Negativa inslag

Med negativa inslag menas i denna studie oönskade eller hemska händelser, motgångar, ingen framgång och kriser. 111 av 170 artiklar innehåller negativa inslag, det vill säga 65,3 %, det är därmed en majoritet av artiklarna som är negativa. Medier fokuserar en hel del på negativa nyheter, mer än det positiva, negativ information är något som människor lättare kommer ihåg (Strömbäck 2008 s.32). Vilket kan vara en av anledningarna till att majoriteten av artiklarna innehåller negativa inslag.

I 66 av 94 artiklar i Aftonbladet förekommer det negativa inslag, vilket är 70,2 procent. Förekomsten är lägre i Svenska Dagbladet, i 45 artiklar av 76, det vill säga 59,2 procent förekommer negativa inslag. I Strömbäcks studie (2008b) kunde han konstatera att de medier som uppmärksammar positiva nyheter mest är morgontidningarna. Man kan därmed förvänta sig att kvällstidningar uppmärksammar negativa nyheter mer än morgontidningarna, det handlar om nyheter som beskriver motgångar, skador och bakslag (Strömbäck 2008b s.33). Detta stämmer överens med det resultat som framkommer i denna studie, Aftonbladet har ett innehåll med en hel del negativa inslag och mer än vad Svenska Dagbladet.

29

I 57,6 procent av artiklarna förekommer det negativa rubriker. 59,6 procent av Aftonbladets rubriker har negativa inslag och 55,3 procent av Svenska Dagbladets rubriker. Rubrikerna i dagspressen har en uppgift att locka läsare. Det intressanta och viktigaste är något de i andra hand ska framhålla. Rubrikerna kan ha tillspetsade påståenden och vara detaljinriktade, detta för att intressera läsare (Hvitfelt 2003 s.49). I Aftonbladet och Svenska Dagbladets rubriker förekommer exempelvis ord som död, brist, kris, självmord eller farlig. Anledningen till en hel del negativa inslag både i texterna och i rubrikerna kan vara att psykisk ohälsa inte är något glatt ämne. Flera artiklar beskriver att psykisk ohälsa och sjukskrivning ökar och att allt fler mår dåligt. Artiklar som är positiva handlar exempelvis om att politiker satsar på ungas psykiska ohälsa. En annan anledning till att negativ inslag förekommer ofta kan bero på den nyhetsvärdering som görs av redaktioner, vissa nyheter passerar inte nyhetsprocessen men negativa nyheter har högt nyhetsvärde. Enligt medieforskaren Håkan Hvitfelt är en av sakerna som gör att en nyhet publiceras att den har negativa inslag (Hadenius, Weibull och Wadbring 2011 s.323). Därmed kan man se att nyheter om psykisk ohälsa med negativa inslag ha en stor chans att komma genom nyhetsurvalet och majoriteten av artiklarna gestaltas negativt.

6.4.4 Sensation

Sensation innebär oväntade, ovanliga och oförutsedda situationer. Olyckor, kändisar och sport är exempel på ämnen som prioriteras mer i nyhetsrapporteringen än händelser av samhälleligt intresse. Något avvikande skapar nyfikenhet och intresse, men sensationer behöver inte alltid vara negativa, det kan finnas positiva oväntade händelser. Dock är det vanligare med det negativa, exempelvis kriminalitet och krig. Händelser med negativa konsekvenser har högre nyhetsvärde (Nord, Strömbäck 2012 s.213).

36,5 procent av artiklarna innehåller sensation, både negativt och positivt men främst negativt. Det negativa är bland annat artiklar om brott och för att ge ett exempel på positiv sensation handlar några artiklar om att miljoner går till ungas psykiska hälsa. I Strömbäcks (2008b) studie om nyhetsrapportering kunde han se att medierna inte har någon hög grad av överraskning, vilket inte gäller kvällstidningarna (Strömbäck 2008b s.32). I rapporteringen om psykisk ohälsa innehåller aftonbladets artiklar 38,3 % sensation, vilket är 36 artiklar. Av Svenska Dagbladets artiklar förekommer det sensation i 26 artiklar, det vill säga 34,2 procent. Inga märkbara skillnader mellan tidningarna kan utläsas av resultatet, förekomst av sensation är mycket lika i båda tidningarna. 36,5 procent av det totala antalet artiklar är inte en majoritet men inte heller

30

lite, sensation är en form av nyhetsvärde och alla händelser som blir nyheter innehåller sensation på något sätt, om det inte hade gjort det skulle det förmodligen inte får någon uppmärksamhet (Nord, Strömbäck 2012 s.213). Avvikelse och något sällsynt och oväntat förekommer i en del nyhetsvärderingsmodeller (Nord, Strömbäck 2009 s.21). Detta kan vara anledningen till att resultatet visar att en del artiklarna innehåller sensation. Sensation skapar intresse och får publiken nyfikna (Ibid). Något som är av viktigt nyhetsvärde enligt Galtung och Ruge (1965) är att nyheten är överraskande. Enligt Gans (1980) är viktiga nyhetskriterier ovanlighet och att det är intressant. Hvitfelt (1985) instämmer i detta, enligt honom är ett kriterier lika så sensationer och överraskningar (Strömbäck 2009 s.170). Detta är något som sensationella nyheter uppfyller, det kan därmed vara en anledning till de artiklar om psykisk ohälsa som innehåller sensation publicerats.

6.4.5 Konflikter

Konflikter handlar om i vilken grad två eller flera personer uppvisar olika åsikter, kritiseras eller attackerar varandra, det handlar därmed inte om att journalister påvisar att det finns en konflikt någonstans. Genom uttalanden eller handlingar ska konflikter vara synliga i artiklarna, därför förutsätts att minst två parter uttalar sig (Strömbäck 2008b s.35).

I 19,4 procent, det vill säga i 33 artiklar förekommer någon form av konflikt. I de artiklar där konflikter förekommer är det oftast när det handlar om politik eller när en politiker uttalade sig i exempelvis en fråga om sjukvården. Ett exempel på en konflikt i en artikel är mellan regeringen och staten gällande sjukskrivningar. Konflikter förekommer även i artiklar om skolan då det handlar om konflikt mellan politiker och skolan. Det förekommer även konflikter mellan drabbade och vården. I undersökningen Hot på agendan fann man ett resultat där endast 31 procent av nyheterna innehöll någon form av konflikt, alltså en minoritet. Däremot fann de att artiklar om politik hade en högre konfliktnivå, det handlade om 54 procent (Strömbäck 2009 s.179). Den politiska nyhetsjournalistiken har en högre konfliktnivå än den generella nyhetsjournalistiken (ibid s.180). Polarisering är en av berättarteknikerna som nämns i teorin om medielogiken. Konflikt precis som negativitet är inget absolut begrepp men det man definitivt kan säga är att konflikt är ett viktigt nyhetsvärde, det är stor sannolikhet att en händelse med en konflikt uppmärksammas (Strömbäck 2008b s.35). I kvällstidningarna är konfliktnivån lägre än andra medier (Ibid s.36). Detta stämmer med resultatet att det förekommer konflikter i 22,4 procent av Svenska Dagbladets artiklar och i Aftonbladet

31

förekommer konflikter i 17 procent av artiklarna. Då konflikt är ett viktigt nyhetsvärde är det dock förvånande att konfliktinnehållet är litet. Troligen innehåller endast 19,4 procent av artiklarna konflikter då ämnet psykisk ohälsa i sig inte är konfliktladdat, hade alla artiklarna handlat om politik kunde kanske konfliktinnehållet varit högre. Ämnet psykisk ohälsa gestaltas därmed inte som ett konfliktladdat ämne.

6.4.6 Dramatik

I studien innebär dramatik en gripande eller spännande händelse. Journalistiken berättar gärna med ett dramatiskt mönster och ett spännande utgångsläge (Hultén 1993 s.30). Dramatik är en vanlig vinkling, det dramatiska väljs ut och enskilda händelser förstoras även om det inte är en stor del av händelseförloppet (Hvitfelt 2003 s.40).

Dramatik förekommer i 31 artiklar av 170, det är 18,2 procent, därmed är det en minoritet. De artiklar som innehåller dramatik är mest om brott, exempel på artiklar med dramatik är artiklar som handlar om flygkraschen i Alperna 2015. Aftonbladet innehåller lite mer dramatik än Svenska Dagbladet, vilket även här skulle kunna bero på att Aftonbladet innehåller mer brottsartiklar. Av aftonbladets artiklar förekommer dramatik i 21,3 procent, i Svenska Dagbladets förekommer det i 14,5 procent. Det är främst i kvällstidningar som överdriven vinkling förekommer och det görs främst för att skapa intresse och för att det inte ska vara abstrakt och ointressant (Hvitfelt 2003 s.39). I rapporteringen om psykisk ohälsa är dock dramatik inte en vanlig vinkel, vilket kan göra att händelserna inte förvrängs i lika stor utsträckning än om dramatik hade förekommit mer i artiklarna. Gestaltning handlar bland annat om hur verkligheten beskrivs, tidningarna gestaltar inte ämnet psykisk ohälsa med något dramatiskt mer än i 18,2 procent av artiklarna. Ämnet i sig är inte spännande eller gripande, något som en nyhet oftast är om det är en händelse om exempelvis brott. Psykisk ohälsa i artiklarna är oftast inte en spännande händelse. Om alla artiklar hade handlat om brott hade de kanske innehållit mer dramatik.

6.5 Sammanfattning

Båda tidningarna tillsammans kopplar ihop psykisk ohälsa med brott och våld mest, som utgörs av 27,1 procent. Tidningarna var och en för sig har även brott och våld som största huvudfokus, detta kan bland annat koppas till att journalister använder sig av nyhetsvärdering, brott är ett tema med högt nyhetsvärde. 40,6 procent av artiklarna nämner namnet på en psykisk sjukdom/

32

symptom, det är därmed en minoritet som inte enbart skriver psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. De sjukdomar/symptom som benämns mest är ångest, depression och stress. Endast 2,9 procent av artiklarna skriver fakta om symptom/sjukdomen och endast i 5,3 procent skrivs det kontaktuppgifter till vart man kan vända sig för att få hjälp. Viktiga källor förekommer i en minoritet av artiklarna, vid en jämförelse finns det inga större skillnader i uttalande. Nyhetsjournalistik använder sig ofta av olika typer av vinkling. Negativa inslag är vanligt förekommande i artiklarna (65,3 %) lika så i rubrikerna (57,6 %). Personifiering och konkretion är även dem vanligt förekommande. Sensation, konflikter och dramatik förekommer inte i många artiklar, trots detta tyder de negativa inslagen på att nyhetsvärdering är något som präglar innehållet. Personifiering, konkretion, dramatik, sensation och negativa inslag är vanligare i Aftonbladet. Konflikter är det enda som är vanligare i Svenska Dagbladet.