Syftet med studien var att undersöka hur dagspressen rapporterade och gestaltade psykisk ohälsa 2015, vilket även var frågeställningens huvudfråga. Jag kommer i detta avslutande kapitel sammanfatta resultatet och diskutera det utifrån frågeställningarna och tidigare forskning. De delfrågor jag ville ha svar på var:
I vilka sammanhang förekommer psykisk ohälsa i de två dagstidningarna? Hur benämns psykisk ohälsa i artiklarna?
Vilka personer får komma till tals i artiklarna? Hur vinklas artiklarna om psykisk ohälsa?
Är det någon skillnad i kvällspressens och morgonpressens rapportering och gestaltning av psykisk ohälsa?
Resultatet utgjordes av 170 artiklar från två dagstidningar under 2015. För att besvara första delfrågan kopplades psykisk ohälsa ofta ihop med brott och våld. Detta är något som stämmer med den nyhetsvärdering som görs av journalister då brott har ett högt nyhetsvärde. Resultatet liknar också vad tidigare forskning kommit fram till. Bland annat fann Philo m.fl. (1994) att det mest förekommande temat var våld, vilket bestod av två tredjedelar. Precis som flera andra forskare har funnit i sina studier fann även Murphy m.fl. (2012) att psykisk ohälsa ofta kopplas
33
ihop med våld. I denna studie om psykisk ohälsa var det 27,1 % av artiklarna som fokuserade på brott och våld, även om det var det vanligaste temat kunde antalet brottsartiklar varit högre. Fortsättningsvis kan man hoppas på att rapporteringen om brott/våld i kombination med psykisk ohälsa ändå är lägre.
När det kommer till frågeställningens andra delfråga hur psykisk ohälsa benämns i artiklarna var det en minoritet som nämnde namnet på en psykisk sjukdom eller symptom. I resultatet kunde man se en likhet med tidigare forskning, flera forskare har kunnat se att det oftast inte nämns något namn på en psykisk sjukdom eller symptom. En forskare som studerade just detta var Coverdale m.fl. (2002) de fann att 47 procent av objekten inte nämnde någon sjukdom, därmed en minoritet. Wahl m.fl. (2002) kunde i sin studie se att nästan alla artiklar endast använde ordet psykisk ohälsa/sjukdom utan att nämna någon specifik typ av psykisk ohälsa.
Ångest nämndes i 30,6 procent av artiklarna. Näst mest förekommande var depression med 21,2 procent, följt utav stress med 11,2 procent. Schizofreni förekom i endast 4,7 procent. Forskaren Wahl m.fl. (2002) fann i sin studie att den mest förekommande psykiska sjukdomen som nämndes var Schizofreni. En brittisk studie fann bland annat att rapporteringen om ångest, ätstörningar och depression förbättrades under åren 1992-2008 (Thornicrof m.fl. 2013). I min studie kunde man tydligt se att rapporteringen om ångest och depression kopplat till ordet psykisk ohälsa är vanligt idag men däremot är Schizofreni ovanligt i artiklarna. Något annat viktigt som studerats är om man får någon fakta och information i artiklarna. Enligt Jarlbro (2010) kan man anta att medierna förmedlar erfarenhet och kännedom om olika hälsoproblem. Eftersom att medierna kan spela en viktig roll i att ge allmänheten kunskap om olika hälsoproblem kändes det viktigt att studera hur mycket information det gavs om ämnet. Endast 2,9 % av artiklarna innehöll fakta om en psykisk sjukdom eller symptom och i 5,3 procent av artiklarna fanns det kontaktuppgifter till vart man kan vända sig för hjälp och stöttning. Om journalisterna hade varit bättre på att skriva ut ett namn på vilken psykisk sjukdom det handlar om skulle fördomar kunna minska. När det endast skrivs ordet psykisk ohälsa och flera av artiklarna handlar om brott, skulle en skev bild kunna uppstå. Om tidningarna dessutom kunde skriva ut mer kontaktuppgifter skulle kanske fler få veta vart man kan vända sig för att få hjälp och om mer information om symptom/sjukdomar fanns skulle kanske fler känna igen sig.
34
Den tredje delfrågan handlade om vilka personer som kommer till tals i artiklarna. Av de studerade källorna var förekomsten väldigt lika på alla. Syftet med att studera om de förekom i artiklarna var för att se om kunniga och erfarna personer fick uttala sig i ämnet. De olika källorna uttalade sig i väldigt få artiklar, om exempelvis fler drabbade hade kommit till tals skulle kanske detta leda till att fler personer kände igen sig och att de negativa artiklarna minskade. För att inte få en skev bild av vad psykisk ohälsa är skulle media kunna använda sig av mer viktiga källor främst anhöriga och drabbade. Politiker kanske inte gör att vi känner igen oss men de har en makt och i artiklarna skrivs det att politikerna vill satsa på den psykiska ohälsan, främst på unga. Forskare är intressanta i den mening att de berättar hur det ser ut i nuläget och berättar om intressanta saker som testats för att försöka minska den psykiska ohälsan. I Smiths (2015) studie framkom ett resultat där de drabbade framställdes negativt och som farliga och socialt oönskade. Detta är inte något som förekommit i artiklarna som jag undersökt, bortsett från de som begått brott, de drabbade som uttalade sig framställdes bra. De berättade sin historia, vilket är något positivt som kan få andra att känna igen sig.
Fjärde delfrågan handlar om hur artiklarna vinklas. Genom resultatet kan man se att det inte förekom jättemycket sensation, konflikter eller dramatik. Vinklingarna personifiering och konkretion förekom i nästan hälften av artiklarna. I Strömbäcks studie (2008b) visade resultatet att nyheterna innehåller en hög grad av konkretisering, att det inte är mer än sex och femton procent som handlar om processer och dynamiska situationer (Strömbäck 2008b s.29). Då konkretisering och personifiering är så vanligt kunde man trott att fler artiklar skulle innehålla detta men ungefär hälften är mycket mer än vad de andra vinklingarna förekommer. Negativa inslag var vanligt, vilket förekom i 65,3 % av artiklarna, det var även en majoritet av rubrikerna som innehöll negativa inslag. Psykisk ohälsa är inte ett glatt ämne dock skulle artiklarna kunnat vara mer positiva tillexempel genom att låta drabbade uttala sig.
Sista delfrågan i frågeställningen syftar till att ta reda på om det finns någon skillnad i Aftonbladets och Svenska Dagbladets nyhetsrapportering och gestaltning av psykisk ohälsa. Personifiering, konkretion, dramatik, sensation och negativa inslag är vanligare i Aftonbladet. Konflikter var det enda som var vanligare i Svenska Dagbladet, därmed kunde man se att Aftonbladet vinklade mer än Svenska Dagbladet. Överdriven vinkling förekommer framförallt i kvällstidningar (Hvitfelt 2003 s.39) även om inte vinklingarna var överdrivna kunde man se ett resultat där kvällspressen i detta fall vinklade mer. I en jämförelse av källor uttalade sig
35
anhöriga och förening/frivilligorganisation mer i Aftonbladet, det var dock inga nämnvärda skillnader. I båda tidningar var huvudfokus brott och våld, där efter var det vissa skillnader i vad som var i fokus, efter brott och våld fokuserade Svenska Dagbladet tillexempel på barn och unga och Aftonbladet på självmord. Svenska Dagbladet var bättre än Aftonbladet på att nämna namnet på en psykisk sjukdom eller symptom, de var även bättre på att skriva vidare information om sjukdomen eller symptomen. Enligt medielogiken finns skillnader och likheter mellan medier, det finns olika normer och regler för hur de arbetar (Hvitfelt 2003 s.32), detta skulle kunna påverka de olikheter som hittats i resultatet.
För att till sist besvara frågeställningens huvudfråga om hur de två dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben rapporterar och gestaltar psykisk ohälsa, gestaltas ämnet kanske inte som det är önskvärt enligt mig. Drabbade kanske inte framställdes med negativa ord och psykisk ohälsa kopplades inte ihop jättemycket med droger och missbruk vilket tillexempel forskaren Murphy m.fl. (2012) fann i sin studie. Däremot var det vanligaste ämnet brott och våld och det förekom en hel del negativa artiklar, vilket kan bero på att ämnet i sig inte är något glatt ämne och den nyhetsvärdering som görs. Detta skulle kunna göra att publiken får fel uppfattning av psykisk ohälsa. Tidningarna skulle kunna skriva mer information om vad sjukdomarna/symptomen innebär och framför allt skriva ut mer kontaktuppgifter för att få hjälp. Som pressutredningen säger är en av medias roll att ge information (Jarlbro 2010 s.108). Genom att studerat hur Aftonbladet och Svenska Dagbladet rapporterar och gestaltar psykisk ohälsa anser jag att informationen är mycket liten, det var inte vanligt med personporträtt av drabbade personer och heller inte vanligt att viktiga källor uttalade sig. Om kunniga och erfarna personer får mer fokus och får uttala mig mer, kunde kanske det påverka rapporteringen och gestaltningen till något positivare. Gestaltningsteorin handlar om mediernas gestaltningar och hur de påverkar publikens uppfattning av samma verklighet, medierna gestaltar verkligheten på ett visst sätt (Strömbäck 2009 s.119), därmed är det viktigt att ett hälsoproblem som psykisk ohälsa gestaltas på ett bra sätt. Som det skrevs i inledningen är medierna inflytelserika, det är något som svenskarna lägger ner mycket av sin tid på. När det kommer till läsning av tidningar på webben är det tre av fyra som läser någon gång och en tredjedel gör det varje dag (Findahl, Davidsson 2015 s.91). Minskningen av dagstidningsläsandet ersätts av personer som läser webbtidningar även om webbtidningen fortfarande är ett komplement (Nygren, Wadbring 2013 s.86). När möjligheten finns att nå många på internet, skulle tidningarna kunna använda sig av detta. Psykisk ohälsa har ökat främst bland unga och det är även främst de som läser tidningen
36
på nätet. Det dagliga dagstidningsläsandet på papper har minskat främst i åldrarna 15 till 44 (Nygren, Wadbring 2013 s.86). Då fler läser kvällstidningen på nätet än papper (Findahl, Davidsson 2015 s.90) och Aftonbladet har blivit den webbplats som besöks mest i Sverige (Hadenius, Weibull och Wadbring 2011 s.164) kan det vara värt att notera att Aftonbladet vinklar mer än Svenska Dagbladet. Svenska Dagbladet vinklar mindre och läses även mindre på webben, därmed kan människor få ännu mer fel uppfattning av psykisk ohälsa. Medier är med och bidrar till våra erfarenheter och hur vi upplever verkligheten, de är även betydelsefulla när det gäller viktiga problem i samhället (Strömbäck 2009 s.103). Då medierna har en makt att nå ut till människor skulle de kunna använda den i denna fråga om ett så stort hälsoproblem, som det ser ut nu anser jag att tidningarna skulle kunna bidra med mer kunskap och förståelse om något så vanligt idag, nämligen Sveriges vanligaste hälsoproblem.
För att summera, har jag i min studie funnit följande:
Det vanligaste ämnet som kopplades ihop med psykisk ohälsa var brott och våld, vilket man även kunnat se i tidigare forskning.
Drabbade av psykisk ohälsa framställdes inte med negativa ord och psykisk ohälsa kopplades inte ihop jättemycket med droger och missbruk.
Det var en minoritet av artiklarna som nämnde namnet på en psykisk sjukdom eller symptom. 2,9 % av artiklarna innehöll fakta om en psykisk sjukdom/symptom och i 5,3 procent av artiklarna förekom det kontaktuppgifter till vart man kan vända sig för hjälp och stöttning.
Mest förekommande namn på symptom och sjukdomar var ångest, depression och stress.
De olika källorna uttalade sig i väldigt få artiklar och det fanns inte stora skillnader källorna emellan.
Det förekom inte jättemycket sensation, konflikter eller dramatik i artiklarna. Vinklingarna personifiering och konkretion förekom i nästan hälften. Majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Likaså bestod majoriteten av rubrikerna av negativa inslag.
I båda tidningarna var huvudfokus brott och våld. De skillnader man tydligast kunde se var att Aftonbladet vinklade mer än Svenska Dagbladet. Svenska Dagbladet var bättre än Aftonbladet på att nämna namnet på en psykisk sjukdom eller symptom, de var även bättre på att skriva vidare information om sjukdomen eller symptomen.
37
För framtida forskning skulle man kunna utöka till flera tidningar för att generalisera mer. Det hade varit intressant att göra en liknande studie med debattartiklar, något som hade blivit ett för stort arbete för mig nu. Något annat man skulle kunna göra är att utöka sökningen i Mediearkivet ytterligare och även söka på de olika psykiska sjukdomarna/symptomen. Jag valde att endast söka på orden psykisk ohälsa och psykisk sjukdom för att kunna undersöka om orden utvecklades i artiklarna. Det skulle även vara intressant att jämföra resultatet med dagstidningarnas pappersversioner då det finns en viss skillnad på webben och papper, men även att göra om undersökningen nästa år och se hur rapporteringen ser ut under hela 2016.
38
Referenslista
Tryckta källor
Bergström, G, Boréus, K (2005). Textens mening och makt - Metodbok i samhällsvetenskaplig
textanalys. Studentlitteratur, Lund
Ekström M, Larsson L (red) (2010) Metoder i kommunikationsvetenskap 2:a uppl. Studentlitteratur, Lund
Hadenius, S, Weibull L. & Wadbring I (2011). Massmedier: press, radion och TV i den
digitala tidsåldern. 10:e uppl. Ekerlid, Stockholm.
Hultén L (1993) Journalistikens villkor - om plikten att informera och lusten att berätta. 2:a uppl. Natur och Kultur, Borås
Jarlbro G (2010) Hälsokommunikation- en introduktion. 3:e uppl. Studentlitteratur, Lund Karlsson M (2010) Nätnyheter-från sluten produkt till öppen process. Stiftelsen Institutet för Mediestudier, Stockholm
Nord L, Strömbäck J (red) (2012) Medierna och demokratin. 2:a uppl. Studentlitteratur, Lund Nygren, G, Wadbring I (2013), På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik,
marknad. 5:e uppl. Studentlitteratur, Lund
Rienecker L, Jorgensen P (2014) Att skriva en bra uppsats. 3:e uppl. Liber, Stockholm Språkrådet (2013) Svenska Skrivregler. 3: uppl. Liber, Stockholm
Strömbäck J (2000) Makt och medier. Studentlitteratur, Lund
Strömbäck J (2009) Makt medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation. 1:a uppl. SNS förlag, Stockholm.
Thurén T (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. 2:a uppl. Liber, Malmö
Elektroniska källor
1177 Vårdguiden (2016) Diagnoser och besvär (www) Hämtad från
http://www.1177.se/Kronoberg/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/ Hämtad 11 april 2016.
Coverdale J m.fl. (2002) Depictions of mental illness in print media: a prospective national
sample (www) Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, volym 36, nummer 5.
Hämtad från http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1046/j.1440-1614.2002.00998.x. Hämtad 2 mars 2016.
Findahl O, Davidsson P (2015) Svenskarna och internet 2015 (www) Hämtad från http://www.soi2015.se/internet-och-traditionella-medier/Hämtad 21 april 2016.
Försäkringskassan (2015) Stress vanligaste orsaken till sjukskrivning (www) Hämtad från https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/a0/LYyxDsMgDAW_pQMzVN265S_SLMgKVupA
Hgi75PebSp1Od8P5xc9-AQ3ZyKSCyuWvcz2ejezt7o_JhbXCGKbsQuus-sfBKXEhJIYLar8UB6FcJzWOtStlRjQpJer-yZq7DAg23_J0-wKDJmA_/ Hämtad 19 maj 2016
Hvitfelt H (2003) Nyheter vid kriser (www) Krisberedskapsmyndigheten. Hämtad från http://rib.msb.se/Filer/pdf/20741.pdf. Hämtad 9 maj 2016
39
Ipsos (2016) Medieförtroende 2016. (www) Ipsos. Hämtad från http://ipsos.se/160401-DN-Ipsos-Mediefortroende. Publicerad 30 mars 2016. Hämtad 13 maj
Kognitiva teamet (2016) Vanliga problem (www) Hämtad från http://kognitivateamet.com/?page_id=2. Hämtad 16 maj 2016. Mental health commission (2005) Discriminating Times?
A re-survey of New Zealand print media reporting on mental health (www) Hämtad från
http://www.hdc.org.nz/media/199605/discriminating%20times.%20a%20re-survey%20of%20nz%20print%20media%20reporting%20on%20mental%20health%20june% 2005.pdf. Hämtad 2 mars 2016.
Mind (2016) Detta gör vi (www) Hämtad från https://mind.se/om-oss/detta-gor-vi/ hämtad 7 maj 2016.
Murphy NA (2012) The changing face of newspaper representations of the mentally ill (www) Hämtad från
https://www.academia.edu/3775328/The_changing_face_of_newspaper_representations_of_t he_mentally_ill. Hämtad 2 mars 2016.
Ne (2016) Aftonbladet (www) Hämtad från
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/aftonbladet. Hämtad 25 april 2016.
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2005) Hot på agendan - En analys av nyhetsförmedling om
risker och kriser. (www) Krisberedskapsmyndigheten. Hämtad från
https://jesperstromback.files.wordpress.com/2009/12/hotpaagendan.pdf. Hämtad 10 maj 2016. Nordicom (2016) Mediebarometern 2015 (www) Hämtad från
http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/mediefakta- dokument/Mediebarometern/Mbar_Tema_rap/mediebarometern_2015_-_forsta_resultaten_meg.pdf. Hämtad 12 april 2016.
Philo G m.fl. (1994) The impact of the mass media on public images of mental illness: media
content and audience belief (www) Health education journal nr 53, s.271-281. Hämtad från
http://hej.sagepub.com.proxy.lnu.se/content/53/3/271.full.pdf+html. Hämtad 1 mars 2016. Regeringskansliet (2012) PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området
psykisk ohälsa 2012–2016 (www) Hämtad från
http://www.regeringen.se/contentassets/214bb76a9b0a4b50a9d6d73534a0f7a4/prio-psykisk-ohalsa---plan-for-riktade-insatser-inom-omradet-psykisk-ohalsa-2012-2016-s2012.006. Hämtad 16 maj 2016.
Skärsäter Ingela, Mattzon Pia (2016) Psykisk ohälsa är vanligt (www)
http://www.livlinan.org/psykisk-ohälsa/psykisk-ohälsa-och-diagnoser.html. Hämtad 20 april 2016.
Smith B (2015) Mental illness stigma in the media (www) The Review: A Journal of Undergraduate Student, volym 16, artikel 10. Hämtad från
http://fisherpub.sjfc.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1150&context=ur. Hämtad 1 mars 2016. Socialstyrelsen (2013) Psykisk ohälsa bland unga-Underlagsrapport till Barns och ungas
hälsa, vård och omsorg 2013 (www) Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf. Hämtad 16 maj 2016.
40
Strömbäck, Jesper (2008a) Medialisering och makt: en analys av mediernas politiska påverkan (www) Statsvetenskaplig Tidskrift 2008, årg. 110 nr 4 s 385–405. Hämtat från http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/viewFile/8132/7230. Hämtat 10 maj 2016.
Strömbäck, Jesper (2008b) På nyhetsmediernas agendor - En studie av hot och risker i det
svenska nyhetsurvalet i morgonpress. (www) Demokratiinstitutet. Hämtat från
https://jesperstromback.files.wordpress.com/2009/12/rapport18nyhetsmediernasagenda3.pdf. hämtad 9 maj 2016.
Svenska Dagbladet (2016) Fakta om SvD (www) Hämtad från https://kundservice.svd.se/omsvd/ Hämtad 25 april 2016.
Thornicroft A m.fl. (2013) Newspaper coverage of mental illness in England 2008-2011 (www) The British Journal of Psychiatry, 202, s64-69. Hämtad från
http://bjp.rcpsych.org.proxy.lnu.se/content/bjprcpsych/202/s55/s64.full.pdf. Hämtad 2 mars 2016.
Tilia (2016) Om Tilia (www) Hämtad från http://foreningentilia.se/om-oss/Hämtad 7 maj 2016.
TU (2016) Svenska mediehus 2015/16 fakta om marknad och medier (www) Hämtad från http://dagspress.se/images/stories/SvenskDagspress2015_2016_webb.pdf. Hämtad 12 april 2016.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning (www) Hämtad från
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf. Hämtad 16 maj 2016.
Wahl O m.fl. (2002) Newspaper Coverage of Mental Illness: Is It Changing? (www) Psychiatric Rehabilitation Skills, volym 6 nummer 1. Hämtad från
41