RiTill
SLs riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
PLAN Rapport: 2008:14
Vi erbjuder alla i Stockholms län en väl utbyggd, attraktiv och lättillgänglig kollektivtrafik på spår och väg.
Vi möter olika kunders behov av enkla, pålitliga och prisvärda resor. Alla resor ska vara säkra och trygga.
Vi bidrar genom vår verksamhet till en långsiktigt hållbar utveckling av regionen.
© 2007 AB Storstockholms Lokaltrafik 2008-12-02
Trafikt/Planering
Dokument-id:PLAN-rapport 2008:14 Diarienummer:SL-2007-3253 Illustrationer: Eva Åberg, WSP
Förord
SL-trafiken är till för alla! Människor ska kunna leva sina liv självständigt utan begränsande hinder. Resor är en stor del av våra liv och i Stockholmsområdet är SLs trafik det naturliga valet för många. Att SL-trafiken också ska vara ett naturligt val för invånare med olika typer av funktionsnedsättningar är en självklarhet.
Sveriges riksdag har satt upp målet att samhället ska fungera för alla. I enlighet med det har SLs styrelse beslutat att alla, som själva (eller åtföljda aven ledsagare) kan ta sig till stationer och hållplatser, ska kunna resa med länets kollektivtrafik senast år 2010.
Alla SLs medarbetare måste inom sina områden göra vad de kan för att målet ska kunna uppnås. I det arbetet är dessa riktlinjer ett viktigt arbetsredskap. Riktlinjerna ska tillämpas i all verksamhet och i alla projekt. Om det uppstår osäkerhet ska SLs tillgänglighetssamordnare alltid kontaktas.
I~?;tt-
Verkställande Direktör
Innehållsförteckning
1 Inledning ...6
1.1 SLs uppgift ...6
1.2 Begrepp...6
1.3 Funktionsnedsättningar och behov i kollektivtrafiken..7
1.3.1 Olika funktionsnedsättningar...8
2 Lagar, regler och riktlinjer ...10
2.1 Nationella lagar och riktlinjer ...10
2.2 SLs handlingsprogram ...11
2.3 SLs metod när riktlinjer för tillgänglighet saknas...11
3 Tillgänglighet i fysiska miljöer ...12
3.1 Bussterminaler ...12
3.2 Busshållplatser ...13
3.3 Kundmiljöer i spårtrafik...14
3.4 Taktila markeringar...16
3.5 Toaletter på pendeltågsstationer...16
3.6 Under ombyggnader och störningar...17
4 Fordonsslag ...18
4.1 Buss ...18
4.2 Spårtrafik ...18
5 Parkering, infartsparkering...20
6 Belysning ...21
7 Nivåförflyttning ...22
7.1 Hissar ... 22
7.2 Trappor... 23
7.3 Rulltrappor... 23
8 Vägvisning ...24
9 Betalsystem ...25
10 Personal och bemötande...26
10.1 Utbildning ... 26
10.2 Ledsagning... 27
10.3 Akuta situationer ... 28
10.4 Tillgänglighetsgarantin ... 28
11 Information...29
11.1 Skyltning... 29
11.2 SLs Hemsida... 30
11.3 Reseplaneraren ... 30
11.4 SLs kundtjänst ... 30
11.5 Informationsmaterial ... 31
12 Verktyg för ökad tillgänglighet...32
12.1 Upphandling ... 32
12.2 Synpunkter, samråd och samarbete... 32
12.3 Tillgänglighetskonsekvensbeskrivning... 33
12.4 Projekt ... 33
13 Här hittar du ytterligare information ...34 13.1 Källor ...34
Bilagor:
Bilaga 1 HIN Enkelt avhjälpta hinder
Bilaga 2 ALM Tillgänglighet på allmänna platser och områden för andra anläggningar
Bilaga 3 Samverkansrådet
Bilaga 4 Taktila markeringar
1 Inledning
Riktlinjer för tillgänglighetsanpassning behövs för att skapa en samsyn och en medvetenhet hos alla som arbetar med att utföra, planer eller bygga upp infrastrukturen kring SLs trafik.
Riktlinjerna ska var den hjälp och det redskap vi behöver för att på bästa sätt kunna erbjuda alla resenärer oavsett
funktionsnedsättning en bra resa utan hinder.
Dessa riktlinjer vänder sig till alla som är verksamma hos SL och hos de trafikentreprenörer som utför trafik på SLs uppdrag.
Genom att samordna och effektivisera insatserna ska
tillgängligheten för resenärer med funktionsnedsättning ökas. I de fall ansvaret är delat eller helt ligger på en annan huvudman ger riktlinjerna SLs representanter ett underlag för att kunna verka för SLs ståndpunkter.
SLs uppgift
SLs miljöer ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. Transporten ska inte vara den länk som avbryter möjligheten till ett självständigt liv.
Sveriges riksdag har satt som mål att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning senast år 2010. År 2000 antog riksdagen en ny handlingsplan för handikappolitiken prop. 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare”, som syftar till att människor med funktionsnedsättning ska bli fullt delaktiga.
SLs styrelse har beslutat att SL trafiken ska
tillgänglighetsanpassas. Det övergripande målet är att alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, kan ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med SL år 2010.
Boverket är den myndighet som ansvarar för att ta fram
regelsystem för den fysiska miljön och SL följer de riktlinjer som de har tagit fram. Boverket har utfärdat två föreskrifter och allmänna råd till de skärpningar om kraven på tillgänglighet för funktionshindrade som kom i Plan och Bygglagen, PBL år 2001. Dessa föreskrifter är HIN och ALM som återfinns i bilaga 1 och 2.
SLs tillgänglighetsarbete tar inte slut år 2010 utan SL ska även efter år 2010 fortsätta sitt arbete med att förbättra
tillgängligheten för resenärer med funktionsnedsättning
Begrepp
Funktionsnedsättning – nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. 1 Funktionshinder – den begränsning som en
funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen.2
1Socialstyrelsens termbank,
http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx, 2008-05-23
2Ibid, 2008-05-23
Handikapp – Äldre begrepp som tidigare användes som synonym för ovanstående begrepp. Socialstyrelsen avråder idag från användandet av begreppet handikapp då det kan upplevas som stigmatiserande.
Samverkansrådet – är SLs form för samverkan med länets handikapporganisationer
Hjälpmedel – Kryckor, rullatorer och rullstolar är vanliga hjälpmedel. Användningen av hjälpmedel ställer också krav på SLs fordon och kundmiljöer. Käppar kräver halkfria underlag för att kunna ge ett tillfredställande stöd. Rullatorer och rullstolar kräver jämna underlag utan trösklar. Nivåförflyttning kräver hissar. Det är viktigt att det i anslutning till kollektivtrafiken finns parkeringsplatser reserverade för personer med
funktionsnedsättning.
Hela resan – En resa med kollektivtrafiken är inte bara en resa med SL utan den är också vägen till och från SLs hållplatser och stationer. Även om sträckan fram till hållplatsen är kort kan den förhindra en hel resa om den är otillgänglig. En resa med kollektivtrafiken ställer stora krav på många av våra resenärer och innebär stor anspänning. De måste vara hundraprocentligt koncentrerade på att nå sitt mål. Det är viktigt att SL har ett bra samarbete med väghållaren som ansvarar för vägen till och från hållplatserna för att tillgängligheten ska bli så bra som möjligt. En hållplats i en backe är t ex mycket svår att ta sig till och från för stora grupper av resenärer. Även drift och underhåll som snöröjning och sandning och sopning måste fungera.
Funktionsnedsättningar och behov i kollektivtrafiken
I det här kapitlet presenteras några av de funktionsned- sättningar många av SLs resenärer har och kort beskrivs de speciella behov dessa medför.
En person med funktionsnedsättning har en nedsatt eller saknad kapacitet i en eller flera kroppsfunktioner.
Funktionsnedsättningen kan vara fysisk eller psykisk.
Handikapp uppstår i mötet med en miljö som inte är anpassad efter de förutsättningar en person med funktionsnedsättning har, så att vissa aktiviteter inte kan utföras.
Statistiska centralbyrån uppskattar att ungefär 20 % av Sveriges befolkning har någon form av permanent
funktionsnedsättning, där rörelsehinder och allergier hör till de största grupperna. Stockholms län har lite mindre än två miljoner invånare, vilket skulle betyda att ca 400 000 av dessa har någon form av funktionsnedsättning.3
I Stockholms län fanns det 2007 ca 72 000 personer med så stora funktionsnedsättningar att de beviljats färdtjänst. Antalet färdtjänstresenärer har sedan år 2000 minskat med nästan 2 000 personer per år, samtidigt som totalbefolkningen har ökat. Kollektivtrafikens ökade tillgänglighet har bidragit till att antalet resenärer hos Färdtjänsten har minskat.
Den personliga servicen är extra viktig för personer med funktionsnedsättning. Tekniska hjälpmedel och ny teknik är bra och kan hjälpa många men kan inte helt ersätta den hjälp en levande människa kan ge. Alla ska vara välkomna till SL.
3 Statistiska centralbyråns hemsida 2008-05-27,
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____228181.asp Hjälpmedelsinstitutets hemsida 2008-05-27,
http://www.hi.se/templates/Page____337.aspx
1.1.1 Olika funktionsnedsättningar
Befolkningens förutsättningar och sammansättning förändras över tid. Med hjälp av modern teknik utvecklas hjälpmedel som ökar funktionsförmågan och självständigheten. Med god hjälp och service kan personer med funktionsnedsättning få en rörelsefrihet de tidigare saknat.
Resenärer med funktionsnedsättning har sällan några
alternativ. När någon del i en resa inte är möjlig att genomföra kan det förhindra hela resan. Det finns många olika typer av funktionsnedsättningar och dessa kan vara både synliga och osynliga.
Personer med tillsynes lika funktionsnedsättningar kan ha mycket olika upplevelse och erfarenhet av att vara funktions- hindrad. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga.
Nedsatt syn, en utvecklingsstörning eller kognitiva svårigheter kan vara svåra för en utomstående att upptäcka. Hög ålder medför ofta små nedsättningar av flera funktioner. Ofta är det lättare att få gehör för funktionsnedsättningar som beror på synliga än på osynliga funktionsnedsättningar.
Gångsvårigheter
För den som har nedsatt gångförmåga kan flera av SL kundmiljöer vara hinder på resan. Nedsatt gångförmåga kan uppstå för att man inte har krafter, har ont, är orörlig, har dålig balans eller koordination eller inte kan styra sina rörelser.
Gångsvårigheter kan leda till att man inte kan gå långa sträckor, inte kan klara lutningar, inte kan gå på ojämnt eller halt underlag eller har lätt för att falla. Gångsvårigheter medför att man behöver korta avstånd vid bytespunkter, jämt och fast
underlag utan branta lutningar varken i längs eller sidled, stöd att hålla sig i och tätt placerade sittplatser mm. Det är också extra vikigt för den här gruppen att ha hunnit sätta sig innan till exempel en buss lämnar hållplatsen och kör vidare.
Nedsatt arm- och handfunktion
Nedsatt arm- och handfunktion kan bero på svårigheter att röra händer och armar, kraftlöshet, dålig precision, avsaknad av greppfunktion eller smärta mm. Orkar man inte lyfta armarna blir räckvidden inskränkt och man får svårt att öppna dörrar och hantera manöverorgan. En tillgänglig kollektivtrafik för den här gruppen kräver automatiska dörröppnare och lätthanterliga redskap som man kan använda med ett enkelt handgrepp.
Andra moment som ställer till stora problem för många är svårhanterliga biljettautomater och att ta sig genom spärren.
Kognitiv funktionsnedsättning
Många människor har medfödda och förvärvade nedsättningar i centrala funktioner som till exempel medför svårigheter att orientera sig, svårigheter att förstå logiska utformningar eller svårigheter att läsa. De kan också ha svårt att sortera och uppfatta viktig ljudinformation. Den här gruppen behöver tydlig information i form av bild och skrift. Skyltar som inte bara innehåller text utan också symboler är extra viktiga för den här gruppen. Många har svårt att fråga då de blir stressade, därför är det viktigt att personalen är öppna och aktiva i kundmiljöerna och på eget initiativ erbjuder hjälp till den resenär som ser ut att behöva det. Det är viktigt att entreprenörens personal har kunskap och tid att hjälpa till och förklara långsamt och tydligt.
Syn- och hörselnedsättning
Personer med nedsatt syn har stora svårigheter att överblicka omgivningen och uppfatta nivåskillnader i djup och sidled. De behöver tydliga visuella kontrastmarkeringar och de som använder vit käpp är hjälpta av kännbara (taktila) kontraster.
Gravt synskadade och blinda behöver tydliga riktmärken och akustisk vägledning. Personer med hörselskador har
svårigheter att uppfatta ljud och tal och blir distraherade av bakgrundsljud. Visuell information underlättar för resenärer med hörselskador och döva är helt beroende av den.
Allergi
Allergiker är en mycket stor grupp i samhället. Besvär av pälsdjur, dofter och tobakslukt kan yttra sig på många olika sätt och svårast är akuta astmaanfall. Miljön i den allmänna
kollektivtrafiken kan innehålla många allergiframkallande faktorer därför är det viktigt att de markerade zonerna för pälsdjursförbud efterlevs och att speciell hänsyn visas i dessa zoner. Användandet av doftfria rengöringsmedel underlättar också resandet för allergiker.
2 Lagar, regler och riktlinjer
Tillgänglighet för alla är en fråga om demokrati och jämlikhet. I dag ställer en resa med buss eller tunnelbana så stora krav på resenärerna att många har svårt att överhuvudtaget kunna resa med SL.
SL ställer höga krav både på egen personal och på de
entreprenörer som anlitas i trafiken. Självklart följs de lagar och riktlinjer som finns i Sverige och SL förväntar sig detsamma av alla som arbetar i verksamheten.
Resenärernas behov ska vara styrande för utförandet, planeringen och utvecklingen av SLs trafik. Det måste därför finnas en stor lyhördhet för resenärernas behov. Det gäller inte minst de särskilda behov som resenärer med funktions-
nedsättningar har i kollektivtrafiken.
Nationella lagar och riktlinjer
Den svenska riksdagen antog en nationell handlingsplan för handikappolitiken, ” Från patient till medborgare (reg. prop.
1999/2000:79) i maj år 2000. Ett av målen i handlingsplanen är att samhället utformas så att människor med funktionsned- sättningar i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas på att identifiera och undanröja hinder för sådan delaktighet.
I handlingsplanen formulerades följande nationella mål och prioriteringar:
En samhällsgemenskap med mångfald som grund
Ett samhälle utformat så att människor med
funktionsnedsättningar i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.
Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar.
I juli 2001 fastställde riksdagen ändringar i plan- och bygglagen som bland annat innebär att tydliga krav på tillgänglighet ska ställas vid färdigställande och ändring av allmänna platser.
Boverket har på uppdrag av regeringen utarbetat
tillämpningsföreskrifter och allmänna råd. Boverket har dels tagit fram föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. Den föreskriften kallas HIN. Ansvaret ligger hos ägare av publika lokaler och allmänna platser. De ska se till att alla enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet åtgärdas. Lagen gäller självklart för alla SLs kundmiljöer.
Boverket har utarbetat föreskrifter med krav på att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Den föreskriften kallas ALM.
Tidigare gällde att detta krav skulle tillämpas i skälig utsträckning men i och med att ALM kom 2004 har kraven skärps.
Målet med ALM är att vid iordningställande och i förlängningen även ändring av allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, uppnå samma nivå av använd- barhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga som vid iordningsställande och ändring av tomter.
ALM ställer krav på att vi överbrygger vissa större
nivåskillnader med hiss, på kontraster och markeringar och på skyltar.
Både HIN och ALM beskrivs närmare i bilaga 1 respektive bilaga 2.
Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad p.g.a. av sin funktionsnedsättning och gällande diskrimineringslag- stiftning ska självklart följas av all personal inom SL-koncernen och hos SLs entreprenörer.
SLs handlingsprogram
SLs styrelse har antagit ett handlingsprogram för ökad
tillgänglighet för funktionshindrade. Handlingsprogrammet som gäller från 2006 till 2010 beskriver hur SL ska nå målet om att alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, kan ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med SL år 2010. De åtgärder som beskrivs i handlingsprogrammet ligger också till grund för och återkommer i riktlinjerna.
SL ska upprätta en plan för fortsatt tillgänglighetsarbete efter år 2010 för att förbättra trafiken ytterligare. Planen och det
framtida arbetet ska göras i fortsatt samarbete med Samverkansrådet.
SLs metod när riktlinjer för tillgänglighet saknas
När dessa riktlinjer inte ger tillräcklig vägledning för hur tillgängligheten ska kunna tillgodoses ska följande metod användas. Metoden kan användas både till stora och små frågor och för framtagandet av ny riktlinje för tillgänglighet.
Rådfråga alltid SLs tillgänglighetssamordnare om du är osäker.
Metod när riktlinjer saknas
1. Klargör vad som ska göras och hur många och vilka som berörs
2. Undersök om lagar, föreskrifter och regler eller allmänna råd finns från någon myndighet
3. Kontakta SLs tillgänglighetssamordnare
4. Undersök vilka erfarenheter som finns hos andra som arbetar med liknande frågor
5. Samråd med handikapporganisationerna som SL samverkar med samt internt inom SL
6. Gör ett förslag på tillvägagångssätt
7. Remittera förslaget till handikapporganisationerna och internt
8. Genomför prov 9. Utvärdera prov
3 Tillgänglighet i fysiska miljöer
De miljöer SLs resenärer möter är gemensamma för alla oavsett vilka behov och förutsättningar vi har. Kundmiljöer så som stationer, hållplatser, terminaler och bytesmiljöer är en konsekvens av att det behövs lämpliga platser för på- och avstigning eller byten mellan olika färdmedel. I samband med detta ska SLs resenärer erbjudas en funktionell, skyddande,
bekväm och inbjudande miljö.
Bussterminaler
Bussterminaler trafikeras av många bussar och människor och kan vara ganska stora till ytan och utgöra en komplex miljö.
Terminalerna ställer stora krav på den som ska orientera sig och förflytta sig mellan olika trafikslag. Det ska vara enkelt att hitta rätt och det ska inte finnas några fysiska hinder om människor med olika förutsättningar ska kunna använda kollektivtrafiken.
SLs riktlinjer
• Kantstenshöjden vid en busshållplats ska vara 16-17 cm
• Kontrastmarkering med vita plattor längs busshållplatsens kantsten
• Svarta kupolplattor med stora kupoler vid hållplatslägen
• Sinusplattor, ej ribbplattor, läggs vid hållplatslägen 90grader mot kantsten för vägledning in i väderskyddet
• Alla hållplatser ska ha bänkar med armstöd
• Informationstavlors och tidtabellers underkant ska vara 1 m över mark och de får inte placeras ovanför en sittbänk eller bakom en biljettautomat
• Två skyltar med reliefbokstav i kontrast placeras på väderskyddets främre stolpar på en höjd = 1,2 m
• Pratorer som anger tid för nästa bussavgång samt hållplatsläge där det finns elektroniska
informationssystem
• Anpassning av övergångsställen – tillämpning av den s.k. Stockholmsmodellen
• Resenärer som är rörelsehindrade ska ha tillgång till ändamålsenligt utformade sittplatser i väntutrymmen och utefter långa gångpassager
Busshållplatser
Kommunförbundet Stockholms län, KSL rekommenderar kommunerna i
Stockholms län att använda en
gemensam standard för busshållsplatser.
Resenären ska kunna stiga på bussen med lågt insteg från en busshållplats i en kommun och kunna stiga av på en busshållplats i en helt annan kommun.
För att göra det möjligt har en arbetsgrupp med representanter från några av länets kommuner, SL och Vägverket tagit fram tre olika standarder för hur busshållplatser ska vara
utformade för att kunna klassas som tillgängliga. Rekommendationen innehåller en stadsstandard som ska användas för hållplatser med många resande, en landsbygdsstandard för hållplatser med få resenärer och en minimistandard för de med enstaka resenärer.
Skisser på dessa tre standarder återfinns i ett separat dokument.4
4Gemensam standard för busshållplatser i Stockholms län. 2007-11-22, KSL
Kundmiljöer i spårtrafik
Kundmiljöerna i spårtrafiken kan delas upp i
tunnelbanestationer, pendeltågsstationer samt hållplatser och stationer på lokalbanor. SL har hela ansvaret för
tunnelbanestationer och hållplatser och stationer på lokalbanor.
På pendeltågstationerna delas ansvaret för olika funktioner mellan SL och Banverket. Riktlinjerna är dock gemensamma för alla typer av kundmiljöer i spårtrafik.
SLs riktlinjer
• Det ska finnas hissar som är tydligt markerade och vägen fram till dem ska vara tydligt skyltad.
• All skyltning ska vara utformad så att personer med olika typer av funktionsnedsättning så obehindrat som möjligt kan hitta och röra sig på stationerna.
• För synskadade ska det finnas kännbara (taktila) markeringar och tydligt kontrastmarkerade säkerhetszoner på stationsplattform som varnar för plattformskanter.
• Väggar, pelare och trappor ska kontrastmarkeras.
• Vid behov ska ledstråk med tydliga visuella kontraster anläggas för att leda i rätt riktning
• Resenärer som är rörelsehindrade ska ha tillgång till ändamålsenligt utformade sittplatser i väntutrymmen och utefter långa gångpassager
• All information som visas på elektroniska informationstavlor ska synskadade kunna höra i högtalare (pratorer). I vissa fall, för t.ex. val av rätt plattform, ska ljudfyrar användas.
• Hörselskadade ska ha tillgång till
optiska/visuella varningsmeddelanden och även kunna ta del av viktig trafikinformation på elektroniska skyltar.
• Skyltar ska vara logiskt placerade och ha ett enkelt symbolspråk för att personer med kognitiva funktionsnedsättningar så långt det är möjligt ska kunna resa med
kollektivtrafiken.
• Dörrar ska öppna sig automatiskt, eller i undantagsfall kunna öppnas med en trycklist.
• Dörröppningar och andra passager ska vara så breda att rullstolar som är 750 mm breda kan komma fram obehindrat.
• Lutningar ska inte förekomma men där de inte kan undvikas ska ramper utformas enligt Boverkets riktlinjer; och helst inte vara brantare än 1:20.
• Ombord- och avstigning på tågen ska kunna ske med minimala höjd- och sidoavstånd.
Plattformshöjden och spårläget ska därför anpassas så långt teknik, säkerhet och underhållsrutiner medger.
• Skylt som informerar om pågående
klottersanering ska placeras synligt i biljetthall under arbetet för att underlätta för allergiker
• I entréer med automatspärrar ska även personer med funktionsnedsättning med giltig biljett kunna passera spärrlinjen utan att påkalla stationspersonalens uppmärksamhet
Taktila markeringar
Taktila (kännbara) markeringar ska läggas för att underlätta resan för blinda resenärer. I kundmiljöer i spårtrafiken kan tre typer av taktila markeringar finnas. Varningsmarkering för plattformskant ska alltid finnas liksom i biljetthall för att markera spärrlinje. Där trappor och genomgångar finns på plattformen ska stråk leda till dessa där behov finns. Samtliga mått återfinns i bilaga 4.
SLs riktlinjer
• I inomhusmiljöer läggs stråken med mässingslist
• I utomhusmiljöer läggs stråken i svart/mörk sinusplatta.
Den mörka plattan kontrasterar mot det vita kontrastfältet
• Varningsmarkering längs med plattformskant läggs innanför det vita kontrastfältet med tre lister i bredd/en sinusplatta utmed hela plattformen
• Naturliga ledstråk såsom t.ex. väggar ska användas som del av ledstråk till trappor i möjligaste mån
• Alternativa material eller utformningar ska godkännas av SLs samverkansråd eller rådets arbetsgrupp
Toaletter på pendeltågsstationer
På en del pendeltågsstationer finns toaletter, dessa ska oavsett storlek ha följande funktioner:
• Lås vilka är lätta att använda för alla, t ex låsfunktion i handtaget
• Larm med anropskontakter på armstöd, vid dörr på höjden 0,2m och 0,7m i anslutning till den senare signallampa som visar att larm utlösts samt återställningsknapp
• Avlastningshylla + klädkrok under, klädkrokar på höjderna 1-1,2m, samt på 1,6m
• Uppfällbara armstöd på båda sidor av toalettstolen ök 0,8m över golv, cc 0,6m + toalettpappershållare på armstöden
• Hållare för pappershanddukar underkant 0,9 – 1,0m över golv
• Handtag på insidan av dörr som förenklar att stänga dörren, kan monteras rakt eller snett
• Engreppsblandare eventuellt med förlängd spak
• Spegel med underkant c:a 0,9m och överkant c:a 1,8m
• Avfallskorg med lock
• Papperskorg
• Ordentlig skyltning av toaletten
• Till dörr med dörrstängare skall automatisk dörröppnare monteras, alternativt demonteras dörrstängare
• Om någon form av kontrasthöjande åtgärd är nödvändig för att accentuera t ex toalettstolens läge kan med fördel toalettlocket bytas till annan färg
• Goda rutiner för städning
Under ombyggnader och störningar
Kundmiljöer måste kontinuerligt byggas om och anpassas till nya situationer. Många olika åtgärder, allt från enkla
reparationer av till exempel rulltrappor till stora ombyggnader av stationer, medför att miljöer tillfälligt måste förändras och ibland helt stängas för resenärer. Resenärer ska alltid ha en bra tillgänglighet även under ombyggnader och störningar. Det är också viktigt att information går ut i god tid så att de som behöver hinner förbereda sig inför den ändrade situationen. Det kan till exempel handla om att öva på att gå till en ny hållplats.
SL s riktlinjer
• Planerad ersättningstrafik ska erbjuda samma tillgänglighetsnivå som den trafik den ersätter.
• Vid ombyggnader ska en plan tas fram för hur
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska lösas. En tillfällig lösning under ombyggnad ska erbjuda samma tillgänglighetsnivå som den anläggning den ersätter.
• Även vid akuta störningar ska full tillgänglighet eftersträvas.
• Vid ombyggnader ska information om omläggningar och ersättningsalternativ finnas på skyltar. Även information om hur lång tid en ombyggnad beräknas ta
ska finnas uppsatt.
• Information ska vid planerade avstängningar spridas i god tid och i alternativa medier såsom t.ex. lättläst, inspelat, punktskrift och teckentolkat
• Speciell målgruppsanpassad information ska gå ut till de resenärer vars funktions- nedsättning gör att de måste förbereda sig i god tid, t.ex.
resenärer med synskada eller kognitiv funktions- nedsättning och på medier som passar respektive målgrupp.
4 Fordonsslag
Buss
Fordonen betyder mycket för resenärens totala reseupplevelse.
Därför ska de bussar som används i kollektivtrafiken uppfylla en rad funktionella krav, som underlättar för resenärer med
funktionsnedsättningar.
SLs krav vid upphandling av bussar följer de krav
trafikhuvudmännen tillsammans kommit överens om och som formulerats i SLTF:s dokument ”Buss 2000”. Till grund för dessa dokument ligger i sin tur det så kallade bussdirektivet (2001/85/EG), och Vägverkets fordonsföreskrifter (VVFS 2003:22, senast ändrade 2006 med ändringar enligt VVFS 2005:65). Reglerna i bussdirektivet infördes i den svenska lagstiftningen 2004. För SLs krav på tillverkarna hänvisas till
”Buss 2000” och dess kommande efterföljare.
SLs tilläggskrav gällande tillgänglighet enligt ”Buss 2000”
• Yttre högtalare i bussen
• Bussarna ska ha ramp
• Låggolvbussar
• Inre högtalarutrop och skyltar
• Reserverade platser ska så långt det är möjligt vara framåtvända
SLs krav på entreprenörerna:
• Saknade eller slitna symbolskyltar för platser reserverade för resenärer med nedsatt rörlighet, rullstolsanvändare samt skyltar som visar på zoner där pälsdjur är tillåtna/inte tillåtna ska bytas snarast.
Spårtrafik
SL handlar även upp fordon för spårtrafik såsom pendeltåg, tunnelbanor och spårvagnar. Alla spårfordon i Sverige måste godkännas av Järnvägsstyrelsen. Tidigare har järnvägen mycket varit uppbyggd efter nationella bestämmelser och behov, men nu pågår ett europeiskt arbete med att harmonisera utformningen av järnvägssystemet inklusive tillgänglighetsutformningen för personer med
funktionsnedsättning.
I ”Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet” (TSD) anges vad som krävs för att uppfylla de krav som EU ställer.2
5Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är ett av områdena som EU nu ställer krav inom. De så kallade ”TSD- erna” har tagits fram på europeisk nivå och gäller från och med 1 juli 2008.
Syftet med de nya europeiska bestämmelserna är att
standardisera komponenter bland annat för att möjliggöra för tågen att kunna framföras mellan olika medlemsländer utan onödiga hinder. Det kommer till exempel att innebära att fordonen är anpassade för personer med funktionsnedsättning på liknade sätt i hela EU. Den internationella trafiken kommer att underlättas betydligt när harmoniseringen är klar. Dessa TSD regler gäller för järnväg såsom pendeltåg, men inte för spårvägar och tunnelbana.
5Direktivet 2001/16/EG.
I dagsläget finns inga samlade riktlinjer för spårvagnar och tunnelbanefordon och de råd och rekommendationer för pendeltåg och tunnelbanefordon som finns är från
20036.Rekommendationerna är allmänt hållna och inte lika långtgående som de europeiska kraven för järnvägssystemet.
SLs utgångspunkt vid upphandling av spårtrafikfordon
• Bästa möjliga tillgänglighet eftersträvas alltid.
• Upphandling sker i samråd med handikapporganisationerna.
• Tidigare upphandlingar utvärderas speciellt med avseende på tillgänglighetsaspekten.
6”Råd och rekommendationer för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder till nya motor- och personvagnar i fjärr- och regioneltågstrafik”, Banverket, 2003
5 Parkering, infartsparkering
SL har ca 100 infartsparkeringar i Stockholms län.
SLs riktlinjer
• Minst två platser ska vara reserverade för fordon med speciellt parkeringstillstånd p.g.a. funktionsnedsättning.
På större parkeringsplatser ska en behovsbedömning av antal platser göras
• Nära entré, helst närmare än vad som anges i Boverkets byggregler, BBR 3:122
• Ej hinder mellan p-plats, trottoar och entré
• Tillräckligt breda, d.v.s. minst 5 meter
• Tydligt märkta och skyltade med god belysning
• Platsen får ej luta mer än 1:50 i längs- eller sidled
6 Belysning
En god ljusmiljö är en viktig del i planeringen av all trafikmiljö för att underlätta för alla resenärer. Många resenärsgrupper har stort behov av god belysning, t.ex. synskadade, döva,
människor med andra orienteringssvårigheter däribland många äldre. Med en omsorgsfull planering av ljusmiljön, där både dagsljus och artificiellt ljus planeras med kunskap om
synergonomi undviker man osäkerhet och olycksfall. Det ökar möjligheten för personer med synfel att använda
kollektivtrafiken.
Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, den hörselskadade eller döve för att kunna tala
teckenspråk och läsa på läppar. Belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och
rörelsehindrade personer kan uppfatta hur underlaget ser ut. En genomtänkt belysning gör det lättare att läsa skyltar.
Utöver en logisk och enkel planlösning är luminansfördelning och bländning viktiga att tänka på. Bländning underifrån ska undvikas då det försvårar för synskadade att orientera sig.7 Valet av material är också viktigt för resultatet. Felaktig reflektansfaktor hos material kan innebära besvärande bländningsproblem. Bra kontrast och färgsättning kan bidra till att underlätta orienteringen och öka säkerheten. Flimmer från ljuskällor kan skapa obehag för vissa personer.
7Offentlig miljö – Belysning. Synskadades Riksförbund, Stockholm. Bygg för alla.
Svensk Byggtjänst, 1999.
SLs riktlinjer
• Belysningen får inte vara bländande och ljuskällorna på en station ska minst avbländas 30 grader i
horisontalplanet.
• Ljusinsläpp i stationer får inte utformas så att gående resenärer bländas av solen.
• Skyltar, hissar, trappor och rulltrappor, spärrlinje och plattformens ytterkant ska belysas extra.
• Belysningen får inte vara reflekterande.
7 Nivåförflyttning
Att förflytta sig över ytor med nivåskillnader ställer till stora svårigheter för många med gångsvårigheter. Därför är det nödvändigt att SL hjälper resenärerna genom utformningen av trappor, rulltrappor och hissar. Hissar är en förutsättning för att rullstols- och, rullatoranvändare och många med
gångsvårigheter ska kunna ta sig till och från plattformarna.
Hissar
Det är viktigt att hissar placeras där de behövs och att de finns vid alla entréer där nivåskillnad finns. Det är också viktigt att de som är i behov av hiss kan lita på att den fungerar. Det är vanligt att hissar vandaliseras och används till annat än de är tänkta för. Detta ställer stora krav på SLs personal att hela tiden bevaka att hissarna fungerar som det är tänkt. När hissarna är trasiga måste en alternativ väg vara väl skyltad på ett tidigt stadium. För att säkerställa att hissen känns trygg för resenärer och inte används för andra ändamål än avsedda bör hissar utformas i glas för god insyn och kameraövervakas.
Alla hissar ska följa den europeiska hissnormen SS EN 81-70 SLs riktlinjer
• Om inte tillgängligheten är tillgodosedd på annat sätt ska alla stationsentréer vara försedda med hissar.
• SLs hissar ska vara anslutna till ett övervaknings- och rapportsystem som gör det möjligt för resenärerna att i förväg få reda på om en hiss tillfälligt är ur drift, via telefon till SL Kundtjänst och på SLs
hemsida/reseplaneraren.
• Hissen ska vara utrustad med audiellt och visuellt larm
• En hiss ska vara så stor att den minst rymmer en person med en elektrisk rullstol för begränsat
utomhusbruk (klass B) och en ledsagare. SL förordar vid nyanläggning hissmått om1.1 x1.7 meter
• Hissdörrar ska alltid öppnas automatiskt.
• Manöverpanelerna inne i hissen och på utsidan ska utformas enligt rekommendationerna i ”Bygg ikapp handikapp”.
• Hissar ska vara tydligt markerade och vägen fram till
dem ska vara tydligt skyltad.
• Där hissen stannar vid mer än två våningsplan ska hissen förses med tal invändigt som anger vilket plan hissen stannar vid.
• Hissar ska ha utvändig och invändig ankomstsignal
• När hissar är trasiga ska det finns information om det
• Hissar städas vid behov så att tillgängligheten är god
• Kamera ska finnas i hiss
• Hisschakten ska vara glasade
Trappor
För många resenärer innebär det stor ansträngning att gå i trappor och därför är det mycket viktigt att trappor har vilplan så att den som behöver kan stanna till och vila.
SLs riktlinjer
• Trappans början, slut och vilplan ska markeras med vita kontrastmarkeringar. I de fall vit markering ger dålig kontrast mot omgivande ytor ska ytterligare
kontrasthöjande åtgärder vidtas.
• Sättsteg ska alltid finnas
• Trappnos ska ej förekomma
• Handledarna ska alltid följa med i vilplanen utan uppehåll. Vid trappslut ska handledaren fortsätta vågrätt 300 mm förbi trappans yttre kant. Den får dock inte utgöra ett hinder på plattformen.
Rulltrappor
Huvudsyftet med rulltrappor är att öka kapaciteten där det är stora resenärsmängder och höja komforten vid stora
nivåskillnader. Rulltrappor är inte i första hand en
tillgänglighetsåtgärd även om de kan vara till hjälp för personer med gångsvårigheter. Där de finns ska de dock alltid vara kontrastmarkerade och välbelysta.
8 Vägvisning
SLs resenärer ska kunna orientera sig i kollektivtrafiksystemet oavsett funktionsnedsättning. Det är viktigt att skyltning är lättbegriplig och lättläst och har en bra ljushetskontrast. Den måste vara placerad på lämplig höjd för att kunna läsas och höras av alla såväl som personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn. Informationen ska placeras där man förväntar sig att den ska finnas och så att man kan komma tätt intill. Textstorleken ska vara anpassad efter läsavståndet och ytan ska inte ge upphov till reflexer. Elektronisk skyltning ska anpassas för att fungera för personer med exempelvis nedsatt syn och nedsatt hörsel. Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bl. a. personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med kommunikativa och kognitiva
funktionsnedsättningar ska kunna orientera sig.
Viktiga målpunkter, gångytor, trappor och ramper ska vara lätta att upptäcka. Kontrastmarkering kan exempelvis åstadkommas genom att material med avvikande struktur och ljushet fälls in i markbeläggningen.
9 Betalsystem
Ett nytt elektroniskt biljettsystem, SL Access, introduceras under 2008. Accesskortet blir då gemensamt för SL och Färdtjänsten. Det innebär till exempel att resenären inte behöver visa upp sitt färdtjänstkort, utan kan passera genom spärrarna med ett Accesskort.
Biljetterna är elektroniska och de kan därför inte kontrolleras eller behandlas visuellt, utan endast med hjälp av särskild biljettutrustning. Biljettsystemet är uppbyggt så att resenärerna i första hand betjänar sig själva genom att använda
automatspärrar vid inpassering och biljettautomater för inköp eller kontroll av giltighet eller värde. Den som är osäker ska kunna vända sig till stationspersonal för att få assistans. Ett Web-baserat system gör det möjligt för resenärerna att utföra viss biljettadministration innan de beger sig till SL-trafiken.
SLs riktlinjer
• Betalsystem ska vara tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättning. Befintliga otillgängliga betalsystem ska kompletteras.
• Trafikpersonal ska erbjuda information om
betalsystemet och hjälp att betala för den som inte själv klarar situationen.
• Biljettautomater ska vara tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättningar. Rullstolsanvändare ska kunna komma intill och på lämplig höjd, knappar ska vara lätta att arbeta med, tillvägagångssättet för köp av biljett lättförståeligt, färgkontraster ska användas och synskadade resenärer ska kunna använda automaten med hjälp av t.ex. talad information och taktil text
• Otillgängliga betalsystem/automat ska kompletteras
med tillgängligt alternativ.
• Spärrkiosker, SL Center och andra försäljnings- och informationsplatser som SL råder över ska vara utrustade med hörslingor.
10 Personal och bemötande
För resenärer med funktionsnedsättning personer är det personliga bemötandet av avgörande betydelse för möjligheten att resa. Tekniska lösningar kan inte ersätta personlig service och kunskapen hos trafikutövarna, SL Kundtjänst och SLs personal är avgörande om tillgänglighetsmålet ska uppnås.
Utbildning
All personal i trafiktjänst ska genomgå en grundutbildning för bemötande av resenärer med funktionsnedsättning.
Trafikutövaren har ansvaret för utbildningen som ska vara genomförd inom ett år efter trafikstart och omfatta minst en arbetsdag. Grundutbildningen ska följas upp med regelbunden skriftlig information och en kortare repetitionsutbildning inom fem år.
SLs utbildningsmaterial baseras på utbildningen ”Att bemöta resenärer”, som handikappförbundens samarbetsorgan (HSO)
tagit fram tillsammans med SiSUS, Statens institut för särskilt utbildningsstöd och Rikstrafiken men har anpassats efter SLs behov i överenskommelse med SLs samverkansråd.
Deltagaren skall efter avslutad utbildning:
vara bättre rustad att möta olika resenärers behov av stöd och service
vara medveten om vad som påverkar mötet med resenärer med funktionsnedsättning
ha bättre beredskap inför mötet med resenärer med dolda funktionsnedsättningar
vara medveten om egna och andras attityder till personer med funktionsnedsättning
kunna reflektera över det egna beteendet och hitta goda förhållningssätt och lösningar i mötet med varje enskild resenär
inse att det inte finns färdiga lösningar utan att varje situation är unik
ha praktiserat som resenär i SL-trafiken med olika funktionsnedsättningar
kunna hantera relevanta tekniska hjälpmedel, som ramp.
SLs riktlinjer
• All personal inom SL, SL Kundtjänst och hos trafikentreprenörerna ska följa SLs riktlinjer för tillgänglighet, RiTill
• All personal i trafiktjänst och inom SL-koncernen ska genomgå en grundutbildning i bemötande och tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning
• Utbildningen ska följas upp med regelbunden skriftlig information och en kortare repetitionsutbildning inom fem år
• Föraren ska alltid låta en låggolvsbuss niga vid stopp vid hållplats.
• Ramp ska alltid användas när en resenär behöver de
• Så långt det är möjligt ska föraren stanna bussen långs med och intill hållplatsens kantsten
• Checklista ska användas då en förändring sker i trafiken, exempelvis olycka, motorhaveri etc. för att säkerställa att information och lösningar är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
• Vid avvikande trafikförhållanden ska trafikpersonal ha extra vaksamhet och söka upp resenärer med funktionsnedsättning som kan behöva extra stöd i oväntade situationer
Ledsagning
Även i en miljö som är anpassad med dagens kunskap för att hjälpa resenärer med funktionsnedsättning i deras resa kan en bytespunkt mellan olika färdsätt skapa stora svårigheter för flera kategorier av resenärer. För att möta behovet erbjuder SL ledsagning vid stora bytesterminaler.
• SL ska tillhandahålla ledsagning där efterfrågan finns
• SL ska tillhandahålla rampservice
Akuta situationer
Akuta situationer skapar osäkerhet och en känsla av utsatthet hos alla människor. Känslan av att vara utsatt blir extra påtaglig hos någon med funktionsnedsättning. Självklart skapar det oro om man ser att människor i omgivningen reagerar samtidigt som man inte själv kan höra, eller av andra orsaker inte kan tillgodogöra sig den information i form av ljudmeddelanden som ges. Om man hör information med budskap om utrymning samtidigt som man inte har förmågan att själv ta sig ut är det lätt att gripas av panik.
I akuta situationer måste SLs entreprenörer ha bra beredskap och väl inarbetade rutiner för hur man ska agera för att på bästa sätt underlätta för resenärerna och i synnerhet för
resenärer med funktionsnedsättningar som har särskilda behov.
Många personer med funktionsnedsättning efterfrågar fasta telefoner på stationer och perronger från vilka man alltid kan komma i kontakt med en människa för att påkalla hjälp.
Trygghetstelefoner installeras 2008 i tunnelbanan och det går även att ringa 08 600 10 00 och få kontakt med
Trygghetscentralen.
SLs krav vid akuta situationer
• Alla entreprenörer måste ha beredskap för att kunna hjälpa resenärer med funktionsnedsättning utifrån deras behov.
• Dokumenterade rutiner och checklistor ska finnas hos alla entreprenörer och personalen ska veta hur de ska agera.
• Vid upphandling ska krav ställas på entreprenören att ha resurspersonal som har till uppgift att ge stöd till personer med funktionsnedsättning.
• Larm ska finnas i både audiell och optisk form.
• Det ska finnas möjlighet att kontakta
Trygghetscentralen utan att använda stationära trygghetstelefoner
Tillgänglighetsgarantin
SL vill erbjuda alla sina resenärer en enkel och behaglig resa.
Därför har SL utvecklat en tillgänglighetsgaranti som är utformad på samma sätt som resegarantin men går ett steg längre och innefattar en garanti om tillgänglig trafik. Det innebär t.ex. att om en utlovad låggolvsbuss inte kommer och det innebär att resenären inte kan göra den resa hon eller han planerat så gäller resegarantin. Garantin gäller också om en resenär inte kan fullfölja en resa på grund av att t.ex. en hiss eller ramp är trasig. För tillgänglighetsgarantin används samma formulär som för den vanliga resegarantin.
Tillgänglighetsgarantin erbjuder också fortsatt resa med anpassade specialfordon om inte taxi är ett alternativ.
11 Information
Information är viktig för alla resenärer men ibland är den extra viktig för den som är mer utsatt till exempel på grund av en funktionsnedsättning. Den efterfrågade informationen kan vara av olika slag och människor kan efterfråga information i olika form. Här berörs information som ges via skyltar, hemsida och telefon. SL har länge arbetat med att göra olika
informationssystem tillgängliga för resenärer med
funktionsnedsättning. I denna satsning ingår texttelefoner, särskilda tidtabeller för synskadade, talande skyltar och synbara och kännbara markeringar.
Skyltning
Skyltningen skall bygga på ett enhetligt system som är enkelt och logiskt samt lättbegripligt.
SLs riktlinjer
• Skyltar ska vara logiskt placerade och ha ett enkelt symbolspråk för att personer med s.k. kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna resa med kollektivtrafiken.
• Skyltningen ska ha ljushetskontrast och vara placerad på lämplig höjd och plats för att kunna läsas och höras av personer i rullstol och stående med nedsatt syn.
• Skyltningen ska vara utformad så att personer med olika typer av funktionsnedsättning så obehindrat som möjligt kan hitta och röra sig i stationerna.
• Komplettering i form av skyltar med relief eller punktskrift och talad information ska finnas.
• All information som visas på elektroniska informationstavlor ska synskadade kunna höra i
högtalare (pratorer). I vissa fall, för t.ex. val av rätt plattform, ska ljudfyrar användas.
• Hörselskadade ska ha tillgång till optiska
varningsmeddelanden och viktiga trafikmeddelanden ska så snabbt som möjligt läggas ut på dynamiska skyltar
• Högtalarljud ska finnas med god ljudkvalitet, det är en förutsättning för att hörselskadade ska kunna ta del av vad som sägs.
• Busstrafik ska automatiskt visa nästa hållplats med högtalare och elektroniska skyltar.
SLs Hemsida
Webben är ett viktigt verktyg i alla delar av livet: i utbildning, på arbetet, för staten, för företag, i sjukvården, för underhållning.
Målsättningen borde därför vara att personer med
funktionsnedsättning får samma tillgång till webben som alla andra, samt samma möjligheter att använda den.
I FNs standardregler, kap 5 om tillgänglighet, står ”Nya datoriserade informations- och servicesystem som erbjuds allmänheten ska vara tillgängliga. Självklart gäller även detta SLs hemsida.
SLs riktlinjer
• Följa WAIs (Web Accessibility Initiative) riktlinjer för en tillgänglig webb8
• Hemsidan ska vara ”Funka.nu-certifierade” 9
• Information ska finnas i olika format såsom lättläst, teckentolkat och som ljudfiler för direktlyssning eller nedladdning
• Säkerställa att information är tillgänglig för resenärerna på hemsidan
8WAIs riktlinjer, www.w3c.se
9 Funka. Nu:s hemsida: www.funkanu.se
Reseplaneraren
På www.sl.se finns också SLs reseplanerare som är till för att hjälpa alla resenärer att få hjälp att hitta resvägar och tider för resor mellan olika målpunkter. Reseplaneraren finns även i talsvarsversion och per telefon till SL Kundtjänst.
SLs riktlinjer
• På Reseplaneraren ska resenärer kunna söka en tillgänglig resa.
• Reseplaneraren ska ge information om tillgänglighetsaspekter under en resa
• Reseplaneraren ska vara tillgänglig i olika format för att olika resenärsgrupper ska kunna använda den
SLs kundtjänst
Personlig service går att få hos SL Kundtjänst. För synskadade finns ett särskilt telefonnummer de kan ringa för att få hjälp. Det är viktigt för SL att våra resenärer alltid känner att det finns någon som kan hjälpa dem.
SLs riktlinjer
• SL Kundtjänst ska alltid få uppdateringar gällande tillgänglighetsåtgärder
• SL Kundtjänst ska alltid få uppdateringar på tillfälliga inskränkningar gällande tillgänglighet t.ex. vid
ombyggnad eller vandalisering och vilka konsekvenser detta kan ha för resenärer
Informationsmaterial
SL producerar varje år stora mängder tryckt
informationsmaterial som vänder sig till resenärer. Det är viktigt att de resenärer som har svårigheter att ta till sig det ordinarie materialet också får möjlighet att ta del av den informationen.
SLs riktlinjer
• Informationsmaterial ska kunna produceras i andra medier t.ex. inspelat, punktskrift, lättläst och teckentolkat.
• Resenärer ska kunna beställa informationsmaterial i alternativ form som levereras inom två veckor.
12 Verktyg för ökad tillgänglighet
I SLs strategiska plan ingår målet att alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, kan verka och förflytta sig i den miljö som finns i kollektivtrafikens närhet och som kan ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med SL.
Upphandling
SL är en beställarorganisation och all SLs trafik utförs av entreprenörer och fordonen tillverkas av fordonsindustrin. Det är genom att ställa rätt krav i upphandlingar som SL kan se till att trafiken blir tillgänglig för alla. All upphandling ska bedrivas affärsmässigt, effektivt och med utnyttjande av
konkurrensmöjligheter. Vid upphandlingar har SLs möjlighet att ställa krav på goda lösningar för resenärer med
funktionsnedsättnings tillgänglighet. Därför är det mycket viktigt att upphandlingar utförs av den som har erforderlig kompetens för uppgiften och är väl insatt i resenärer med
funktionsnedsättnings speciella krav på goda lösningar. Vid bedömningen av lämnade anbud ska tillgänglighetsaspekterna tillmätas stor betydelse. Upphandling ska ske i nära samverkan mellan upphandlare, berörda funktioner och den slutgiltige användaren. Detta avser såväl centrala som lokala upphandlingar.
• Det ska alltid eftersträvas bästa möjliga tillgänglighet vid upphandling
• Checklistor för beslut och upphandling
Synpunkter, samråd och samarbete
SL vill gärna att resenärer lämnar synpunkter på hela vår trafik för att vi ska kunna förbättra oss. Både klagomål,
rekommendationer, önskemål och beröm tas tacksamt emot.
Synpunkter kan lämnas både via telefon, brev och via hemsidan.
Synpunkterna registreras och slussas vidare till rätt
ansvarsområde. Alla ärenden besvaras inom två veckor om resenären så önskar.
SL har ett fördjupat samarbete med Färdtjänsten och
kommunerna för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för alla.
Målet är att ge människor möjlighet och frihet att resa på egen hand. För att nå målet att alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, ska kunna ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med SL, krävs att samarbete sker med flera andra parter. Det är också viktigt att utgå från hela resan perspektivet.
SLs riktlinjer
• SL ska skapa förutsättningar för resenärer med
funktionsnedsättnings delaktighet i kollektivtrafiken och samråda med berörda organisationer som en naturlig del i arbetet.
• SL ska utföra professionella prov och utvärderingar i nära samarbete med handikapporganisationerna.
Mer information om Samverkansrådet återfinns i bilaga 3.
Tillgänglighetskonsekvensbeskrivning
Ett av de verktyg som SL arbetar med för att säkerställa att tillgänglighetsaspekten hela tiden beaktas är
tillgänglighetskonsekvensbeskrivningar. I en sådan ska alla effekter på tillgängligheten utredas och dokumenteras för att beslutsunderlagen ska bli så bra som möjligt.
SLs riktlinjer
• Tillgänglighetskonsekvensbeskrivning ska göras vid beslutsunderlag
Projekt
Alla projekt inom SL ska säkerställa att tillgänglighetsaspekter handlas med relevant kompetens.
SLs tillgänglighetssamordnare ska alltid informeras om projekt.
13 Här hittar du ytterligare information
Tillgänglighet och säkerhet för personer med funktionshinder vid väg- och gatuarbeten, RAP 1999:0354, Vägverket Region Stockholm
Tillgänglighet inom Storstockholms Lokaltrafik (SL) för personer med rörelsehinder, Att resa med tunnelbana och tvärbana, Inventeringsrapport 2004, Stiftelsen Fritid och Friluftsliv
Ribuss-08, Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, AB Storstockholms Lokaltrafik
Gator för alla, Idéskrift för gående, Svenska kommunförbundet, 1994
Synligt – Kännbart- Hörbart, SRF, 2003
Källor
Bygg ikapp handikapp, att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder. Kommentarer till Boverkets byggregler, BBR, 2001, Elisabeth Svensson, AB Svensk byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet
Enklare utan hinder, Boverket 2005
Funka.nu, www.funkanu.se
Handlingsprogram för ökad tillgänglighet för funktionshindrade 2006-2010, AB Storstockholms Lokaltrafik
Hjälpmedelsinstitutet, www.hi.se
Offentlig miljö – Belysning. Synskadades Riksförbund, Stockholm. Bygg för alla. Svensk Byggtjänst, 1999.
Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet RAP 1999:0388, Vägverket
Riktlinjer för belysningsstandard på tunnelbanestationer, AB Storstockholms Lokaltrafik 1996-05-3 1
Riplan, Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken i Stockholm län, PLAN – Rapport 2006:10
Råd och rekommendationer för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder till nya motor- och personvagnar i fjärr- och regioneltågstrafik, Banverket, 2003
Socialstyrelsens termbank,
http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.asp x
Statistiska centralbyrån, www.scb.se
WAI (Web Accessibility Initiative), www.w3c.se
HIN - Enkelt avhjälpta hinder
För den som är funktionshindrad kan ett litet hinder som andra inte ens lägger märke till kräva en ansträngning som innebär att ett litet hinder blir i det närmaste ett oöverstigligt hinder. Att kunna ta sig fram lättare innebär att livet blir mycket enklare och självständigare för den som annars kanske måste ha hjälp för att ta sig fram.
Boverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser (BFS 2003:19 HIN). Föreskrifterna trädde i kraft 1 december 2003. Föreskrifterna bygger på 21a § i 17 kap PBL som trädde ikraft den 1 juli 2001. Lagen innebär att det numera ställs krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser.
Ansvaret ligger hos ägare av publika lokaler och allmänna platser. De ska se till att alla enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet åtgärdas.
När är ett hinder enkelt att avhjälpa?
Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren,
lokalhållaren eller näringsidkaren. Föreskrifterna gäller om det hinder som ska undanröjas är enkelt att avhjälpa.
Vilka typer av hinder ska undanröjas?
För publika lokaler kan det röra sig om att avhjälpa olika typer av brister i den fysiska miljön, som kan vara till exempel mindre nivåskillnader, kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, skyltning, belysning, balansstöd och fast inredning. Enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser kan vara brister i
markbehandling, mindre nivåskillnader, kontrastmarkering t.ex.
vid entréer eller biluppställningsplatser för handikappfordon.
När ska åtgärderna vara genomförda?
Föreskriften gäller nu och utgångspunkten är att alla enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas direkt. Om det av ekonomiska skäl, ”passa-på-skäl” eller dylikt finns anledning att senarelägga undanröjandet så är det möjligt. Men man bör då precisera detta i en ekonomisk plan.
Regeringen skriver i propositionen 2000/01:48 ”aktörerna bör få en rimlig tid på sig att för att vidta erforderliga åtgärder och att åtgärderna bör ha genomförts senast vid utgången av 2010”.
Underlaget till föreskrifterna finns i rapporten ”Delaktighet för alla”.
ALM - Tillgänglighet på allmänna platser och områden för andra anläggningar
Boverket har tagit fram föreskrifter med krav på att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (BFS 2004:15 ALM 1).
Föreskrifterna trädde i kraft 1 oktober 2004 och gäller vid nyanläggning.
Bakgrunden till föreskrifterna är den ändring av plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 1 juli 2001. Då infördes ett andra stycke i 3 kap 18 § PBL, i vilket anges att kraven i 3 kap 15 § 1 st 5 p PBL (som avser tomt) på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga alltid ska uppfyllas på allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. Tidigare gällde att detta krav skulle tillämpas i skälig utsträckning.
Målet med föreskrifterna är att vid iordningställande och i förlängningen även ändring av allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, uppnå samma nivå av användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga som vid iordningsställande och ändring av tomter.
Precisering av kraven
Föreskrifterna gäller allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. I föreskrifterna och de allmänna råden preciseras hur kraven på användbarhet och tillgänglighet ska uppfyllas. Fyra av föreskrifterna kan i vissa delar ses som en skärpning jämfört med vad som gällde tidigare. Dessa är krav på utformning och på att överbrygga vissa större
nivåskillnader med hiss, på kontraster och markeringar och på
skyltar. Kravet på hiss gäller t.ex. vid terminaler och hållplatser och då endast om nivåskillnaden är så stor att den motsvarar ett våningsplan och är ”självförvållad”, dvs. har anlagts och inte beror på naturliga nivåskillnader. En förutsättning är också att det inte är rimligt eller möjligt att anlägga en ramp i direkt anslutning till trappa.
Vem ansvarar?
Det är ägaren av allmän plats och områden som ansvarar för att kraven uppfylls vid nyanläggning.
Samverkansrådet
Samverkansrådet är SLs form för samverkan med länets handikapporganisationer.
I FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet är brukarmedverkan ett genomgående krav. I PBL regleras brukarnas möjligheter att samråda, lämna synpunkter och överklaga beslut.
Historik
Landstingsfullmäktige beslutade 2004 om en enhetlig modell för samverkan mellan HSO, DHR och SRF i Stockholms län och landstingets förvaltningar och bolag. För SLs del gäller att modellen ska tillämpas om ingenting annat överenskoms med dessa organisationer. Vid ett möte med SLs samverkansråd i september 2006 kom man överens om följande arbetsordning.
Samverkansrådets roll
Samverkansrådet sak vara ett forum för information och fördjupad kunskap om resenärer med funktionsnedsättnings villkor och behov och den påverkan detta har på SLs
verksamhet. I rådet ska föras en diskussion om vilka principer och riktlinjer som ska vara vägledande för SLs tjänstemän i arbetet med att uppnå och bibehålla fastställda mål för tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning.
Samverkansrådet ska kunna föreslå ändringar av principer och riktlinjer samt ha möjlighet att föreslå nya sådana.
Samverkansrådet ska också ges möjligheter att på ett tidigt stadium ta del i beredning av ärenden och tänkta åtgärder.
Vidare ska Samverkansrådet ha möjlighet att väcka nya frågor och ärenden och föreslå förbättringsåtgärder. SL ska
fortlöpande informera om verksamheten i stort och i synnerhet om de särskilda åtgärder som vidtas för att öka tillgängligheten för resenärer med funktionsnedsättning. Rådet ska vid behov utse representanter som kan delta i särskilda projekt och utredningar som SL bedriver. Det förutsätts att SL själv skaffar sig den kunskap som krävs för att enskilda objekt utformas så att tillängligheten blir god, rådet ska därför inte ägna sig åt detaljgranskning av till exempel ritningar. För att stämma av att SLs tillämpning följer överenskomna principer görs en mer ingående gemensam granskning av enstaka objekt.
Sammansättning
HSO utser fem representanter och två ersättare, DHR och SRF utser en representant och en ersättare vardera. En
representant från HSO och representanterna från DHR och SRF fungerar som kontaktpersoner mellan SL och de berörda organisationerna. Såväl ordinarie som ersättare får närvara vid samverkansrådets möten och har rätt till arvoden enligt
Landstingsfullmäktiges beslut.
Vi rådets möten företräds SL av den eller de personer som utses enligt särskild delegation från verkställande direktören.
Vid behov medverkar andra befattningshavare från SL som föredragande och sakkunniga. Från SL medverkar även nödvändiga administrativa resurser.
Möten
Samverkansrådet ska sammanträda minst fyra gånger om året.. Varje möte ska vara högst två timmar. Vid särskilda behov kan SL och rådets representanter överens komma om extra möten. Tidpunkt för ett möte ska i första hand bestämmas
i samband med det föregående mötet. Om detta inte är möjligt ska SL meddela mötestid senast tre veckor i förväg. Ärenden som HSO, DHR eller SRF vill behandla vid ett möte ska
anmälas av respektive kontaktperson senast två veckor före ett möte. SL skickar ut kallelse med dagordning senast en vecka före ett möte. För planering av möten och andra aktiviteter utser samverkansrådet en beredningsgrupp bestående av tre
personer från handikapprörelsen och en person från SL.
Minnesanteckningar
SL för minnesanteckningar vid rådets möten och skickar normalt ut dessa senast två veckor efter mötet. Anteckningarna ska vara så utförliga att särskilda ståndpunkter tydligt framgår.
Till anteckningarna ska skriftliga inlagor bifogas. Vid nästföljande möte tas anteckningarna upp för slutgiltigt godkännande. Anteckningar med eventuella bilagor ska oavkortade delges SLs styrelse.
Taktila markeringar
Utgivna PLAN-rapporter
2006
2006:1 Hållplatsavstånd och linjesträckningar för stomlinjer
2006:2 Fyra prisstrategier
2006:3 Upplevd kvalité, våren 2006
2006:4 Riktlinjer för infartsparkering - RIPARK 2006:5 Utvärdering av direktbusslinje 869 2006:6 Linjenätsutvärdering i Nacka och Värmdö 2006:7 Aktuella spårtrafikutredningar – lägesrapport
2006
2006:8 Antal resenärer och sittplatsbeläggning i pendeltåg och tunnelbana 2001-2005 2006:9 Persontrafiken i Stockholms län 2006:10 RIPLAN – Riktlinjer för planering av
kollektivtrafiken i Stockholms län 2006:11 Förbindelse Slussen – Södra station
2007
2007:1 Kollektivtrafik till Hölö
2007:2 Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö 2007:3 Tunnelbana till Karolinska
2007:4 Spårväg Centralen Djurgården 2007:5 Fakta om SL och länet 2006
2007:6 Utvärdering av dockningsterminalen i Liljeholmen
2007:7 Riktlinjer för planering av jämställd kollektivtrafik 2007:8 Utveckling av stomtrafiken i Stockholms
innerstad
2007:9 RIBUSS -08
2007:10 Antal resenärer och sittplatsbeläggning i pendeltåg och tunnelbana 2003-2006
2008
2008:1 Resandet med SL 2007
2008:2 Tvärbanan/ Saltsjöbanan – Samlad strategi för spårsystemet
2008:3 Kapacitetsstark kollektivtrafik till ostsektorn 2008:4 RIPLAN-Riktlinjer för planering av
kollektivtrafiken i Stockholms län 2008:5 Resandet med SL tertial 1, 2008
2008:6 Förstudie - Partiella dubbelspårsutbyggnader på Roslagsbanan inom Vallentuna kommun
2008:7 Förstudie - Partiella dubbelspårsutbyggnader på Roslagsbanan inom Österåkers kommun 2008:8 Förstudie - Partiella dubbelspårsutbyggnader på
Roslagsbanan inom Täby kommun 2008:9 Trafiken i Stockholms län 2007 2008:10 Fakta om SL och länet 2007
2008:11 Förstudie avseende möjligheten att minska trafiktoppar genom ökat flextidsarbete inom t.ex.
Stockholms läns landsting.
2008:12 Förstudie Karolinska 2008:13 Bussprioritering i ytterstaden
2008:14 RiTill - SLs riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
