Begreppet neutralitet kan diskuteras från olika aspekter beroende på vilket sammanhang det är. Enligt respondenterna, inom vägledning kan neutralitet tolkas på hur många sätt som helst, då ingen vet hur den verkliga neutraliteten i vägledningsprofession ska se ut. Däremot påpekar respondent 1, att utgå från vad eleven ser som relevant som denne vill jobba med i framtiden. Utifrån vad en studie- och yrkesvägledare bör göra under samtalet med eleverna svarar respondenter. En vägledare ska vara objektiv och inte ha fördomar i förhållande till familjebakgrund eller socioekonomisk bakgrund. Språket är också viktigt i vägledningssamtalet, en studie- och yrkesvägledare anpassar sitt språk så att eleven förstår vad som sägs. Därmed ska eleven kunna förstå att samtalet handlar om att finna nya perspektiv och att de är i centrum i detta samtal.
”Jag kan hjälpa dig att få fram fakta, se saker i olika perspektiv, men beslutet och valet gör du” (Respondent 2)
Enligt respondent 3, är det ibland svårt för en studie- och yrkesvägledare att hålla sig neutral, för att eleverna kan gå djupt i sina fantasier och tappar verkligheten. En studie- och yrkesvägledaren ska däremot utgå från en fingertoppskänsla som kan ge input i hur eleven har tänkt att gå tillväga. Det är viktigt också att eleven är kärnan i samtalet, samtidigt försöka att vara neutral genom att respektera och lyssna av det som eleven säger, ”alla människor
har en ryggsäck, det är inte min ryggsäck som ska packas på än elevens” respondent 3.
Genom att vidga elevens perspektiv under vägledningssamtalen kan enligt Lovén (2015) vara ett sätt för vägledaren att hålla sig neutral (Lovén, 2015).
Intresse anses enligt respondent 1, som något självklart för elevernas val och det kan vara en utgångspunkt i elevens vidare valprocessen. Hedenus och Wikstrand (2015) poängterar
36
att intresse kan ses som något föränderligt som beror på vilken fas i livet individen befinner sig i, det kan därför inte antas vara gällande för resten av livet (Hedenus & Wikstrand, 2015).
Enligt resultaten av det som respondenterna berättat, har studie- och yrkesvägledarna utgått från vad som är aktuellt för eleverna och vilka alternativ som är möjliga att tänka på. Därefter kan elevernas intresse påverka de av deras kön och familj, vilket gör extra jobb för vägledarna att gå vidare i valprocessen. Eleverna reflekterar mycket kring vad som är könsrelaterat och lämpligt, samt hur familjen skulle beskriva dessa valalternativ utifrån sina förställningar och erfarenheter. I det fallet försöker vägledarna visa eleverna, att det är deras framtid och liv det handlar om och att deras behov som styr deras val, som en del av väglednings neutralitet.
”Neutralitet är inte vad samhället vill och vad som behövs /…/ och inte blanda in mina åsikter, det är elevens intresse” (respondent 1)
”Jag låter inte mina samtal påverkas av samhällsbehov och efterfrågade yrken” (respondent 4)
Det innebär enligt respondenternas beskrivning av neutralitet, att eleverna är i centrum i vägledningssamtalen och att inte låta bli någon annan faktor än intresset styra elevernas val. Det menar även Lovén (2000), att vägledare kan vara neutral genom att presentera försiktiga reservval som leder till andra perspektiv men vid sidan om ska väglederan berätta om de konsekvenserna som eleven kan drabbas av (Lovén, 2000).
Ett sätt att vara neutral är genom att vidga perspektiv, som innebär att presentera likvärdiga alternativ som i sin tur skapar nya tankar och utmanar eleven att gå vidare i sin valprocess (Wikstrand & Eriksson, 2015). Enligt respondenterna, ska studie- och yrkesvägledaren kunna erbjuda information och skapa en bättre förståelse hos eleven, sedan får eleven själv skala bort det som inte är relevant.
”Neutralitet? att jag inte försöker påverka beslut, inte försöka ge mer information om en del utan man får veta mycket sen som individ själv får skala bort det man intresserad av” (respondent 2).
37
Respondent 5 säger att eleven ska vara i fokus oavsett och de ska inte lägga in sina värderingar i elevens val, samtidigt ska vägledaren kontrollera så att eleverna inte har skaffat sig felaktig information som leder till ett fel val. Vägledaren ska lyssna in vad eleven säger sedan därefter kan det diskuteras vad som är möjligt eller det som ska de jobba vidare på.
5.6 Sammanfattning
Nedan har jag valt att sammanfatta resultaten och analysen ovan genom att besvara studiens frågeställningar.
1. Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring flickors intresse av yrkesprogram på gymnasiet?
Enligt respondenterna upplever eleverna att gymnasievalet är ett viktigt val som kan påverka deras framtida karriär i livet. De blir mycket uppmärksamma på att det de gör är avgörande för deras nuvarande och kommande situationer. Innan eleverna ska ha bestämt sig för ett val ska de ha fått mycket information kring de program och inriktningar de är intresserade av. Respondenterna talar om en vägledare ska stödja sina elever att få insikt om framtiden och informera om just det eleven behöver, men utan att behöva pressa eller tvinga denne att tänka på andra alternativ som eleven inte tycker om. Samtidigt väljer respondenterna att inte tala om specifika gymnasieprogram, utan beskriver alla gymnasieprogram som likvärdiga som kan skapa många möjligheter i framtiden för eleven. Respondenterna tillägger därmed att deras kvinnliga elever får också testa sig fram i de mansdominerande yrkesprogrammen, genom att gå på studiebesök eller läsa om de på nätet.
Respondenterna säger att flickors valintresse kan påverkas väldigt mycket hemifrån. Föräldrarna och syskons föreställningar kring vad som är lämpligt eller inte lämpligt avgör vad en flicka i årskurs 9 ska välja för program till gymnasiet. Därmed kan kompisar och skola påverka elevernas val av gymnasieprogram. Det kan innebära att valintresset av gymnasieprogram hos flickor beröras av sin omgivning där föräldrar, kompisar och skolan är inkluderade. Flickor genomför sina val utifrån sin Habitus som är kopplad med omgivningens sociala nätverk och de kulturella traditionerna (Hodkinson, Sparkes, 1997).
38
Enligt respondenterna kategoriserar eleverna gymnasieprogrammen utifrån genus och status. De säger att eleverna är tillräckligt mogna att resonera kring i vilket program som hade passat med deras självbild och vad dessa program kan leda till i framtiden. Elevernas handlingshorisont bestämmer vilket program de ska söka, då begränsas de av sina habitus, kön och klass (Hodkinson, Sparkes, 1997). Enligt resultaten, finns två starka orsaker till varför flickor inte väljer yrkesprogram som domineras av pojkar, därför att de inte vill känna sig ensamma i en klass där bara pojkar går under de tre åren på programmet, är ena orsaken. Den andre orsaken är om de blir accepterade i dessa branschvärldar i framtiden och om de får ett likvärdigt arbetsförhållande, lön, m.m., som sina manliga kollegor. Vägledarna visar att de lämpliga valalternativen för flickor begränsas av genus, självinsikt och intresse, dessa begräsningar planteras redan i barndomen och försätter hela ungdomstiden (Gottfredson, 2002).
2. På vilket sätt talar studie- och yrkesvägledare om yrkesprogram som är mansdominerande med sina kvinnliga elever?
Studie- och yrkesvägledarna arbetar på olika sätt inom skolverksamheter, men däremot har de riktlinjer som säger att varje elev ska ha tillgång till vägledning och stöd i sin skola. Studie- och yrkesvägledaren ska erbjuda information som stödjer eleven att förstå hur arbetsmarknaden fungerar. Respondenterna framhäver att elevernas frågor kring yrken och framtid möts rätt tidigt i skolgången, då varje skola ansvarar för att eleverna redan vid årkurs 6 ska få insikt i hur arbetsmarknaden och utbildningar ser ut.
I resultaten framkommer att studie- och yrkesvägledarna går ut med information i olika klasser från årkurs 6 till 9, där de diskuteras bland annat hur gymnasiet kan se ut samt vilka utbildningar det finns att välja på gymnasiet. De gruppträffen leder vidare till enskilda samtal, som bestäms av eleven och sin vägledare. Under dessa enskilda möten med eleven diskuteras främst gymnasievalet och vilka program som är lämpliga eller möjliga. Enligt respondenterna är det sällan att flickor kommer in och är intresserade av exempelvis byggprogrammet på gymnasiet, därför att flickorna har skapat en föreställning om att dessa program är riktade mot pojkar och att de inte passar in där. Vägledarna i det fallet ska försöka vidga elevens perspektiv men utan att pressa eller tvinga till oönskade valalternativ. Vägledaren väljer att
39
tala om de mansdominerande yrkesprogrammen på ett sätt som inte skapar motstånd från elevens sida. Vägledaren informerar om det som eleven helst behöver, sedan kan eleven själv avgöra eller skala bort de alternativen som inte anses vara relevanta.
Studie- och yrkesvägledarna arbetar ibland mot kompisars och föräldrars vilja när det gäller elevernas val till gymnasiet, för att föräldrar och kompisarna påverkar elevernas val utifrån deras fördomar och föreställningar (Dresh & Lovén, 2010). Enligt resultaten i detta fall försöker vägledarna tillsammans med lärarna att bjuda föräldrarna på utbildningar och visa hur verkligheten ser ut på gymnasiet och arbetsmarkanen. Därefter arbetar vägledarna intensivt med att få eleverna och förstå att det faktiskt inte finns gräns om hur man väljer och att elevernas val inte ska baseras av kön eller vad familjen och kompisar önskar. Studie- och yrkesvägledaren har ingen tydlig strategi som handlar om hur de ska prata om könsdominerande yrkesprogram med sina kvinnliga elever.
Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ansvarar för att motivera sina kvinnliga elever att se mer än vanligt och att välja utifrån intresse. Den motivationen skapas genom att diskutera andra likvärdiga alternativ, än det eleverna hade tänkt på tidigare, eller prata om vilka ämnen som kan vara roliga i dessa önskade program och vilka möjligheter de kan få efter den avslutade gymnasietiden.
3. Hur förhåller studie- och yrkesvägledare sin neutralitet i relation till valintresse och kön?
Enligt vad respondenterna berättar är neutralitet inte en strukturerad regel som varje studie- och yrkesvägledare måste följa. Att vara neutral inom vägledning kan betyda att fokusera på sin elev och utgå från vad denne behöver. Dessutom ska studie- och yrkesvägledaren se till att omgivning eller familjen inte påverkar individens val utan välja från sina intressen. Ibland är det svårt att hålla sig neutral när vägledaren är medveten om elevens svårigheter, men istället för att tvinga eleven att göra oönskade val kan vägledaren utmana denne att inse sin verklighet samtidigt stödja eleven att utgå från sin egen vilja. Genom att presentera likvärdiga alternativ för eleverna kan studie- och yrkesvägledaren hålla sig neutral (Lovén, 2015).
40
I resultaten framkommer att en studie- och yrkesvägledare bidrar till större förståelse hos individen utifrån den information som ges och genom att vidga individens perspektiv att se andra likvärdiga möjligheter.
Intresset kan på gott och ont påverka framtida val, då kön och bakgrund kan bli inkluderade. Intresse är något föränderligt som beror på var individen befinner sig i livsfasen, därför ska intresset inte ha en större plats, utan vara en utgångspunkt i valprocessen (Hedenus & Wikstrand, 2015). Neutralitet i vägledningen kan enligt respondenterna också innebära att vägledaren håller sig ifrån sina föreställningar och förutfattade meningar, då eleven kan bli lätt påverkad av vad som vägledaren berättar.
41
6 Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med min studie är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare talar om flickors gymnasieval och hur studie- och yrkesvägledare tolkar flickors val intresse till mansdominerande yrkesprogram på gymnasiet, men även analysera studie- och yrkesvägledarnas neutralitet i relation till val intresse. Utifrån vad jag har kommit fram till i resultat och analysavsnittet enligt respondenterna och teoretiska perspektiven, påverkar omgivning och skolan elevernas val till gymnasiet. I elevens omgivning har föräldrar och kompisar en stor påverkan i elevens val av gymnasieprogram. Studie- och yrkesvägledning i skolan ska kunna stödja eleven till att välja utifrån sitt intresse. Det jag har fått veta från mina respondenter att elevernas förställningar och känslor kring gymnasieprogram är en viktig faktor i valet till yrkesprogram, även vilka status och yrkeskategorier kan dessa program leda till, är något som eleverna bryr sig väldigt mycket om.
Könsfördelning på gymnasieprogram beror på vad normen säger och hur omgivningen uppfattar dessa program. Flickor håller sig starkt vid hur omgivning skulle acceptera om de väljer ett yrkesprogram som domineras av pojkar. Jag har kommit fram till att information som flickor får från skolan och familjen är viktigt i deras gymnasieval. Eleverna har blandade känslor inför gymnasievalet för att de saknar kunskap om arbetsmarknaden och yrken. Jag kan även förstå att eleverna tror mycket på omgivningens erfarenheter och upplevelser och att de skapar sina föreställningar om yrkesgymnasieprogrammen och arbetsmarknader utifrån vad de hör. Vägledarnas uppgift i det fallet är att utmana eleverna i deras valprocess och val intresse, genom att vidga deras perspektiv och få de att ha bättre självkännedom om sig själva i nuvarande situation och framtid.
Studie- och yrkesvägledarna säger att normdominansen, som sker i relation till gymnasievalet, är något som kommer att fortsätta en längre tid, för att eleverna i den ålder är mycket beroende av det som sker i omgivningen och i medierna. Den könsidentitetkapande kommer från vilken familj eller miljö eleven uppfostras i. De lärdomar som eleverna har med
42
sig hemifrån kan påverka deras val. Som utvecklingsmöjlighet ser jag att skolverket och de ansvariga har börjat jobba intensivt med att vägleda i lägre åldrar i grundskolor med tanke om att dessa elever i tidig ålder förstår hur arbetsmarknaden fungerar samt vart jobben finns.
Neutralitet inom vägledning är ingen regel som värderar om vägledaren är bra eller dålig, utan det är ett sätt att kunna få eleven att förstå sin situation utifrån dennes position. Respondenterna pekar på att vara neutral som studie- och yrkesvägledare kan innebära att eleven är utgångspunkten i samtalet och att deras intresse som skall behandlas.
De säger å andra sidan att varje studie- och yrkesvägledare arbetar på det sättet som denne anser vara relevant för sina elever och verksamheten de arbetar i, då utgår de från en vägledningsram som handlar om att alla elever ska stödjas och vägledas likvärdigt mot ett önskat mål utan att behöva tvinga eller pressa de. Utifrån vad respondenterna har nämnt att neutralitet betyder i viss mån att eleverna ska känna sig fria i sina tankesätt och att de är redo att se andras perspektiv utan att behöva bli pressade. Dilemmat i vägledningens neutralitet tror jag att vägledaren försöker i det fallet varken vara emot elevernas eller föräldrars önskemål om gymnasieprogram, eller håller de sig som respondenter och inte värderar olika val inför framtiden. Vägledarna håller sig mittemellan elevens intresse och elevens omgivning. Det är viktigt att prata om elevens intresse under vägledningssamtalen, men det riskerar att kön och klass är grunden till det intresset och att det genom sin neutralitet på så sätt inte utmanar rådande könsnormer på det sätt som de enligt skollag och de allmänna råden bör göra.
6.2 Metoddiskussion
I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod dels för att spara tiden att arbeta vidare med studien och att skaffa en förståelse till mitt ämnesområde. Den metoden har hjälpt mig att möta respondenternas verklighet genom att genomföra intervjuerna på deras arbetsplats, som (Larsen 2009) menar att möta respondenten ansikte mot ansikte minskar bortfall. Antal respondenter blev mindre då många inte hade möjlighet till intervju eller inte svarade på min mail, vilket gjorde att jag höll mig till 5 personer istället för 6. Antal respondenter skulle kunna påverka resultaten, men de personerna jag har intervjuat hade väldigt omfattande svar som hjälpte väldigt mycket i studien.
43
De samtliga respondenter var kvinnor, arbetar endast på en grundskola i minst ett år och som är färdig utbildad studie- och yrkesvägledare. Den begräsningen av urvalet och antal personer kan ha påverkat resultaten. Exempelvis svaren kring genus hade kanske kunnat se annorlunda ut om mina respondenter varit män, då hade dessa respondenter svarat utifrån sina andra erfarenheter och upplevelser. Dock är det inget jag vet om säkert skulle hända, men för kommande forskares medvetenhet och som vill undersöka mina frågeställningar är kanske att hitta andra respondenter som har olika erfarenheter.
Min intervjumetod upplevs som något väldigt givande som ledde till precis det som var förväntat. Att respondenterna skulle känna sig fria i sina svar och att de kunde bidra med sina upplevelser och erfarenheter. Såklart har respondenterna inte svarat på precis samma sätt, vilket gjorde att jag som forskare fick fram nya perspektiv. Det som är nackdelen med den typen av metod att den inte kan generaliseras (Larsen 2009). detta resultaten kan inte anses som allmänt resultat för alla studie- och yrkesvägledarna eller flickors valintresse i Sverige utan enbart det gäller bara de personerna som deltog i studien och deras arbetsplatser. Enligt respondenterna kan eleverna reflektera på ett olikt sätt om sina val och valmöjligheter. Detta beror på var de befinner sig, exempelvis i vilken skola de går, kan det påverkas deras sätt att tänka på vad som är möjligt och omöjligt. Studie- och yrkesvägledarna arbetar ifrån den vägledningsramen, som säger att eleven är i fokus under sin valprocess inför gymnasiet, oavsett var denne kommer från eller vilken kön denne har.
6.3 Teoridiskussion
Jag tycker att min studie har fått mycket hjälp av begreppen som analyserades i resultaten. De begreppen som jag använde mig av är från (Hodkinson och Sparkes, 1997) teori och från (Gottfredsons, 2002) teori. Till jämförelse av min studie med tidigare forskningar så ser jag att det finns likhet med (Lovén och Dresch, 2010) resultat som säger att elevernas val påverkas medvetet och omedvetet av föräldrarna. Hodkinson och Sparkes (1997) menar därmed att ungdomars val påverkas av familjen och de viktiga personerna som befinner i närheten. Där förstår jag att dessa viktiga personer i ungdomarnas närhet kan vara kompisar och skolpersonalen som studie- och yrkesvägledare och lärare. De pragmatiska och rationella val som (Hodkinson och Sparkes, 1997) talar om, kan jag koppla till respondenternas svar om att eleverna lyssnar väldigt mycket på vad kompisen säger och väljer. Jag ser även en
44
sannolikhet av att elever väljer utifrån sin habitus, alltså från tidigare upplevelser och handlingshorisont. Dessa begrepp har hjälpt mig att förstå hur individens val styrs.
Begränsningar kan betyda att eleven väljer det som är önskvärt och realistisk, som leder till att individen omedvetet reducerar sin valmöjlighet. Den begränsningsprocessen kopplas med individens utveckling av självbild. Den utvecklingen sker utifrån kön, intresse och klasstillhörighet, som bestämmer för eleven vad som kan vara acceptabelt eller inte.
Förslag till vidare forskning
Utifrån vad jag har undersökt i min studie, har jag upptäckt att det finns utvecklingsmöjligheter att fortsätta med i kommande undersökningar. I min studie har jag fokuserat på vägledningssyn på flickors valintresse till yrkesprogram på gymnasiet och hur vägledaren förhåller sig neutral i sina vägledningssamtal. Till nästa forskare som vill undersöka samma ämnesområde kan jag tipsa om att studera det från flickors perspektiv, alltså elever som respondenter eller att gå vidare med att undersöka svensk födda flickors valintresse och utrikesfödda valintresse. Dessa två utgångspunkter kan leda till uppföljning av det jag redan har undersökt. Neutralitet i vägledning är också något som kan diskuteras i kommande forskningar, då det kan handla om neutralitet som grundregel eller fritt arbetssätt för studie- och yrkesvägledare.
45
7 Referenslista
Gottfredson, Linda S. 2002. Gottfredson’s Theory of Circumscription, Compomise, and Self-Creation. I Career choice and development, Duane Brown, 85-148. San Francisco: Jossey-Bass.
Hodkinson, Phil och Sparkes, Andrew. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education. 18 (1): 29-44. Lent, Robert W., Brown, Steven D. och Hackett, Gail. 2002. Social Cognitive Career Theory. I Career choice and development, Duane Brown, 255-311. San Francisco: Jossey- Bass.
Christer Isaksson (red), Lärarnas riksförbund: Kompetens för framtid, Stockholm 2015 Skolverkets allmänna råd, Arbeta med studie- och yrkesvägledare, Stockholm 2013 Andres Lovén, Kvalet inför valet (om elevers förväntningar och möten med vägledare i