Mindre produktionsanläggningar betalar idag en reducerad inmatningstariff till nätföretaget, vilken endast får omfatta kostnaden för mätning, beräkning och rapportering. Det medför att mindre produktionsanläggningar årligen slipper betala inmatningstariffer på 203 miljoner kronor, som nätföretagen istället behöver hämta in från andra kunder. Vidare har uppskattningsvis cirka 210 vindkraftverk
94 Svenska kraftnät och Baltic Cable
95 Eon Energidistribution, Ellevio, Skellefteå Kraft Elnät, Vattenfall Eldistribution, Öresundskraft
minskat sin maximala produktionseffekt för att klassas som mindre produktionsanläggningar och därmed få reducerad nätavgift. Nuvarande undantagsregel förväntas få en ökad betydelse i framtiden, vilket kommer att förstärka dagens effekter ytterligare.
Den reducerade avgiften varierar mycket mellan nätföretagen och beroende på vilken spänningsnivå som produktionsanläggningen är ansluten på. Anläggningar anslutna till högspänningsnätet betalar generellt mer än de som är anslutna till lågspänningsnätet. Vanligtvis ligger den reducerade tariffen mellan 3 000 och 5 000 kronor per år, i form av en fast avgift.96
För en produktionsanläggning med en effekt på 1 500 kW skulle en årlig inmatningstariff, om inte undantagsregeln fanns, i genomsnitt uppgå till cirka 180 000 kronor, baserat på rådande tariffstruktur för större
produktionsanläggningar. Variationerna för den totala tariffen är också stor, där de flesta produktionsanläggningar om 1 500 kW skulle möta kostnader mellan
90 000 och 280 000 kronor per år, beroende på vilket lokalnät de är anslutna till.
Av de nedgraderade anläggningarna har de flesta en ursprunglig installerad effekt på 2 000 kW. Utifrån strukturen på den genomsnittliga tariffen skulle det motsvara en årlig nätavgift på cirka 230 000 kr.97 Vid ett elpris på 28 öre per kWh går ett vindkraftverk, med en installerad effekt på 2 000 kW som har nedgraderat den maximala effekten till 1 500 kW, i genomsnitt miste om nästan 100 000 kronor per år till följd av minskad försäljning av sin energiproduktion.98 Det innebär att producenterna i genomsnitt skulle spara cirka 130 000 kronor genom att
nedgradera sin produktionsenhet. För en produktionsanläggning med installerad effekt på 2 000 kW finns det ekonomiska incitament, utifrån genomsnittliga förutsättningar, att nedgradera så länge de totala intäkterna från produktionen understiger 60 öre per kWh. För en större anläggning, exempelvis 2 300 kW, blir försäljningsförlusten högre, eftersom dessa anläggningar tappar mer produktion.
Även om reduktionen av tariffen också är något högre, så blir incitamenten att nedgradera mindre.
Ei uppskattar att cirka 210 vindkraftverk har minskat sin maximala
produktionseffekt till 1 500 kW. Nedgraderingen gör att dessa produktionsenheter klassas som mindre produktionsanläggningar och därmed får reducerad nätavgift.
Vattenkraftverken har inte samma incitament att nedgradera sin kapacitet,
96 Alla ekonomiska uppgifter i rapporten avser exklusive moms, om inte annat anges.
97 Utifrån en genomsnittlig inmatningstariff som använts i denna rapport för anläggningar där tariffen inte är känd: Fast avgift 16 146 kr/år, effektavgift 104 kr/kW/år och energiavgift 0,2 öre/kWh, vilket ger en total tariff på 181 000 kr/år för 1 500 kW.
98 Beräknat utifrån ett elpris på 28 öre/kWh, vilket är genomsnittet sedan 2013 och förväntat framtida elpris till 2028. 2013 har valts utifrån att utbyggnadstakten av vindkraftverk med en effekt upp till 2 000 kW avtog då.
eftersom de har fler fullasttimmar än vindkraft och därmed får en större
produktionsminskning per nedgraderad effektenhet. Det finns dessutom endast ett trettiotal vattenkraftverk med en installerad effekt mellan 1 501 och 2 300 kW.
Tabell 15 - Nedgraderad effekt och utebliven produktion, fördelad på elområden och produktionskostnad för att ersätta den.
Elområde Nedgraderad effekt Utebliven produktion Årlig kostnad för ny produktion99
SE1 0 0 0
SE2 10 MW 7 GWh 3 mnkr
SE3 65 MW 47 GWh 21 mnkr
SE4 33 MW 26 GWh 12 mnkr
Totalt 108 MW 80 GWh 36 mnkr
Undantagsregeln har även en suboptimerande effekt för valet av effektstorlek i samband med investeringsbesluten, där produktionsanläggningar med en effekt under 1 500 kW på grund av undantagsregeln blir relativt mer lönsamma än större anläggningar. Snedvridningen av relativpriserna gör att det blir relativt mindre lönsamt att anlägga produktion med en installerad effekt något högre än 1 500 kW, vilket även det kan bidra till att den förnybara produktionen är mindre än vad den annars skulle vara, utan undantagsregeln.
Den reducerade inmatningstariffen medför att mindre produktionsanläggningar sammanlagt, utifrån 2020 års tariffer, årligen slipper betala inmatningstariffer på 203 miljoner kronor till nätföretagen. Istället behöver nätföretagen inhämta de uteblivna intäkterna från andra kunder. Om man jämför omfördelningen av 203 miljoner kronor från mindre och nedgraderade produktionsenheter med de totala intäktsramarna, det vill säga tarifferna för alla kunder hos nätföretagen, är beloppet i sammanhanget relativt litet. Lokalnätens totala intäktsramar uppgår till cirka 37 miljarder kronor per år, vilket innebär att omfördelningen motsvarar ungefär en halv procent.100 Denna andel varierar dock mycket mellan olika nätföretag, beroende på antalet mindre produktionsanläggningar och antalet kunder i övrigt. Flertalet ligger under en procent, medan ett tjugotal nätföretag ligger mellan 1 och 3 procent. Två företag sticker ut med särskilt höga andelar, där båda har ett stort antal nedgraderade vindkraftverk. Omräknat till extra kostnad per kund (oavsett storlek) motsvarar detta upp till 100 kronor för de flesta, ett tjugotal företag ligger mellan 100 och 300 kronor och de två extremfallen belastar
99 Vid beräkning av produktionskostnad har värden för vindkraft från år 2017 använts.
100 Även de reducerade tarifferna för mindre och nedgraderade anläggningar anslutna till regionnät (totalt 10 miljoner kr) kan förväntas omfördelas till kunderna på lokalnäten, eftersom dessa finansierar regionnäten genom avgifter till överliggande nät.
alla sina kunder (utom de mindre och nedgraderade produktionsanläggningarna) med 500 kronor extra per år.
Nuvarande undantagsregel förväntas få en ökad betydelse i framtiden, vilket kommer att förstärka dagens effekter ytterligare. Ökade omfördelningseffekter riskerar att öka och antalet nedgraderade produktionsenheter särskilt om det låga elpriset kvarstår. Genom att solkraften är så pass skalbar är det troligt att många mindre solkraftsanläggningar kommer att anläggas med en installerad effekt under gränsvärdet, vilket hämmar utvecklingen av större, mer kostnadseffektiva, investeringar i solkraftsanläggningar.