Vad lägger föräldrarna i begreppet naturförskola och varför väljer de denna profilering framför annan förskola? Föräldrarna anser att deras barn får vara ute mycket och detta är ett av de största argumenten för att placera sitt/sina barn på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Enligt 14 av föräldrarna i enkätundersökningen är en naturförskola en förskola där barnen får vara ute naturen och 13 stycken av föräldrarna har en uppfattning om att barnen ska få lära känna och respektera naturen. De fyra föräldrarna vi intervjuade var överens om att en naturförskola har en tydlig uteverksamhet där barnen får uppleva årstidernas skiftningar, lära sig om djur och natur och vistas ”ute i alla väder”.
Många av föräldrarna nämner att barnen får lära känna och respektera naturen. Detta är ett av utomhuspedagogikens centrala mål, men ingen av dem som svarat på enkäterna har nämnt utomhuspedagogiken. I intervjun med vår kontaktperson på ”Naturförskolan Skog och Hav” får vi reda på att lärarna informera föräldrarna vid inskolning om hur förskolan arbetar och att de arbetar utifrån Friluftsfrämjandets profilering. I vår kunskapsbakgrund har vi funnit att Friluftsfrämjandet och utomhuspedagogiken har en gemensam grund som baseras på att lärandet sker utomhus. Någonting som vi även kan se i Fröbeltraditionen. När vi i vår enkät frågade om föräldrarna visste vad en naturförskola innebär kanske de egentligen visste vad utomhuspedagogiken står för, men att de inte kunde sätta något ord på det.
Vi anser att föräldrarna har uppfattningar som stämmer överens om vad en naturförskola står för. Men enligt oss och det vi har funnit i tidigare forskning gjorda av Dahlgren &
Szczepanski (1997) är att en naturförskola står för så mycket mer än att barnen är ute mycket. Vi håller med Naturskolan i Lund (2006), som anser att den grundläggande synen för lärande är att använda undersökande och upplevelsebaserade metoder. Verksamheten ska ha en genomtänkt ute- och inneverksamhet för hela året. Vi menar att barnen inte enbart ska vara
ute i naturen för att ett lärande ska ske. Enligt oss är det lika viktigt att ta in naturen i
förskolan och låta barnen undersöka och reflektera om hur exempelvis ekosystem fungerar. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att ”(…) Barnen söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett tematiskt arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och
sammanhängande” (Lpfö 98, s. 10). Vi anser att genom estetiska uttrycksfomer kan barnen få möjlighet att reflektera, tolka och förstå sin omvärld. Detta kan, enligt oss, ske både inomhus och utomhus.
Ett annat skäl till valet av förskola kan vara att föräldrarna väljer en naturförskola eftersom de själva har egna miljöminnen från sin egen barndom. Fyra av föräldrarna har svarat att de som barn lekte utomhus. Men samtidigt nämner ingen av dem att detta skulle ligga till grund för deras val att placera sitt/sina barn på en naturförskola. Vi hade en hypotes om att föräldrarnas egna erfarenheter från sina egna miljöminnen från sin barndom kan ha betydelse för sitt val av att placera sitt/sina barn på en naturförskola. Detta kan vi relatera till vår egen barndom då vi själva var ute och lekte i naturen. Vi tror att detta svenska kulturarvet som vi själva är
uppväxta med till exempel allemansrätten gör att vi vill förmedla till våra barn att vi ska vara rädda om naturen och värna om den. Som Stina Johansson säger; Som vuxna är vi barnens förebilder i skog och mark. Det är vad vi gör och inte vad vi säger som gäller” (Johansson, 2004, s. 11). Idag när vi själva börjar fundera på var vi ska placera våra egna barn har vi detta som motiv för att välja en naturförskola framför annan förskola. Det skulle kunna vara så att föräldrarnas miljöminnen ligger dolt och att det inte är det första man tänker på när de ska motivera sitt val av förskola.
När vi möter omgivningen lär vi oss hur den fungerar, hur den smakar, ser ut och känns. Vi lär oss denna omvärld i delar och helheter, samtidigt som vi bygger upp roller gentemot omgivningen. Utomhuspedagogiken som alternativ pedagogik och metod ger oss en möjlighet att förankra en tyst kunskap, en sinnlig erfarenhet där orden inte räcker till (Dahlgren & Szczepanski, 1997, s. 24).
En av de intervjuade föräldrarna, Anna Andersson har valt ”Naturförskolan Skog och Hav”, eftersom naturförskolan bedriver uteverksamhet. Andersson har erfarenheter av naturvistelser från både sin barndom och sin fritid. Hon lekte mycket ute och fick följa med sin pappa både
på jakt- och fisketurer. Idag gör hon och familjen utflykter med barnen. De tältar på somrarna och ”reser runt överallt”. Vi tolkar det som att Anna Andersson har en tyst kunskap, som är svår att förklara med ord, men en kunskap som hon ändå vill förmedla till sina barn.
Johan Johansson, intervjuperson två, har erfarenheter från sin scoutbakgrund som han fört vidare till sina barn, som idag är aktiva scouter. För Johansson innebär en naturförskola en förskola där barnen är mycket ute i den friska luften, ute i naturen och där barnen inte är ”instängda som förvaring”.
Dahlgren & Szczepanski (1997) menar att syftet med utomhuspedagogiken är att barnen får direktupplevelser i autentisk miljö. Dahlgren (Björkman, 2006) menar att
utomhuspedagogiken handlar även om kulturmiljön där människan satt sina spår och tänkande. En stadspromenad kan vara lika givande som en dag i skogen. Ett citat taget ur enkätundersökningen ”Vi är helnöjda. Önskar att fler dagis var så här, men det har ju klart att göra med var dagiset är placerat geografiskt sätt”. Någonting vi reflekterar över är att föräldrarna endast nämner skogen i både enkäterna och intervjuerna då de pratar om att barnen är ute i naturen. Är det bara skogen som är natur? Vi håller med Dahlgren (Björkman, 2006) då vi anser att naturen är så mycket mer, till exempel en stadspromenad kan ge lika många upplevelser som en dag i skogen. Enligt ett av ”Naturförskolan Skog och Havs” egna mål är att de ska ”ge barnen möjlighet till utevistelse i olika miljöer”. ”Naturförskolan Skog och Hav” besöker skogen, men också stranden och hönsen på en närliggande gård.
Nordlund, Rolander & Larsson (1997) anser att om barnen får en regelbunden utevistelse under olika årstider, under sol och regnväder och under olika tider på dygnet, så får barnen inte bara direkta upplevelser av naturen. På sikt får de även fördjupade kunskaper om naturens samspel och vilken betydelse människans handlande har för naturens förändringar. I resultatet från enkätundersökningen kan vi utläsa att åtta föräldrar har svarat att de har valt
”Naturförskolan Skog och Hav” på grund av att barnen får vistas mycket ut i naturen. ”Naturförskolan Skog och Hav” arbetar efter Friluftsfrämjandets grundtanke, som är att grunden för all naturförståelse är att barn genom sina sinnen får direktupplevelser i naturen.
De fyra föräldrarna vi intervjuade var positiva till sin förskola och talade gärna väl om den och lärarna. I både enkäterna och i intervjuerna ser vi att föräldrarna fått reda på förskolan genom förskolans goda rykte. Av enkäterna kan vi tolka att föräldrar väljer en naturförskola eftersom barnen får vara ute i naturen och att de får lära sig om djur och natur. Valet är även baserat på att förskolan ligger nära hemmet. Vi undrar om föräldrarna hade valt
”Naturförskolan Skog och Hav” om den hade haft en annan profilering, till exempel Montessori?