437432/index.html?aboSessionID=cbeba8cf-27bb-4041-9d98-22eb22272db4&licenseType=single, s.401 (Hämtad 2018-01-17)
48
So-rummet, samisk religion, https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/samisk-religion# (Hämtad 2018-01-22)
presenterar, besjälad av gudar som vakar över djur och landskap. Likt Natur och kultur presenterar även SO-rummet, att själarna i naturen besatt en viktig roll. Rollen var så pass viktig att man hänvisades till att upprätthålla en god relation till andarna. Annars riskerade man att få avslag på hjälp när det efterfrågades vid ett senare tillfälle.
Riter
De läromedel vars innehåll som placerats under kategorin ’riter’ är främst innehåll som
presenterats hos SO-rummet. Dock omnämns också innehåll relaterat till kategorin
’riter’ i Natur och kulturs och Digilär, men är i jämförelse till SO-rummet inte lika detaljerat och utförligt. Med detta menas att läsaren tillgodoses flertalet anledningar, till varför det genomfördes riter. Exempelvis var någonstans riterna utfördes, varför den specifika platsen ansågs lämplig i relation till ritens bakomliggande syfte. Vilket resulterar i jämförelse till Natur och kultur utförligare och mer detaljerat, eftersom exemplen utelämnas.
Digilär
Angående samernas riter så presenterar Digilär främst innehåll utifrån schamanens rituella handlingar, i relation till hans huvudsakliga uppgifter. Schamanens viktigaste roll är att ta kontakt med andevärlden, genom att med hjälp av trumman och jojken försätta sig i rituell trans.49 Dock presenteras också innehåll om att de religiösa riterna skiljde sig åt mellan könen. Männens riter syftade ofta till att de skulle tillgodoses en god jakt, fiskelycka och ett bra väder under dessa tillfällen. Medans kvinnornas riter främst syftades till att hemmet och familjen skulle främjas.
Natur och Kultur
Natur och kultur omnämner också relationen mellan gudarnas huvudsakliga ansvar med
mannen respektive kvinnan, med andra ord att kvinnor och män hade olika riter och dyrkade olika gudaväsen. Natur och kultur förklarar att: ”De manliga gudarna styrde över jakt, fiske, väder och vind, medan de kvinnliga vakade över hemmet och familjen.”50
49
Digilär, Religioner och livsåskådningar,
https://xn--digilr-fua.se/inloggad/so-laromedel/religionskunskap/religioner-och-livsaskadningar/textavsnitt/naturreligioner (Hämtad 2018-01-23)
50
Natur och kultur, samisk religion, http://online.nok.se/bok/9789127437432/index.html?aboSessionID=cbeba8cf-27bb-4041-9d98-22eb22272db4&licenseType=single s.400–401 (Hämtad 2018-01-23)
Förlaget redogör även för ett detaljerat innehåll om hur nåjden agerade i hans riter, vilket skiljer sig åt i relation till de andra förlagen. Nämligen att nåjden använde sig av en trumma som stöd, i syfte att försätta sig själv i extas eller trance. Genom att försätta sig i detta tillstånd kunde hans själ genom den rituella handlingen färdas ner, till de
dödas värld menar Natur och Kultur.51 De samiska riterna anknyts även till en
anledning varför den kristna missionen fortlöpte, eftersom riterna ansågs vara djävulens verk utifrån det dåtida kristna perspektivet.
SO-rummet
SO-rummet presenterar som tidigare nämnts ett mer utförligare och detaljerat innehåll
under temat riter, i jämförelse till Digilär och Natur och kultur. Offer och riter har sin egen rubrik och under denna rubrik presenteras exempel på bakomliggande anledningar varför samerna genomförde offerriter, anledningar som Natur och kultur inte redogör för. Dock är SO-rummets exempel fler i antal och visar på bredden i samernas offerriter, att det inte endast handlade om föda utan också välstånd, tillfrisknande och goda
graviditeter.52 Vidare redogör förlaget för var offerriterna kunde utföras, exempelvis vid
utmärkande platser i naturen som ofta var positionerade vid sejtar53. Sejtar beskrivs som
utmärkande naturfenomen som enligt samisk religion var där de högre makterna förkroppsligades. Innehållet som SO-rummet presenterar återanknyter eleven till den bärande rollen naturen har för samisk religion, i större omfattning än tidigare nämnda förlagspresentationer. Vilket också är ett exempel på en struktur som saknas med jämförelse till övriga digitala läromedel i studien.
Jämförande
Det sista temat ’jämförande’ ämnar till att framhäva de digitala läromedel som presenterar alternativt likställer samisk religion, med andra minoriteter eller religiösa grupper. Utifrån granskningen av materialet har det framkommit att det är vanligt förekommande att jämföra samiska religionen med andra minoriteter och
51
Natur och kultur, samisk religion, http://online.nok.se/bok/9789127437432/index.html?aboSessionID=cbeba8cf-27bb-4041-9d98-22eb22272db4&licenseType=single s.401–402 (Hämtad 2018-01-23)
52
So-rummet, samisk religion, https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/samisk-religion# (Hämtad 2018-01-23)
naturreligioner. Dock skiljer sig läromedlen även här gällande hur de jämförs, vilket kommer presenteras nedan.
Digilär
Den jämförande strukturen Digilär redogör för en övergripande bild av samerna och andra naturreligionernas gemensamma utmaningar. Utmaningarna som presenteras är att religionerna har minskat och undanträngts genom kolonialisering, industrialisering och utmanats att hålla gamla traditioner vid liv. Utmaningarna presenteras som en konsekvens i och med mötet med det moderna samhället.54 Förlaget beskriver även förfädernas roll och deras ständiga närvaro som en gemensam nämnare, vilket också är vanligt förekommande i andra naturreligioner.
Natur och kultur
Den jämförande strukturen Natur och kultur har liknar Digilär eftersom förlaget
redogör för en övergripande bild av samerna och andra naturreligionernas gemensamma utmaningar. Dock tillgodoser Natur och kultur istället historiska likheter med andra minoritetsgrupper emellan. Exempelvis att minoritetsgrupper behandlats dåligt, på grund av att deras religiösa övertygelse motsatt sig den statliga religionen. Natur och
kultur presenterar exempelvis en jämförelse utifrån Danmarks erövring av Grönland,
där alla inuiter skulle överge sin religion och bli kristna. Inuiternas tvångsomvändelse har med tiden lett till att bara små rester av den gamla inuitiska tron och dess riter finns kvar.55
SO-rummet
SO-rummet skiljer sig mot Digilär och Natur och kultur i avseende på jämförande och
likna den samiska religionen med andra naturreligioner. SO-rummet utgår istället ifrån att påtala den gemensamma historia folkgruppen och dess religion har, med de andra minoritetsgrupperna romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar.
54 Digilär, Religioner och livsåskådningar – naturreligioner,
https://xn--digilr-fua.se/inloggad/so-laromedel/religionskunskap/religioner-och-livsaskadningar/textavsnitt/naturreligioner (Hämtad 2018-01-24)
55
Natur och kultur, samisk religion http://online.nok.se/bok/9789127437432/index.html?aboSessionID=ec7e27a4-4426-43a4-8a4d-0ee15b12c084&licenseType=single s.402-403 (Hämtad 2018-01-24)
9.2 Analys
Utifrån resultatpresentationen ovan, av respektive läromedelsinnehåll, träder nu den teoretiska appliceringen fram. Det tematiserade resultatet ovan och dess medföljande innehåll har nedan placerats i de omvandlade orientalistiska stereotypifierngarna.
Samerna och dess religion gestaltas som outvecklad alternativt omodern
Problematiken som kan uppstå i och med denna stereotypifiering är att bilden av den samiska religionen och minoritetsgruppen idag, kan bli missvisande. Detta gäller inte endast innehåll rörande samerna, utan även andra religioner och andra ämnesområden i allmänhet. Denna problematik undviker Natur och kultur genom att presentera kapitlet ”Samerna i vår tid”. Vilket också medför att religionen och samer inte riskeras att framställas som förlegad, medan liknande struktur saknas hos Digilär och SO-rummet. Det problematiska exemplet som presenterats kan till synes anses som framtvingat och nästintill provocerande. Dock är det viktigt att uppmärksamma strukturens brister ifall denna skulle vara genomgående, i samtliga ämnens läromedelsavsnitt och
ämneskategorier i överlag.
Vidare är det intressant att se vikten av att inte utesluta en av två parters version av historiska händelser. Händelsen som syftas till ärkristna missionens påverkan som föregick under en längre tid. Händelsen kommer vara ett genomgående exempel på hur samiska stereotyper konstrueras, och hur orientalistiska tendenser även uppstår i kommande avsnitt.Konsekvenserna av missionens påverkan på samerna är nästintill osynliga, i de utvalda digitala läromedlen. Innehåll rörande det motstånd och straff som förekom från samisk sida är alltså något som i majoritet osynliggörs. Om motståndet och dess medförande straff hade presenterats i samtliga digitala läromedel, skulle det möjligtvis undvikit en orientalistisk stereotypifiering. Att endast presentera de kristna aktörernas perspektiv, tenderar mot att framställa den kristna missionen som glorifierad. Följt av att den samiska kulturen och dess religion riskerar att framställas som omodern och hednisk. Exkluderingen av samernas perspektiv och folkgruppens drabbning av missionens konsekvenser, tenderar mot att förlagen följer en orientalistisk struktur. Som tidigare nämnt beskrivs orientalismen som ett sätt att dela upp världen mellan väst och öst. Vidare att åerspektivet grundas i att väst är det normativa medan öst är dess motsats. De orientalistiska tendenserna framträder därav i exkluderingen av samernas perspektiv eftersom läsaren istället tillgodoses ett specifikt perspektiv, det kristna, som
framställs som det normativa. Den normativa framställningen som presenteras liknar Saids beskrivning om västerlandet roll, nämligen att Västerlandet såg orienten som ett område som krävde uppmärksamhet, rekonstruktion och räddning.56 Det vore dock felaktigt att påtala att det inte existerade skillnader mellan dessa två grupper, rörande exempelvis modernitet och utveckling. Däremot kvarstår kritiken mot att majoriteten av förlagen exkluderar det samiska motståndet. Exkluderingen tenderar mot att tillgodose en orättvis beskrivning, av historien, av den kristna missionen och dess efterföljande konsekvenser.
Den samiska religionen gestaltas som spektakulärt/utöver det vanliga
Samtliga digitala läromedel som använts i studien beskriver samernas relation till naturen och att naturen är central, i både det heliga och profana livet.
Utifrån studiens tematisering av innehåll, under tidigare presenterade teman, visar tematiseringen att samisk religion gestaltas som något spektakulärt. Eftersom samtliga läromedel omnämner densamiska religionens nära och centrala relation med naturen, i både det heliga ochprofana, visar alltså granskningen på att denna stereotyp är vanligt förekommande i relation till samisk religion i utvaldadigitala läromedel.
Den spektakulära stereotypen är även återkommande i vissa avseenden i och med att denna går att urskilja under flertalet teman. Med detta menas exempelvis att nåjdens roll och huvuduppdrag framställs som något utöver det vanliga, i relation till den ”vanlige samen” och dennes vardag. Dock framställs även nåjden som något utöver det vanliga i och med dennes uppdrag och roll i Natur och kulturs berättelse om den lilla flickan som blev sjuk. Med andra ord är det viktigt att påtala för läsaren, om att tematiseringen tagit hänsyn till i vilken kontext innehållet presenterats. I kontexten medför nåjden roll till att anses som något utöver det vanliga och de orientalistiska strukturdragen tydliggörs. Edward Said menar att ”Den övriga världen, de andra representerar istället motsatsen, det avvikande, […].”57
I och med att samtliga digitala läromedel omnämner samernas relation till naturen, men skiljer sig åt angående utförligare innehåll kring området. Tenderar alltså relationen att
56
Said, Edward W, Stockholm, 2016, s.323
framställas som avvikande och därav särskilt centralt att tillgodose eleven. Relationen som presenteras behöver nödvändigtvis inte ifrågasättas som otrovärdig.
Däremot framkommer det en tydlig orientalistisk stereotypifiering, i och med att detta område omnämns i samtliga läromedel.
Samerna och dess religion generaliseras
Att ett läromedel till viss del generaliseras behöver nödvändigtvis inte vara något negativt. Däremot kan problematik uppstå om en generaliserade struktur ständigt är närvarande. Tvångskristnandet av samerna under den kristna missionens är en av de framställningar som kan leda till en komplikation. Komplikationen grundas i att
läromedlen utelämnar den samiska historien, och missionens medföljande konsekvenser för samerna. Exkluderingen av det samiska perspektivet i de utvalda digitala läromedlen resulterar i att tvångskristnandet och dess process även generaliseras.
Den generaliserande strukturen förekommer även gällande kvinnans roll i och utanför den religiösa sfären, i Natur och kultur och Digilär omnämns relationen mellan gudarnas huvudsakliga ansvar för mannen respektive kvinnan. De manliga gudarna styrde över jakt, fiske, väder och vind, medan de kvinnliga vakade över hemmet och familjen. De likställer även gudarnas ansvar med det ansvar mannen respektive kvinnan ägnade sig åt. Hans Mebius menar att det inte är självklart att dikotomin manligt – kvinnligt bland människor innebär att kvinnliga gudomligheter i samisk religion är reserverade för kvinnors religionsutövning, inte heller att mäns religion alltid är riktade mot manliga gudomligheter.58
Digilär och Natur och kultur presenterar den samiska religionen och naturreligioner i samma avsnitt. I avsnittet beskrivs även den samiska religionen och dess tidigare anhängare som en enhetlig grupp, vilket är ett påstående som snarare är det motsatta
enligt professorn Gunlög Fur.59 Läromedlen omnämner i övrigt inte något som tyder på
en varierad inställning till kristendomen. Edward Said menar att hela Orienten görs till
ett generaliserat föremål,60 vilket är ett exempel på hur läromedlens generaliserande struktur innehåller orientaliska drag.
58
Mebius, Hans, Bissie, 2003, s.112
59
Fur, Gunlög. 1992, s.43 och 1993, s.91
Stereotypa antaganden om samer efter kön
Generaliseringen som presenterades under tidigare nämnda stereotyp har i och med studiens granskning även visat att det är vanligt förekommande, att stereotypifiera mannen respektive kvinnans ansvar inom det religiösa. Bortsett från att den samiska mannen och kvinnan ägnar sig åt två skilda ansvarsområden, visar resultatet att läromedlen tillgodoser begränsat innehåll. Det begränsade innehållet rör sig kring, i detta i avseende vad den könsliga ansvarsfördelningen egentligen innebar. Om samtliga material följer ett likartat mönster gällande detta innehåll medför detta till problematiska stereotypifika antaganden och generaliseringar. Exempelvis genom att enbart
presenteras schamanen utifrån en manlig karaktär, i relation till att det faktiskt existerade kvinnliga nåjder.61
Kvinnans ansvarsrelation är också något, som generellt, åsidosätts i samtliga digitala läromedel. Både Jens Kildal och Isak Olsen har kommit fram till att kvinnan hade en väldigt viktig roll i bland annat nåjdseansen, där kvinnan genom jojk håller den medvetslöse nåjden kvar i livet. Med andra ord var kvinnans roll i denna jojk särskilt viktig. Det kunde ibland inträffa att nåjden inte återfick sitt normala medvetande, efter sin resa till dödsriket. Kvinnan hade därför ett särskilt ansvar att förebygga att nåjden avled genom sitt rituella ansvar.62 Något liknande exempel som Kindahl och Olsen presenterat förekommer inte i någon av studiens material. I relation till att förlagen utelämnar den samiska kvinnans ansvarsområden och position i folkgruppen, tenderar exkluderingen till att presentera den samiska kvinnan som underlägsen i relation till den manliga.
Samerna gestaltas som passiva eller erövringsbara
Likt vad som presenterats under stereotypen ’omodern’ medför presentationen om samernas historia till att bli missvisande för eleven. Innehållet är inte missvisande i den bemärkelsen att det presenteras ett felaktigt innehåll, gällande tvångskristnandet och den kristna missionen. Däremot framgår inte, som tidigare nämnts den berörda partens
61
Samer.se, Nåjdens betydelse, http://www.samer.se/1139 (Hämtad 2018-01-26)
version. Därav medför innehållet till att även stereotypisera samerna som passiva i och med att deras religion influerades, av en då främmande religion.
En enhetlig struktur saknas i läromedlen, i avseende att tillgodose båda parters version och handling kring händelseförloppet. Den oenhetliga strukturen medför att inkludera samer och deras religion i den orientalistiska strukturen, eftersom de kristna
missionärernas positioneras som överlägsna. Said menar att de västerländska värderingarna, i detta fall kristna missionärer, framställs som normen. Medan den övriga värden, samerna, representeras av motsatsen, det underlägsna. I och med att samernas perspektiv utelämnas tenderar det givna västerländska perspektivet, att framställas som det enda rätta. Perspektivet tenderar även att påverka samerna negativt, eftersom endast det västerländska perspektivet tillgodoses. I kombination till att
samernas version exkluderas framställs alltså folkgruppen som västerländskt underlägset.
Samiska religionen framställs utifrån negativa egenskaper
Gällande den sista stereotypen ’samisk religionen framställs utifrån negativa
egenskaper’, är denne den mest komplicerade att behandla. Dels på grund av att det
förekommer en problematik kring vad som kan klassificeras som en negativ egenskap, dels att denna stereotyp likväl kan inkorporeras under tidigare nämnda i stereotyper. Samtliga läromedel stereotypifierar dock den samiska religionen som passiv alternativt indolent och kan således klassificeras som en negativ egenskap. Strukturen tillför dock en inblick i hur läromedlen och dess förlag framställer folkgruppen samerna, om studiens teori appliceras. Said menar att orienten är vad västerlandet inte är, dess spegelbild och motsats.63 Det innebär att förlagen som presenterar kristna missionens överlägsenhet och exkluderar det samiska motståndet, framställer samerna som
underlägsna. Likväl tenderar exkluderingen av det samiska motståndet att stereotypisera