Att förflytta sig över ytor med nivåskillnader ställer till stora svårigheter för många med gångsvårigheter. Därför är det nödvändigt att SL hjälper resenärerna genom utformningen av trappor, rulltrappor och hissar. Hissar är en förutsättning för att rullstols- och, rullatoranvändare och många med
gångsvårigheter ska kunna ta sig till och från plattformarna.
Hissar
Det är viktigt att hissar placeras där de behövs och att de finns vid alla entréer där nivåskillnad finns. Det är också viktigt att de som är i behov av hiss kan lita på att den fungerar. Det är vanligt att hissar vandaliseras och används till annat än de är tänkta för. Detta ställer stora krav på SLs personal att hela tiden bevaka att hissarna fungerar som det är tänkt. När hissarna är trasiga måste en alternativ väg vara väl skyltad på ett tidigt stadium. För att säkerställa att hissen känns trygg för resenärer och inte används för andra ändamål än avsedda bör hissar utformas i glas för god insyn och kameraövervakas.
Alla hissar ska följa den europeiska hissnormen SS EN 81-70 SLs riktlinjer
• Om inte tillgängligheten är tillgodosedd på annat sätt ska alla stationsentréer vara försedda med hissar.
• SLs hissar ska vara anslutna till ett övervaknings- och rapportsystem som gör det möjligt för resenärerna att i förväg få reda på om en hiss tillfälligt är ur drift, via telefon till SL Kundtjänst och på SLs
hemsida/reseplaneraren.
• Hissen ska vara utrustad med audiellt och visuellt larm
• En hiss ska vara så stor att den minst rymmer en person med en elektrisk rullstol för begränsat
utomhusbruk (klass B) och en ledsagare. SL förordar vid nyanläggning hissmått om1.1 x1.7 meter
• Hissdörrar ska alltid öppnas automatiskt.
• Manöverpanelerna inne i hissen och på utsidan ska utformas enligt rekommendationerna i ”Bygg ikapp handikapp”.
• Hissar ska vara tydligt markerade och vägen fram till
dem ska vara tydligt skyltad.
• Där hissen stannar vid mer än två våningsplan ska hissen förses med tal invändigt som anger vilket plan hissen stannar vid.
• Hissar ska ha utvändig och invändig ankomstsignal
• När hissar är trasiga ska det finns information om det
• Hissar städas vid behov så att tillgängligheten är god
• Kamera ska finnas i hiss
• Hisschakten ska vara glasade
Trappor
För många resenärer innebär det stor ansträngning att gå i trappor och därför är det mycket viktigt att trappor har vilplan så att den som behöver kan stanna till och vila.
SLs riktlinjer
• Trappans början, slut och vilplan ska markeras med vita kontrastmarkeringar. I de fall vit markering ger dålig kontrast mot omgivande ytor ska ytterligare
kontrasthöjande åtgärder vidtas.
• Sättsteg ska alltid finnas
• Trappnos ska ej förekomma
• Handledarna ska alltid följa med i vilplanen utan uppehåll. Vid trappslut ska handledaren fortsätta vågrätt 300 mm förbi trappans yttre kant. Den får dock inte utgöra ett hinder på plattformen.
Rulltrappor
Huvudsyftet med rulltrappor är att öka kapaciteten där det är stora resenärsmängder och höja komforten vid stora
nivåskillnader. Rulltrappor är inte i första hand en
tillgänglighetsåtgärd även om de kan vara till hjälp för personer med gångsvårigheter. Där de finns ska de dock alltid vara kontrastmarkerade och välbelysta.
8 Vägvisning
SLs resenärer ska kunna orientera sig i kollektivtrafiksystemet oavsett funktionsnedsättning. Det är viktigt att skyltning är lättbegriplig och lättläst och har en bra ljushetskontrast. Den måste vara placerad på lämplig höjd för att kunna läsas och höras av alla såväl som personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn. Informationen ska placeras där man förväntar sig att den ska finnas och så att man kan komma tätt intill. Textstorleken ska vara anpassad efter läsavståndet och ytan ska inte ge upphov till reflexer. Elektronisk skyltning ska anpassas för att fungera för personer med exempelvis nedsatt syn och nedsatt hörsel. Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bl. a. personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med kommunikativa och kognitiva
funktionsnedsättningar ska kunna orientera sig.
Viktiga målpunkter, gångytor, trappor och ramper ska vara lätta att upptäcka. Kontrastmarkering kan exempelvis åstadkommas genom att material med avvikande struktur och ljushet fälls in i markbeläggningen.
9 Betalsystem
Ett nytt elektroniskt biljettsystem, SL Access, introduceras under 2008. Accesskortet blir då gemensamt för SL och Färdtjänsten. Det innebär till exempel att resenären inte behöver visa upp sitt färdtjänstkort, utan kan passera genom spärrarna med ett Accesskort.
Biljetterna är elektroniska och de kan därför inte kontrolleras eller behandlas visuellt, utan endast med hjälp av särskild biljettutrustning. Biljettsystemet är uppbyggt så att resenärerna i första hand betjänar sig själva genom att använda
automatspärrar vid inpassering och biljettautomater för inköp eller kontroll av giltighet eller värde. Den som är osäker ska kunna vända sig till stationspersonal för att få assistans. Ett Web-baserat system gör det möjligt för resenärerna att utföra viss biljettadministration innan de beger sig till SL-trafiken.
SLs riktlinjer
• Betalsystem ska vara tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättning. Befintliga otillgängliga betalsystem ska kompletteras.
• Trafikpersonal ska erbjuda information om
betalsystemet och hjälp att betala för den som inte själv klarar situationen.
• Biljettautomater ska vara tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättningar. Rullstolsanvändare ska kunna komma intill och på lämplig höjd, knappar ska vara lätta att arbeta med, tillvägagångssättet för köp av biljett lättförståeligt, färgkontraster ska användas och synskadade resenärer ska kunna använda automaten med hjälp av t.ex. talad information och taktil text
• Otillgängliga betalsystem/automat ska kompletteras
med tillgängligt alternativ.
• Spärrkiosker, SL Center och andra försäljnings- och informationsplatser som SL råder över ska vara utrustade med hörslingor.
10 Personal och bemötande
För resenärer med funktionsnedsättning personer är det personliga bemötandet av avgörande betydelse för möjligheten att resa. Tekniska lösningar kan inte ersätta personlig service och kunskapen hos trafikutövarna, SL Kundtjänst och SLs personal är avgörande om tillgänglighetsmålet ska uppnås.
Utbildning
All personal i trafiktjänst ska genomgå en grundutbildning för bemötande av resenärer med funktionsnedsättning.
Trafikutövaren har ansvaret för utbildningen som ska vara genomförd inom ett år efter trafikstart och omfatta minst en arbetsdag. Grundutbildningen ska följas upp med regelbunden skriftlig information och en kortare repetitionsutbildning inom fem år.
SLs utbildningsmaterial baseras på utbildningen ”Att bemöta resenärer”, som handikappförbundens samarbetsorgan (HSO)
tagit fram tillsammans med SiSUS, Statens institut för särskilt utbildningsstöd och Rikstrafiken men har anpassats efter SLs behov i överenskommelse med SLs samverkansråd.
Deltagaren skall efter avslutad utbildning:
vara bättre rustad att möta olika resenärers behov av stöd och service
vara medveten om vad som påverkar mötet med resenärer med funktionsnedsättning
ha bättre beredskap inför mötet med resenärer med dolda funktionsnedsättningar
vara medveten om egna och andras attityder till personer med funktionsnedsättning
kunna reflektera över det egna beteendet och hitta goda förhållningssätt och lösningar i mötet med varje enskild resenär
inse att det inte finns färdiga lösningar utan att varje situation är unik
ha praktiserat som resenär i SL-trafiken med olika funktionsnedsättningar
kunna hantera relevanta tekniska hjälpmedel, som ramp.
SLs riktlinjer
• All personal inom SL, SL Kundtjänst och hos trafikentreprenörerna ska följa SLs riktlinjer för tillgänglighet, RiTill
• All personal i trafiktjänst och inom SL-koncernen ska genomgå en grundutbildning i bemötande och tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning
• Utbildningen ska följas upp med regelbunden skriftlig information och en kortare repetitionsutbildning inom fem år
• Föraren ska alltid låta en låggolvsbuss niga vid stopp vid hållplats.
• Ramp ska alltid användas när en resenär behöver de
• Så långt det är möjligt ska föraren stanna bussen långs med och intill hållplatsens kantsten
• Checklista ska användas då en förändring sker i trafiken, exempelvis olycka, motorhaveri etc. för att säkerställa att information och lösningar är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
• Vid avvikande trafikförhållanden ska trafikpersonal ha extra vaksamhet och söka upp resenärer med funktionsnedsättning som kan behöva extra stöd i oväntade situationer
Ledsagning
Även i en miljö som är anpassad med dagens kunskap för att hjälpa resenärer med funktionsnedsättning i deras resa kan en bytespunkt mellan olika färdsätt skapa stora svårigheter för flera kategorier av resenärer. För att möta behovet erbjuder SL ledsagning vid stora bytesterminaler.
• SL ska tillhandahålla ledsagning där efterfrågan finns
• SL ska tillhandahålla rampservice