Ur Naturvårdsverkets perspektiv är den generella bilden att experten ”ska hålla på med sakfrågor, t.ex. om det kommit någon ny tekniskt lösning”.90 Av intervjuerna
med experterna framgår dock att behovet av råd och stöd när det gäller juridiska spörsmål är stort ute i landet. Därför besvarar de även sådana frågor.
Det finns även en ambition om att experterna ska känna sig som anställda inom de enheter de tillhör på Naturvårdsverket. Branschexperterna identifierar sig med Naturvårdsverket men i en minnesanteckning från en tidigare branschexpertträff noteras att en expert upplever sig som någon som hänger utanför, ”att det inte är något aktivt deltagande i enhetens planering för det framtida arbetet med bran- schen.”91
Ovanstående diskrepans mellan teori och verklighet gör det intressant att se på hur Naturvårdsverket styr och stödjer experternas arbete. I egenskap av huvudman kan Naturvårdsverket påverka experten genom bland annat avtal, uppföljning och in- formation – dessa tre instrument är i fokus i följande avsnitt.
86 D.v.s. en situation där den enskilde inte har incitament att göra det som blir bäst för kollektivet. Lös- ningen på dilemmat är att aktörerna finner ett sätt att samarbeta.
87 EC 1 88 NV 4 89 NV 4 90 NV 2
91 Minnesanteckningar från möte om ”Uppföljning och utvärdering av systemet med riksexperter”, 1994, Dnr 501-2911-94Bk
Reglering och styrning av arbetet
Från Naturvårdsverkets sida menar man att ”det är ju avtalen som ska styra exper- ten”92 och att ”den som ansvarar för sakfrågan är ju enhetschefen”.93 Dock är
man medveten om att man inte alltid gett experterna tillräckligt med stöd i sitt arbe- te, vilket också fått konsekvensen att ”branschexperterna själva inte vet vilka de ska hjälpa eller stödja och vi [Naturvårdsverket] har inte styrt upp det”.94
För att få en bild av hur man uppfattade styrningen från Naturvårdsverket tillfråga- des personal på Naturvårdsverket och experterna själva i enkäten om i vilken ut- sträckning de ansåg att Naturvårdsverket styrde och påverkade branschexperternas arbete. Resultatet redovisas i diagram 7 nedan:
Diagram 7. Syn på Naturvårdsverkets styrning av branschexperterna, i procent.
0 60
50
40
För Naturvårdsverkets räkning svarade enbart hälften av respondenterna på denna fråga. Det finns dock en tydlig skillnad mellan de två grupperna, Naturvårdsverkets personal tror på en högre grad av styrning än vad experterna gör. För att förklara varför grupperna skiljer sig åt har vi här nedan vänt oss till de frågor i intervjuma- terialet som rör avtalet samt till de kommentarer som framgår av enkäterna.
Avtalets betydelse
I enkäten kommenterar några av Naturvårdsverkets personal att det är svårt att detaljstyra någon som inte sitter på samma arbetsplats och att det visserligen finns specificeringar i avtalet men att det saknas ordentlig uppföljning. Experterna själva är relativt samstämmiga när de menar att avtalen inte fyller någon större kontroll- funktion. Både experter och några av deras chefer säger att avtalen är något som de tittat på en gång – när det upprättades. Experterna menar ”att jag har nog styrt
92 NV 1 93 NV 5 94 NV 1 10 20 30
Inte alls Begränsad Ganska stor
Mycket stor Vet ej
P
roc
ent Branschexperter
ganska mycket själv vad jag har gjort.”95 I intervjuerna på Naturvårdsverket finns det också de som säger att ”det är ingen som följer avtalen”.96
Experterna är inte heller särskilt bekanta med avtalets innehåll. De få som kan referera till avtalet menar att det bör ses i relation till de 120 timmar per år som experten förväntas arbeta för Naturvårdsverket. Därför har man också tolkat in det orimliga i att man ska följa avtalen till punkt och pricka: ”det är väldigt mycket jag skulle svara för i relation till den lilla arbetstid som vi får”.97
En av de intervjuade på Naturvårdsverket har lyft frågan om avtalen till högre nivå, just utifrån att ”…det var ju ingen som läste dom, de blev konstiga och har man ett avtal bör man ju följa det. Man borde ha haft en enklare form…”98 Dock resulte-
rade detta initiativ inte i någon förändring.
Branschens effekt på experternas arbete
Faktorer som storlek på anläggningarna, antalet anläggningar, geografisk sprid- ning, miljöpåverkan och komplexitet i regelverket reglerar arbetet i större utsträck- ning än det avtal som upprättats. En expert har till exempel väldigt få frågor men arbetar trots detta mer tid än vad avtalet medger – eftersom såväl nationellt som betydande internationellt arbete ingår.
De arbetsuppgifter som dominerar expertens vardag varierar som sagt och be- stäms till stor del av branschen struktur. Arbetet som expert är ”väldigt händelse- styrt”99 menar en handläggare från Naturvårdsverket, ett synsätt som delas av
samtliga experter. De säger till exempel att: ”det är ju egentligen [styrt] helt ut- ifrån”100 och ”det är efter de frågor som kommer upp – man vet inte på för- hand”.101
Den explicita styrningen från Naturvårdsverket exemplifieras oftast i samband med remissyttranden – ”det måste man ju göra tillsammans”.102 Det är i regel då som man har kontakt med en enhetschef på Naturvårdsverket.
Uppföljning och redovisning av utfört arbete
I branschexpertens årliga rapport till Naturvårdsverket redovisas bland annat vilka arbetsuppgifter experten utfört under året. Vissa experter tycker att den årliga rap- porteringen är bra. ”… här får man möjlighet att tänka till lite och sammanfatta och se hur arbetet har löpt under året… Det har varit bra för mig att få det på 95 BE 4 96 NV 2,4,5 97 BE 7 98 NV 3 99 NV 5 100 BE 4 101 BE 3 102 BE 1
papper och ha möjlighet att justera till nästa år.”103 Experterna menar också att Naturvårdsverket själva inte efterfrågar justeringar. En välvillig tolkning av detta skulle vara att experterna alltid håller på med rätt saker. Det kan även vara så som en expert uttrycker det: ”Jag är inte säker på att man [Naturvårdsverket] använder rapporterna som vi använder rapporter inom annat arbete, d.v.s. jobba med plane- ring och utvärdering, för att utveckla och förbättra arbetet.”104
Vi har också studerat de årliga rapporterna – de skiljer sig markant åt mellan de olika experterna. Några redovisar väldigt detaljerat medan andra enbart redovisar i punktform på ett A4. I några fall har man dröjt med rapporten i två år, trots påmin- nelser, eller bara inkommit med faktura för utfört arbete. Rapportskrivningen är lågt prioriterad av branschexperterna, en förklaring kan vara att många upplever att Naturvårdsverket inte använder sig av den information de innehåller.
Återkoppling kommer inte spontant utan branschexperten måste ofta kontakta Naturvårdsverket för att få något omdöme. Flera experter garderar sig dock med inställningen att Naturvårdsverket skulle ha hört av sig ifall de inte varit nöjda med arbetsinsatsen: ”Arbetet sköter man ju till belåtenhet vad jag förstår annars hade väl Naturvårdsverket hört av sig ”.105
Naturvårdsverkets kommunikation med experterna
Av kommentarer som berör branschexperternas behov av kommunikation med Naturvårdsverket framgår bland annat en önskan om att Naturvårdsverket bör ”in- formera sina branschexperter om en del diskussioner som (rimligtvis) pågår…det verkar ibland som att dom inte kommer ihåg att de finns. Vissa ställningstaganden berör flera branscher och det borde vara viktigt att vi och Naturvårdsverket säger samma sak”.106
Experterna vill gärna kunna ligga i framkant på sitt område och inte få läsa i Miljö- aktuellt samtidigt som alla andra att Naturvårdsverket driver vissa frågor som berör de branscher de arbetar med. Ett fåtal experter uppger att de ibland får frågor av karaktären: ”Du som är Naturvårdsverket, vad tycker de om…”107 Om detta rör
frågor som ligger nära den egna branschen leder bristen på information till att ex- pertens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas. Experten förväntas också vara insatt i större frågor utanför sin egen bransch. Att branschexperten inte kan svara på denna typ av frågor inverkar inte på arbetet men gör att experten känner sig mindre delaktig i Naturvårdsverket.
Experterna upplever däremot Naturvårdsverket som hjälpsamt när de själva identifierat ett behov av information och kontaktar Naturvårdsverket med frågor. 103 BE 2 104 C 4 105 BE 3 106 Kommentar ur enkäten 107 BE 4
Samarbetet med Naturvårdsverket fungerar också bra när Naturvårdsverket identi- fierat ett behov av till exempel skriftlig dokumentation.
ÅTERKOPPLING
Några experter menar däremot att när de själva ser ett behov av nya väglednings- dokument möts de av tystnad eller får inte veta om Naturvårdsverket över huvud taget lyssnat på förslaget. Till exempel när en expert försökte få fram nya och upp- daterade beräkningsmodeller från Naturvårdsverket, eller när en annan expert efter- frågat förslag om nya former av skriftlig vägledning, men ingen av dem fick någon respons. Experterna visar på stor förståelse för att Naturvårdsverket måste priorite- ra mellan olika insatser men skulle gärna vilja veta om deras förslag övervägts och på vilka grunder det bortprioriterats.
INFORMATIONSSPRIDNING
Det finns även handläggare på Naturvårdsverket som påpekar den delvis outnyttja- de potentialen i informationsutbytet mellan branschexperterna och Naturvårdsver- ket. Angående kommunikationen utåt, mot experten och hans eller hennes nära kontakt med de operativa tillsynsmyndigheterna, menar en handläggare att ”Det borde väl vara en styrka för verket att kunna föra ut hur vi ser på miljöproblem. Inte bara i denna bransch utan kanske även mer generellt, att vi bör jobba med energihushållning och sånt. … vi kanske kan ha dom [branschexperterna] som spjutspetsar utåt”.108
En annan handläggare betonar istället kommunikation i den andra riktningen, från experten mot övriga Naturvårdsverket. ”Experterna har en kunskap ute där frågor- na genereras och där behovet av vägledning finns.”109 ”det skulle ju kunna vara en
slags styrka, att det skulle kunna kanaliseras in information centralt istället för att det ligger ute på länsstyrelserna”.110
COMMUNICARE – LATINETS ORD FÖR ATT GÖRA GEMENSAMT
Att öka informationsflödet mellan experterna och övriga Naturvårdsverket är dock ingen lätt uppgift. Mycket av informationen förmedlas via småprat i kafferummet, ”jag menar mycket man vet är ju liksom från snack som går så att säga”111 och ”det är klart att det är skillnad om man sitter som handläggare på NV och har naturlig kontakt med ett antal personer eller om man sitter ett antal mil bort från kärnan”.112
Eftersom experterna sällan befinner sig i Naturvårdsverkets lokaler krävs att någon aktivt sprider information för att de ska kunna ta del av den. ”Men problemet att 108 NV 5 109 NV 3 110 NV 5 111 NV 4 112 BE 3
vara aktiv från det här hållet är att ingen här av handläggarna som jobbar med dom här, utan då blir det aktiva här ifrån chefens sida och han har inte tid.”113
Eftersom många experter redan idag arbetar mer tid än de borde finns kanske inte heller alltid den tid som behövs för att hålla sig uppdaterad. Det fanns någon ensta- ka person som tyckte att det kunde vara ett problem om länsstyrelsen eller kommu- nen fick tillgång till intranätet men den absoluta majoriteten menar att ”De borde ju ha tillgång till intranätet, de jobbar ju för oss”.114
Att relationen mellan Naturvårdsverket och branschexperterna i dagsläget är rela- tivt vag framgår också av kommentarer i enkäten: ”Jag hade mer kontakt med olika branschexperter under alla mina år som inspektör än vad jag har nu som anställd på Naturvårdsverket”115.
PRIORITERINGAR ÖNSKAS
Ingen av branschexperterna efterfrågar detaljstyrning från Naturvårdsverket. De känner väl sin egen bransch och vet hur de ska sköta sitt arbete. Däremot önskar de någon sorts arbetsbeskrivning eller andra signaler med prioriteringar från Natur- vårdsverket. Ett alternativ till direkt dialog skulle kunna bestå i löpande informa- tion om vad Naturvårdsverket kommer att fokusera på härnäst. Branschexperterna vill ligga i framkant och upplever att de är hänvisade till information via Miljöak- tuellt och Tillsynsnytt.
113 NV 5 114 NV 5