Studie- och yrkesväglednings syn på flickors valintresse till mansdominerande yrkesförberedande program på gymnasiet

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Studie- och yrkesväglednings syn på flickors

valintresse till mansdominerande

yrkesförberedande program på gymnasiet

Career guidance's view on girls' choice of interest in

male-dominated vocational education programs in high school

Ameer Zahroon

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för slutseminarium: 2017-06-01

Examinator: Hilma Holm Handledare: Frida Wikstrand Fakulteten för

3

Sammanfattning

Föreliggande studie behandlar problem som kan uppstå när en studie- och yrkesvägledare på grundskolan möter flickor som vill genomföra sitt gymnasieval till yrkesprogram som domineras av pojkar. Flickor som ska välja till yrkesprogram som är mansdominerade är tveksamma på hur de motiverar sitt val. Gymnasievalet är dessutom ett viktigt val för eleverna som kan avgöra deras framtida karriär. Samt hur har deras omgivning, som består av föräldrar, kompisar och skolan, påverkat deras valintresse. Syftet med denna studie är att belysa och klargöra studie- och yrkesvägledarens syn om hur flickor talar om sitt valintresse till yrkesprogram som är könsdominerande. Studien har också berört studie- och yrkesväglednings neutralitet i relation till mötet med elever.

Studien är utförd med en kvalitativ metod, där resultatet analyseras med hjälp av teoretiska begrepp som Careership habitus, handlingshorisont och pragmatiskt och rationellt val, Gottfridsons begräsningprocess och Compromise, Resultaten visar enligt respondenterna att elevernas val påverkas väldigt mycket av familjen och omgivning. Studie- och yrkesvägledning och andra skolpersonal arbetar jämt för att motverka den könsfördelning som påverkar elevernas val. Studie- och yrkesvägledarna håller sig neutrala genom att inte framföra egna värderingar eller föreställningar som kan påverka elevernas val.

5

Förord

Författandet av detta examensarbete har gett mig en inblick i hur den studie-

och yrkesväglednings roll fungerar inom skolverksamheter i Sverige, och de

möjligheter skolan kan skapa utifrån elevernas behov. Efter att jag har vridit

och vänt på vad flickor väljer och inte väljer från ett vägledningsperspektiv

upplever jag nya tankesätt, som under längre perspektiv gör mig till en bättre

vägledare.

Jag vill härmed rikta ett stort tack främst till min handledare Frida Wikstrand

som har svarat på alla mina frågor och varit ett stöd under uppsatsskrivandet.

Sedan vill jag tacka de fem studie- och yrkesvägledare som har ställt upp för

intervju och möjliggjort denna uppsats. Därefter vill jag tacka mina

kurskamrater för alla tips och råd jag har fått under uppsatsskrivandet. Jag

glömmer absolut inte alla andra lärare som jag har haft under utbildningens

gång.

6

Innehållsförteckning

2.1 Studie- och yrkesvägledare på grundskolan ... 12

2.2 Omgivning och påverkan ... 14

2.3 Självsortering och självbild ... 15

2.4 Vägledarens neutralitet och hantering av valintresse ... 16

2.5 Sammanfattning ... 18

3 Teoretiska utgångspunkter ... 19

3.1 Careership ... 19

3.2 Habitus ... 20

3.3 Pragmatiskt och rationellt val ... 20

3.5 Circumscriptions, Compromise och Self-Creation ... 21

3.6 Begränsningsprocess ... 21 3.7 Sammanfattning ... 22 4 Metod ... 23 4.1 Metodval ... 23 4.2 Urval ... 24 4.3 Datainsamling ... 25 4.4 Analysmetod ... 26 4.5 Etiska ställningstagande ... 27

5 Resultat och analys ... 28

5.1 Presentation av respondenterna ... 28

5.2 Studie- och yrkesväglednings roll på grundskolor idag ... 29

5.3 Vägledarnas syn på omgivningens påverkan på elevens val ... 31

5.4 Vägledarnas syn på flickors valintressen till yrkesprogram ... 33

5.5 Neutralitet i vägledningssamtal ... 35

5.6 Sammanfattning ... 37

7 6.1 Resultatdiskussion ... 41 6.2 Metoddiskussion ... 42 6.3 Teoridiskussion ... 43 7 Referenslista ... 45 8 Bilagor ... 47

8

1 Inledning

Det finns en skillnad på hur flickor och pojkar väljer sin gymnasieutbildning, där skillnaden varierar mellan pojkars intresse till yrkesförberedande program som bygg, fordon, och industri, medan flickor oftare väljer barn- och vårdomsorg etc. Den skillnaden är ett bevis på hur eleverna kopplar genus till vilka program eller yrke som är lämpliga eller acceptabla. Flickor verkar i större utsträckning välja bort yrkesutbildningar. Det beror på två saker, den första anledningen är att de kan bli ensamma tjejer bland killar i klassen, medan den andre är de rädda att inte kunna fortsätta studera på högskolan (Skolverket, 2013).

Enligt en debattartikel i Skolvärden framkommer att flickor ska känna sig välkomna att söka till yrkesförberedande program som dominerad av pojkar som exempelvis byggprogrammet. Flickor skall få samma arbetsförhållande som sina manliga kollegor, därmed få lika bra betalt. Dessa branscher är efterfrågade i samhället idag och i framtiden, därför läggs ett stort ansvar på studie- och yrkesvägledarna att kunna presentera den möjligheten för sina kvinnliga elever (Skolvärlden.se, 2017)

Vidare kan gymnasievalet ses som ett viktigt steg i individens liv därför att det är det första valet som kan vara starten på vägen mot yrkeslivet. Gymnasievalet medför en känsla av osäkerhet och stress hos eleverna, vilket beror på att eleverna saknar tillräcklig kunskap om olika utbildningsinriktningar samt insikt om hur arbetsmarknaden ser ut efter avslutade studier. En annan anledning är att eleverna kan vara rädda för att välja fel då det är svårt att i denna ålder veta vad som är givande inför deras framtidskarriär. Det anses vara ett samhällsproblem då ungdomar inte får den informationen som behövs för att de senare ska bestämma sig för något som känns båda rätt och relevant (Panican, A. 2015).

Gymnasievalet är viktigt och avgörande för eleven som medför osäkerhet och stress. Därför behövs vägledning eller stöd på vägen under valprocessen som underlättar för eleverna att genomföra säkra val. Enligt den aspekten har föräldrarna, omgivningen och kompisarna en stor påverkan i elevens gymnasieval. Väldigt många föräldrar vill att deras barn håller samma utbildningsnivå som dem, men barnens kompisars föreställningar om

9

vissa utbildningar gör att vissa gymnasieprogram upplevs som olämpliga för deras kön (Skolverket, 2013). Enligt Ekström m fl. (2012) kan kompisar inneha väldigt mycket fördomar och självbilder kring olika valalternativ och gymnasieprogram. Detta döljer den riktiga verkligheten. Samtidigt kan kompisarnas åsikter även vara ett stöd för eleverna att diskutera om olika valmöjligheter.

Dagens ungdomar reflekterar väldigt mycket över sin framtid, vilket är positivt, men det är märkligt att dessa ungdomar inte kan skilja mellan olika alternativ och har svårt att begränsa sig till det de helst behöver. Anledningen är att de saknar kunskap och information om arbetsmarknaden. Elevens valfrihet kan också begränsas utifrån vilka betyg eleven har. Det innebär att ju högre betyg eleven har desto större valalternativ finns. Detta leder till att information och kunskap om arbetsmarknaden samt betyg kan vara utgången i elevernas valprocess.

Studie- och yrkesvägledning har ett dubbelt uppdrag i samhället, de ska såväl stödja individens utveckling av möjligheter samtidigt som de förväntas ta hänsyn till samhällets behov. En studie- och yrkesvägledare ska bidra till kunskap om individers valmöjligheter i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning har på så sätt en påverkande roll i individers karriärval (SOU: 2015:50).

I en av mina tidigare VFU-platser har jag upplevt att många elever inte tog till sig information som delades ut, informationen baserades på vidare studier och den framtida arbetsmarknaden. Flickor såg det nästan som en självklarhet att de ska studera vidare och få en högskoleutbildning medan killar tyckte att det fanns möjlighet för arbete även om man inte har en högskoleutbildning. Flickor visade också en stor tveksamhet kring sina valintressen till yrkesprogram som var mansdominerande i relation till deras föräldrars och omgivnings åsikter. De valalternativen som bryter mot normen beskrevs som något ”orealistiskt, omöjliga och ointressant” utifrån föräldrarnas som väl kompisars perspektiv. Detta kan vara en svår situation för eleverna att flickor och pojkar väljer utifrån normen eller föräldrarnas utbildningsbakgrund men inte från eget intresse.

10

Enligt läroplanen ska en studie- och yrkesvägledare på skolan kunna ha möjlighet till att dela ut information och erbjuda vägledning till alla elever för att de i synnerhet ska vara medvetna om framtida möjligheter inför den fortsatta karriärresan. Dessutom framkommer i läroplanen att varje elev ska ges möjlighet att granska sina valmöjligheter utifrån vad denne själv anser som möjligt för sin del, därmed ska vägledning inte begränsas av kön, eller sociala och kulturella bakgrund.

Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning (skolinspektion 2013)

Återigen beskriver skolinspektionen (2013) att ”På skolan finns flera elever som av olika

skäl upplever valet till gymnasiet som svårt. Någon saknar fullständiga betyg och har överhuvudtaget ingen lust att gå i skolan.”, detta kan tydligt påpeka att betyg kan vara en

orsak som hämmar elevernas valmöjligheter när de ska välja till gymnasiet. Samtidigt som det för de flesta upplever att gymnasievalet är väldigt avgörande och att det är en stressig situation. Detta påstående bekräftar skolverket, som menar att under gymnasievalprocessen blir många elever oroliga att inte komma in på sina förstahandsval som beror på deras låga betyg. Sammanfattningsvis kan valintresset påverkas av fyra faktorer: betyg, normer, familj och kön (skolverket 2013).

I skolverks allmänna råd framkommer vad en studie- och yrkesvägledare bör bidra med inför val av studier och yrken på skolverksamheter. De nämner bland annat att informationen som delas ut ska vara aktuell och tillgänglig för eleverna. Få elevernas medvetenhet om vidare studier och valmöjligheter (skolverket, 2013) I läroplanens riktlinjer påpekar de att alla som arbetar på skolverksamheter eller likande arbetsplatser ska motverka begränsningar som är baserade på kön, kultur eller social bakgrund (Sawyer & Kamali, 2006).

Enligt skolverkets antagningsstatistik över byggprogrammen är nio av tio elever på bygg- och anläggningsprogram män. Under 2015 och 2016 har 91,5 procent killar och endast 8,5 procent tjejer som har sökt till programmet. Det skiljer sig inte mycket från tidigare läsåren (Skolverket, 2016). Yrkesutbildningar ska kunna ge unga en bra start i livet samt förenkla övergången mot arbetslivet. Det beror på vilket sätt elever hör talas om yrkesprogrammen på grundskolan för att locka fler elever till att söka dessa utbildningar. Enligt samhällets

11

uppfattning är yrkesutbildningar riktade mot skoltrötta elever. Det är nu kanske dags för mer insats från skolan som helhet och vägledning i synnerhet att förbättra bilden av yrkesutbildningen hos eleverna (Lärarförbundet, 2015).

1.2 Syfte

Syftet med denna undersökning är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare talar om flickors gymnasieval och hur studie- och yrkesvägledare tolkar flickors valintresse till mansdominerade yrkesprogram på gymnasiet. Vidare kommer studie- och yrkesvägledarens syn på neutralitet i mötet med sina elever att beskrivas och analyseras.

1.3 Frågeställningar

• hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring flickors intresse av yrkesprogram på gymnasiet?

• På vilket sätt talar studie- och yrkesvägledare om yrkesprogram som är mansdominerande med sina kvinnliga elever?

• Hur förhåller studie- och yrkesvägledare sin neutralitet i relation till valintresse och kön?

1.4 Disposition

Min studie kommer att disponeras enligt följande: i kapitel två beskrivs tidigare forskning som är relevant för mitt arbete, som främst berör olika anledningar till hur en studie- och yrkesvägledare hanterar flickors valintresse till ”mansdominerande” program på gymnasiet. I det tredje kapitel presenteras teorierna Careership (habitus, pragmatiska och rationella val), intresseutveckling samt Gottfredson och begränsningsprocess som är analysredskap av empirin. I det fjärde kapitel förklaras den kvalitativa metoden som utgångspunkt för empirins insamling. I det femte kapitlet presenteras resultatet och analys som är kopplade till uppsatsens syfte, frågeställningar och de teoretiska begreppen. I det sista kapitlet diskuteras uppsatsens teori, metod, resultat samt egna åsikter och reflektioner kring studiens helhet.

12

2 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer jag att presentera den forskningsbakgrund som är relevant till mitt syfte och frågeställningar. Jag har valt att dela upp tidigare forskningar i fyra teman: studievägledaren på grundskolan, omgivning och påverkan, självsortering och självbild och vägledarens neutralitet. Avslutningsvis kommer jag i det avsnittet att sammanfatta olika trådar i de tidigare utvalda forskningarna.

2.1 Studie- och yrkesvägledare på grundskolan

En studie av Lena Sawyer & Masoud Kamali (2006) beskriver övergången från grundskolan till gymnasieskolan som är ett avsnitt i ungdomars karriärsresa och även mycket avgörande för hur deras framtida sysselsättningar kommer att se ut. Enligt samma författare, ska vägledaren inte anpassa sin vägledning efter elevernas kön, etnicitet eller klass, utan alla elever ska få en likvärdig vägledning och stöd. Vidare nämner författaren i sin studie att studie- och yrkesvägledarens roll kan beskrivas som grindvakter som påverkar eleverna medvetet eller omedvetet till att välja specifika inriktningar på gymnasiet. Det beskrivs som vanligt hos studie- och yrkesvägledaren i skolan. Studie- och yrkesvägledarens roll beskrivs som att stödja eleverna till att välja rätt och matcha sina val mot en lämplig inriktning utifrån vad elever känner och vad studie- och yrkesvägledaren själv anser det som är ”lämpligt”. Dessutom kan elevernas betyg, förutsättningar och kunskaper begränsa deras valintresse. Studie- och yrkesvägledare kan båda begränsa och bredda valmöjligheterna för elevers framtida karriärval (Sawyer & Kamali, 2006).

I en annan studie menar Anders Lovén (2000) att det uppstår problem om vägledarens roll är vägledning eller rådgivning? Vill vägledaren presenteras som elevens egen advokat eller samhällets långa arm? I Lovéns (2000) beskrivs studie- och yrkesvägledarens samtal i grundskolan som nedan:

13

Vägledarens uppgift kan beskrivas som en medlarfunktion mellan samhälls- och individbehov, vars syfte är att medverka elevens val av en utbildning som i bästa fall tillfredsställer såväl eleven som samhället. Detta innebär att vägledaren kan välja eller hamna i olika positioner sett utifrån individens eller samhällets perspektiv (Lovén, 2000).

Lovén menar att en studie- och yrkesvägledare har en maktposition där den både kan hjälpa individen att hitta nya perspektiv och nå sina mål, men även påverka individer genom att matcha med samhällskrav och realistiska alternativen (Lovén, 2000). I en annan forskning menar Lovén (2015) att studie- och yrkesvägledarens roll kan se olika ut beroende på vilka typ av klienter denne möter. Exempelvis en vägledare på gymnasiet kan rollen vara begränsad till skillnad från grundskolan. På gymnasiet kan vägledaren utgöra en liten del i ungdomars valmöjligheter. Under gymnasietiden har en studie- och yrkesvägledare en viktig roll i ungdomars liv. Anledningen är i detta sammanhang att dessa ungdomar allt mer har börjat inse att de måste ta tag i sina möjligheter och börja planera inför framtiden där antagandet är att utbildning är avgörande i deras kommande framtid. I det fallet kan studie- och yrkesvägledarens uppgift vara allt från att stödja, motivera och vägleda mot en bättre självkännedom som i sin tur kan leda till en möjligheters utveckling för att inte hamna på samma misstag igen som i tidigare skoltid (Lovén, 2015).

Tidigare har jag nämnt att skolverkets allmänna råd beskriver att vägledarens roll är avgörande. Vägledaren ska se till att eleven är medveten om sin förmåga och vad det finns för möjligheter om studier och yrken. Vägledaren bör se till att informationen som delas ut ska vara aktuell och tillgänglig när eleverna behöver det. Eleven ska kunna skapa sig en tydlig bild av informationen utan att denne ska känna sig styrd att följa det. Eleven ska ha möjlighet till kunskapsvägar för att vidare öka sin förmåga att analysera olika valmöjligheter. Eleven ska erbjudas den kunskap som bidrar till medvetenhet om vilka val respektive kurser som har betydelse för vidare studier Skolverket (2013).

I en studie om kvinnokarriär i Sydafrika framkommer efter en genomförd studie som undersökte 20 kvinnliga elever och 20 lärare från olika skolor att lärarens roll är avgörande i hur tjejer och killar uppfattar sina tillämpligheter för olika yrken, därmed beskrivs skolan som en social organisation som påverkar elevernas karriärval (Mutekwe, Modiba, 2012). I en annan studie från USA framkommer att flickor från nionde klassen väljer det som är

14

kopplad till deras kompetens, intresse, självinsikt och värdering. Under den fasen reflekterar tonårsflickorna mycket kring de valen som är lämpliga för de. Studien beskriver erfarenheterna från skolan och den miljön som flickan befinner sig i, att stödja de att fatta ett karriärbeslut (Maureen Welsh, S.H.C.J., 1983).

2.2 Omgivning och påverkan

I en studie Anders Lovén och James Dresch (2010) medverkade i framkom att genus och omgivning bland annat spelar en väldigt stor roll i elevernas val, där författarna hade inlett undersökning med hur årskurs 9 elever reflekterar kring gymnasievalet. Det framkom i studien att 83 % av deltagarna hade tyckt att valet till gymnasiet är en viktig del i deras liv. Dessutom visade sig att många elever vill prata med någon om sitt val, som främst riktades mot familjen vidare mot en studie- och yrkesvägledare och sedan sina kompisar. Hälften tycker att beslutet är svårt att fatta och senare visar sig att 40 % tycker att de får för mycket information, vilket gör den svår att hantera (Dresch & Lovén, 2010). Utifrån studie- och yrkesperspektiv ska elevernas övergång styras av deras eget intresse samtidigt ska eleven ha självkännedom och är mogen för att fatta beslut (Sawyer, Kamali 2006).

Gottfredson (2002) menar att unga människor begränsar sina valmöjligheter, genom att välja bort de ”olämpliga alternativen”. Begränsningsprocessen är kopplad med självinsikt om de tänkbara yrkena. De ”acceptabla alternativen” begränsas utifrån kön, status, och intresse samt den känslan som medförs av att inte klara av de valda yrkena spelar mycket roll i begräsningprocess. Omgivning i skolan och hemma kan påverka vad ungdomarna anser vara acceptabelt utifrån deras perspektiv (Gottfredson, 2002)

Om elevernas mognad vid den ålder menar Dresch och Lovén (2010) är att elever idag inte är lika mogna som tidigare. Förr sökte eleven själv upp den informationen som behövdes om olika utbildningar och yrken till skillnad från idag, vill eleverna få all information serverat från en studie- och yrkesvägledare. Eleverna förväntar sig att vägledaren ska kunna svara på allt och ge konkreta svara på deras frågor, vilket gör att elever känner sig mer bekväma och omhändertagna än tidigare (Dersch & Lovén, 2010).

Vidare nämner Dersch och Lovén (2010) att omgivning påverkar elevernas val medvetet och omedvetet. Eleverna blir socialiserade in i samhället och blir drabbade av samhällets normer och värderingar som i sin tur blir till elevernas egna. Enligt undersökningen har

15

föräldrarna en stor påverkan i sina barns valmöjligheter sedan kommer skolkompisar och studie- och yrkesvägledarens rollar, däremot har läraren mindre betydelse i elevernas val till gymnasiet (Dersch & Lovén 2010).

I skolverkets rapport ”Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet” av Ekström, Frisell Ellburg & Kallstenius (2012), framgår att ungdomars kunskaper om gymnasiet är lågt. Ungdomarna kan inte mycket om hur och var de kan ta information ifrån om gymnasieprogram och framtiden, då kan detta anses vara som ett problem för de. Detta problem kommer från att ungdomarna inte känner sig självgående och kan ta ansvar, vilket kan medföra stress för de med att gå vidare i sina valprocesser. Ungdomarna står inför en osäkerhet när de upplever att en viss information är svår att förstå och å andra sidan är en del ungdomar inte mogna till att välja. Den osäkerheten upplevs som ett dilemma för ungdomarna och de ställer krav istället på sin omgivning för att hjälpa till i valprocessen. I detta fall kan en studie- och yrkesvägledare önskas stödja eleven och erbjuda information och den vägledning som behövs för att underlätta elevernas förståelse för sin valsituation Eklund m, fl, (2012).

2.3 Självsortering och självbild

I avhandlingen utbildningssegregation och självsortering belyses segregationsproblemet i samhället och hur ungdomars gymnasieval kan påverkas (Sandell 2007). Det framkommer i undersökningen att unga elevers val till gymnasiet kan begränsas medvetet och omedvetet främst beroende på genus och klasstillhörighet (Sandell 2007). Det visade sig enligt statistiken i avhandlingen att elevernas betyg och sociala klass är de vanligaste skälen bakom gymnasievalet, samt att könsfördelningen spelar roll i vilket gymnasieprogram eleven väljer (ibid).

I studien undersöktes en skola som fanns i en mindre industridominerad stad, där observerades 60 elever i en undervisning. I staden var antalet invånare med traditionella arbetsklassen hög. Efter observationsgången genomfördes en gruppintervju med 35 elever där efter följde individuella intervjuer med 13 elever. Resultatet visade att i de mindre kommuner som är dominerade av industri har tydliga könsegregation för gymnasievalet och andra karriärval än vad det ha kunnat vara på de vanliga nationella beskrivningarna. I studien

16

visades att endast 14 % av alla gymnasieelever gick på program med jämn könsfördelning (Sandell, 2007).

I en annan studie beskrivs gymnasievalet som livsstilsval som är grund för självbild. Innan eleven gör sitt gymnasieval har denne framtidsutsikter och förväntningar som de gärna vill uppnå. Därför ställer eleverna högre krav på sig själva att välja ”rätt”, vilket leder till att deras uppfattning av gymnasievalet betraktas som viktig och livsavgörande. Vidare vill skolpersonal och föräldrar att eleverna gärna ska landa vid ett gymnasieprogram som matchar med framtida arbetsmarknaden (Panican, 2015).

Enligt Gottfredsons (2002) beskrivning av självbild, förklarar hon att individens självbild utformas av hur andra uppfattar individen, vilket handlar om både personligbild och offentlig bild av individens värderingar, färdigheter, kön och uppträdande samt relationen till egen omgivning.

I en studie som genomfördes i Australien om ungdomars karriärsval och bakgrund, menar författaren att bakgrund, individualism och omgivning kan påverka ungdomars karriärval. Det framkom i studien olikheter mellan arbetarklass och medelklassungdomar, vilket gör att ungdomarna reflektera på ett olika sätt kring sina framtida val. Studien påpekar också att om ungdomarna kan bedöma sina verkligheter och situationer kommer de lättare att gå vidare mot utveckling i valprocessen (Laughland-Booÿ, Mayall, Skrbiš, 2015).

2.4 Vägledarens neutralitet och hantering av valintresse

Här nedan ska jag beskriva vad neutralitet handlar om i relation till hantering av valintresse. Studie- och yrkesvägledning kan ses som länk mellan eleven och framtida möjligheter. En vägledare ska vid sina möten med eleverna främst hålla sig neutral och fokusera på eleven och dennes val. Denna neutralitet tolkas i flera fall som att vägledaren inte ska få fråga om elevernas sociala bakgrund eller familjens sysselsättning. Vägledarna i detta fall säger sig vara neutrala genom att fokusera enbart på elevens intresse och vad denne vill göra i framtiden. Vidare beskrevs den hållningen som en fälla, då när eleverna uttrycker sitt intresse som något personligt så finns det en risk att kön och klass blir inkluderade (Hedenus & Wikstrand, 2015).

17

Enligt studien definierar varken vägledarna eller eleverna vad de avser med intresse. Det intresset som vägledarna hade kunnat beskriva var allt från elevernas fritidsintressen som exempelvis idrott, eller vad elever anser som roligt. I en annan forskning beskrivs intresse som lust, vilja och frivillighet. Personligt intresse beskrivs i andra fall som inre egenskap som kan kombineras med specifika yrken. Vid vägledningssamtal ska elevens intresse vara centralt och en viktig del i valprocessen, men även om intresset är viktigt för elevens val ska det inte ha en större plats i elevens valmöjlighet. Eleverna kommer i slutändan inte välja det de har varit intresserade av, utan de prioriteter att välja det som samhället behöver just då och inte det som de intresseras av. Individens intresse kan påverkas av sociala bakgrund och klasstillhörighet Detta kan betyda att intresset är något som förändras kontinuerligt, som inte bör få en större betydelse för individens valprocess. Intresse ska tillgodoses som någon utgångspunkt vid vägledningssamtalen, men även något som förr eller senare kan förändras. (Hedenus & Wikstrand 2015).

I Lovens (2000) forskning kring vägledning och vägledare, nämner han att en vägledare pekade på att vissa elever hade klara mål som kom hemifrån, sådana idéer är orealistiska enligt vad eleven har för förutsättningar och tillämplighet. Vägledarens egen reflektion kring fallet var att eleven inte kommer att klara av dessa mål, men som vägledare ska erhålla sig neutral genom att presentera ”försiktiga reservval”, som leder till andra perspektiv men också peka ut de konsekvenser som eleven kan möta (Lovén, 2000)

I fortsättningen påpekar Lovén (2000) att information kan hanteras på många sätt i vägledningssamtalen, då en del elever efterfrågar information vid mötet. Informationsförmedling kan beröra elevens insikt om framtida planer eller mål. Vid informationsförmedlings fall får vägledaren varken tvinga eller pressa eleverna till ointressanta alternativ som kontrar elevens egna intressen. I det fallet har studie- och yrkesvägledaren svårt att hålla sig neutral vid mötet med elever med svag självinsikt. När studie- och yrkesvägledare är medveten om elevens nuvarande brister blir det svårt att fortsätta vara neutral. Lovén (2000) menar att studie- och yrkesvägledaren är inte neutral genom att tala om nya alternativ och nya möjligheter, för att genom att tala om nya perspektiv riskerar vägledaren att möta elevens motstånd och ovilja att gå vidare i valprocessen. Enligt studien är vägledarens uppgift att inte pressa eller tvinga elever mot oönskade alternativ, däremot kan vägledaren utmana dem att inse sina verkligheter och samtidigt hjälpa eleverna

18

att ha realistiska planer. Det är vägledningens dilemma när elever visar ett starkt motstånd och vägrar inse konsekvenserna med de önskade val, då riskerar eleven att omedvetet rensa bort andra alternativ som kan vara lämpliga (Lovén, 2000).

I en annan forskning menar Frida Wikstrand och Ylva Ulfsdotter Eriksson (2015), att vara neutral som vägledare och samtidigt tala om yrken kan ske på olika sätt beroende på vilka upplevelser och erfarenheter vägledaren har. En del vägledare kan avstå från att berätta om vissa branscher och utbildningar som de inte har utövat med tanke på att de inte ska ge felaktig information. Medan andra vägledare känner sig redo att informera om dessa branscher och utbildningar som de redan har kunskap om.

Ett sätt som vägledaren använder främst i sina samtal är att vidga perspektiv som kan anses vara en del av vägledarens neutralitet. Vidga elevernas perspektiv innebär att presentera likvärdiga alternativ som eleven hade innan, men också att skapa nya tankar som utmanar eleven att gå vidare med sina val. I det fallet ger vägledaren en överblick om andra alternativ som är lämpliga utifrån vad eleven kan utföra och hantera, utan att behöva tvinga eleven till något denne inte vill. Utvidga elevernas perspektiv utifrån det som är möjligt att behandla (Lovén, 2015).

2.5 Sammanfattning

Som jag ser i föreliggande forskningar att det finns olika komplicerade faktorer och orsaker bakom valintresset för eleverna till gymnasiet. Vägledning i skolverksamheten ska erbjuda handledning, stöd och tillgänglighet för hela skolan och främst eleverna. Utöver det har vägledaren en avgörande roll i elevernas syn på sina framtidsmöjligheter. Därmed kan jag efter de presenterade forskningarna få ut förklarningsmodeler till valsituationen i nuläget. Omgivning och hemmet har en stor påverkan i elevens val, vidare kan kön spela roll i olika sammanhang i valprocessen. Senare beskrevs att individens självbild kan vara som en tråd i elevens karriärval. Så som det har nämnts innan kan genus vara en viktig del i hur flickor väljer sina framtida karriärval.

Utifrån de presenterade forskningar får jag en överblick om hur vägledning arbetar med valintresse hos sina elever. Vidare beskrivs flickors valintresse till mansdominerande yrkesprogram på gymnasiet samt hur det uppfattas av exempelvis omgivning familjen och betyg.

19

3 Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt ska jag beskriva de utvalda teorierna som analyserar studiens syfte och frågeställningar. Dessa teorier ska hjälpa till att förstå aspekter och situationer. I relation till studiens ämnesområde och frågeställningar om flickors valintresse och vägledningssyn om det, ska jag presentera Careership som beskriver individens karriärval utifrån olika påverkan som kön, klass och etnicitet. Slutligen är den andre teorin, som är skriven av Linda S, Gottfredson behandlar om individens självbild, begränsningar och kompromiss.

3.1 Careership

Teori Careership utvecklats utifrån Bourdieus teori om att alla individer är födda i ett socialt sammanhang som senare kan påverka deras val. Den karriärteorin som är senare utvecklades av de brittiska forskare Phil Hodkinson och Andrew Sparkes (1997), handlar om att faktorer som kön, social klass och etnicitet påverkar individens karriärval. Det centrala i karriärvalet är samverkan mellan individen och det fältet som denne finns i. Fält begreppet som är taget från den franske sociologen Pierre Bourdieu betyder den miljö där individen finns.

Careership innebär att individen gör pragmatiska och rationella val utifrån sitt habitus, vilket

innebär att individen genomför sina val utifrån sina kulturella bakgrunden och de sociala förhållandena. Det centrala i teorin om Careership är karriärbeslut fattas genom ett samspel mellan individen och sitt fält. Alltså utifrån individens handlingshorisont kan karriärmöjligheter begränsas. Handlingshorisont handlar om vilka möjligheter personen ser framför sig utifrån sin habitus, kön och klass, vilket leder till att personen väljer bort det som inte tycks vara lämpligt eller möjligt. Individen väljer beroende på det som denne har upplevt eller vet om som är bra och inte det som finns tillgängligt. Individens handlingshorisont och habitus kan ändras eller utvecklas hela livet beroende på när individen ändrar fält eller position (Hodkinson, Sparkes 1997).

20

3.2 Habitus

Bourdieus begrepp Habitus som styr individers handlande har bearbetats vidare av Hodkinson och Sparkes (1997). Habitus betyder individens inlärningssätt om att strukturera sina handlingar. Individens egna värderingar, idéer och beteende påverkas av individuell subjektivitet, sociala nätverk samt de kulturella traditionerna. Habitus kan beskrivas som ett begrepp om hur individen har formats och kan vidare använda sina upplevelser för att möta framtiden. Habitus kan förändras beroende på vilken fas individen befinner sig i. Habitus styr individens val och handlingshorisont, där handlingshorisont betyder att individen genomför sina val utifrån egna tidigare erfarenheter. Handlingshorisont kan både möjliggöra och begränsa individens synsätt på sin omvärld. I det fallet kan flickors valintresse påverkas av deras handlingshorisont och hur de inte medvetet har strukturerat sin habitus, vidare inom sina handlingshorisont genomför de sina pragmatiska och rationella val (Hodkinson, Sparkes, 1997)

3.3 Pragmatiskt och rationellt val

Hodkinson och Sparkes (1997) anser att individer gör ett pragmatiskt val som innebär att de genomför sina val som är byggd på information som är plockad ifrån olika håll och den kunskapen som de själva känner till. I det fallet väljer individerna att inte inse vilka möjligheter som är tillgängliga och istället accepterar de det förstahandsalternativet. Det genomförda valet kopplas med individens bakgrund, kultur och livserfarenheter. Den processen som är baserad på den information som kommer från familjen är dock pragmatisk än systematisk. Kultur innebär i detta fall att individens socialt konstruerade och historiska kunskaper, värderingar och normer som denne är uppväxt med kan påverka valet. Individen reagerar främst på de valmöjligheterna som denne har sett eller upplevt innan.

21

3.5 Circumscriptions, Compromise och Self-Creation

Linda S. Gottfredson (2002) teori kombinerar ett psykologiskt och sociologiskt synsätt. Teorin bygger på tre centrala begrepp Circumscriptions (begränsningar), Compromise (kompromiss) och Self-Creation (självförverkligande). Teorin beskriver ungdomars strävan att skapa sin egen karriärresa som påverkas av begränsningar och kompromisser.

Linda S. Gottfredsons teoris begrepp Circumscriptions grundar sig på att individen gör sitt val utifrån den självuppfattningen som baserar på sociala och kulturella bakgrund än sitt intresse. Individers självuppfattning är den bilden som individen har av sig själv som privat och offentlig person (Gottfredson, 2002). De möjliga valalternativen begränsas i första hand av kön och därefter klasstillhörighet och intresse, men även självkänslan kan vara avgörande i hur individen reflekterar kring vissa utbildningar eller yrken. Familjen och skolan kan påverka ungdomarnas val under den processen genom att markera vad de anses vara ”möjlig” och ”acceptabelt” utifrån deras perspektiv.

Bourdieus begrepp ”social space” formas och påverkas av individens egenskaper men även av könstillhörighet, värderingar och sociala bakgrund. Compromise innebär att individerna gör sitt val utifrån vad denne ser som är önskvärt och realistiska alternativ. Det kan medföra att även dessa önskvärda alternativ väljs bort om individen ser dessa som orealistiska eller inte relevanta. Vidare blir individen begränsad i sin valprocess beroende på den bilden individen har skapat om sig själv. Self-creation är den processen där individen formar sina behov och värderingar utifrån vad de tror att omgivning accepterar. Det menas i teorin att individens val och väljande begränsas av genus som är centrala kriterier i teorin, där efter kan social tillhörighet och intresse också påverkar en del i individens val (Gottfredson, 2002).

3.6 Begränsningsprocess

Fortsättning på Gottfredsons teori och reduceringsprocessen i individens valmöjligheter. Den processen så kallad circumscription som är central i Gottfredsons teori som det nämnts

22

innan behandlar begränsningar som individen har när denne genomför sitt val. Här ska jag beskriva ytterligare ”begränsnings” uppfattning och effekt för människors val.

Begränsning beskrevs enligt Gottfredsons (2002) som en process där individen genomför sitt val utifrån vad den ser som realistiskt och önskvärt. Det kan även medföra att de önskvärda alternativen väljas bort om de skulle anses orealistiska för individen. Det leder till att individen begränsar sina valmöjligheter utan någon fullständig förkunskap om det, utan utgå från den bilden de har skapat av sig. Begränsningsprocessen påbörjas redan under barndomen och fortsätter under hela ungdomstiden. Individen vid senare tid börjar att välja bort (kompromissa) sådana alternativ som inte är attraktiva och ersätta med de som är tillräckligt anpassande. Kompromiss kan delas i två grenar, den ena innebär att genom erfarenheter och upplevelser kan individen få insikt om vad som är möjligt eller inte möjligt att genomföra. Den andra är att individen väger det önskade valalternativ mot den som är möjlig (Gottfredson, 2002).

3.7 Sammanfattning

Careershipteorin beskriver individens karriärbeslut som fattas utifrån samspelet mellan individen och sitt fält. Individen genomför sitt pragmatiska och rationella val utifrån sitt habitus som är starkt relaterat till de kulturella och sociala bakgrunderna. I denna teori talas väldigt tydligt om att kön, etnicitet och social klass påverkar individens karriärval. Gottfredson beskriver att individen genomför sina val utifrån den bilden denne har av sig själv. Centralt i den teorin enligt Gottfredson att individens begränsningsprocess påverkas av kön, klasstillhörighet, intresse och självkänsla. Begrepp som skall användas i analysen är: pragmatiska rationella val, individens habitus styr deras val, social space (sociala rummet) där individen skapar sig en bild av vilken omgivning som betraktas acceptabel. Självförverkligande som gör att individens val genomförs utifrån vad denne tror att sin omgivning accepterar.. Dessa begrepp kan i sin tur underlätta att förstår hur individens valsituation ser ut.

23

4 Metod

I detta kapitel ska jag presentera min metod som har använts i studien. Jag kommer att förklara mitt metodval samt fördelen och nackdelar för studien, senare tillkommer en beskrivning av mitt genomförande av studien. I slutet ska jag förklara de etiska riktlinjer som jag har tagit hänsyn till.

4.1 Metodval

Syftet med min studie är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare talar om flickors gymnasieval och hur studie- och yrkesvägledare tolkar flickors valintresse till mansdominerande yrkesprogram på gymnasiet, men även analysera studie- och yrkesvägledarnas neutralitet i relation till valintresse. Till detta syfte har jag tänkt att en intervjumetod skulle ange en bättre överblick om problemet på det sättet som ger mig utrymme att ställa förföljda frågor, därför har jag val att utgå från en kvalitativ metod (Larsen, 2009). Jag har valt att genomföra intervjuer med fem olika studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolor, där deras främsta arbetsuppgifter riktas mot gymnasieval vidare studier. Dessa respondenters erfarenheter och upplevelser av vägledning på grundskolor och bemötande av ungdomar som befinner sig i valprocessen är central i min studie.

Ann Kristin Larsen (2009) menar att fördelar med en kvalitativ undersökning är att forskaren möter respondenten ”ansikte mot ansikte”, vilket begränsar bortfallet. Fördelen med en kvalitativ metod kan också vara att forskaren kan gå djupare när respondenten säger något som är oklart. Det kan ge möjlighet till forskaren att skapa en större förståelse av en liten detalj. En annan orsak till varför en del använder sig av liknande metod i sina undersökningar är att forskaren får en helhetförståelse över sitt problemområde utifrån det respondenten talar om. Under intervjun kan forskaren ha möjlighet till observation av information som ges av respondenter. Detta kan bidra till att forskare får lättare att tolka svaren. Utifrån min egen uppfattning från tidigare arbeten känner jag mig bekant med att använda den metoden.

24

Vidare nämner Larsen (2009) nackdelarna med att använda en kvalitativ metod i undersökningar. Det nämns att huvudnackdelen är det resultat eller information forskaren får av respondenter som inte kan generaliseras. Att bearbeta och behandla data är tidskrävande till skillnad från svarskategorier som är ikryssade. Jag nämnde att det kan vara en fördel att möta respondenten personligt, men människor kan inte alltid vara ärliga vid ett fysiskt möte, särskilt när intervjuaren ställer specifika frågor angående arbetsplatsen eller arbetsuppgifter och det kan också vara att intervjuaren är vid intervjutillfället inte är på bra humör eller att det kan vara att respondenten svarar det denne tror att forskaren vill höra.

En kvalitativ metod skulle därför vara en användbar metod till min studie, då jag kommer att träffa respondenterna som har kunskap inom det området som ska undersökas. Den metoden kan ge möjlighet att få djupa och breda svar på mina frågor, dessutom kommer jag att ha möjlighet till observation under intervjun (Larsen, 2009).

4.2 Urval

Inför urval av lämpliga respondenter har det ställt vissa krav för de personer som skulle tänka sig att delta i undersökningen. Kraven består av att personen ska vara utbildad som studie- och yrkesvägledare eller ha motsvarande behörigheten. Vidare skall personen vara anställd på grundskola minst ett år som geografiskt finns i Skåne och i Södermanlands län, för att kunna se hur de olika kommunerna jobbar med vägledningsfrågor i skolverksamheter.

Den typen av urval kallas strategiska urval som innebär att forskaren gör ett medvetet urval av sina respondenter som anses vara till hjälp för undersökningen (Larsen, 2009). I det urval av respondenter har jag utgått från snöbollsmetoden som innebär att forskaren tar kontakt med respondenter som visar sig har goda kunskaper om studiens ämnesområde, samt kan dessa vidare rekommendera andra personer som kan vara lämpliga att prata med. Vidare bestämmer forskaren ett kvoturval som innebär att ett antal respondenter väljas ut ifrån deras ålder och kön m.m. I den typen av urval bestämmer forskaren sig för exempelvis hur många kvinnor, män, unga, gamla och så vidare som ska finnas bland respondenterna (ibid).

25

4.3 Datainsamling

Jag har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med olika respondenter. Intervjuerna varade i cirka 30 minuter. Intervjuguiden (se bilaga) ställdes fram genom de tidigare undersökta forskningar och teorier som senare kopplades med studiens frågeställningar. Som introduktion till intervjun har jag använt mig av en öppen fråga där respondenten ska känna sig öppen och redo att presentera sig och sin position. Under intervjugång ställde jag följdfrågor för att uppnå en djup förståelse samt möjliggjorde för respondenterna att ta den tiden de behövde för att besvara på frågorna. Under intervjuerna använde jag mig utav min telefon till att spela in samtalet, dator och papper samt penna om jag skulle behöva observera något.

Jag var väldigt noggrann med att respondenterna var villiga att ställa upp för intervju med anledning till att de skulle känna sig bekväma under intervjun. Antalet respondenter har ändrats eftersom många inte kunde ställa upp beroende på orsaker som hade inträffat exempelvis semesterledigheter och andra arbeten som kontrar de önskade intervjudatumen. Varje intervju transkriberades i sin helhet så att de inte blandas ihop efter genomförandet. Situationerna under intervju kan upplevas och tolkas på olika sätt (Larsen, 2009).

Nedan ska jag beskriva två forskningsmetoder som jag anser vara relevanta för studien: validitet och reliabilitet. Dels ska jag beskriva skillnader men också likheter och varför dessa är viktiga i min studie. Validitet handlar om relevans eller giltighet, vilket innebär att samla in relevanta data till studiens frågeställningar. I en sådan metod talas det om ett enklare sätt att utveckla studiens kvalitet. Den typen av datainsamling ger forskaren möjlighet för förbättring. Under exempelvis intervjuer, kan forskaren göra ändringar under intervjuns gång om denne upptäcker detaljer som är mer relevanta för frågeställningarna. Summeringsvis är validitet en flexibel process som skapar möjligt för forskaren att ändra frågor vid intervju som kan bidra till högre kvalité i studien (Larsen, 2009). Utifrån det som har nämnts tidigare följde jag den metoden av forskning genom att ställa ytterligare frågor och fördjupnings frågor, för att få mer kunskap och information om det området som skall undersökas.

Vidare har jag valt reliabilitet: exakthet eller precision. Den metoden visar noggrannhet i undersökningens resultat. Det kan också vara att forskaren får samma resultat oavsett i vilken tidpunkt undersökningen genomförs. En forskning kan ha hög reliabilitet när olika forskare

26

får samma resultat av detsamma undersökta ämne. Att ha en hög reliabilitet på en undersökning är inte enkelt vid en kvalitativ undersökning. Det menas att tolkningar av respondentens svar kan uppfattas på olika sätt beroende på situationen och intervjuaren, då skulle respondenten ha sagt något annorlunda vid en annan gång med en annan intervjuledare. Reliabilitet kan också innebära att informationen behandlas korrekt och noggrant. Ifall forskaren vill nå en hög reliabilitet skall denne hålla struktur på vem som har sagt vad och inte råka blanda ihop olika intervjuer. Om forskaren råkar hamna i ett sådant fall vid tolkning av data, kan forskningen nå en låg reliabilitet. Av egen bearbetning i rleation till ovanstående metod har jag varit noggrann med att gå igenom varje intervju för sig och där efter jämföra olika svar så att man inte upprepar samma saker hela tiden, utan försaka hitta nya perspektiv. Utifrån dessa två modeller ska undersökningen inneha en relevans och giltiga data samt kunna vara förberedd att hantera förändringar under arbetsgång, där med ska hantering av data tolkas på ett noggrant sätt för att få en hög reliabilitet för att senare visa ett exakt resultat i undersökning. Jag var noggrann med att intervjun skall ske på deras arbetsplatser för att få en uppfattning om hur de skulle bemöta mina frågor och hur de skulle reagera när de svarar.

4.4 Analysmetod

Intervjuerna spelades in och transkriberat i sin helhet utifrån det jag tyckte var relevant för studiens syfte och frågeställningar. Jag hade genomfört fem intervjuer med olika personer som arbetar på olika arbetsplatser men har samma utbildningsbakgrund. Efter att intervjuerna blev genomförda började jag lyssna igenom dessa inspelningar. Anledningen till att jag fick spela in dessa intervjuer för att senare kunna vid behov lyssna om och stämma av om det som har nämnts är relevant för min studie. Efter att jag har lyssnat av var och en av intervjuerna skrev jag ner dessa svar som skulle betyda något för min studie. Efter transkriberingarna hade jag markerat alla dessa svar som jag kommer att ha användning av senare i andra delar i studien. Transkriberingsmallarna sparade jag för att jag ska kunna gå tillbaka till de när som helst under studiens gång och kunna se mer djupt eller om jag har missat någon viktig detalj. Vidare har jag tänkt analysera resultaten utifrån de teoretiska perspektiv som utgångspunkt, genom så kallad induktiv process, där empirin styr vilka frågor som jag kan gå vidare med i analysen (Kvale, 2014).

27

4.5 Etiska ställningstagande

Respondenten har rätt om att få information kring vad de skulle intervjuas om, därför var jag noggrann med att fylla upp informationskraven för mina respondenter genom att förklara syftet med min undersökning och varför dessa frågor ställs, och varför de är relevanta för studien. Den informationen skall upprepas vid varje möte med respondenten då denne ska få översiktlig kännedom om vad de skulle bidra med och delta i.

Enligt Vetenskapsrådet (2002) ska forskaren ha tagit hänsyn till de fyra riktlinjerna:

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att forskaren har uppgift om att informera de berörda om forskningssyftet. Samtyckeskravet innebär att deltagaren får bestämma över sin medverkan. Vid konfidentialitetskravet skall uppgifter om personer som deltar i undersökning förvaras på ett sätt där ingen annan än uppsatsansavariga kan ta dela av. Under nyttjande kravet skall deltagarnas uppgifter och information användas enbart till detta forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002).

För att uppfylla dessa krav har jag påpekat att all information respektive inspelningar från intervju har respondenterna rätt att lyssna igenom och godkänna om de önskar. Senare förklarades också att respondenten har rätt att avbryta sin medverkan i underökningen. Respondenterna fick veta att deras svar ska tas på allvar och det kan bidra till en bättre kvalitet i undersöknings slutliga resultat, för att ge signal om att deras svar är väldigt viktigt och har en stor betydande roll i undersökningen.

28

5 Resultat och analys

I detta kapitel presenteras resultaten av respondenterna som analyseras utifrån tidigare forskningar och teori. Informationen presenteras i olika rubriker och teman som är kopplade till studiens syfte och frågeställning. För att underlätta för läsaren ska jag beskriva en sammanfattning som avslutning till detta kapitel.

5.1 Presentation av respondenterna

Nedan ska jag kortfattat presentera mina respondenter som deltagit i intervjuarna. Dessa personer arbetar på olika platser och har olika arbetserfarenheter och arbetsförhållningsätt, vilket gör att några kan känna sig mer bekväma om de deltar anonymt i studien. Därför har jag valt att inte namnge de deltagarna och kalla dem för respondenter.

Respondent 1: är en studie- och yrkesvägledare som är utbildad sedan 1999 och har jobbat på sin nuvarande arbetsplats i 18 år. Arbetar som studie och yrkesvägledare på en kommunal grundskola och är med elevhälsoteam och medverkar även i andra projekt i skolan.

Respondent 2: är en utbildad studie- och yrkesvägledare sedan 2000 och börjat arbeta sedan 2001 i sin nuvarande arbetsplats som är uppdelad i två sektorer, den ena är vanlig grundskolan och den andre är en särgrundskola. Respondenten är med i ett utvecklingsarbete. Respondent 3: är en utbildad studie- och yrkesvägledare som tog examen sedan 2003 och jobbat i cirka 15 år på denna skola. Respondenten har hand om elever från årskurs 1 till 9 i skolan och deltar i olika projekt som exempelvis elevhälsoteam.

Respondent 4: är en utbildad studie- och yrkesvägledare som har jobbat i cirka 14 år. Respondenten arbetar på två olika grundskolor i en stor stad, som har hand om elever från årskurs 4 till 9 men även lägre åldrar vid behov. Respondenten deltar i olika projekt inom sin verksamhet där eleven är i fokus.

29

Respondent 5: är en studie- och yrkesvägledare som utbildades för drygt 5 år sedan och jobbat i cirka 2 år på sin nuvarande arbetsplats. Respondenten arbetar på en fristående grundskola där denne har hand om högstadieklasserna åk 7 till 9. Arbetsuppgifterna kan varieras från år till år och från klass till klass med eleverna i fokus.

5.2 Studie- och yrkesväglednings roll på grundskolor idag

I detta avsnitt ska jag beskriva hur Studie- och yrkesvägledningens roll på hur grundskolorna ser ut, dessutom kunna tolka vägledningens arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetsplats och elever. Samt hur vägledaren samarbetar med skolans personal. Detta är ett övergripande resultat som framkommer från intervjuarna som visar på hur väglednings rollen fungerar inom skolverksamheten. Den beskrivning anses som grund för att förstå vägledning i nuläget och som utgångspunkt för att besvara studiens frågeställningar.

Vägledningens profession kan variera beroende på vilken kommun denne ligger i och om den arbetar på en fristående eller kommunal styrd skola. Samtidigt kan anställningsformen avgöra hur studie- och yrkesvägledare arbetar inom sin sektor. Det är väldigt roligt att jobba på grundskolor enligt mina respondenter och att de tycker att deras insats kan göra skillnad inför elevernas framtid. Respondent 3 säger, att en vägledare på grundskolan ska täcka vägledningen från årskurs 1 till 9 och bidrar till att eleverna får insikt om framtiden och att eleven är medveten om sina egenskaper som kan vara värdefulla inför ens karriär ”det är

viktigt för eleven att den vet vad händer framåt”. I vilket Loven (2015) menar att studie- och

yrkesvägledare har en maktposition i sin profession kan de samtidigt hjälpa individen att finna nya perspektiv som matchar de egna målen. Författaren säger att studie- och yrkesvägledaren ska stödja individen till att ha realistiska valalternativ som matchar samhällets behov (Lovén, 2015). Samtidigt beskriver Skolverket vägledningsrollen som avgörande i elevens valmöjlighet och att den bör dela ut information som kan öka möjligheten som vidare skapar medvetenhet om vidare studier (Skolverket 2013).

Inom skolverksamheter arbetar studie- och yrkesvägledarna med långsiktig vägledning och de har en gemensam övergripande ram, men sedan arbetar vägledarna olikt beroende på vilka elever de har och vad dessa elever behöver utveckla mest. Vidare kan jag se ett mönster i att studie- och yrkesvägledning i studien ska nå upp till en likvärdig vägledning för alla

30

elever. Därefter kan studie- och yrkesvägledarnas roller ser annorlunda ut, då en del börjar vägledning med elever i tidigare åldrar medan andra fokuserar på de elever som snart ska ut och genomföra ett val till gymnasieskolan.

Läsåret kan delas upp i olika avsnitt ur vägledningens perspektiv, då respondenterna förklara att de börjar på hösten med att ha gruppinformation med årskurs 9 främst sedan går vidare till de andra lägre klasserna. Den information som tilldelas för årskurs 9, handlar om gymnasievalet och hur gymnasieskolan ser ut, samt redogöra för skillnader och likheter med yrkesprogram och högskoleförberedande program. De påpekar under dessa möten att eleverna har möjlighet för högskolestudier även om de väljer att gå på yrkesprogram.

”Jag är noggrann med att poängtera alltid det här med att man kan få en högskolepoäng även på yrkesprogram och ibland är det smart att gå yrkesprogram och skaffa sig ett yrke sen fortsätta att utbilda sig om man vill det”. (Respondent 4)

Utöver det har studie- och yrkesvägledarna, som jag har intervjuat, berättat att de arbetar med intensiv vägledning från årskurs 6 till 9. I årskurs 6 försöker vägledarna på en timmes träff berätta på ett övergripligt sätt om vad eleverna behöver tänka på inför valet och vilka program som finns tillgängliga, utan att kategorisera dessa program utifrån kön eller status. I årskurs 7 blir det längre diskussionstillfällen kring gymnasievalet, genom att utföra övningar där mycket fokus läggs vid olika yrkeskategorier som finns och vad eleverna anser vara manligt respektive kvinnligt som i sin tur leder till diskussioner kring hur eleverna uppfattar dessa yrken utifrån köndominansen. Där efter blir det ytterligare fokus på årskurs 8 genom att ha flera gruppvägledningar och enskilda samtal, som fokuserar på elevens eget intresse och vad denne vill göra efter den avslutade tiden på grundskolan. En del diskussioner handlar om betyg och ämnen för den eleven som inte ligger i fas. Respondenten beskriver denna process på följande sätt:

”Man har introduktion och light variation i 7an och lite mer i 8an och mycket djupt i 9an”. (Respondent 5)

31

Alla studie- och yrkesvägledare arbetar inte med samma process, det kan bero på att alla inte har samma möjligheter och resurser till att utföra en liknande insats, men de personer jag har intervjuat har arbetar ungefär likadant och att de börjar med tidigare åldrar i årskurs 6. Respondenterna påpekar att vägledningsprofession på grundskolor inte är bara vägledarens ansvar utan det är hela skolans ansvar. En studie- och yrkesvägledare på skolan kan bidra till att elevernas möjlighet utvidgas och att de är medvetna om nästa steg i deras liv.

”Det här med studie- och yrkesvägledning med de små bokstäverna är det jag annars studie- och yrkesvägledning är då hela skolans ansvar” (Respondent 3). ”Det är inte bara mitt ansvar att vägledning sker i skolan utan det är lärarnas ansvar också” (Respondent 2).

Där ser jag även att lärarna blir inkluderade i vägledningen, genom att baka in yrkesbeskrivningar och det framtida valintresset i undervisningen. Detta resultat har även (Mutekwe & Modiba, 2012), skrivit om i sin studie att lärarens roll är avgörande för elevernas förståelse av olika yrken och utbildningar, därmed kan skolan i sin helhet betraktas som en social organisation som medverkar elevernas karriärval. Utifrån den information som eleven från olika håll i skolan kan hjälpa eleven att genomföra sitt pragmatiska val. Det pragmatiska valet bygger på att individen genomför sitt val från den uppsamlade informationen och den kunskapen som denne känner till (Hodkinson & Sparkes, 1997). Den arbetsinsatsen mellan vägledningen och lärarna hjälper eleverna att starka sin självkännedom och få en förståelse om framtiden och arbetsmarknaden.

5.3 Vägledarnas syn på omgivningens påverkan på

elevens val

Gymnasievalet är ett val som påverkar de olika karriärvägarna eleverna tar i livet, därför är eleven under den tidpunkten extra uppmärksam om att det de gör är viktigt. Enligt Hodkinson och sparks (1997) att eleverna väljer utifrån sitt Habitus, vilket innebär att de väljer utifrån sina egna värderingar, idéer och beteende som är i sin tur kopplad till omgivningens sociala nätverk och de kulturella traditionerna (Hodkinson, Sparkes, 1997). Elevens val kan beröras

32

av olika faktorer i sin omgivning. Individens tidigare upplevelser av samspel med sin omgivning kan skapa självkännedom och motivation att utvecklas. Den responsen individen får av sin omgivning kan skapa starka känslor som leder till bättre självbild Enligt (Brown, Lent och Hackett, 2002). I elevens omgivning inkluderas föräldrarna, kompisar, skolan och studie- och yrkesvägledningen. I den fasen vill eleven prata med någon om sitt val, vilket gör att de i första hand väljer att diskutera det med föräldrarna sedan kompisar på skolan och vidare med en studie- och yrkesvägledare (Dresh & Lovén, 2010). Omgivning i skolan och hemma kan påverka vad ungdomarna anser vara acceptabelt att välja. Det som omgivningen accepterar formar individens Self- Creation ”självförverkligande” (Gottfredson, 2002). Dessa olika aspekter kan begränsa eller styra elevens valmöjligheter och det påminner om det som respondenterna i studien talar om.

”Allt som kommer hemifrån är det starkaste /…/ och kompis på skolan kan styra själva skolvalet” (Respondent 3).

”Familjen har en stor påverkan, de kan tycka samma som de” (Respondent 4).

När eleverna håller starkt vid vad kompisar och föräldrar anser som acceptabelt att välja, blir studie- och yrkesväglednings påverkan liten berättar respondenter. Därför kan ett hjälpmedel vara att vägledarna kallar in föräldrar och diskuterar vilka möjligheter det finns för deras barn. Respondenterna berättar också att de behöver hålla diskussionen öppen med elevernas föräldrar genom att bjuda in de på utbildningar och informationsträffar, för att visa att det finns andra program som deras barn kan välja än de traditionella valen.

”Jag är en liten faktor i detta sedan är föräldrarna ännu större faktor, därför har jag utbildning med föräldrarna” (Respondent 2)

Utifrån det menar Dresh & Loven (2010) att familjen påverkar sina barns valmöjligheter sedan kommer kompisar och deras föreställningar som också styr väldigt mycket i elevens val där efter kommer studie- och yrkesrollen sist som förväntas göra skillnad i valprocessen. Studie- och yrkesvägledningens perspektiv tycks att elevens föräldrars sysselsättning kan introducera eleven karriärresa. Därefter kan kompisrelationer och samhället avgöra en del.

33

Kompisar pratar i synnerhet om vilka skolor som är bra eller dåliga men också vilka program som de utrycker är lämpliga att välja. I detta fall försöker studie- och yrkesvägledaren vidga elevens perspektiv genom att presentera hur samhället och hur arbetsmarknaden ser ut, men utan att peka ut de yrken som efterfrågas säger respondent 5. Det är svårt att hantera information om gymnasievalet och hälften av eleverna upplever att sådant val är svårt att genomföra, vilket gör att eleven väljer att prata med någon som denne har förtroende för och därför väljer de att diskutera gymnasievalet främst med någon i familjen eller kompisar, men också en studie- och yrkesvägledare (Dresch & Loven, 2010).

5.4 Vägledarnas syn på flickors valintressen till

yrkesprogram

Resultatet enligt respondenterna, tyder på att eleverna kategoriserar gymnasieprogrammen utifrån vilka som är mest kända och leder till en bra framtid och andra som leder till en ostabil framtid. Det leder till att eleverna redan i den åldern kan kategorisera yrken utifrån vilken status dessa kan ge. I det fallet väljer eleven utifrån sin handlingshorisont, som betyder att personen väljer det som är möjligt utifrån sin habitus, kön och klass (Hodkinson, Sparkes, 1997).

Respondenterna berättar att eleverna är tillräckligt mogna för att kunna värdera olika program med olika inriktningar utifrån deras intresse, kön och självinsikt eller kompromiss. Kompromiss enligt Gottfredson (2002), avgör individens val till vad denne ser som önskvärt och realistiskt alternativ. Kompromiss kan delas i två grenar, de erfarenheter och upplevelser som individen har med sig medför en insikt om vad som är möjligt eller omöjligt att välja, men också kan individen göra en jämförelse mellan de önskade och möjliga alternativen (Gottfredson, 2002). Enligt respondenterna är vissa gymnasieprogram dominerade av pojkar eller flickor, då kan det ryktet skapa en gräns för eleverna att välja fritt. Det är vanligt exempelvis hos flickor att välja vård- och omsorgsprogram, samtidigt är det väldigt sällan att de väljer något program som domineras av pojkar. ”De vill inte gå på en skola där bara killar

går” säger respondent 1. Anledningen till att flickor inte vill gå på sådana program eller

skolor där det mest pojkar går för att de kanske riskerar att vara ensamma bland killar och det är tre år utan att ha tjejkompisar.

34

”Tjejer väljer oftast inte killprogram av anledning att de blir ensamma /…/ de tänker det blir tre år /…/ och inte ha tjejkompisar på programmet” (respondent 2)

Vägledarna beskriver att flickor även har andra faktorer som begränsar deras valintresse till yrkesprogram med fler pojkar. Om de är välkomna i denna branschen, kommer de att ha egna omklädningsrum eller om de får samma löner som sina manliga kollegor säger respondenterna. Även Gottfredson (2002) menar att unga människor begränsar sina valmöjligheter genom att exkludera olämpliga alternativen. De lämpliga alternativen begränsas utifrån kön, självinsikt och intresse. Den begränsningsprocessen påbörjas redan under barndomen och fortsätter hela ungdomstiden. Dessutom kan känslan som ungdomarna har av att inte klara av vissa yrken spela roll i hur du väljer. Därmed menar Sandell (2007) att elevernas val till gymnasiet kan begränsas medvetet eller omedvetet av kön, klasstillhörighet och även betyg kan påverka valet till gymnasiet.

Resultatet visar att eleverna vill diskutera betyg många gånger med sina lärare och studie- och yrkesvägledarna, vilket de anser är en viktig del för att vidga valmöjligheterna. Respondenterna säger att eleverna blir mer motiverade till att kolla på fler alternativ, än det de har tänkt på, när de är medvetna om vilka ämnen de ska utvecklas i och vad det behövs för betyg för att komma in, respondent 2. Utifrån detta menar Sawyer & Kamali (2006) att studie- och yrkesvägledare står som grindvakt som kan båda utbredda eller begränsa elevernas valmöjligheter genom att utpeka betyg, förutsättningar och kunskaper som orsaker bakom det individen väljer.

En respondent beskriver att självbilden skapas rätt tidigt hos flickor, då de i tidig ålder börjar fundera på hur de ska vara och vad som är kvinnligt och inte kvinnligt. Denna fas beskrivs som en könsidentitetskapande enligt Gottfredson (2002). Flickors självbild skapas av omgivningen som utformar hur flickor ska vara. Det kan vara av hur individen blir uppfattad av andra individer i närheten. Den utveckling av självbild skapandet sker igenom individens värderingar, färdigheter och uppträdandet i relation till sin omgivning men också utifrån sitt kön (Gottfredson, 2002). Enligt respondent 5, är kompisrelationen och samhället två starka faktorer i elevens valintresse, dessutom kan dessa faktorer utforma elevens intresse. Vidare berättar samma respondent att:

35

”jag lägger faktiskt ingen vikt om det är en flicka eller pojke. Om det är en flicka som vill gå något traditionellt mansdominerande. Jag försöker stärka henne i hennes intresse och stötta henne i det, för att det är egna intresset som ska styra” (respondent 5).

5.5 Neutralitet i vägledningssamtal

Begreppet neutralitet kan diskuteras från olika aspekter beroende på vilket sammanhang det är. Enligt respondenterna, inom vägledning kan neutralitet tolkas på hur många sätt som helst, då ingen vet hur den verkliga neutraliteten i vägledningsprofession ska se ut. Däremot påpekar respondent 1, att utgå från vad eleven ser som relevant som denne vill jobba med i framtiden. Utifrån vad en studie- och yrkesvägledare bör göra under samtalet med eleverna svarar respondenter. En vägledare ska vara objektiv och inte ha fördomar i förhållande till familjebakgrund eller socioekonomisk bakgrund. Språket är också viktigt i vägledningssamtalet, en studie- och yrkesvägledare anpassar sitt språk så att eleven förstår vad som sägs. Därmed ska eleven kunna förstå att samtalet handlar om att finna nya perspektiv och att de är i centrum i detta samtal.

”Jag kan hjälpa dig att få fram fakta, se saker i olika perspektiv, men beslutet och valet gör du” (Respondent 2)

Enligt respondent 3, är det ibland svårt för en studie- och yrkesvägledare att hålla sig neutral, för att eleverna kan gå djupt i sina fantasier och tappar verkligheten. En studie- och yrkesvägledaren ska däremot utgå från en fingertoppskänsla som kan ge input i hur eleven har tänkt att gå tillväga. Det är viktigt också att eleven är kärnan i samtalet, samtidigt försöka att vara neutral genom att respektera och lyssna av det som eleven säger, ”alla människor

har en ryggsäck, det är inte min ryggsäck som ska packas på än elevens” respondent 3.

Genom att vidga elevens perspektiv under vägledningssamtalen kan enligt Lovén (2015) vara ett sätt för vägledaren att hålla sig neutral (Lovén, 2015).

Intresse anses enligt respondent 1, som något självklart för elevernas val och det kan vara en utgångspunkt i elevens vidare valprocessen. Hedenus och Wikstrand (2015) poängterar