Den stereotypa bilden av samen

C-uppsats

Den stereotypa bilden av samen

En granskning av samisk religion i digitala läromedel ämnade för grundskolans senare år

Författare: Johan Slettemo Handledare: Torsten Löfstedt Examinator: Johan Adetorp Termin: VT18

Abstract

The purpose of this essay is to analyse how Samí religion is portrayed in three digital teaching materials. The three teaching materials are intended for secondary school according to the latest curriculum from the year of 2011. This comparative study aims to investigate whether the Samí religion is stereotyped, and as well to present

similarities and differences between the presentations of Sami religion. Therefore, a qualitative content analysis has been used to achieve the purpose of the study.

The information regarding Samí religion in the digital teaching materials has been divided into four categories. The categories have been created along the common information that the materials present, including history of religion, rituals, beliefs and comparing. Thereafter, the categories have been analysed one by one, through six converted theoretical perspectives of orientalistic stereotypifications. The study shows that the stereotypification of Samí religion is mostly shown as ‘passive’ and

‘generalized’. That means, for example, that the publishers of the teaching materials present facts about the minority group, as an unresisting group to the Christian mission.

Most of the religious central parts of Samí religion are also generalized and don’t show variety within the religion or within the group of Samí people. The study also shows that the teaching materials have a similar way of generalizing the content, especially regarding the Christian evangelize and the religious division of responsibilities among the sexes. The difference though is how the content is presented and the further detailed facts are very unequal.

Nyckelord

Digitala läromedel, stereotyper, orientalism, samer, religion, innehållsanalys,

Tack

Jag vill inleda med att tacka de digitala läromedelsförlag som varit väldigt tillmötesgående och hjälpsamma, eftersom Ni har erbjudit mig kostnadsfria abonnemang. Utan denna generositet är det sannerligen tveksamt att studien hade

kunnat genomföras. Så ett stort tack till Digilär, och Natur och kultur.

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 4

2 Syfte och frågeställning: _______________________________________________ 5

3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 5

4 Samer och stereotyper _________________________________________________ 8

5 Orientalism och stereotyper ___________________________________________ 10 5.1 McLeods sex stereotyper __________________________________________ 12 5.1.1 Orienten är tidlös ____________________________________________ 12 5.1.2 Orienten är annorlunda ________________________________________ 12 5.1.3 Orienten antas följa västerländska normer rörande etnicitet ___________ 12 5.1.4 Orienten antas följa västerländska normer rörande kön ______________ 12 5.1.5 Orienten är feminin ___________________________________________ 13 5.1.6 Orienten är depraverad ________________________________________ 13 5.2 Omvandling av Mcleods sex stereotyper ______________________________ 13 6 Metod _____________________________________________________________ 15

7 Urval och material ___________________________________________________ 16 7.1 Urval __________________________________________________________ 16 7.2 Material ________________________________________________________ 17 7.2.1 Digilär _____________________________________________________ 17 7.2.2 So-rummet __________________________________________________ 17 7.2.3 Natur och kultur _____________________________________________ 18

8 Tematisering _______________________________________________________ 18 8.1 Historia ________________________________________________________ 18 8.2 Trosuppfattning _________________________________________________ 18 8.3 Riter __________________________________________________________ 19 8.4 Jämförande _____________________________________________________ 19 9 Resultat och analys __________________________________________________ 19 9.1 Resultat ________________________________________________________ 19 9.2 Analys _________________________________________________________ 26 10 Slutsats ___________________________________________________________ 31

Referenser ___________________________________________________________ 35

1 Inledning

”Många niondeklassare får inte lära sig om samers och nationella minoriteters historia, vilket kan leda till att fördomar stärks. Så det finns ingen ursäkt för att inte undervisa om oss samer”, svarade Annica Wennström efter hon presenterat sitt projekt om samisk historia med UR i intervjun med Sveriges Radio.¹

Varför existerar problemet som Wennström påtalar? Niklas Ammert, professor i historia menar att lärobokens roll och position i skolans undervisning är i allmänhet väldigt central och det är sällan en och samma bok har ett avgörande inflytande över undervisningen.² Ammerts utlåtande kan ses som en förklaring till varför många

grundskoleelever inte får lära sig om nationella minoriteters historia. Minoritetsgruppen samer kanske inte ges tillräckligt utrymme i läromedlen och därefter bortprioriteras helt i undervisningen.

Något som däremot alltmer tar större plats i undervisningssammanhang är de digitala läromedlen, vilket jag ser kommer prägla mitt framtida yrke som ämneslärare. Rollen som lärare medför även ett stort ansvar, i och med att det handlar om att undervisa och fostra framtidens demokratiska medborgare. Att kombinera detta ansvar i en tid då främlingsfientlighet vuxit sig starkare i samhället tillsammans med personliga mål att motverka fientligheten och främja minoritetsgrupper, finner jag utmanande men inte omöjligt. Likt flertalet ämnesområden möjliggör de mer öppna och ospecificerade kunskapsmålen till att bland annat behandla samisk religion. Det är även i dessa som mina tidigare nämnda personliga mål är möjliga att besvara. Det är ett faktum att elever ska ha behandlat berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion redan i årskurs 4–6.³ Men eftersom folkgruppen samer utgör ursprungsbefolkningen i Sverige borde även folkgruppen och deras religion rimligtvis vara representerade, i årskurs 7–9 inom religionskunskapen. Det problematiska är som tidigare nämnts att samerna inte konkret omnämns. Likt majoriteten av förlag så påverkar förstås faktorer som

efterfrågan och förhållningsregler läromedelsförlagen och författare måste därför

1Westerlind, Hanna, Sverigesradio. Stereotypa föreställningar om samer bland högstadieelever, Tid: 2017-04-27 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6684687 Hämtad (2018-02-08)

2Ammert, Niklas, 2011, s.26

3Skolverket, Centralt innehåll - Religioner och andra livsåskådningar, 2017,

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap (Hämtad 2018-05-17)

förhålla sig till dessa. Men presenteras den samiska religionen i digitala läromedel trots att den exkluderas i det centrala innehållet? Och hur representativt är innehållet i och med att samisk religion utelämnas i styrdokumenten för grundskolans senare år? På grund av de digitala läromedlens expanderande användning i svenska skolor kombinerat med intresset för minoritetsgruppen samerna, kommer denna studie att fokusera på stereotypa framställningar av samisk religion.

2 Syfte och frågeställning:

Syftet med denna komparativa studie är att undersöka hur samisk religion

sterotypifieras i digitala läromedel. Studien ämnar även genom en komparativ ansats att belysa likheter och skillnader mellan de digitala läromedlen.

Studien utgår från följande frågeställningar:

- Vilka stereotyper förekommer främst utifrån innehållspresentationen av samisk religion i de utvalda digitala läromedlen?

- Vilka likheter och skillnader förekommer rörande innehåll av samisk religion mellan de utvalda digitala läromedlen?

3 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer forskning som på något sätt anknyter eller har relevans med detta arbetes behandlingsområde att presenteras. Samtlig forskning som presenteras har en gemensam nämnare, nämligen läromedel. Viktigt att notera är att författarna varierar gällande inriktning, exempelvis utifrån material och materialets förväntade målgrupp.

Olov Dahlin presenterar sin undersökning i avsnittet ”Hur framställs etniska religioner i svenska läromedel?” i boken Nya mål? Religionsdidaktik i en tid av förändring från år 2006. Dahlin har undersökt läroböcker för gymnasieskolan och för grundskolans högstadium från 1970-talet med betoning på framställningen av etniska religioner.

Etniska religioner definieras som en religion som utövas av en avgränsad folkgrupp.⁴ I studien har Dahlin fokuserat på vilket utrymme som ges åt dessa och hur de framställts i

4Lindgren Ödén, Birgit & Thalén, Peder (red.), Nya mål? religionsdidaktik i en tid av förändring, Swedish Science Press, Uppsala, 2006, s.38

texter och bilder.⁵ Dahlin menar att utrymmet som ges för de etniska religionerna varierar. Materialet som han studerat exkluderar i vissa fall helt och hållet information om etniska religioner och i de läroböcker där etniska religioner omnämns och ges utrymme visar Dahlin att resultatet ibland leder till exotism.⁶

Anna Johnsson Harrie är författaren för rapporten En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7–9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans gjorde en rapportanalys av tolv läroböcker. Böckerna var utgivna efter den senaste läroplansreformen 2011, sex stycken var läroböcker för historia och sex för samhällskunskap.⁷ Studiens resultat visade att ingen av läroböckerna förmedlade någon form av främlingsfientliga eller rasistiska värden. Däremot förekom det ibland en uppdelning mellan ”svenskar” och ”invandrare”, en ”vi” och ”dem” framställning i några av samhällskunskapsböckerna. Studien visade även på att några av läroböckerna inte täckte alla områden som ska behandlas enligt det centrala innehållet, exempel på områden som inte levde upp till kursplanerna kriterier är samerna och de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.⁸

Professor Harald Runblom har i sin granskning En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker tittat på 24 läroböcker utgivna mellan åren 2001 och 2005, vad gäller aspekten etnisk tillhörighet i vid mening. Runblom utgår från att studera läroböckernas användning (implicit eller explicit) av begrepp som etnisk grupp, folk, nation, minoritet samt näraliggande fenomen och begrepp som assimilering, folkmord etc. ⁹ Runblom redogör även för läroböckernas relation till den nu dåvarande läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan, med utgångspunkt från kunskap om minoriteter. Han presenterar att endast en av de granskade samhällskunskapsböckerna för grundskolan har givit samerna en fyllig och förtjänstfull behandling, men att texten kan användas för att belysa minoritetsfrågor mer generellt. Behandlingen av samer i övriga läroböcker ämnade för historia och samhällskunskap är bristfällig och

5Lindgren Ödén, Birgit & Thalén, Peder, 2006, s.39 6Lindgren Ödén, Birgit & Thalén, Peder, 2006, s.52

7 Johnsson Harrie, Anna, En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7–9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans, Forum för levande historia, Stockholm, 2016, s.4

8Johnsson Harrie, Anna, Stockholm, 2016, s.5

9 Runblom, Harald, I enlighet med skolans värdegrund? [Elektronisk resurs]: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, 2006, s.42

presentationen är vanligtvis så pass kortfattad att nyansering och problematisering är uteslutna menar Rundblom. ¹⁰

Stefan Lingvall har i sitt uppsatsarbete fokuserat på läroböcker i religionskunskap utgivna mellan åren 1992 och 2004, ämnade för gymnasial nivå. Granskningen syftade till att undersöka hur samerna framställs och har, utifrån sin studie, konstaterat att hälften av läroböckerna inte uppmärksammar samisk religion. Endast två av de övriga läroböckerna ger en god bild av samisk religion, men att bilden av samerna ofta leder till exotism. Lingvall konstaterar även att den samiska religionen ofta avhandlas tillsammans med ett flertal andra religioner, som i viss mån liknar den samiska. Det sistnämnda konstaterandet visar att generaliseringar är vanligt förekommande och att den samiska religionen framställs som avvikande, i relation till världsreligionerna.¹¹

Lina Svenson har i sin uppsats Den frånvarande samen fokuserat på hur samer och den samiska kulturen framställs i läroböcker inom samhällskunskap och historia för årskurs 4–6, där samtliga böcker är utgivna mellan åren 1994–2012. Svensson har i sitt arbete tagit hänsyn till hur text och bild presenterar samerna i utvalda läroböcker. Resultatet visar på att undervisningsinnehållet om samer i flertalet fall är magert och har en tydlig slagsida mot rennäring samt konflikter mellan samerna och svenska regeringen.

Bilderna och de illustrationer som förekommer berör framförallt samer i kolt, där kvinnorna är underrepresenterade. Svensson menar på att det råder en tydlig exotism i framställningen av samer och dess samiska kultur, där bland annat religionen ofta beskrivs med exotiska begrepp.¹²

Den sammanfattande bilden av den tidigare forskningen inom området är att

presentationer av samer och andra minoritetsgrupper håller lägre kvalitet, i relation till andra ämnesavsnitt. Låg kvalitet i avseende att avsnitt om bland annat samer inte lever upp till tidigare kursplaners kriterier. Forskningen visar även att det även förekommer exotiska framställningar i både bild och text.

10 Runblom, Harald, 2006, s.43-44

11Lingvall, Stefan, Den frånvarande samen – En studie av åtta läroböcker och deras framställning av samernas religion, Högskolan i Gävle, 2008, s.2

12 Svensson, Lina, Samer i läromedel Läromedelsanalys av samers förekomst i SO läromedel för tidiga skolår, Uppsala Universitet, 2013, s.2 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:694166/FULLTEXT02 (Hämtad 2018-04- 24)

Dock är det inte underligt att världsreligionerna har en betydligt mer central position, än minoritetsgrupper kombinerat med ytterligare faktorer. Däremot vore det möjligtvis rimligt att exotiska framställningar och kvalitetssvaga framställningar utgår, vid en presentation av samernas kultur-, och religion oavsett läromedlets ämnestillhörighet. Av de studier som presenterats har ingendera fokuserat på digitala läromedel, som

utgångspunkt för deras studier. Mitt arbete ämnar därför att ta vid där tidigare forskningen inte sträcker sig, nämligen genom att granska digitala läromedel. För att belysa och granska den moderna läromedlens framställning av samisk religion.

4 Samer och stereotyper

Ursprungsbefolkning

Samerna är en av Sveriges fem minoriteter, men vad som skiljer folket från de andra minoriteterna är att de år 1977 erkändes av Sveriges riksdag som Sveriges urfolk.

Erkännandet innebar att samerna har folkrättsliga krav på en kulturell särbehandling i Sverige.¹³ FN förklarade perioden från 1995 till 2005 som ”Det internationella årtiondet för ursprungsfolk”.¹⁴ För Sverige innebar detta årtionde bland annat att samiskan

erkändes år 2000 som ett minoritetsspråk. Under samma år presenterades även en reviderad version av den då aktuella läroplanen Lpo94, där begreppen ”kulturella minoriteter” och ”kulturell mångfald” förekom mer frekvent till skillnad från den första upplagan från år 1994. Uppmaningen kring detta var att områdena skulle beröras allt mer i undervisningen ¹⁵

En vanlig uppskattning i dag är att det finns 80 000-100.000 samer i Sápmi¹⁶, varav 20 000 samer i Sverige. Dock är det komplicerat att avgöra hur många människor med samiskt påbrå som själva identifierar sig som samer. Några folkräkningar på etnisk grund existerar inte, därför är antalet samer en uppskattning som baseras på gamla renlängder¹⁷.¹⁸

13 Nationalencyklopedin, samer, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/samer (Hämtad 2018-04-26) 14 Dahl, Jens & Parellada, Alejandro, Ursprungsfolk, 2002, s.122-123

15 Mattlar, Jörgen, Minoriteter i marginalen – en läromedelsanalys. Vägval i skolans historia, 2011, s.3 16Sápmi /Sameland, benämning på de områdena i Finland, Norge och Sverige och på Kolahalvön i Ryska federationen som utgör samernas traditionella bosättningsområden,

Nationalencyklopedin, Sápmi.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sapmi (Hämtad 2018-05-03) 17Renlängd innebär sammanställning av det totala antalet renar gemene renägare besitter

Relation med staten och Svenska kyrkan

Inte för än i mars 2001 ägde den första försoningsgudstjänsten rum på sydsamiskt område, som ett första steg för Svenska Kyrkans försoningsprocess. Under gudstjänsten användes det sydsamiska språket tillsammans med jojken, biskopen för Härnösands stift bad samerna om förlåtelse för kyrkans handlande gentemot samerna. Han sa bland annat:

I dag vill vi i Härnösands stift tydligt uttrycka den brist på tillit, öppenhet och respekt som kännetecknat många av Svenska kyrkans relationer till den samiska befolkningen. I vår historia har vi bidragit till att fördomar om samiskt liv bevarats och därmed förstärkt människors utsatthet. När samer getts mindre människovärde har kyrkan ofta varit tyst och låtit människor ringaktas och särbehandlas. Samiska symboler har misstänkliggjorts och hindrats från att införlivas i kyrkans gudstjänstliv. […] ¹⁹

Nåjden

Den Samiska Noaidin²⁰ var centralgestalten i det samiska samhället. Nåjden var läkare, spåman och offerförrättare vid stora offer. Nåjden utsågs av andarna och den viktigaste uppgiften var att nåjden skulle upprätthålla kontakten med de andliga världarna, särskilt de avlidnas värld. Människorna vände sig ofta till nåjden vid kriser av olika slag som svält eller sjukdomar.²¹ Nåjden hade ytterligare tre huvudsakliga uppgifter, ge

vägledning, till vilken gudomlighet man skulle offra till och ge kunskap om främmande orter.²²

För att kunna möta makterna i de andra världarna försatte sig nåjden i trance eller extas, genom att jojka och slå på sin trumma. Tillståndet av trance möjliggjorde att nåjdens själ kunde resa till de andra världarna, och där förhandla med gudomligheter eller de avlidna. Till sin hjälp hade nåjden sina hjälpandar: en fågel, en ren, en fisk eller en orm.

Dessa fungerade som vägvisare och beskydd under nåjdens själsresor.²³

http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/naringsliv-och-foreningar/rennaring/Vanliga- fragor-och-svar-om-rennaringen.pdf (Hämtad 2018-05-03)

18Samer.se, antalet samer i Sápmi,

http://www.samer.se/samernaisiffror (Hämtad 2018-05-03) 19 http://www.samer.se/1137 (Hämtad 2018-05-03)

20 Samisk översättning för nåjd, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/n%C3%A5jd (Hämtad 2018-04-26)

21Samer.se, Religion-Kontakt med andarna, http://www.samer.se/1139 (Hämtad 2018-04-26) 22 Mebius, Hans, Bissie: studier i samisk religionshistoria, 2003, s.173

23Samer.se, Religion-Kontakt med andarna, http://www.samer.se/1139 (Hämtad 2018-04-26)

Stereotyper

Vi bedömer ofta andra människor, både i formella och informella sammanhang. Mycket av den forskning som gjorts, om hur vi bedömer andra människor utgår från

uppfattningen att vi placerar andra människor i olika kategorier beroende på olika egenskaper, som till exempel ålder, kön, etnicitet. Studiens tematisering syftar mot att uttyda stereotyper, vilket kan vara problematiskt att definiera. I boken Stereotyper, kognition och kultur beskriver Perry R Hinton att en stereotyp har tre komponenter. Den första komponenten innebär att en grupp människor känns igen på en viss egenskap.

Egenskaperna kan exemplifieras utifrån nationalitet, religiös övertygelse, yrkesroll eller mot de mer fysiska attributen såsom hårfärg och hudton. Utifrån denna

identifikationsprocess skiljer man en grupp individer från mängden, vad det gäller en viss egenskap.²⁴ I det andra steget tillskrivs gruppen som helhet ytterligare egenskaper som vanligtvis är personlighetsdrag, dock är det inget krav. Det som utmärker en stereotyp är att dessa ytterligare egenskaper tillskrivs alla individer som tillhör gruppen.

Det tredje steget, efter att ha konstaterat att en person har en egenskap som identifieras som tillhörande en viss grupp så tillskriver vi även personen den stereotypa

egenskapen.²⁵ Man kan exemplifiera processen på följande sätt: Vi upptäcker att en person är fransman, fransmannen i sin tur tillskrivs ytterligare egenskaper som att han i likhet med alla fransmän är förtjust i romantik.

5 Orientalism och stereotyper

Edward W. Said beskriver i sin bok Orientalism om hur västerlandet och övriga världen ställs i motsats till varandra vid en beskrivning av världen. Enligt Said innebär

begreppet orientalism att västerländska förhållanden och värderingar framställs som normen, det normala, det mänskliga och det överlägsna. Den övriga världen, de andra representerar istället motsatsen, det avvikande, det underlägsna.

24Hinton, Perry R., Stereotyper, kognition och kultur, 2003, s.10–11 25Hinton, Perry R., 2003, s.11–12

Därtill har Orienten bidragit till definitionen av Europa (eller västerlandet) genom att vara dess motbild, motidé, motsatta personlighet och en motsatt erfarenhet.²⁶

Öst, eller orienten är med andra ord allt det som västvärlden inte är, en spegelbild och motsats mot hur västvärlden definierar sig själv och skapar sin egen identitet.

Vidare redogör Said för förhållandet mellan Orienten och Västerlandet. Det är ett maktförhållande, ett förhållande av dominans i varierande grader. Said menar att

Orientalismen ligger långt bort från det som Denys Hay kallat idén om Europa, vilket är ett kollektivt begrepp som identifierar ”oss” som européer gentemot alla ”dem”, som inte ingår under begreppet européer. Said menar också att idén om att europeiska identiteten är överlägsen alla icke-europeiska folk och kulturer, vilket kan hävdas vara den viktigaste komponenten som gjort europeiska kulturen hegemonisk i och utanför Europa.²⁷

Saids teori vanligtvis används för att beskriva skillnader mellan länder och kulturer på olika kontinenter. Därav är det möjligt att hävda att orientalismen inte är applicerbar på Sverige och samerna. Dock finns det flertalet perspektiv som medför att teorin är berättigad att applicera. Först och främst förekommer det liknelser beträffande kolonialismen och svenska statens behandling av minoritetsgruppen samerna. Vidare förekom en direkt kolonialisering, genom att andra folkgrupper flyttade in på tidigare samiska områden.²⁸

Trots att den samiska minoritetsgruppen inte är positionerad på en annan kontinent, är det även intressant att se närmare på det geografiska perspektivet. På grund av att det förekom en liknande struktur i och med de medföljande konsekvenserna inom Sveriges gränser. Omvandlingen som i grunden inspirerats av Saids teori, tas i uttryck av att orienten, de andra, istället representeras av samerna. Medan det västliga perspektivet som Said menar på är idealet och normen, specificeras och utgår från Sverige som nation.

26 Said, Edward W., Orientalism, Nyutg., Ordfront, Stockholm, 2016, s.64 27Said, Edward W, Stockholm, 2016, s.64-65

28 Hansen, Lars Ivar, & Olsen, Björnar, samernas historia fram till 1750. Liber, Stockholm, 2006, s.149

5.1 McLeods sex stereotyper

John McLeod är professor inom postkolonialism vid University of Leeds och formulerar sex stereotyper som denna studie har inspirerats av. Mcleod menar att den historiska postkolonialismen och dess medföljande föreställningar som upprättades då även existerar och lever kvar i nutid.²⁹ Utifrån Saids bok formulerade han sex stereotypa sätt att se på Orienten.³⁰ Efter kommande presentation kommer Mcleods sex stereotyper som han formulerade i Begining postkolonialism appliceras i min studie rörande samerna i digitala läromedel.

5.1.1 Orienten är tidlös

Den första stereotypen menar att Orienten existerar som en tidlös och avskuren plats. En resa till Orienten leder till en resa bakåt i tiden eftersom Orienten är opåverkad av den västerländska utvecklingen.

5.1.2 Orienten är annorlunda

Orienten beskrivs som annorlunda men inte bara annorlunda, den är särskilt annorlunda.

Enligt denna stereotyp kan västerlänningar möta alla möjliga spektakulära saker och beteenden på en resa till Orienten. Orienten har ofta fungerat som en källa för glädje, mystik och nyfikenhet för författare i väst.

5.1.3 Orienten antas följa västerländska normer rörande etnicitet

Denna stereotyp går ut på att man utifrån ett västvärldsperspektiv generaliserar hela raser eller folkslag. Exempelvis genom antaganden om våldsamma araber, lata indier eller gåtfyllda kineser. Personens ”ras” summerar hur den fungerar som person, utan att ta hänsyn till den enskilda individen och dennes personliga kvalitéer.

5.1.4 Orienten antas följa västerländska normer rörande kön

Denna stereotyp handlar om att Orientens män och kvinnor uppträder enligt könsstereotyper. I Orientalismens fall handlar det om att man inte lever upp till de västerländska könsnormerna. I könsrelaterade termer är alla orientaliska män och kvinnor dömda på förhand, som defekta.

29McLeod, John, Beginning postcolonialism, Manchester Univ. Press, Manchester, 2000, s.39 30McLeod, John, 2000, s.52-55

5.1.5 Orienten är feminin

Orienten stereotypiseras som passiv, exotisk, sexuellt mystisk och frestande, medan väst är tänkt i termer av maskulinitet, dominans och heroism. Orienten kan enligt denna stereotyp erövras av västlänningarna, som blir ”förtrollade” eller ”besatta” av en plats eller ett område. I slutändan ”tämjer” ändå västlänningarna den passiva Orienten. Detta har enligt McLeod att göra med att kolonisatörerna som i majoritet representerades av män, ansåg att de reste till destinationer som saknade lagar, regler, moral och

uppförandekoder som inte gällde för västlänningarna.

5.1.6 Orienten är depraverad

Denna stereotyp handlar om framställandet av Orienten som svag eller fördärvad.

Orienten och dess invånare ansågs bete sig på ett moraliskt tveksamt sätt enligt

västerländska mått. Människorna tillskrivs negativa egenskaper som opålitlighet, lathet och våldstendenser. Orienten behövde räddas från dem själva, av västvärlden som hade en bättre moralkompass och godare kunskap.³¹

5.2 Omvandling av Mcleods sex stereotyper

De sex stereotyper som är nämnda ovan har omarbetats till sex Samegestalningar, som kommer presenteras nedan utifrån Mcleods sex stereotyper. Till skillnad mot Saids definition, att orienten vanligtvis används för att beskriva skillnader mellan länder och kulturer på olika kontinenter. Har nu istället orienten och Mcleods stereotyper förflyttats i denna studie. Omvandlingen av Mcleods sterotyper grundar sig i att

västvärldsperspektivet har sin utgångspunkt i Sverige. Medan orienten och Mcleods stereotyper har förflyttats från området utanför västvärlden, till den samiska kulturen.

1. Samerna och dess religion gestaltas som outvecklade alt. omoderna

Den första stereotypen menar på att Orienten existerar som en tidlös och avskuren plats.

En resa till ett samiskt samhälle leder till en resa bakåt i tiden, eftersom religionen är opåverkad av den västerländska religionen, därav ses samerna som primitiv eller avskurna och opåverkade av västvärldens utveckling.

31McLeod, John, 2000, s.52-55

2. Den samiska religionen gestaltas som exotisk

Den samiska religionen beskrivs som annorlunda, något utöver det vanliga. Exempelvis att de digitala läromedlen redogör för naturens centrala roll inom religion och hur naturen används som det religiösa rummet.

3. Samerna och dess religion generaliseras

Enligt McLeod så handlar denna stereotyp om att man utifrån ett västvärldsperspektiv generaliserar hela raser eller folkslag. Utifrån den samiska religionen så skulle denna stereotyp exempelvis kunna tas i uttryck genom antaganden, om samerna som en helt enhetlig grupp. Med andra ord om de digitala läromedlen representerar den samiska religionen utifrån en enskild individ och eventuellt utelämnar att betona variationen inom religionen.

4. Stereotypa antaganden om samer efter kön

Mcleod redogjorde för könsrelaterade termer, att alla orientaliska män och kvinnor är dömda på förhand, som defekta utifrån västligt perspektiv. Ur ett religionsperspektiv kan detta exemplifieras genom att de digitala läromedlen överhuvudtaget beskriver individernas roller -och ansvarsområden i gemenskapen för respektive kön, alternativt framställer något av könen som ledande inom den samiska kulturen.

5. Samerna gestaltas som passiva eller erövringsbara

McLeod menar att Orienten beskrivs som feminint. Alltså att västerlänningen såg på Orienten som möjlig att besegra och tämja. Det som är framträdande i denna stereotyp är hur digitala läromedlen framställer den samiska religionen. Ur ett religionsperspektiv kan detta exemplifieras genom om de digitala läromedlen utelämnar konsekvenserna för samernas ställningstagande, mot det kristna missionerandet.

6. Samiska religionen framställs utifrån negativa egenskaper

I avslutande stereotyp undersöks ifall religionen framställs som underlägset. Denna underlägsenhet och negativa framställning skulle kunna ges i uttryck, i exempelvis hur och om samernas historiska relation till den svenska staten och dess behandling av minoritetsgruppen samerna presenteras.

6 Metod

Som tidigare nämnts syftar denna komparativa studie till att undersöka om samerna stereotypiseras, samt presentera likheter och skillnader mellan dessa presentationer av samisk religion. Därav utgår undersökningens metodansats i en kvalitativ

innehållsanalys. Metoden ämnar gå djupare in i de digitala läromedlens innehåll, där samer och deras religion nämns. För att genomföra detta så används en kvalitativ textanalys, vilket är en av de populäraste formerna att använda i religiösa studier.³² Kvalitativ textanalys innebär att genom noggrann läsning av textens delar, helhet och kontext hitta det väsentliga man vill undersöka och lyfta fram för en analys.³³ Fördelen med en kvalitativ textanalys framför en kvantitativ är att den kvalitativa textanalysen lyfter fram texten som helhet, vissa passager av texten anses viktigare än andra och meningsskapande processer fokuseras.³⁴

Utifrån de digitala läromedel som ingår i studien ska även en komparativ studie genomföras, med betoning på vad som presenteras om samisk religion. Metoden och dess appliceringsansats tas i uttryck utifrån noggrann läsning följt av en tematisering av innehållet. Tematiseringen konstrueras av materialets genomgående och gemensamma mönster rörande samisk religion. Teman komponeras utifrån textens sammanhang och innehåll och resulterar i en identifikation av ett fåtal områden, områden som beskrivs som kluster enligt Feje och Thorberg.³⁵ Komponeringen av temana är delvis utformade efter läromedlens egna rubriker, men de är även kopplade till kursplanen i

religionskunskap.³⁶ De teman som valts ut är Historia, Trosuppfattning, Riter och Jämförande. Det gemensamma innehållet som presenteras i de digitala läromedlen jämförs sedan sinsemellan, i syfte att sammanställa gemensamma strukturer i

stereotypifieringar av den samiska religionen. Tematiseringen kan exemplifieras utifrån

32 Stausberg, Michael & Engler, Steven (red.), The Routledge handbook of research methods in the study of religion, Routledge, Abingdon, Oxon, 2011, s.109

33Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena Metodpraktikan:

konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2017, s.212 34 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson,Towns, & Wängnerud, 2017, s. 211

35Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys, 2. utök. uppl., Liber, Stockholm, 2015, s.154

36Skolverket, 2017, https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap (Hämtad 2018-01-28)

att läromedlen redogör för tidigare samisk världsuppfattning, vilket då kategoriseras under temat ’Trosuppfattning’.

7 Urval och material

7.1 Urval

Idag finns ingen fastställd definition på begreppet läromedel, däremot börjar begreppet läromedel numera innefatta ” […] det undervisningsmaterial som elever och lärare tillsammans kommer överens om att använda i undervisningen.”³⁷ I denna studie ligger digitala läromedel i huvudsakligt fokus och det avser endast de läromedel som har digitalt material.

Urvalsprocessen gällande studiens läromedelsmaterial har varit relativt omfattande, i och med exkluderingen av flertalet digitala läromedelstjänster. Exkludering av digitala vissa läromedelstjänster baseras på att innehåll rörande samisk religion i flertalet fall är obefintligt. Det önskvärda målet med studien var att komparativt jämföra digitala läromedel, rörande samisk religion för högstadiet och gymnasiet. Alternativt en

jämförelse mellan sameskolans digitala läromedel och svenska skolans. Detta var dock ogenomförbart eftersom samisk religion omnämndes i allt för liten utsträckning, i läromedel ämnade för gymnasiet. Vidare bedriver sameskolan enbart undervisning upp till årskurs sex, vilket resulterade i att de båda förstnämnda studieinriktningarna inte levde upp till de önskvärda målen. Därför fokuserar studien endast på digitala läromedel ämnade för grundskolans senare del.

Ett urval har även genomförts gällande de digitala läromedelstjänster som riktar sig mot årskurs sju till nio. Exempelvis erbjuder Nationalencyklopedin en digital

läromedelstjänst. Nationalencyklopedins läromedel tillgodoser dock varken eleven eller studien relevant eller tillräckligt innehåll. Det otillräckliga innehållet har resulterat i att läromedlet exkluderats, vilket i sin tur innebär att ett representativt urval har

genomförts. Det insamlade material som ingår i studien baseras på en dialog med läromedelsförlagen, som erbjudit kostnadsfri tillgång till deras digitala tjänster. I gengäld har läromedelsförlagen önskat att få ta del av studiens resultat och förslag på förbättringar under arbetets gång. Dock uppkom komplikationer med två digitala

37Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011

läromedelsförlag, en problematik som grundar sig i att skolor och lärare endast har tillgång till att registrera sig för att få tillgång till deras material. På grund av förlagens policyregler har alltså dessa resulterat i att Sanoma utbildnings och- Libers digitala läromedelstjänster exkluderats i denna studie.

7.2 Material

I kommande avsnitt ska studiens material presenteras. Primärmaterialet för arbetet ingår under kategorin Digitala läromedel och dessa tre är ämnade för grundskolans senare år.

Valet av material grundas i att läromedelstjänsterna varit tillgängliga för den privata sektorn. Något detaljerat innehåll om vad det digitala läromedlet omnämner om samisk religion kommer inte presenteras i detta avsnitt. Istället tillgodoses en kort presentation av de digitala läromedlen.

7.2.1 Digilär

Det första användaren möter vid uppstarten av Digilär sex kategorier att välja mellan.

Dessa är: ”Introduktion”, ”Världsreligioner”, ”Religioner och livsåskådningar”,

”Religion och samhälle” samt ”Identitet och livsfrågor” och ”Etik”. Möjligheten att få en innehållsförteckning för dessa kategorier finns också, för att få en tydlig överblick över varje kategoris innehåll.³⁸. Vidare ges en mer konkretiserad och detaljerad överblick över respektive arbetsområdes relevans för ämnet religionskunskap.³⁹

7.2.2 So-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och

samhällskunskap.⁴⁰ Tjänsten erbjuder möjligheter att läsa om ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap. När besökaren valt att uppsöka mer om ämnet religion tillgodoses flertalet olika alternativ, allt från Allmänt om religion till Sekularisering och religionskritik.

SO-rummet presenterar att de främst riktar sig mot elever och lärare på högstadiet och gymnasiet. De riktar sig även till högskole- och universitetsstuderande samt alla som

38Digilär, Religionskunskap för årskurs 7-9, https://xn--digilr-fua.se/inloggad/religionskunskap-gr-sen (Hämtad 2018-05-20)

39 Digilär, Religionskunskap för årskurs 7-9, https://xn--digilr-fua.se/inloggad/religionskunskap-gr-sen (Hämtad 2018-05-20)

40Om So-rummet, https://www.so-rummet.se/ (Hämtad 2018-03-15)

har ett allmänt intresse för de samtliga samhällsvetenskapliga ämnena. Vidare så syftar SO-rummet till att underlätta för lärare och elever i deras arbete, dels genom SO- rummets egna material dels genom att samla merparten av fria SO-resurser som finns tillgängliga på Internet. Plattformens mål är att skapa inspiration som i sin tur ska öka intresset och kunskaperna inom SO-ämnena.⁴¹

7.2.3 Natur och kultur

Natur & Kultur Läromedel erbjuder granskade och kvalitetssäkrade läromedel

framtagna utifrån centralt innehåll, kursplaner och kunskapskrav. Hos Natur och Kultur finns läromedel för förskolan, grundskolan, gymnasiet, VUX, SFI och SVA.⁴²

8 Tematisering

I arbetet med de olika digitala läromedlen har det framkommit att vissa strukturer är starkt framträdande, gällande presentationen av den samiska religionen. I majoriteten av de använda läromedel i studien förekommer alltså ett genomgående mönster, vars mönster i sin tur har kategoriserats i fyra teman. Dessa teman synliggjordes under bearbetningen av materialet och strukturerades upp tematiskt, i syfte att visa på vad eller vilka delar som representerar den samiska religionen mest i digitala läromedel. Följande fyra teman synliggjordes utifrån materialet .: Historia, trosuppfattning, riter, och

jämförande.

8.1 Historia

I detta tema har innehåll relaterat till samernas religionshistoria placerats. Här tas även kristna missionens påverkan på samiska religionen upp, då det är relevant för att förstå samernas religion i allmänhet.

8.2 Trosuppfattning

Innehåll som presenterar vad folkgruppen samerna hade för guds- och

världsuppfattning. Presentationer som exempelvis berör samernas gudar och andra religiösa andeväsen placeras under denna kategori.

41 So-rummet, https://www.so-rummet.se/ (Hämtad 2017-12-15)

42 Natur och kultur, Om oss, https://www.nok.se/Om-oss/ (Hämtad 2018-01-08)

8.3 Riter

Riter eller andra religiösa handlingar är centralt inom flertalet religioner. Innehåll som anknyter, representerar eller tas i uttryck utifrån trosuppfattningen för den samiska religionen i de digitala läromedlen placeras under denna kategori.

8.4 Jämförande

Innehåll som jämför alternativt likställer samisk religion med andra minoriteter eller religioner placeras under temat jämförande. Jämförelsen kan exemplifieras utifrån att läromedlen liknar den samiska naturreligionen med den amerikanska

ursprungsbefolkningens religion.

9 Resultat och analys

9.1 Resultat

Resultatet för studien kommer presenteras nedan. Resultatet framgår utifrån de använda digitala läromedlen, samt hur innehållet rörande samisk religion orientalistiskt

stereotypifieras. Resultatpresentationen tar sin utgångspunkt i den tematisering som genomförts av det innehåll som berör samisk religion. Därav kommer resultatet

presenteras likt tematiseringspresentationen, följt av läromedelsförlag under respektive tema.

Historia Digilär

Digilär redogör för stormaktstidens relation till kolonisationen av samernas

landområden och att det ansågs lämpligt, utifrån statens perspektiv, att även kristna samerna. Även hur den kristna missionen med åren spred sig och växte sig allt starkare i Lappland, med Lars Levi Laestadius som fackelbärare för den kristna väckelserörelsen laestadianismen. Något som utmärker sig i temat ”historia” är Digilärs presentation om de forskningsundersökningar som bedrevs på samerna:

Under 1900-talets första hälft genomfördes mängder av skallmätningar och andra undersökningar på samerna. På den tiden trodde forskarna att det fanns bättre och sämre mänskliga raser. Samerna

antogs vara kortskalliga och ansågs vara en lägre stående ras än de svenskar som tillhörde den germanska långskalliga. Idag tar forskningen helt avstånd från sådan rasforskning.⁴³

Ovanstående blockcitat visar på ett säreget innehåll i den bemärkelsen att ingen av de övriga digitala läromedlen presenterar något liknande.

Natur och Kultur

Förlaget utgår tillskillnad från Digilär från samernas allmänna och-, religionshistoria.

Inledningsvis presenteras hur länge det samiska folket levt i Norden, och olika sätt på hur de försörjt sig. Religionshistorien som Natur och kultur presenterar fokuserar främst på när och hur samerna behandlats och förföljts, av de kristna svenskarna utifrån

tvångskristnandet. Natur och kultur skiljer sig i hur dem presenterar samisk religion gentemot övriga förlag, genom att bland annat redogöra för dagens samer under

rubriken ”Samerna i vår tid”. Avsnittet tillgodoser sammanfattningsvis eleven kunskap om att folkgruppen samerna även existerar i elevens samtid, men att det är samernas religion som förändrats och tar mindre plats i dagens samhälle.

SO-rummet

SO-rummet tar en annan utgångpunkt rörande samisk historia. Förlaget tillgodoser eleven innehåll om den svenska nationalstatens framväxt och dess centrala roll i den territoriella makten i norra Skandinavien. SO-rummet presenterar även att det förekom samer som motsatta sig den svenska missionen och laestadianismen under 1700-, och 1800-talet. Följt av hur övergivandet av den samiska tron kunde förefalla. Dock förekommer en genomgående struktur i SO-rummets förmedling av samisk religion, nämligen att avsnittet beskrivs i dåtid. Vilket tenderar mot att inte endast den samiska religionen framställs som något förlegat och extinkt, utan även folkgruppen. Med andra ord förekommer en tydlig skillnad mellan SO-rummet och Natur och kultur, eftersom Natur och kultur inte ger några indikationer på att folkgruppen och religionen tillhör det förgångna.

43Digilär, Religioner och livsåskådningar - Naturreligioner, https://xn--digilr-fua.se/inloggad/so-

laromedel/religionskunskap/religioner-och-livsaskadningar/textavsnitt/naturreligioner (Hämtad 2018-01-17)

Trosuppfattning

Temat ’trosuppfattning’ inkluderar som tidigare nämnts vad samerna hade för guds-och världsuppfattning och samiska gudar och andra religiösa andeväsen. Utifrån

granskningen av materialet framkommer det att samtliga läromedel nämner hur den samiska religionen sett ut och hur den omformats, i och med den kristna missionen.

Samtliga digitala läromedel som använts i studien beskriver även samernas relation till naturen, med andra ord att naturen är central i både det heliga och profana. Likt i de tidigare presenterade temana förekommer skiljaktigheter, rörande utförligare tillägg om diverse innehåll som kategoriserats under temat ’trosuppfattning’. Dessa skiljaktigheter kommer att presenteras nedan.

Digilär

Digilär presenterar att samerna levde med tron att det fanns tre världar, den himmelska, den jordiska och den underjordiska och att i samtliga världar existerade gudomligheter.

Enligt Digilär var nåjdens roll att upprätthålla kontakten med andarna:⁴⁴

I den samiska kulturen fanns en schaman kallad Nåjden. Denne schaman var på en gång läkare, spåman och offerförrättare. Hans viktigaste uppgift var att upprätthålla kontakten med andarna. För att komma i kontakt med andevärlden försatte sig nåjden i trans med hjälp av jojk och trummor.⁴⁵

Digilärs presentation ger eleven kunskap om att nåjdens roll inte endast var relaterad till rollen som läkare. Däremot tillgodoses inte ytterligare information om varför kontakten med, eller upprätthållningen av kontaken andevärlden var den viktigaste uppgiften.

Natur och kultur

Till skillnad från Digilär så utelämnas innehåll rörande den samiska världens tre delar av Natur och kultur. Digilär lyfter istället fram andeväsens betydande roll i det

vardagliga livet hos samer, följt av att dessa ansågs viktigare än många gudar.

Andeväsen var förfädernas andar som kom till människorna i drömmar, i syfte att svara på deras frågor eller ge dom allmänna råd. Natur och kultur beskriver att enligt samisk

44 Digilär, Religioner och livsåskådningar – Naturreligioner, https://xn--digilr-fua.se/inloggad/so- laromedel/religionskunskap/religioner-och-livsaskadningar/textavsnitt/naturreligioner

(Hämtad 2018-01-17)

45Digilär, Religioner och livsåskådningar - Nåjden, https://xn--digilr-fua.se/inloggad/so-

laromedel/religionskunskap/religioner-och-livsaskadningar/textavsnitt/naturreligioner (Hämtad 2018-01-17)

tro fanns förfädernas andar i sejtar⁴⁶, vilket ansågs vara speciellt heliga platser i naturen.

Angående nåjden tillgodoser Natur och kultur eleven, till skillnad från Digilär, en berättande förmedling av nåjden huvudsakliga ansvar och roll. Förlaget beskriver aktören utifrån en berättelse, som handlar om en sameflicka som blivit svårt sjuk.

Eftersom flickan inte blev bättre tillkallades nåjden. Med hjälp av trumman försatte nåjden sig själv i trans och själen kunde därefter lämna kroppen, för att kunna bege sig till andra världar. Nåjden kom så småningom till kåtan där flickan låg, han satte sig ner och började trumma. Efter ett ytterligare tillstånd av trance vaknade nåjden och

meddelade familjen, att flickans liv kunde räddas ifall en ren offrades.⁴⁷

Trots att ovanstående beskrivning är en sammanfattning av vad som presenteras i Natur och Kultur, uppvisar förlaget en berättande förmedling. Tillskillnad från Digilärs beskrivning av Nåjden tydliggörs en skiljaktighet om hur förlaget förmedlar innehållet, både i detaljrikedom och omfång.

SO-rummet

Likt Natur och kultur fokuserar SO-rummet på att presentera världens gudomliga väsen.

Däremot har förlaget en annan utgångspunkt och presenterar de gudomliga naturfenomenen och dess gudomligheter, utifrån solen, åskan, månen:

Solen, Biejvve, var en central gudinna, som gav alla varelser liv. Hon gav ljus, värme och växtlighet. Till solen offrades en vit ren. Åskan, Horagalles eller Dierpmis gav regn, som gjorde att marken grönskade och med sin pilbåge, regnbågen, fördrev han onda andar och troll. Åskan kunde också vara ond och rasande och farlig för människor och djur. Han tillbads för att inte orsaka skogsbrand eller skada människorna eller renarna.

Månen, Mánno, var en gudinna och dyrkades vid nymåne, särskilt vid jultiden. Då var det viktigt att det rådde stillhet och man fick inte syssla med sådant som åstadkom buller.⁴⁸

Förlaget lyfter även fram relationen samerna hade med naturen och att relationen ansågs vara grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen var enligt vad SO-rummet

46seite [uttalas seʹjte] är i samisk religion ett speciellt föremål i form av en klippa eller sten med en särskilt märklig form.Klippan eller stenen kan ha människoliknande drag och har fått sin form av naturen. Nationalencyklopedin (Hämtad 2018-01-23)

47 Natur och kultur, SOL 4000 Religion 9,

http://online.nok.se/bok/9789127437432/index.html?aboSessionID=cbeba8cf-27bb-4041-9d98- 22eb22272db4&licenseType=single, s.401 (Hämtad 2018-01-17)

48 So-rummet, samisk religion, https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/samisk-religion#

(Hämtad 2018-01-22)

presenterar, besjälad av gudar som vakar över djur och landskap. Likt Natur och kultur presenterar även SO-rummet, att själarna i naturen besatt en viktig roll. Rollen var så pass viktig att man hänvisades till att upprätthålla en god relation till andarna. Annars riskerade man att få avslag på hjälp när det efterfrågades vid ett senare tillfälle.

Riter

De läromedel vars innehåll som placerats under kategorin ’riter’ är främst innehåll som presenterats hos SO-rummet. Dock omnämns också innehåll relaterat till kategorin

’riter’ i Natur och kulturs och Digilär, men är i jämförelse till SO-rummet inte lika detaljerat och utförligt. Med detta menas att läsaren tillgodoses flertalet anledningar, till varför det genomfördes riter. Exempelvis var någonstans riterna utfördes, varför den specifika platsen ansågs lämplig i relation till ritens bakomliggande syfte. Vilket resulterar i jämförelse till Natur och kultur utförligare och mer detaljerat, eftersom exemplen utelämnas.

Digilär

Angående samernas riter så presenterar Digilär främst innehåll utifrån schamanens rituella handlingar, i relation till hans huvudsakliga uppgifter. Schamanens viktigaste roll är att ta kontakt med andevärlden, genom att med hjälp av trumman och jojken försätta sig i rituell trans.⁴⁹ Dock presenteras också innehåll om att de religiösa riterna skiljde sig åt mellan könen. Männens riter syftade ofta till att de skulle tillgodoses en god jakt, fiskelycka och ett bra väder under dessa tillfällen. Medans kvinnornas riter främst syftades till att hemmet och familjen skulle främjas.

Natur och Kultur

Natur och kultur omnämner också relationen mellan gudarnas huvudsakliga ansvar med

mannen respektive kvinnan, med andra ord att kvinnor och män hade olika riter och dyrkade olika gudaväsen. Natur och kultur förklarar att: ”De manliga gudarna styrde över jakt, fiske, väder och vind, medan de kvinnliga vakade över hemmet och familjen.”⁵⁰

49Digilär, Religioner och livsåskådningar, https://xn--digilr-fua.se/inloggad/so-

laromedel/religionskunskap/religioner-och-livsaskadningar/textavsnitt/naturreligioner (Hämtad 2018-01-23) 50 Natur och kultur, samisk religion, http://online.nok.se/bok/9789127437432/index.html?aboSessionID=cbeba8cf- 27bb-4041-9d98-22eb22272db4&licenseType=single s.400–401 (Hämtad 2018-01-23)

Förlaget redogör även för ett detaljerat innehåll om hur nåjden agerade i hans riter, vilket skiljer sig åt i relation till de andra förlagen. Nämligen att nåjden använde sig av en trumma som stöd, i syfte att försätta sig själv i extas eller trance. Genom att försätta sig i detta tillstånd kunde hans själ genom den rituella handlingen färdas ner, till de dödas värld menar Natur och Kultur.⁵¹ De samiska riterna anknyts även till en

anledning varför den kristna missionen fortlöpte, eftersom riterna ansågs vara djävulens verk utifrån det dåtida kristna perspektivet.

SO-rummet

SO-rummet presenterar som tidigare nämnts ett mer utförligare och detaljerat innehåll

under temat riter, i jämförelse till Digilär och Natur och kultur. Offer och riter har sin egen rubrik och under denna rubrik presenteras exempel på bakomliggande anledningar varför samerna genomförde offerriter, anledningar som Natur och kultur inte redogör för. Dock är SO-rummets exempel fler i antal och visar på bredden i samernas offerriter, att det inte endast handlade om föda utan också välstånd, tillfrisknande och goda

graviditeter.⁵² Vidare redogör förlaget för var offerriterna kunde utföras, exempelvis vid utmärkande platser i naturen som ofta var positionerade vid sejtar⁵³. Sejtar beskrivs som utmärkande naturfenomen som enligt samisk religion var där de högre makterna

förkroppsligades. Innehållet som SO-rummet presenterar återanknyter eleven till den bärande rollen naturen har för samisk religion, i större omfattning än tidigare nämnda förlagspresentationer. Vilket också är ett exempel på en struktur som saknas med jämförelse till övriga digitala läromedel i studien.

Jämförande

Det sista temat ’jämförande’ ämnar till att framhäva de digitala läromedel som presenterar alternativt likställer samisk religion, med andra minoriteter eller religiösa grupper. Utifrån granskningen av materialet har det framkommit att det är vanligt förekommande att jämföra samiska religionen med andra minoriteter och

51Natur och kultur, samisk religion, http://online.nok.se/bok/9789127437432/index.html?aboSessionID=cbeba8cf- 27bb-4041-9d98-22eb22272db4&licenseType=single s.401–402 (Hämtad 2018-01-23)

52 So-rummet, samisk religion, https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/samisk-religion#

(Hämtad 2018-01-23)

naturreligioner. Dock skiljer sig läromedlen även här gällande hur de jämförs, vilket kommer presenteras nedan.

Digilär

Den jämförande strukturen Digilär redogör för en övergripande bild av samerna och andra naturreligionernas gemensamma utmaningar. Utmaningarna som presenteras är att religionerna har minskat och undanträngts genom kolonialisering, industrialisering och utmanats att hålla gamla traditioner vid liv. Utmaningarna presenteras som en konsekvens i och med mötet med det moderna samhället.⁵⁴ Förlaget beskriver även förfädernas roll och deras ständiga närvaro som en gemensam nämnare, vilket också är vanligt förekommande i andra naturreligioner.

Natur och kultur

Den jämförande strukturen Natur och kultur har liknar Digilär eftersom förlaget

redogör för en övergripande bild av samerna och andra naturreligionernas gemensamma utmaningar. Dock tillgodoser Natur och kultur istället historiska likheter med andra minoritetsgrupper emellan. Exempelvis att minoritetsgrupper behandlats dåligt, på grund av att deras religiösa övertygelse motsatt sig den statliga religionen. Natur och kultur presenterar exempelvis en jämförelse utifrån Danmarks erövring av Grönland, där alla inuiter skulle överge sin religion och bli kristna. Inuiternas tvångsomvändelse har med tiden lett till att bara små rester av den gamla inuitiska tron och dess riter finns kvar.⁵⁵

SO-rummet

SO-rummet skiljer sig mot Digilär och Natur och kultur i avseende på jämförande och likna den samiska religionen med andra naturreligioner. SO-rummet utgår istället ifrån att påtala den gemensamma historia folkgruppen och dess religion har, med de andra minoritetsgrupperna romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar.

54 Digilär, Religioner och livsåskådningar – naturreligioner, https://xn--digilr-fua.se/inloggad/so-

laromedel/religionskunskap/religioner-och-livsaskadningar/textavsnitt/naturreligioner (Hämtad 2018-01-24) 55Natur och kultur, samisk religion http://online.nok.se/bok/9789127437432/index.html?aboSessionID=ec7e27a4- 4426-43a4-8a4d-0ee15b12c084&licenseType=single s.402-403 (Hämtad 2018-01-24)

9.2 Analys

Utifrån resultatpresentationen ovan, av respektive läromedelsinnehåll, träder nu den teoretiska appliceringen fram. Det tematiserade resultatet ovan och dess medföljande innehåll har nedan placerats i de omvandlade orientalistiska stereotypifierngarna.

Samerna och dess religion gestaltas som outvecklad alternativt omodern

Problematiken som kan uppstå i och med denna stereotypifiering är att bilden av den samiska religionen och minoritetsgruppen idag, kan bli missvisande. Detta gäller inte endast innehåll rörande samerna, utan även andra religioner och andra ämnesområden i allmänhet. Denna problematik undviker Natur och kultur genom att presentera kapitlet

”Samerna i vår tid”. Vilket också medför att religionen och samer inte riskeras att framställas som förlegad, medan liknande struktur saknas hos Digilär och SO-rummet.

Det problematiska exemplet som presenterats kan till synes anses som framtvingat och nästintill provocerande. Dock är det viktigt att uppmärksamma strukturens brister ifall denna skulle vara genomgående, i samtliga ämnens läromedelsavsnitt och

ämneskategorier i överlag.

Vidare är det intressant att se vikten av att inte utesluta en av två parters version av historiska händelser. Händelsen som syftas till är kristna missionens påverkan som föregick under en längre tid. Händelsen kommer vara ett genomgående exempel på hur samiska stereotyper konstrueras, och hur orientalistiska tendenser även uppstår i kommande avsnitt. Konsekvenserna av missionens påverkan på samerna är nästintill osynliga, i de utvalda digitala läromedlen. Innehåll rörande det motstånd och straff som förekom från samisk sida är alltså något som i majoritet osynliggörs. Om motståndet och dess medförande straff hade presenterats i samtliga digitala läromedel, skulle det möjligtvis undvikit en orientalistisk stereotypifiering. Att endast presentera de kristna aktörernas perspektiv, tenderar mot att framställa den kristna missionen som glorifierad.

Följt av att den samiska kulturen och dess religion riskerar att framställas som omodern och hednisk. Exkluderingen av samernas perspektiv och folkgruppens drabbning av missionens konsekvenser, tenderar mot att förlagen följer en orientalistisk struktur. Som tidigare nämnt beskrivs orientalismen som ett sätt att dela upp världen mellan väst och öst. Vidare att åerspektivet grundas i att väst är det normativa medan öst är dess motsats. De orientalistiska tendenserna framträder därav i exkluderingen av samernas perspektiv eftersom läsaren istället tillgodoses ett specifikt perspektiv, det kristna, som

framställs som det normativa. Den normativa framställningen som presenteras liknar Saids beskrivning om västerlandet roll, nämligen att Västerlandet såg orienten som ett område som krävde uppmärksamhet, rekonstruktion och räddning.⁵⁶ Det vore dock felaktigt att påtala att det inte existerade skillnader mellan dessa två grupper, rörande exempelvis modernitet och utveckling. Däremot kvarstår kritiken mot att majoriteten av förlagen exkluderar det samiska motståndet. Exkluderingen tenderar mot att tillgodose en orättvis beskrivning, av historien, av den kristna missionen och dess efterföljande konsekvenser.

Den samiska religionen gestaltas som spektakulärt/utöver det vanliga Samtliga digitala läromedel som använts i studien beskriver samernas relation till naturen och att naturen är central, i både det heliga och profana livet.

Utifrån studiens tematisering av innehåll, under tidigare presenterade teman, visar tematiseringen att samisk religion gestaltas som något spektakulärt. Eftersom samtliga läromedel omnämner den samiska religionens nära och centrala relation med naturen, i både det heliga och profana, visar alltså granskningen på att denna stereotyp är vanligt förekommande i relation till samisk religion i utvalda digitala läromedel.

Den spektakulära stereotypen är även återkommande i vissa avseenden i och med att denna går att urskilja under flertalet teman. Med detta menas exempelvis att nåjdens roll och huvuduppdrag framställs som något utöver det vanliga, i relation till den ”vanlige samen” och dennes vardag. Dock framställs även nåjden som något utöver det vanliga i och med dennes uppdrag och roll i Natur och kulturs berättelse om den lilla flickan som blev sjuk. Med andra ord är det viktigt att påtala för läsaren, om att tematiseringen tagit hänsyn till i vilken kontext innehållet presenterats. I kontexten medför nåjden roll till att anses som något utöver det vanliga och de orientalistiska strukturdragen tydliggörs.

Edward Said menar att ”Den övriga världen, de andra representerar istället motsatsen, det avvikande, […].”⁵⁷

I och med att samtliga digitala läromedel omnämner samernas relation till naturen, men skiljer sig åt angående utförligare innehåll kring området. Tenderar alltså relationen att

56Said, Edward W, Stockholm, 2016, s.323 57Said, Edward W, 2016, s.64

framställas som avvikande och därav särskilt centralt att tillgodose eleven. Relationen som presenteras behöver nödvändigtvis inte ifrågasättas som otrovärdig.

Däremot framkommer det en tydlig orientalistisk stereotypifiering, i och med att detta område omnämns i samtliga läromedel.

Samerna och dess religion generaliseras

Att ett läromedel till viss del generaliseras behöver nödvändigtvis inte vara något negativt. Däremot kan problematik uppstå om en generaliserade struktur ständigt är närvarande. Tvångskristnandet av samerna under den kristna missionens är en av de framställningar som kan leda till en komplikation. Komplikationen grundas i att

läromedlen utelämnar den samiska historien, och missionens medföljande konsekvenser för samerna. Exkluderingen av det samiska perspektivet i de utvalda digitala läromedlen resulterar i att tvångskristnandet och dess process även generaliseras.

Den generaliserande strukturen förekommer även gällande kvinnans roll i och utanför den religiösa sfären, i Natur och kultur och Digilär omnämns relationen mellan gudarnas huvudsakliga ansvar för mannen respektive kvinnan. De manliga gudarna styrde över jakt, fiske, väder och vind, medan de kvinnliga vakade över hemmet och familjen. De likställer även gudarnas ansvar med det ansvar mannen respektive kvinnan ägnade sig åt. Hans Mebius menar att det inte är självklart att dikotomin manligt – kvinnligt bland människor innebär att kvinnliga gudomligheter i samisk religion är reserverade för kvinnors religionsutövning, inte heller att mäns religion alltid är riktade mot manliga gudomligheter.⁵⁸

Digilär och Natur och kultur presenterar den samiska religionen och naturreligioner i samma avsnitt. I avsnittet beskrivs även den samiska religionen och dess tidigare anhängare som en enhetlig grupp, vilket är ett påstående som snarare är det motsatta enligt professorn Gunlög Fur.⁵⁹ Läromedlen omnämner i övrigt inte något som tyder på en varierad inställning till kristendomen. Edward Said menar att hela Orienten görs till ett generaliserat föremål,⁶⁰ vilket är ett exempel på hur läromedlens generaliserande struktur innehåller orientaliska drag.

58Mebius, Hans, Bissie, 2003, s.112 59Fur, Gunlög. 1992, s.43 och 1993, s.91 60 Said, Edward, 2016, s.192

Stereotypa antaganden om samer efter kön

Generaliseringen som presenterades under tidigare nämnda stereotyp har i och med studiens granskning även visat att det är vanligt förekommande, att stereotypifiera mannen respektive kvinnans ansvar inom det religiösa. Bortsett från att den samiska mannen och kvinnan ägnar sig åt två skilda ansvarsområden, visar resultatet att läromedlen tillgodoser begränsat innehåll. Det begränsade innehållet rör sig kring, i detta i avseende vad den könsliga ansvarsfördelningen egentligen innebar. Om samtliga material följer ett likartat mönster gällande detta innehåll medför detta till problematiska stereotypifika antaganden och generaliseringar. Exempelvis genom att enbart

presenteras schamanen utifrån en manlig karaktär, i relation till att det faktiskt existerade kvinnliga nåjder.⁶¹

Kvinnans ansvarsrelation är också något, som generellt, åsidosätts i samtliga digitala läromedel. Både Jens Kildal och Isak Olsen har kommit fram till att kvinnan hade en väldigt viktig roll i bland annat nåjdseansen, där kvinnan genom jojk håller den medvetslöse nåjden kvar i livet. Med andra ord var kvinnans roll i denna jojk särskilt viktig. Det kunde ibland inträffa att nåjden inte återfick sitt normala medvetande, efter sin resa till dödsriket. Kvinnan hade därför ett särskilt ansvar att förebygga att nåjden avled genom sitt rituella ansvar.⁶² Något liknande exempel som Kindahl och Olsen presenterat förekommer inte i någon av studiens material. I relation till att förlagen utelämnar den samiska kvinnans ansvarsområden och position i folkgruppen, tenderar exkluderingen till att presentera den samiska kvinnan som underlägsen i relation till den manliga.

Samerna gestaltas som passiva eller erövringsbara

Likt vad som presenterats under stereotypen ’omodern’ medför presentationen om samernas historia till att bli missvisande för eleven. Innehållet är inte missvisande i den bemärkelsen att det presenteras ett felaktigt innehåll, gällande tvångskristnandet och den kristna missionen. Däremot framgår inte, som tidigare nämnts den berörda partens

61 Samer.se, Nåjdens betydelse, http://www.samer.se/1139 (Hämtad 2018-01-26) 62Mebius, Hans, 2003, s.166