Föräldrars uppfattningar om "Naturförskolan Skog och Hav"

Lärarutbildningen

Examensarbete

Föräldrars uppfattningar om

”Naturförskolan Skog och Hav”

Parents´ opinions about “Preschool Forest and Sea”

Maria Hansson

Jeanette Harrysson

Lärarexamen 140 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Ann-Sofi Råstam

Abstract

Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 64 sidor.

Titel: Föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”.

Författare: Maria Hansson och Jeanette Harrysson.

Handledare: Ann-Sofi Råstam. Datum: 2006-06-08.

Bakgrund: I dagens Sverige finns det ett brett utbud av olika pedagogiska inriktningar inom förskolan. Vi inriktar oss på en förskola, som använder utomhuspedagogiken i sin

verksamhet. I Sverige finns det cirka 42 stycken naturförskolor, som arbetar utifrån

utomhuspedagogiken. Eftersom det inte finns så många naturförskolor, så var vi nyfikna på varför föräldrar väljer en naturförskola framför annan förskola. Vad är det som har gjort att de har fått upp ögonen för dessa förskolor? Därför har vi valt att studera en grupp föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”.

Syfte: Vi har valt att skriva om naturförskolor, eftersom vi vill hjälpa naturförskolorna att marknadsföra sig. Syftet är därför att undersöka en grupp föräldrars uppfattningar om vad en naturförskola står för. Vad lägger föräldrarna i begreppet naturförskola och varför väljer de denna profilering av förskola?

Metod: Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning ställd till föräldrar vars barn är placerade på ”Naturförskolan Skog och Hav”. För att få ett bredare dataunderlag genomfördes även kvalitativa intervjuer med fyra föräldrar och en lärare på ”Naturförskolan Skog och Hav”.

Resultat: Både enkätundersökningen och intervjuerna visar att föräldrarna väljer en naturförskola på grund av att barnen får vistas utomhus i alla väder och under alla årstider, samt att barnen får en god naturkunskap. Men vi har även kommit fram till att ett starkt argument för placering av barnen var förskolans belägenhet i närheten av hemmet.

Diskussion: Föräldrarnas uppfattningar om en naturförskola grundas på att barnen är ute i skogen, men enligt Dahlgren (Björkman, 2006) är naturen så mycket mer än bara ett besök i skogen. Vuxna knyter an sina minnen till platser där de kommer ihåg sig själv som ”att där

var jag barn” och ”där fick jag vara mig själv”. Vi tolkar det som att deras minnen ligger dolt och att det inte är det första man tänker på när man ska motivera sitt val av förskola.

Förord

Vi vill tacka naturförskolan, där vi genomförde vår undersökning. Vi tackar lärarna för visat intresse och engagemang vid utdelning och vid mottagandet av enkäterna. Vi ville även tacka de föräldrar som tog sig tid till att svara på enkäten och ett extra stort tack till de fyra föräldrar som ställde upp på intervjuerna.

I vårt examensarbete har Maria Hansson hållt kontakten med ”Naturförskolan Skog och Hav”. Vi har delat på ansvaret att samla in, läsa och sammanställa dataunderlaget. Vi gick

tillsammans till ”Naturförskolan Skog och Hav” och delade ut och samlade in enkäterna. De fyra intervjuerna delade vi upp, så vi gjorde två intervjuer var.

Innehållsförteckning

1 Introduktion………...9

1.1 Syfte...………... ….10

2 Kunskapsbakgrund………... … 11

2.1 Det svenska kulturarvet och Allemannsrätten...……….. …11

2.2 Friluftsfrämjandet...………... ….12

2.3 Förskolans tradition………...13

2.4 Teoretisk förankring till naturförskolans mål och innehåll...…13

2.5 Utemiljöns betydelse för hälsa…...………...….15

2.6 Läroplan för förskolan (Lpfö 98)………...16

2.7 Utomhuspedagogik...17

2.7.1 Utomhuspedagogik som metod...18

2.8 Naturförskola………19 2.9 Centrala begrepp………...20 3 Problemprecisering………21 4 Metodbeskrivning………...…22 4.1 Metodval………...22 4.2 Urval……...………..22 4.3 Genomförande………...24 4.4 Analysbeskrivning………...25 4.5 Forskningsetiska överväganden………...….25 5 Resultat………..27

5.1 Beskrivning av ”Naturförskolan Skog och Hav”………..27

5.2 Undersökningsgrupp...………...29

5.3 Redovisning av enkätundersökningen…...………...30

5.3.1 Sammanfattning av enkätundersökningen.………...34

5.5 Resultat av enkätundersökningen och intervjuerna...38

6 Diskussion………...39

6.1 Vad är en naturförskola och varför väljer föräldrar en naturförskola framför annan förskola?...39

6.2 Metoddiskussion………..42

6.3 Fortsatt forskning?………...43

Referenslista………..45

Bilaga A Enkät

Bilaga B Sammanställning av enkäterna Bilaga C Intervjuguide till föräldrarna Bilaga D Intervjuguide till läraren

1 Introduktion

I dagens Sverige finns det ett brett utbud av olika pedagogiska inriktningar inom förskolan. Det finns till exempel Reggio Emilia, Montessori, ”Ur och Skur” och naturförskolor. Vi inriktar oss på en förskola, som arbetar utifrån utomhuspedagogiken i sin verksamhet. I Sverige finns det cirka 42 stycken naturförskolor, som arbetar utifrån utomhuspedagogiken. Vi är själva naturintresserade och i framtiden skulle vi kunna tänka oss att arbeta på en naturförskola. Som förälder står man inför ett val när man ska placera sitt/sina barn på en förskola. Vi vill hjälpa naturförskolorna att marknadsföra sig och visa att de finns som alternativ till andra förskolor. Därför har vi ställt frågor till föräldrar, som redan har valt en naturförskola framför annan förskola. Vad är det som har gjort att de har fått upp ögonen för naturförskolorna? Vi undrar om föräldrarna på ”Naturförskolan Skog och Hav” är insatta i vad en naturförskola står för och vilken pedagogik lärarna arbetar efter?

I Sverige har vi Allemansrätten, en sedvanerätt som gör det möjligt för alla att vistas i den svenska naturen. Allemansrätten betraktas som ett kulturarv och för att bevara kulturarvet är det viktigt att man redan som barn får kunskaper om hur naturen fungerar och hur man beter sig i den. Men det är även viktigt att vi som vuxna är medvetna och har kunskaper om hur vi ska bete oss i skogen. Någonting vi fick lära oss då vi läste kursen ”Utebildning” på Malmö högskola. I kursen fick lära oss om flora och fauna, men kursen bidrog även till att vi fick ett ökat självförtroende och känner en trygghet till att gå ut och upptäcka naturen med barnen.

Förskolan arbetar efter en läroplan, i denna står det vilka riktlinjer lärarna ska arbeta utifrån. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det så här:

Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid (Lpfö 98, s. 10).

Detta innebär att barnen redan i förskoleålder får lära sig hur de själva är delaktiga till varför naturen ser ut som den gör idag och hur de kan förbättra den. Förhoppningsvis leder detta till att barnen tidigt får ett varsamt förhållningssätt gentemot naturen, samt att de blir

miljömedvetna och vill bidra till att vi alla får en bättre miljö i framtiden.

Förskolan som ligger till grund för vår studie är belägen i en medelstor stad i Skåne. Naturförskolan valde vi att kalla för ”Naturförskolan Skog och Hav”. Den teoretiska

bakgrunden hämtar vi från utomhuspedagogiken. Vi har valt att lyfta fram bland annat Lars Owe Dahlgren & Anders Szczepanski. Vi valde dessa två eftersom de skriver om

utomhuspedagogiken, men också för att de tillhör dagens forskare. Men vi kommer även att ta upp några historiska personer, som stöder tankarna om att lära genom att vara ute i den verkliga omgivningen.

Vi har en hypotes om att föräldrarnas egna erfarenheter från sina egna miljöminnen från sin barndom kan ha betydelse för sitt val av att placera sitt/sina på en naturförskola. När vi var barn var vi ute och lekte i skogen, vi byggde kojor och använde naturens resurser till våra lekar. Vi var båda med i Skogsmulle och har egna minnen från somrar fyllda med friluftsliv. Vi tältade, fiskade och var ute i naturen året runt.

1.1 Syfte

Vi har valt att skriva om naturförskolor, eftersom vi vill hjälpa naturförskolorna att

marknadsföra sig. Eftersom det endast finns 42 stycken naturförskolor vill vi göra föräldrar medvetna om att dessa förskolor finns. Därför är vårt syfte; att undersöka en grupp föräldrars uppfattningar om vad en naturförskola står för. Vad lägger föräldrarna i begreppet

naturförskola och varför väljer de denna profilering av förskola framför annan förskola?

2 Kunskapsbakgrund

2.1 Det svenska kulturarvet och allemansrätten

På medeltiden var sträckorna mellan byarna långa och som färdkost fick man oftast nöja sig med hasselnötter. Det fanns en oskriven lag om att man endast fick plocka ena handsken full med nötter. Detta är en så kallad sedvänja, som har levt kvar genom århundraden och som möjligen har haft betydelse för det vi idag kallar för allemansrätten. Allemansrätten är ett kulturarv, som kan betraktas som typiskt svenskt. 1994 blev allemansrätten inskriven i grundlagen. Men den är ingen lag och det står inte i lagen vad den innebär. Allemansrätten omger sig dock av lagar som berättar vad man får och inte får göra. Att bryta mot dessa är straffbart (Naturvårdsverket, 2006). Nedan följer exempel på vad som är tillåtet/förbjudet att göra i skog och mark:

Det är tillåtet att;

- plocka vilda bär och svamp,

- plocka torrt ris och döda grenar på marken, - plocka vilda blommor som inte är fridlysta. Det är förbjudet att;

- skräpa ner i naturen,

- bryta kvistar på levande buskar och träd, - fiska i sjöar utan fiskekort (Johansson, 2004).

Stina Johansson (2004) skriver att allemansrätten är unik för Sverige och någonting vi måste värna om. Rätten bygger på att vi har rätt att vistas i mark och skog även om vi inte äger den. Detta ställer krav på oss, vi måste visa hänsyn och tolerans gentemot markägaren. Johansson betonar vikten av att respektera allemansrätten och som god regel att följa gäller (…) ”att inte störa eller förstöra för växter, djur och människor. Som vuxna är vi barnens förebilder i skog och mark. Det är vad vi gör och inte vad vi säger som gäller” (Johansson, 2004, s. 11). I Sverige finns det en riksorganisation, som har till uppgift att sprida allemansrättens skyldigheter och rättigheter. Organisationen heter Friluftsfrämjandet.

2.2 Friluftsfrämjandet

”Friluftsliv åt alla året runt” är Friluftsfrämjandets motto. Friluftsfrämjandet är en

riksorganisation, som anser att grunden för all naturförståelse är att barn genom sina sinnen får direktupplevelser i naturen. Verksamheten är möjlig tack vare allemansrätten.

Friluftsfrämjandet ser det som sin uppgift att sprida allemansrättens skyldigheter och rättigheter. För att sprida detta budskap till barnen använder Friluftsfrämjandet

Skogsmullefiguren, vars budskap är ”Var rädd om naturen”. Skogsmullefiguren är lärarnas pedagogiska verktyg för att lära barnen om att värna om naturen. Varje år går nästan 100 000 barn i Skogsmulleskolan och mer än en miljon barn har träffat Skogsmulle sedan starten för trettio år sedan. Skogsmulleskolan leds av ideella ledare, som är utbildade inom

Friluftsfrämjandet (Johansson, 2004).

I verksamheten finns det olika barngrupper, som är uppdelade efter barnens ålder. Vi har valt att nämna de som är väsentliga för vår studie, det vill säga verksamheterna som är för barn i förskoleåldern:

Skogsknopp: Skogsknopparna är för barn mellan ett till två år. Barnet får sin första kontakt med naturen tillsammans med en vuxen, där de upptäcker genom sina sinnen vad som finns i naturen runt omkring dem.

Skogsknytte: Skogsknyttarna är för barn mellan två till fyra år. Här får barnen uppleva naturen på nära håll. Skogsknyttarna får tillsammans med föräldrar och ledare lära känna det som lever i naturen.

Skogsmulle: Skogsmulle är för barn mellan fem till sex år. Här får barnen träffa Skogsmulle, som är barnens vän och fantasifigur i skogen. I leken får barnen upptäcka naturen och lära sig skogens vanligaste djur och växter. Verksamheten utförs nära hemmet, i skogsbacken får barnen uppleva naturens små och stora under (Friluftsfrämjandet, 2006).

2.3 Förskolans tradition

Henry Egidius (2002) skriver att vi hittar rötterna till den svenska förskolan hos Fröbel. Friedrich Fröbel levde mellan 1782-1852 och han kallas oftast för den svenska förskolans fader. Han har betydelse historiskt sett, eftersom han startade kindergarten, vilket innebär barnträdgård och var den allra första förskolan. Den grundades1840 i Bad Blankenburg, Sydtyskland. Tanken bakom kindergarten var att barnen var som plantor, vilka skulle växa genom lärande som de styrde själva. Leif Mathisson (2001) skriver att precis som

trädgårdsmästaren som måste vårda sina plantor är det lärarens roll att skapa de rätta förutsättningarna för barnen.

Jan-Erik Johansson (1994) skriver att skälet till att Fröbeltraditionen fick sån genomslagskraft var för att han var tidigt ute med sina tankar och på den tiden fanns få medtävlare när det gällde små barn. Traditionen lever kvar än idag, även om den innebär något annat än vad den gjorde då Fröbel var verksam under 1830-och 40 talen. Det finns klara spår av Fröbels tankar när det gäller verksamheten, som innehåller husliga sysselsättningar, fri lek, samlingar och utevistelse, men samtidigt har arbetssättet och innehållet förändrats. ”Väsentliga delar av Fröbel-programmet är så väletablerat att det ingår i våra allmänna föreställningar om förskolan, säger Jan-Erik Johansson. Ta sångerna, lekarna, sagorna – vi tar dem för givna och ser inte rötterna” (Mathiasson, 2001).

Britt-Inger Linder, May-Britt Carlsson & Sonja Lundmark (2006) skriver att inom

Fröbelpedagogiken är leken, naturen och miljön viktiga. Det har stor betydelse för barnen att få gå i skogen och uppleva naturen med alla sinnen sinnen. De fortsätter att skriva att enligt Fröbel så var den främsta uppgiften för pedagogen att skapa en miljö där alla anlagen som finns i barnen kan utvecklas.

2.4 Teoretisk förankring till naturförskolans mål och innehåll

Många av de teoretiker och filosofer som stöder tankarna om att lära genom att vara ute i den verkliga omgivningen levde på 1700-talet. Rousseau (1712-1784) var en av de viktigaste talesmän och han beskriver sina idéer i bok ”Emilié”. Rousseau uttrycker det så här:

Eftersom allt som tränger in i människans intellektuella medvetande, kommer dit genom hennes sinnen, är hennes första förstånd av sinnlig art. Våra första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer, våra ögon. Att ersätta dessa med böcker är inte att lära oss tänka förnuftigt; det är att lära oss lita på andras förnuft, att lära oss mycket och ingenting veta (Brügge, Glantz & Sandell, 2002, s. 47).

Elisabeth Björklund & Annika Elm (Johansson & Pramling, 2003) menar att naturen och djuren har utgjort ett viktigt inslag i förskolans verksamhet. Detta har varit viktig alltsedan förskolan startade för mer än hundra år sedan. Verksamheten genomsyrades av teman och dessa utgick från en princip, som kan spåras tillbaka till Fröbels idéarv, idén om att barn utvecklas när dess inre liv omvandlades till handling. Fröbels mål var att barnen skulle älska och uppskatta naturen och detta mål kunde uppnås endast om man vistades ute i den.

Kunskapen om hur naturen fungerar får man genom erfarenheter och dessa får man genom att vara ute i skog och mark (Hurtig, 2006).

När vi möter omgivningen lär vi oss hur den fungerar, hur den smakar, ser ut och känns. Vi lär oss denna omvärld i delar och helheter, samtidigt som vi bygger upp roller gentemot omgivningen. Utomhuspedagogiken som alternativ pedagogik och metod ger oss en möjlighet att förankra en tyst kunskap, en sinnlig erfarenhet där orden inte räcker till (Dahlgren & Szczepanski, 1997, s. 24).

Lars Owe Dahlgren & Anders Szczepanski (1997) skriver om John Dewey (1859-1952). Dewey var en amerikansk pragmatiker, som ansåg att praktisk kunskap var värd lika mycket som den teoretiska kunskapen. Den praktiska kunskapen utgår man från, inom

utomhuspedagogiken, att den förvärvas genom aktiviteter som sker utomhus. Dewey menade att begreppsbildningen underlättades om barnen har konkret material att tillgå och genom att de får konkreta erfarenheter av omgivningen. Han myntade begreppet ”learning by doing”, vilket innebär att vi lär genom att göra, det vill säga att tänkande kopplas till ett handlande. För att ett lärande ska ha skett så måste, enligt Dewey, upplevelserna har berört den lärande ”under the skin” (Dahlgren & Szczepanski, 1997).

2.5 Utemiljöns betydelse för hälsan

Hjärnforskare som David Ingvar och Matti Bergström (Granberg, 2000) är överens om att hjärnan mår bra om den får arbeta utomhus. De är också överens om att det är sannolikt att det lärda stannar inom den lärde alltid om inlärningssituationen är trevlig och meningsfull. Så här säger David Ingvar:

Det är nödvändigt för våra hjärnor att vara utomhus för att våra hjärnor skall stimuleras av det flöde av ljud, ljus, former och färger som naturen bjuder på. Vi behöver stimuli för vår hörsel, vår syn och vår hud som finns utomhus t.ex i

fågelsång och vindsus, solreflexer och skuggor, fukt och dimma och färgupplevelser bland blommor och insekter. Våra hjärncellers tillväxt är beroende av denna särskilda stimulans som naturen erbjuder (Granberg, 2000, s. 28).

Ann Granberg (2000) skriver om den svenske forskaren, Patrik Grahn. Hans

doktorsavhandling visar på att barn som vistas ute mycket är friskare, har bättre fysik och motorik än de barn som inte vistas lika mycket utomhus. Grahn har också kommit fram till att barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö har lättare för att koncentrera sig. Barnen kommer också mer sällan i konflikter och de leker mer varierande lekar och har mer fantasi. Resultatet förklarar han med att människan är gjord för att vistas ute och att

immunförsvaret aktiveras och stärks av naturupplevelser. Orsaker som frisk luft, fria ytor och möjligheter till att dra sig undan leder till de positiva effekterna som man kan få av

utevistelsen.

Camilla Bergholm (2006) skriver att möjligheter till utomhusaktiviteter förebygger

benskörhet och övervikt. Vilket i sin tur har betydelse för barnens framtida livskvalité och hälsa. Aktiviteter i naturen kan utveckla barnens fantasi, kreativitet och harmoni. Dessa tre faktorer är viktiga förutsättningar för barns hälsa och välbefinnande.

2.6 Läroplan för förskolan (Lpfö 98)

Hur ”Naturförskolan Skog och Hav” arbetar för att uppfylla Lpfö 98:s mål

Enligt Läroplanen för förskola, Lpfö 98, (Utbildningsdepartementet, 1998) så ingår det i förskolornas uppdrag att överföra det kulturarv som finns i den svenska traditionen. Detta innebär de värden, traditioner, historia, språk och kunskaper som överförs från en generation till nästa. Så här står det i Läroplanen för förskolan;

- barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (Utbildningsdepartementet, 1998, s. 11). ”Naturförskolan Skog och Hav” firar de svenska traditionerna utomhus, med exempelvis lucia och julspår. Naturförskolan förmedlar även de skyldigheter och rättigheter som allemansrätten bygger på (Naturförskolans hemsida, 2006).

I Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, står det att under dagen skall barnen kunna växla mellan olika aktiviteter. ”Verksamheten skal ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativ lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter i både planerad miljö och naturmiljö” (Utbildningsdepartementet, 1998, s. 9). ”Naturförskolan Skog och Hav” erbjuder barnen en lustfylld vistelse utomhus för att de ska kunna känna sig trygga och trivas utomhus. I den dagliga verksamheten tränas barnen sitt sociala samspel genom leken och i samarbetsövningar (Naturförskolans hemsida, 2006).

På ”Naturförskolan Skog och Hav” arbetar lärarna för att barnen skall finna glädje i

rörelselek. Någonting som även står med i Läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Vi kan läsa att förskolan skall sträva efter att barnen;

-utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Utbildninsdepartementet, 1998, s. 11).

Ett av ”Naturförskolan Skog och Havs” mål är att barnen skall få en miljömedvetenhet som leder till att de skall förstå naturens kretslopp, lärarna är med som upptäckare för att barnen ska få positiva upplevelser i naturen. Även detta står i Läroplanen för förskolan då den skall sträva efter att barnen;

- utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur

(Utbildningsdepartementet, 1998, s. 11).

Det står i Läroplanen för förskolan hur arbetslagen skall arbeta. Barnen skall få en möjlighet att upptäcka, utforska och lära känna sin närmiljö. De skall också få bekanta sig med det lokala kulturlivet och få en möjlighet att lära känna de funktioner som har betydelse för det dagliga livet i sitt närområde. ”Naturförskolan Skog och Hav” strävar efter att uppfylla detta genom att vistas i barnens närmiljö, såsom skogen, stranden och diverse lekplatser.

2.7 Utomhuspedagogik

Lars Owe Dahlgren är professor i pedagogik, med didaktisk inriktning, och arbetar vid Linköpings universitet. Anders Szczepanski är universitetsadjunkt vid Institutionen för barn-och ungdomspedagogisk utbildning i Norrköping. Szczepanski har lång erfarenhet av

utomhuspedagogik och 1993 startade han Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik (CMU) vid Linköpings universitet. Dahlgren & Szczepanski har tillsammans skrivit boken

Utomhuspedagogik- Boklig bindning och sinnlig erfarenhet (1997). Enligt Centrum för miljö-och utomhuspedagogik (CMU, Linköpings universitet) innebär utomhuspedagogik, både för förskolan och för skolan, bl. a:

• att lärandets rum även flyttar ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap

• att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas

• att platsens betydelse för lärande lyfts fram (Björklid, 2005, s. 146).

Pedagogiken utgår från att vi får erfarenheter genom direktupplevelser med natur, kultur och samhälle. Därför är ett av de centrala målen inom utomhuspedagogiken att utbilda oss till att visa varsamhet, respekt och ansvar för allt levande. I en intervju med Lars Owe Dahlgren (Björkman, 2006) anser Dahlgren att för att vi ska kunna förstå naturen och dess kretslopp måste vi gå ut och lära känna den. Han poängterar att ”Tillhörigheten till en plats, ett

landskap, en stad, en nation eller en världsdel skapar motiv att arbeta för att inte skada natur och kultur” (Björkman, 2006, s. 22).

Utomhuspedagogik handlar inte endast om friluftsliv och natur utan även om kulturmiljön och dess spår av människan och människans tänkande. Det vill säga att en stadspromenad kan vara lika givande för lärandet som en utedag i skogen. Dahlgren (Björkman, 2006) menar att naturens orörda miljö skapar utrymme för barns fantasi och kreativitet. På en

färdigkonstruerad lekplats finns det anordningar som talar om för barnen hur de ska leka.

Szczepanski (Claesdotter, 2004) menar att landskapet är ett minne av människor och dess tankar och det är i det landskap vi lever i idag, det vill säga alltifrån förskolegården, parker, skog till industrilandskap med mera. ”Hela utemiljön är en ständig aktuell kunskapskälla som bär på ett rikt material, både för historiska tillbakablickar och studier av nutid och framtid” (Claesdotter, 2004. s. 43). Vid överlämnandet av det abstrakta, som barnen får i form av textläsning, är besök i landskapet överlägset den bästa metoden för verklighetsanknytningen. Alla bär vi med oss minnen från det liv vi befinner oss i och från barndom där vi knyter an platser till där vi befunnit oss som barn.

De får även på sikt fördjupade kunskaper om naturens samspel och vilken betydelse

människans handlande har för naturens förändringar. Naturen är inte en naturlig miljö för alla och därför är det viktigt att arbeta ur olika perspektiv. Detta för att barnen ska få ett positivt förhållningssätt gentemot naturen. Förutsättningar för detta skapas genom

utomhuspedagogiken där kroppen sätter tanke i rörelse (Brügge, Glantz & Sandell, 2002).

I utomhuspedagogik finner vi en process, som ger plats för lärande och ett sätt att lära men också att finna meningen med lärandet. Känsla och förnuft, anden och handen, teori och praktik, ”knopp och kropp” kopplas samman i utomhuspedagogiken (Claesdotter, 2004).

2.7.1 Utomhuspedagogik som metod

Metoden utomhuspedagogik bygger på upplevelser och är tematisk och ämnesöverskridande. ”Utomhuspedagogik som metod skapar möjligheter att förena begreppskunskap, teoretisk kunskap och erfarenhets- eller förtrogenhetskunskap” (Dahlgren & Szczepanski, 1997, s. 23). Friluftsfrämjandet (1998) menar att ju fler sinnen som är inblandade i barns inlärningsmiljöer desto bättre inlärning sker. I naturen vid till exempel lek vid stubbar och stockar aktiveras alla

sinnen och leken ger en naturlig träning i grovmotorik och finmotorik. Detta kan vi koppla till Läroplan för förskolan (Lpfö 98) där det står; ”Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett tematiskt arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande” (Lpfö 98, s. 10).

Dahlgren & Szczepanski (1997) anser att metoden utomhuspedagogik måste finnas i den vardagliga verksamheten i förskolan. Den måste vara med i den långsiktiga planeringen och den måste även återkomma regelbundet. Friluftsfrämjandet (1998) poängterar att regelbundna utevistelser ger barnen möjlighet till att känna trygghet i naturen, men också att lära sig upptäcka och uppleva. Detta håller Dahlgren med om, han betonar att utevistelsen underlättar växelspelet mellan erfarenhet och reflektion. – ”Man kan antingen bara konstatera att det finns och är inget vi behöver orda mer om. Eller så kan vi ställa oss frågor som ”Vad händer här?”, ”Vad utspelar sig i det här landskapet?”, ”Vilka växter och djur lever här?” och ”Vad spelar människan för roll?”” (Björkman, 2006, s. 23). Eftersom metoderna är aktivitetsskapande kan de exemplifieras genom olika utmaningar till exempel leta insekter i stubbar, kojbyggen, växtfärgning med mera.

2.8 Naturförskola

I Sverige finns det förskolor som arbetar utifrån utomhuspedagogiken som metod, de kallas för naturförskolor.

Den grundläggande synen för lärande är att använda undersökande och upplevelsebaserade metoder. Verksamheten ska ha en genomtänkt ute- och inneverksamhet för hela året. Positiva upplevelser utomhus är grunden för att förklara ekologiska samband och förstå

miljö-frågeställningar. Kunskap om naturen startar i naturen. Enligt Naturskolan i Lund (2006) är vägen som leder dit baserad på upplevelser, upptäckter, förståelse och insikter.

2.9 Centrala begrepp

Utomhuspedagogik: Utomhuspedagogik är enligt Dahlgren & Szczepanski (1997) en

alternativ pedagogik och metod, där vi möter omgivningen med alla våra sinnen. I mötet med omvärlden lär vi oss den i delar och helheter. Pedagogiken utgår från att vi får erfarenheter genom direktupplevelser med natur, kultur och samhälle. Därför är ett av de centrala målen inom utomhuspedagogiken att utbilda oss till att visa varsamhet, respekt och ansvar för allt levande.

3 Problemprecisering

Vi är intresserade av varför föräldrar väljer att placera sitt/sina barn på en förskola, som arbetar utifrån utomhuspedagogiken. När vi själva var barn var vi med i Skogsmulle och vi har egna minnen från somrar fyllda med friluftsliv. Vi var ute i naturen och lekte med det som fanns där. Att vi har valt att studera utomhuspedagogiken beror på att vi själva har en

förförståelse om denna pedagogik.

Ett forsknings- eller utredningsarbete börjar alltid med ett problem. Problemet är det som man avser att lösa eller belysa genom undersökningen. Detta behöver inte innebära att problemet är något som är problematiskt i ordets vardagsbemärkelse (Patel & Davidsson, 2003, s. 9).

Lotte Rienecker (2003) anser att problempreciseringen inte behöver vara färdigformulerad som en eller flera frågor men vi har ändå valt att ha en färdigformulerad fråga:

Varför väljer föräldrarna att placera sitt/sina barn på en naturförskola?

– Vad ligger till grund för att placera ett barn på en naturförskola? – Hur tänker föräldrarna om en naturförskola?

– Vilken/vilka är föräldrarnas egen erfarenhet av att vistas i naturen?

4 Metodbeskrivning

4.1 Urval

I Sverige finns det finns det cirka 42 stycken naturförskolor. I Skåne finns det endast tre stycken naturförskolor, vilket gjorde att vårt urval begränsades till dessa tre. Skälet till att valde just ”Naturförskolan Skog och Hav” var ur ett bekvämlighetsurval eftersom vi har gjort studiebesök på denna när vi läste kursen ”Utebildning” på Malmö Högskola. Det kändes tryggt att återkomma dit, då vi var insatta i hur lärarna arbetade och hur verksamheten fungerade. Vi ringde till naturförskolan och fick kontakt med en kvinnlig förskollärare, som har varit den vi har haft kontakt med under hela vår undersökning. Läraren har varit vår nyckelperson och vi valde att intervjua henne för att få inblick i naturförskolans verksamhet. Vår enkätundersökning gjordes genom en totalundersökning, vilket innebär att alla föräldrar på ”Naturförskolan Skog och Hav” hade möjlighet att delta i undersökningen. På

”Naturförskolan Skog och Hav” finns det 74 barn, dock inte 74 hushåll eftersom vissa hushåll har fler än ett barn placerat på naturförskolan. Vi vet inte hur många hushåll det finns totalt, en miss från vår sida att vi inte har tagit reda på det. De fyra intervjupersonerna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Det var dessa fyra som hade tid och möjlighet att svara på våra frågor.

4.2 Metodval

I denna studie valde vi att utgå från en kvantitativ metod. Repstad (1999) anser att en kvantitativ metod ska användas när man gör mätningar av olika företeelser exempelvis

enkätundersökningar, som sedan överförs till statistik. Eftersom vi var intresserade av att få in ett stort antal svar, så valde vi att använda oss av tekniken enkät (se bilaga A). I denna teknik når vi många personer på kort tid, någonting som skulle vara svårt om vi hade valt

intervjutekniken. Skälet till att vi vill nå många föräldrar var för att vi ville kunna dra generella slutsatser om vad de har för uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”. Tekniken enkät skiljer sig från en kvalitativ intervju då enkäten gör att alla svarspersoner får exakt samma frågor.

Med hjälp av enkäten ville vi få fram en grupp föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”, men också varför de har valt en naturförskola framför annan förskola. Vi valde att dela ut en enkät till varje hushåll, som har sitt/sina barn placerade på

”Naturförskolan Skog och Hav”. I enkätens inledning frågade vi efter föräldrarnas ålder, deras utbildning och yrke/sysselsättning och hur deras boendesituation ser ut. I själva frågedelen använde vi oss av öppna frågor, det vill säga föräldrarna formulerade sitt/sina eget/egna svar. Vi fann stöd för metodvalet hos Mats Ekholm & Anders Fransson (1994). Dessa anser att enkättekniken ”(…) används för att bedöma intressen och attityder” (Ekholm & Fransson, 1994, s. 78).

För att få en bredare förståelse för föräldrars uppfattningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer (se bilaga B) med fyra föräldrar, som har sitt/sina barn placerade på

”Naturförskolan Skog och Hav”. Intervjuerna var strukturerade där föräldrarna hade möjlighet att motivera sina svar (Lagergren, 2006). Kombinationen av de kvantitativa och kvalitativa metoderna gjorde att vi fick ett bredare dataunderlag, som gjorde att vi kunde göra en säkrare tolkning av dataunderlaget (Repstad, 1999). Vi fann även stöd för den kvalitativa metoden hos Trost (1993). Han menar att den kvalitativa metoden är rimlig då vi var intresserade av att förstå föräldrars uppfattningar och resonemang om vad en naturförskola står för och varför de har placerat sitt/sina barn på en naturförskola.

Vi använde oss av tekniken intervjujournal (Hartman, 2004) där man för anteckningar med papper och penna. Vi valde denna intervjuteknik, eftersom respondenten kan känna sig besvärad eller hämmad vid användning av bandspelare, någonting vi ville undvika och då är tekniken med papper och penna ett bättre alternativ (Trost, 1993). Vi valde att göra en

kvalitativ intervju med vår kontaktperson på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Denna gjorde vi för att få mer information om hur lärarna på naturförskolan arbetar. Informationen ville vi ha fram då vi skulle få en bättre förståelse för hur föräldrarna uppfattar ”Naturförskolan Skog och Hav”. Vid intervjun med vår kontaktperson använde vi oss av bandspelare. Detta gjorde vi för att kunna koncentrera oss på frågorna och för att kunna hålla en ögonkontakt. Ett annat skäl var att vi vill prova om denna metod fungerade bra och om samtalet flöt lättare än vid intervjuerna med föräldrarna. Fördelen med bandspelare enligt Gustavsson (2004) är att man inte missar någonting och att man efter intervjun kan lyssna och begrunda det som har sagts.

4.3 Genomförande

Vi startade vår undersökning med att placera ett missivbrev på varje avdelnings anslagstavla, som är till för att delge information till föräldrarna. Detta missibrev satte vi upp för att föräldrarna skulle få veta vilka vi är och vårt syfte med undersökningen. Enkäterna överlämnades till en av lärarna på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Läraren tog på sig

ansvaret att dela ut enkäterna till samtliga barns föräldrar. Efter övervägande med läraren kom vi fram till att detta var det bästa alternativet, eftersom läraren har den dagliga kontakten med föräldrarna. Vi valde att ge samtliga hushåll en möjlighet att delta i undersökningen.

Anledningen var också att om inte alla var villiga att delta i studien, så kom vi förhoppningsvis att få in tillräckligt med svar för att kunna dra slutsatser och göra en

sammanställning över uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”. En slutsats blir mer trovärdig om resultatet är baserat på exempelvis tjugo svar istället för två svar. I en

enkätundersökning finns det bara en möjlighet att motivera och det är genom ett missivbrev som medföljer i enkäten (Patel & Davidson, 2003). Detta är samma missivbrev, som placerats på naturförskolans anslagstavla.

Vi valde att inleda enkäten med ett missivbrev där det stod vilka vi är och i vilket syfte undersökningen gjordes. Enkäten delades ut och föräldrarna fick en vecka på sig att svara. Då vi efter en vecka inte fått in så många svar valde vi att ge föräldrarna ytterligare en vecka till för att kunna svara. Detta meddelades till föräldrarna genom vår kontaktperson.

Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med föräldrar från ”Naturförskolan Skog och Hav”. Intervjuerna genomfördes på naturförskolan då föräldrarna kom för att hämta sina barn. Varje intervju tog cirka tio minuter, vilket var den tiden de hade tid med att avsätta till oss. Under intervjun blev vi störda av föräldrarnas barn och andra barn. Vid intervjun antecknades svaren ned i form av stödord och för att inte glömma bort vad som hade sagts återvände vi hem direkt för att sammanställa svaren när minnet av intervjuerna var färskt. Vi har intervjuat vår kontaktperson på förskolan. Vi tog kontakt via telefon och frågade vår kontaktperson om hon hade tid att avsätta en halvtimme för en intervju. Intervjun med kontaktpersonen

genomfördes i ”Naturförskolan Skog och Havs” personalrum. Intervjun utfördes utan några störningar av barn eller andra lärare.

4.4 Analysbeskrivning

Vid bearbetningen av enkäter ”(…) är man utlämnad åt den egna skapande förmågan att finna ordning i det som till en början kan verka sakna ordning” (Ekholm & Fransson, 1994, s. 93). Varje tabell inleds med frågorna, som är hämtade ur enkätundersökningen. I tabellen redovisas deltagarnas svar. Sedan följer vår egen tolkning av varje tabell, som är kopplade till vårt syfte med studien.

De fyra intervjuerna sammanfattades var för sig i en löpande text där vi valde att återge det som vi uppfattade som väsentligt utifrån vår problemprecisering. Den löpande texten, det vill säga de fyra olika texterna, följer samma struktur då vi utgår från intervjuguidens ordning. Vid bearbetningen av intervjuerna valde vi att leta efter mönster i föräldrarnas svar, både sådana som var lika men också där mönstrerna skilde sig åt. Dessa redovisas i våra tabeller i resultatdelen. Vi gjorde detta eftersom vi var ute efter att få fram den information, som är väsentlig för att kunna svara på vår problemprecisering. Men också för att vi hade en

förpliktelse gentemot våra läsare då de inte ska drunkna i detaljer, som inte är väsentliga för studien (Repstad, 1999). Resultatet från enkätundersökningen och intervjuerna är

sammanställda i punktform och vår tolkning från intervjuerna sker i diskussionskapitlet.

Utskrift av hela intervjun som genomfördes med vår kontaktperson på ”Naturförskolan Skog och Hav” finns som bilaga D. Intervjun är utskriften ordagrant med undantag då vi tagit bort pauser och ord som ”e…” etcetera. Vidare kopplade vi svaren till enkäterna och de svar vi fått från intervjuerna.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Enkäten innehöll ett missivbrev där det stod vilka vi var, syftet med vår undersökning och vilka som kommer ha tillgång till den. Det stod också att den var anonym och vilka forskningsetiska regler som gällde.

Examensarbetet måste bygga på respekt för de människor som deltar. Deltagarna får inte föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte, de skall ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan och de skall när som helst kunna avbryta sitt deltagande, utan att behöva oroa sig för några negativa konsekvenser (Johansson & Svedner, 2001, s. 23).

Richard Gatarski (2004) skriver att det är viktigt att respektera dessa forskningsetiska regler då vi i Sverige har en lag (Personuppgiftslagen, PUL), som har till uppgift att skydda varje människas integritet. Våra enkäter var anonyma, då de personer som deltog inte behövde uppge sitt/sina namn. De ifyllda enkäterna stoppades i vita förseglade kuvert och lämnades sedan till ”Naturförskolan Skog och Hav”.

Även våra intervjuer är anonyma då personer är skyddade genom fingerade namn. Vi har ingen forskningsetisk plikt att återge allt det som intervjupersonerna har sagt och därför har vi valt att bara återge det som är relevant för vår studie (Repstad, 1999). Eftersom vi under intervjuerna blev störda av intervjupersonernas barn, valde vi att inte ta med att de bad sina barn att vänta eftersom detta inte har relevans för vår undersökning. I enkäterna har vi återgett det som personerna har svarat och inget har utelämnats, eftersom all information var relevant för vår undersökning.

5 Resultat

För att få ett brett dataunderlag valde vi att göra en enkätundersökning på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Totalt finns det 74 barn på förskolan och enkäterna delades ut till samtliga barns föräldrar, med vetskapen om att vissa föräldrar skulle få mer en enkät. Vi fick tillbaka 16 enkäter och totalt har dessa föräldrar 23 barn på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Vi fick in ett fåtal enkäter från varje avdelning och vi har valt att behandla svaren som en grupp, det vill säga att svaren representerar hela ”Naturförskolan Skog och Hav”. Eftersom det fanns

möjlighet att få tillbaka 74 svar så har vi ett bortfall på 69 procent. Redovisning av ålder/utbildning/yrke/bostad/antal barn/antal placerade barn på ”Naturförskolan Skog och Hav” finns i bilaga B. Övriga svar redovisas i tabellform där antal svar ställs gentemot de mönster vi funnit. Eftersom frågorna är öppna har föräldrarna ibland gett mer än ett svar vilket innebär att totalsumman kan bli mer än 16.

Våra kvalitativa intervjuer är sammanfattade var för sig i en löpande text, där vi valde att återge det som vi uppfattade som väsentligt utifrån vår problemprecisering. Den löpande texten, det vill säga de fyra olika texterna, följer samma struktur då vi utgår från

intervjuguidens ordning. Resultatet från enkätundersökningen och intervjuerna är sammanställda i punktform och vår tolkning från intervjuerna sker i diskussionskapitlet.

5.1 Beskrivning av ”Naturförskolan Skog och Hav”

”Naturförskolan Skog och Hav” har en genomtänkt ute- och inneverksamhet, som

genomsyras av naturupplevelser. I begreppet naturförskola lägger ”Naturförskolan Skog och Havs” lärare;

- att ge barnen möjlighet till utevistelse i olika miljöer

- att alla barn ska få positiva upplevelser av att vistas i naturen - att väcka barns nyfikenhet och lust att lära

- att barnen ska vara lyhörda för naturens förändringar

- att erbjuda en bred verksamhet som är rolig och lärorik inom olika områden som t.ex. språk, motorik, kultur, social och skapande utveckling

- att ha bra samarbete mellan föräldrar, barn och personal

(Punkterna ovan är hämtat från ett informationsblad, som vi blev tilldelade från ”Naturförskolan Skog och Hav”).

På ”Naturförskolan Skog och Hav” finns det fyra avdelningar och på varje avdelning arbetar det tre heltidsanställda lärare. Det finns två småbarnsavdelningar (ett till tre år) med 15 barn respektive 18 barn och två syskonavdelningar (tre till sex år) med 20 barn respektive 21 barn. Lärarna på ”Naturförskolan Skog och Hav” har gått Friluftsfrämjandets grundkurs och alla barn på naturförskolan blir automatiskt medlemmar i Friluftsfrämjandet. En kostnad som betalas av ”Naturförskolan Skog och Hav”.

Målen för barnen på småbarnsavdelningen är att de ska känna sig trygga och få positiva upplevelser genom att vistas tillsammans med lärarna ute i naturen. Barnen ska få

matupplevelser utomhus och få fira traditioner i skogen. Tryggheten är det som betonas mest i denna ålder. Om barnen ska få naturkunskaper är det viktigt att de känner sig trygga i naturens olika miljöer (Naturförskolans hemsida, 2006). Målen för barnen på syskonavdelningen är att de ska få delta i Skogsknytte och Skogsmulleskola. Barnen ska få delta i ett medvetet

pedagogiskt arbete utomhus vilket ökar barnens kunskaper om natur- och miljömedvetenhet.

Vår kontaktperson berättar att ”Naturförskolan Skog och Hav” jobbar efter

Friluftsfrämjandets profilering, men även efter annan litteratur. Lärarna informerar föräldrarna vid inskolningen om hur naturförskolan arbetar och att barnen automatiskt blir medlemmar i Friluftsfrämjandet. Lärarna informerar att barnen får gå i Skogsknytte och Skogsmulleskola. Alla barnen är i skogen i alla fall två gånger i veckan, oavsett ålder och avdelning. Barnen på syskonavdelningarna är i skogen längre, de lagar mat och äter ute i skogen. Lärarna anser att det man gör inomhus kan man även göra utomhus. Lärarna på ”Naturförskolan Skog och Hav” arbetar för att barnen ska lära sig om allemansrätt och allmänt hur man uppför sig i naturen, detta gör dem genom att vara medupptäckare ute i naturen tillsammans med barnen.

”Naturförskolan Skog och Hav” ligger i en medelstor stad i Skåne. Den ligger i ett

medelklassområde med villor och radhus. Naturförskolan har en stor och kuperad utegård, med både lekplats, fria ytor med möjlighet till rörelse och lek. Det finns även fasta vindskydd, som används året runt. Bredvid naturförskolan ligger skolan med årskurserna förskoleklass till sjätte klass. I området finns det en stor skog och fler olika lekplatser. En kilometer från

naturförskolan ligger havet. Närheten till ishallen gör att naturförskolan har möjlighet att erbjuda skridskoskola, som en del av verksamheten.

5.2 Undersökningsgrupp

Vår undersökningsgrupp är baserad på de 16 ifyllda enkäterna. Av dessa är en i åldersgruppen 20 till 30 år, 12 stycken är i åldern 30 till 40 år, endast två är mellan 40 till 50 år och en har valt att inte svara. Av de 16 föräldrarna bor 13 stycken i villa, medan tre stycken bor i radhus. Merparten av föräldrarna har högre utbildning än gymnasium (se bilaga B). Vi hade bestämt oss för att intervjua fyra föräldrar, som har sitt/sina barn på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Vi valde att göra intervjuerna när föräldrarna kom för att hämta sitt/sina barn. Tiden blev vid klockan 14.00, eftersom de flesta barnen skulle hämtas vid den tiden denna dag. De fyra intervjupersoner valdes ut slumpmässigt, eftersom de var dessa fyra som råkade komma först och som hade tid att svara på våra frågor. De föräldrar som deltog i intervjuerna var;

Intervjuperson ett är Anna Andersson. Andersson och hennes familj, det vill säga man och två barn bor i ett bostadsområde med både radhus och villor. Det yngsta barnet är placerat på ”Naturförskolan Skog och Hav”, syskonbarnet har varit placerat på naturförskolan innan, men går idag i förskoleklass. Andersson är 45 år och har studerat på Universitet och arbetar idag som avdelningschef på ett sjukhus.

Intervjuperson två är Johan Johansson. Johansson och hans familj, det vill säga fru och tre barn bor i ett bostadsområde med villor. Johanssons yngsta barn är placerat på

”Naturförskolan Skog och Hav”, barnets två äldre syskon går idag i skolan, men har tidigare gått på naturförskolan. Johanansson är 39 år och har gymnasium som högsta utbildning och han arbetar idag som Automationsingenjör.

Intervjuperson tre är Karla Karlsson. Karlsson och hennes man bor i ett bostadsområde med villor, med sina två barn. Båda barnen är placerade på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Karlsson är 36 år och har studerat på Universitet och arbetar idag som sjuksköterska.

Intervjuperson fyra är Per Persson. Persson och hans familj, det vill säga fru och två barn bor i ett bostadsområde med radhus. Perssons båda barn är placerade på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Persson är 38 år och har studerat på Officershögskola och idag arbetar han som

Vi har även genomfört en kvalitativ intervju med vår kontaktperson på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Vår kontaktperson är en kvinna som är 34 år och har arbetat som förskollärare i tolv år. Hon har valt att arbeta på en naturförskola på grund av att hon tycker om att vara ute i skog och mark, och på grund av hälsoaspekten att det är sunt att vistas utomhus.

5.3 Redovisning av enkätundersökningen

Totalt finns det 74 barn på förskolan och enkäterna delades ut till samtliga barns föräldrar. Vi fick tillbaka 16 enkäter och totalt har dessa föräldrar 23 barn på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Vi fick in ett fåtal enkäter från varje avdelning och vi har valt att behandla svaren som en grupp, det vill säga att svaren representerar hela ”Naturförskolan Skog och Hav”.

Fråga fyra: Varför valde du/ni att placera ert/era barn på en naturförskola?

Tabell 1 Antal svar:

Vara ute i naturen 8

Frisk luft, bra motion, motorik (hälsoaspekt) 3

Barnen ska lära sig respektera djur och natur 2

Nära bostad 6

Bra förskola/personal 4

Totalt: 23

Kommentar till fråga fyra:

Vår fråga i problempreciseringen var varför man som förälder väljer att placera sitt/sina barn på en naturförskola? I tabellen ovan kan vi utläsa att åtta av föräldrarna har valt att placera sitt/sina barn på förskolan på grund av att barnen får vara i naturen. Två stycken har valt naturförskolan för att barnen ska lära sig respektera djur och natur. Nära bostaden är det sex stycken som har angett som argument och fyra stycken eftersom ”Naturförskolan Skog och Hav” verkade vara en bra förskola med bra personal. Några av föräldrarna har angett mer än ett svar för valet av ”Naturförskolan Skog och Hav” och därför blir det fler än 16 svar totalt.

Fråga fem: Hur kom ni i kontakt med naturförskolan?

Tabell 2 Antal svar:

Kommunen 6

Naturförskolans marknadsföring 1

Genom bekanta 4

Annat (tidigare praktik på ”Naturförskolan Skog och Hav”) 1

Annat (nära bostaden) 2

Annat (sökte själv upp) 1

Ej svarat 1

Totalt: 16

Kommentar till fråga fem:

Ovan kan vi utläsa att sex stycken av föräldrarna har kommit i kontakt med denna profilering av förskola genom kommunen. Fyra stycken har valt ”Naturförskolan Skog och Hav” genom bekantas positiva erfarenheter av förskolan. Endast en av föräldrarna har genom eget intresse sökt upp naturförskolan.

Fråga sex: Vad har du/ni för uppfattningar om vad en naturförskola är?

Tabell 3 Antal svar:

Barnen är ute, friluftsliv 14

Skogsmulle, Friluftsfrämjandet 4

Lära om djur och natur 13

Lagar mat utomhus 3

Följer årstiderna 3

Skridskoskola 1

Totalt: 38

Kommentar till fråga sex:

14 stycken av föräldrarna hade en uppfattning om att barnen på en naturförskola får vara ute i och att detta är det som kännetecknar en naturförskola. En annan uppfattning var att barnen ska få lära sig om djur och natur, 13 stycken av föräldrarna har denna uppfattning. Endast 4 stycken nämner Skogsmulle och Skogsknytteverksamheten.

Fråga sju: Hur såg din/er uppväxt ut när det gäller naturvistelser?

Tabell 4 Antal svar:

Lekte ute 4

Närhet till skog och hav 2

Skogsmulle, Scout 5

Utflykter med familjen 2

Campat 1

Morföräldrarna hade lantbruk 1

Ej svarat 1

Kommentar till fråga sju:

I fråga sju ville vi få reda på om föräldrarnas egna erfarenheter av naturen hade betydelse för valet av förskola. I tabellen ovan kan vi utläsa att det är fyra stycken av föräldrarna som lekte utomhus. Två av enkäterna hade nära till skog och hav och fem stycken av föräldrarna hade egna erfarenheter från scouting och Friluftsfrämjandet.

Fråga 8: Naturförskolan arbetar efter vissa mål och riktlinjer (Deltagarna har kryssat i de mål och riktlinjer som de anser vara uppfyllda, se bilaga A, fråga 8).

Tabell 5 Antal svar

Kryss på alla punkter (totalt 7 stycken) 11

Kryss på alla utom punkt sju 4

Kryss på alla utom punkt 5 1

Totalt: 16

Motiveringar till att punkt sju, ”att ha bra samarbete mellan föräldrar, barn och

personal”, inte ansågs vara uppnådd (citat tagna ur enkätundersökningen):

– ”Får för lite information om vad som händer på förskolan”.

– ”Pappa tycker vi har en bra kontakt, men är tveksam till ordet samarbete” – ”Flexibilitet från personal. Mer delaktighet och insyn för föräldrar”.

– ””Naturförskolan Skog och Havs” profil som ”naturförskola” känns numera någor urvattnad detta pga. personalbrist samt för stort antal barn per avdelning. Den känns tyvärr mer som en ”vanlig” förskola som ligger i ett gynnsamt läge till skog och hav”.

Motiveringar till att punkt fem, ”att barnen ska vara lyhörda för naturens förändringar”, inte ansågs vara uppnådd (citat taget ur enkätundersökningen)

– ” Vi vet inte allt vad fröknarna pratar om med barnen om när de är i skogen. Barnen är ju ganska än (pga. att det är en småbarnsavdelning)”.

Fråga 9: Har du något att tillägga?

Citat är tagna ur de enkäter där föräldrarna har haft någonting att tillägga (se bilaga B). Vi har grupperat dem i kategorier; positivt/negativt. Sju av 16 har svarat på denna punkten.

Positivt:

– ”Personalen är nog en av de bästa man kan få till sina barn här på ”Naturförskolan Skog och Hav””.

– ”Vi är helnöjda. Önskar att fler dagis var så här, men det har ju klart att göra med var dagiset är placerat geografiskt sätt”.

– ”Vi är väldigt nöjda med val av förskola. Vår dotter trivs och hon älskar att vara ute mycket och leka”.

Negativt:

– ”Skulle vara att allt för få barn kommer ut i naturen”.

– ”Det enda som fattas är mer resurser (= personal) så det blir mer tid (= fler turer till skogen bl. a) för barnen”.

– ”Önskar att grupperna förblivit mindre (som för 5-6 år sedan)”.

– ”Om jag skulle välja förskola idag skulle jag mycket gärna välja en naturförskola med stark profilering när det gäller era ovanstående punkter” (se fråga 8).

5.3.1 Sammanfattning av enkätundersökningen

Den slutsats vi kan dra utifrån enkätundersökningen är att föräldrarna upplever att barnen på en naturförskola är utomhus större delen av dagen och att barnen är ute mycket. Två av föräldrarna är medvetna om att barnen får lära känna och respektera naturen. För många av föräldrarna har naturen och utevistelsen varit viktig, även om de inte precis har vetat vad utomhuspedagogik är, 13 föräldrar har svarat detta. I enkätundersökningen nämner fyra föräldrar att barnen får gå i Skogmulle och Skogsknytte, men de nämner inget om att detta skulle vara typiskt för ”Naturförskolan Skog och Hav” eller naturförskolor generellt.

I valet av placering på naturförskolan är utevistelsen det som haft störst betydelse. Åtta föräldrar har angett detta som argument. Sex föräldrar har valt naturförskolan då den ligger nära hemmet. Fyra föräldrar har angett bra förskola/personal som argument.

5.4 Redovisning av intervjuerna

Intervjuperson ett: Intervjuperson ett är Anna Andersson, med ett barn på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Barnets äldre syskon har varit placerat på naturförskolan innan. För

Andersson innebär en naturförskola, en förskola där det finns en tydlig uteverksamhet. Hon är inte medveten om att det finns en pedagogik, som heter utomhuspedagogik. Däremot kan hon förstå att det finns en sådan pedagogik. Valet av förskolan är baserat på att den ligger nära hemmet, men framförallt för att förskolan bedriver uteverksamhet. Men valet är även baserat på ”Naturförskolan Skog och Havs” positiva rykte och Andersson hade kollat upp förskolan innan hon och hennes man sökte till den.

Andersson har erfarenheter av naturvistelser från både sin barndom och sin fritid. Hon lekte mycket ute och fick följa med sin pappa på både jakt- och fisketurer. Idag gör hon och familjen utflykter med barnen. De tältar på somrarna och ”reser runt överallt”. Andersson tycker att naturförskolan har en bra balans av utevistelser, denna balans är baserad på

väderförhållanden. Hon upplever att hennes barn har goda erfarenheter av naturen och att de kommer att ha nytta av kunskapen i framtiden. ”Jag är imponerad av hur mycket barnen kan om djur. Det är mycket som jag själv har glömt men som jag nu kommer ihåg när mina barn berättar att just det, så är det”. Barnen på naturförskolan är ofta i skogen och ibland besöker de hönsen på en gård i närheten. Att barnen kan mycket om naturen beror på de lärarna som arbetar på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Andersson anser att lärarna tar sig tid till att lyssna på barnen.

Intervjuperson två: Intervjuperson två är Johan Johansson. Han har ett barn på

”Naturförskolan Skog och Hav” och barnets äldre syskon har varit placerade där innan. För Johansson innebär en naturförskola en förskola där barnen är mycket ute i den friska luften, ute i naturen och där barnen inte är ”instängda som förvaring”. Han visste inte att det fanns någonting som hette utomhuspedagogik, men han tror att det står för att man lär sig om

naturen, vistas ut och där man är jämlik med naturen. Johansson och hans fru har själva valt platsen på ”Naturförskolan Skog och Hav”, eftersom hans fru har praktiserat där innan och de ansåg att det var en bra förskola. Johansson är scoutledare och har därigenom många

erfarenheter från att vistas i naturen. Barnen på naturförskolan är ute två halvdagar i veckan och då går de till skogen. Han tror att barnen har nytta av att tidigt få vistas i naturen. Barnen får lära sig att respektera djur och natur. Johansson nämner att barnen går och besöker hönsen på en närliggande gård. Han berättar också att de äldsta barnen på ”Naturförskolan Skog och Hav” får gå i skridskoskola.

Intervjuperson tre: Intervjuperson tre är Karla Karlsson, som har två barn placerade på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Hon anser att en naturförskola är en förskola där barnen får vara ute mycket, uppleva årstidernas skiftningar, vara ”ute i alla väder” och lära sig om naturen och djuren. Karlsson visste att det finns en pedagogik som kallas för

utomhuspedagogik. För henne innebär pedagogiken att lärande sker utomhus. Karlsson och hennes man sökte själva upp ”Naturförskolan Skog och Hav” då de ville att barnen skulle slippa trängsel/instängdhet genom mycket utevistelser. De ville att deras barn skulle få ”frisk luft, bra motion, få glädje av och respekt för djur och natur”.

Karlsson har egna erfarenheter av naturen då hon som liten lekte mycket ute i trädgården och i skogen. Hon gjorde även många utflykter med sina föräldrar. Hon tror att hennes barn har nytta av utevistelser med naturförskolan då de får lära sig att vara rädda om naturen. Någonting som Karlsson anser vara viktigt för framtiden.

Intervjuperson fyra: Intervjuperson fyra är Per Persson, som har två barn placerade på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Han har en tanke om att en naturförskola är en förskola där man har mål, inriktning och fokus på natur och djur. En förskola där barnen är ute mycket i alla väder och under alla årstider. Persson visste inte att det fanns någonting som hette

utomhuspedagogik, men han tror att det innebär att man är utomhus mycket. Han och hans fru valde naturförskolan eftersom den låg nära hemmet. Persson har stor erfarenhet av att vara mycket utomhus. Han var ”ute i skog och natur, både med föräldrar, familjen, förskolan, skolan, med Skogsmulle och scouterna”. Han upplever att hans barn får möjlighet att vistas ute i olika miljöer och han anser att det är viktigt för barnen att tidigt komma i kontakt med naturen och dess miljö.

5.4.1 Sammanfattning av intervjuerna

Anledning till att välja ”Naturförskolan Skog och Hav” skiljer sig för de fyra

intervjupersonerna. Två av dem nämner att den ligger nära hemmet och tre nämner att förskolan bedriver uteverksamhet. Det är endast en av de fyra som har sökt upp

naturförskolan på grund av dess pedagogik. Gemensamt för de fyra intervjupersonerna är uppfattningen att utevistelse i naturen är någonting som kännetecknar ”Naturförskolan Skog och Hav”. Vår bild från enkäterna om att utevistelsen kännetecknar ”Naturförskolan Skog och Hav” har förstärkt genom svaren från intervjuerna.

Alla fyra har själva lekt mycket utomhus som barn och naturvistelser är en del i deras liv fortfarande. Barnen är ute mycket på naturförskolan men barnen får även naturupplevelser hemma, då alla fyra intervjupersonerna är ute på sin fritid. De åker på utflykter och en av dem tältar på somrarna. En av dem nämner att han är scoutledare. Kontakten med naturen är någonting, som de alla pratar om och de är överens om att det är viktigt. I tidig kontakt med naturen lär sig barnen att respektera naturen både i nuet men också inför framtiden.

5.5 Resultat av enkätundersökningen och intervjuerna

• 14 stycken föräldrar, som deltog i enkätundersökningen anser att barnen på en naturförskola är utomhus större delen av dagen och att barnen är ute i alla väder. 13 stycken svarar att barnen får lära känna och respektera naturen.

• Fyra föräldrar från enkätundersökningen anger att de är medvetna om att barnen får gå i Skogsmulle och Skogsknytte, men de nämner inget om att detta skulle vara typiskt för ”Naturförskolan Skog och Hav” eller naturförskolor generellt.

• Det är åtta föräldrar från enkätundersökningen, som har angett att deras barn får vistas ute och att det är detta som har haft betydelse för valet av förskola.

• I enkätundersökningen har sex föräldrar angett att belägenheten nära hemmet haft störst betydelse för valet att placera sitt/sina barn på ”Naturförskolan Skog och Hav”. • Gemensamt för både de som svarade på enkätundersökningen och de fyra

intervjupersonerna är uppfattningen att utevistelse i naturen är någonting som kännetecknar ”Naturförskolan Skog och Hav”.

• Gemensamt för både de fyra intervjupersonerna och de som deltagit i

enkätundersökningen är att de har lekt mycket utomhus som barn och att naturvistelser är en del i deras liv fortfarande.

• Kontakten med naturen är någonting som alla pratar om och samtliga föräldrar, som deltagit i vår undersökning, är överens om att det är viktigt.

6 Diskussion

6.1 Vad är en naturförskola och varför väljer föräldrar en

naturförskola framför annan förskola?

Vad lägger föräldrarna i begreppet naturförskola och varför väljer de denna profilering framför annan förskola? Föräldrarna anser att deras barn får vara ute mycket och detta är ett av de största argumenten för att placera sitt/sina barn på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Enligt 14 av föräldrarna i enkätundersökningen är en naturförskola en förskola där barnen får vara ute naturen och 13 stycken av föräldrarna har en uppfattning om att barnen ska få lära känna och respektera naturen. De fyra föräldrarna vi intervjuade var överens om att en naturförskola har en tydlig uteverksamhet där barnen får uppleva årstidernas skiftningar, lära sig om djur och natur och vistas ”ute i alla väder”.

Många av föräldrarna nämner att barnen får lära känna och respektera naturen. Detta är ett av utomhuspedagogikens centrala mål, men ingen av dem som svarat på enkäterna har nämnt utomhuspedagogiken. I intervjun med vår kontaktperson på ”Naturförskolan Skog och Hav” får vi reda på att lärarna informera föräldrarna vid inskolning om hur förskolan arbetar och att de arbetar utifrån Friluftsfrämjandets profilering. I vår kunskapsbakgrund har vi funnit att Friluftsfrämjandet och utomhuspedagogiken har en gemensam grund som baseras på att lärandet sker utomhus. Någonting som vi även kan se i Fröbeltraditionen. När vi i vår enkät frågade om föräldrarna visste vad en naturförskola innebär kanske de egentligen visste vad utomhuspedagogiken står för, men att de inte kunde sätta något ord på det.

Vi anser att föräldrarna har uppfattningar som stämmer överens om vad en naturförskola står för. Men enligt oss och det vi har funnit i tidigare forskning gjorda av Dahlgren &

Szczepanski (1997) är att en naturförskola står för så mycket mer än att barnen är ute mycket. Vi håller med Naturskolan i Lund (2006), som anser att den grundläggande synen för lärande är att använda undersökande och upplevelsebaserade metoder. Verksamheten ska ha en genomtänkt ute- och inneverksamhet för hela året. Vi menar att barnen inte enbart ska vara

ute i naturen för att ett lärande ska ske. Enligt oss är det lika viktigt att ta in naturen i

förskolan och låta barnen undersöka och reflektera om hur exempelvis ekosystem fungerar. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att ”(…) Barnen söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett tematiskt arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och

sammanhängande” (Lpfö 98, s. 10). Vi anser att genom estetiska uttrycksfomer kan barnen få möjlighet att reflektera, tolka och förstå sin omvärld. Detta kan, enligt oss, ske både inomhus och utomhus.

Ett annat skäl till valet av förskola kan vara att föräldrarna väljer en naturförskola eftersom de själva har egna miljöminnen från sin egen barndom. Fyra av föräldrarna har svarat att de som barn lekte utomhus. Men samtidigt nämner ingen av dem att detta skulle ligga till grund för deras val att placera sitt/sina barn på en naturförskola. Vi hade en hypotes om att föräldrarnas egna erfarenheter från sina egna miljöminnen från sin barndom kan ha betydelse för sitt val av att placera sitt/sina barn på en naturförskola. Detta kan vi relatera till vår egen barndom då vi själva var ute och lekte i naturen. Vi tror att detta svenska kulturarvet som vi själva är

uppväxta med till exempel allemansrätten gör att vi vill förmedla till våra barn att vi ska vara rädda om naturen och värna om den. Som Stina Johansson säger; Som vuxna är vi barnens förebilder i skog och mark. Det är vad vi gör och inte vad vi säger som gäller” (Johansson, 2004, s. 11). Idag när vi själva börjar fundera på var vi ska placera våra egna barn har vi detta som motiv för att välja en naturförskola framför annan förskola. Det skulle kunna vara så att föräldrarnas miljöminnen ligger dolt och att det inte är det första man tänker på när de ska motivera sitt val av förskola.

När vi möter omgivningen lär vi oss hur den fungerar, hur den smakar, ser ut och känns. Vi lär oss denna omvärld i delar och helheter, samtidigt som vi bygger upp roller gentemot omgivningen. Utomhuspedagogiken som alternativ pedagogik och metod ger oss en möjlighet att förankra en tyst kunskap, en sinnlig erfarenhet där orden inte räcker till (Dahlgren & Szczepanski, 1997, s. 24).

En av de intervjuade föräldrarna, Anna Andersson har valt ”Naturförskolan Skog och Hav”, eftersom naturförskolan bedriver uteverksamhet. Andersson har erfarenheter av naturvistelser från både sin barndom och sin fritid. Hon lekte mycket ute och fick följa med sin pappa både

på jakt- och fisketurer. Idag gör hon och familjen utflykter med barnen. De tältar på somrarna och ”reser runt överallt”. Vi tolkar det som att Anna Andersson har en tyst kunskap, som är svår att förklara med ord, men en kunskap som hon ändå vill förmedla till sina barn.

Johan Johansson, intervjuperson två, har erfarenheter från sin scoutbakgrund som han fört vidare till sina barn, som idag är aktiva scouter. För Johansson innebär en naturförskola en förskola där barnen är mycket ute i den friska luften, ute i naturen och där barnen inte är ”instängda som förvaring”.

Dahlgren & Szczepanski (1997) menar att syftet med utomhuspedagogiken är att barnen får direktupplevelser i autentisk miljö. Dahlgren (Björkman, 2006) menar att

utomhuspedagogiken handlar även om kulturmiljön där människan satt sina spår och tänkande. En stadspromenad kan vara lika givande som en dag i skogen. Ett citat taget ur enkätundersökningen ”Vi är helnöjda. Önskar att fler dagis var så här, men det har ju klart att göra med var dagiset är placerat geografiskt sätt”. Någonting vi reflekterar över är att föräldrarna endast nämner skogen i både enkäterna och intervjuerna då de pratar om att barnen är ute i naturen. Är det bara skogen som är natur? Vi håller med Dahlgren (Björkman, 2006) då vi anser att naturen är så mycket mer, till exempel en stadspromenad kan ge lika många upplevelser som en dag i skogen. Enligt ett av ”Naturförskolan Skog och Havs” egna mål är att de ska ”ge barnen möjlighet till utevistelse i olika miljöer”. ”Naturförskolan Skog och Hav” besöker skogen, men också stranden och hönsen på en närliggande gård.

Nordlund, Rolander & Larsson (1997) anser att om barnen får en regelbunden utevistelse under olika årstider, under sol och regnväder och under olika tider på dygnet, så får barnen inte bara direkta upplevelser av naturen. På sikt får de även fördjupade kunskaper om naturens samspel och vilken betydelse människans handlande har för naturens förändringar. I resultatet från enkätundersökningen kan vi utläsa att åtta föräldrar har svarat att de har valt

”Naturförskolan Skog och Hav” på grund av att barnen får vistas mycket ut i naturen. ”Naturförskolan Skog och Hav” arbetar efter Friluftsfrämjandets grundtanke, som är att grunden för all naturförståelse är att barn genom sina sinnen får direktupplevelser i naturen.