Nollenergihus

Nollenergihus använder sig utav passivalösningar för att ha ett minimalt energibrukande. Som passivhusen vill de ha ett tätt klimatskal, isolering och under sommartid använda sig utav vädring och solavskärmning för att minska värmeöverskottet som annars sker. De vill dessutom använda sig utav värmeväxlare med hög verkningsgrad, en effektiv belysning och uppvärmningssystem som har förnybara källor. Det finns olika varianter på nollenergihus. Ena varianten byggs frikopplat från energiförsörjningssytem ex. fjärrvärme och el vilket innebär att hela huset är självförsörjande när det kommer till energi. Den andra varianten är att istället koppla upp huset till sitt eget system ex. solfångare eller solceller. Målet med denna variant är att inte behöva ha något tillskott av energi utan sälja tillbaka lika mycket som köps. Kraven för nollenergihus är densamma som passivhus (Cimen, 2009).

3.4.4

Plusenergihus

Plusenergihus är ett steg längre än nollenergihuskonceptet och syftet med denna

byggnadstyp är att de under ett år ska framkalla mer energi än vad de förbrukar. Detta görs genom att de gör en ombyggnation utav passivhusmodellen och investerar med installationer såsom solfångare och solceller. Den överblivna elen säljs tillbaka till elbolaget då de har ett överskott utav elen (Fyhr, 2009). Enligt (Passivhuscentrum, u.å) tillkommer plusenergihus med extrakostnader som inte kan förknippas med vanliga hus. Men trots kostnaderna är det värt att kontrollera och kolla igenom energideklarationer. Utöver att det är ett plushus kan de dessutom lägga märke till hur god luftkvaliteten är och hur de kan vinna på det i längden.

3.5

Just in Time

Att arbeta med leveranssystemet Just in time betyder det att det oftare levereras men i mindre mängder för minimera material innehavet i lagret, som ska levereras när

produktionen är i behov utav de. Det gäller för företag att strategiskt planera in när och vad som ska levereras till produktionen för att undvika tidspress, alltså krävs det att leveranserna anländer i den tid de ska användas. (Friblick, F. 2005)

JIT utvecklas fortfarande inom fast industri för att sänka kostnaderna. Det finns flera olika typer av kostnader som kan tillkomma på en byggarbetsplats. Det kan tillkomma indirekta kostnader som t ex lyft, hantering och skador när företag använder sig utav normal

materialhantering. De flesta kostnaderna uppstår från skador, spillo och stölder (Friblick, F. 2005).

33

4

AKTUELL STUDIE

Aktuella studien bygger på deltagare som hjälper med undersökningar angående

miljonprogramsbostäder. Det har skett med hjälp utav verkty såsom Google formulär och mejlkorespondens. Målgruppen för denna studien är respondenter som antingen bygger, förvaltar eller bor i ett miljonprogramsområde.

4.1

Enkätundersökning

Den första enkäten omfattar frågor angående utförande utav renoveringar eller

ombyggnationer i miljonprogramsområdena och skickas ut till olika entreprenörer med erfarenhet inom sådana arbeten. En del frågor i den första enkäten efterliknar frågorna i den andra enkäten och syftar i att se respondenternas kompetens och kunskaper. Andra enkäten omfattar själva förvaltningen utav miljonprogramsområdena och syftar i att se hur

miljötänket är när det kommer till underhåll, driften, prioriteringar och samverkan med hyresgästerna ligger till. Tredje enkäten skickas ut till boende i miljonprogramsbostäderna där syftet är att få fram hur själva hyresgästens kunskap och erfarenhet utav miljöfarliga material samt levnadsstandarden ser ut.

4.2

Intervjustudie

En semistruktuerad intervju genomfördes med olika fastighetsägare runt om i Sverige som är fastighetsägare av miljonprogrammsbostäder. Syftet med detta är att få en helhetsbild på hur fastighetsägarnas tänk samt ågärder är när det kommer till ekologiskt hållbara renoveringar. Presentation utav fastighetsägare och respondenter som varit delaktiga i studien och besvarat de semistruktuerade intervjufrågor angående miljonprogramms byggnaderna.

Svenska Bostäder (SB)

Svenska Bostäder är ett utav Sveriges största bostadsbolag som grundades år 1944 och har jobbat med bostäder i cirka 75 år. Svenska bostäder förvaltar dessutom lokaler och övriga anläggningar runt om i landet. Svenska bostäders roll i miljonprogrammsbyggandet hade en stor roll mellan 1965 och 1975 där Svenska Bostäder hade han om byggandet i Tensta, Hjulsta och Bredäng samt grannkommunerna Tyresö och Botkyrka. (Svenska Bostäder, u.å). Svenska Bostäder arbetar för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln för deras befintliga samt nyproducerade byggnader. Svenska Bostäder fokusera ifrån framtagandet av

byggmaterial fram till att byggnaden ska rivas (Svenska Bostäder, 2019).

Respondent 1

Yrkesroll: Projektledaren med om och nybyggnad, Avdelning fastighetsutveckling. Erfarenhet: 25 år i byggbranchen med olika stadsdelar med huvudinrikning på totalrenovering av miljonprogrammshus drygt 5000 lägenheter.

34

Stockholms Koperativa Bostadsförening (SKB)

SKB är en kooperativ hyresrättsförening som bygger och förvaltar lägenheter. SKB har drygt 800 lägenheter i Stockholm och kringliggande kommuner. SKB skapades för över hundra år sedam med tankar på att tillsammans skapa bättre boende i Stockholm. De bygger med hög kvalitet och har som val att inte sälja några fastigheter. Det SKB bygger väljer dem att förvalta själva (SKB, u.å). SKB har ett grönt ansvar och jobbar kontinuerligt med att minska sitt klimatavtryck. Boende i SKBs fastigheter har möjlighet att engagera sig i arbetet för en bättre värld. Samtliga utav SKBs fastigheter är miljöklassade (SKB, 2020).

Respondent 2

Yrkesroll: Fastighetsutvecklingschef med ansvar för nybyggnad, ombyggnad och tekniska driften.

Erfarenhet: 21 år i byggbranchen med erfarenhet utav renoveringar i miljonprogramsområden

Mimer

Mimer är Västerås största hyrevärd med utbud utav flertal olika hyreslägenheter. Mimer erbjuder trivsamma bostäder och bostadsområden, bekymmersfria bostäder med högre kvalite utan ekonomiska risker. Mimers motto är att ”en bra dag börjar hemma”. Mimer arbetar aktivt med att förbättra miljön. Det inklunderar bland annat minskad

energianvänding, källsortering och minskad miljöpåverkan (Mimer, 2021).

Respondent 3

Yrkesroll: Förvaltningschef och projektchef

Erfarenhet: Lång erferenhet av bygg och förvaltning.

5

RESULTAT

I detta asvnitt presenteras resultatet utifrån enkätundersökningen, intervjustudien och litteraturstudien. Rubrik 5.1 tar upp resultatet från enkätundersökningen. Rubrik 5.2 visar oss svaren ifrån respondenterna och sist rubrik 5.3 som är en analys som bygger på data från samtliga metoder.

35

5.1

Enkätundersökning

Nedan presenteras resultatet ifrån enkätundersökingen

5.1.1

Entreprenörer

Enligt figur 30 visar det att de tillfrågade anser att de har goda kompetemser när det kommer till att renovera hållbart men att arbetsledarna har en måtlig nivå när det kommer till ekologiskt hållbara kompetenser.

Figur 30 – Resultat från fråga 1.

Figur 31 visar att respondenterna anser att det förekommer problem med leveranser men inte lika ofta.

Figur 31 – Resultat från fråga 2.

Enligt figur 32 upplever projektledarna att planeringen utav miljömässiga materialval sköts på ett bra sätt medans arbetsledarna och de övriga

resondenterna inte håller med lika mycket.

Figur 32 – Resultat från fråga 3.

3 3

2

Hur ofta tycker ni att det blir problem med leveranserna exempelvis fel på material, till fel ställen eller att det fattas material?

1 (Sällan) - 5 (Ofta)

Arbetsledare Projektledare Övrigt

3 4 ₂

Upplever ni att planeringen av

materialval skötts på ett miljömässigt

sätt?

1 (Mycket dåligt) - 5 (Mycket bra)

Arbetsledare Projektledare Övrigt

3 4 4

Vad har ni för kompetenser inom

hållbar renovering ur ett

miljöperspektiv?

1 (Mycket dåliga) - 5 (Mycket bra)

36

Av de tillfrågade projektledarna och övriga respondenterna håller samtliga med om att tätare leveranser är ett sätt att minska onödigt spill på arbetsplatsen. Ifrån kategorin arbetsledare håller de dessutom med men att det inte är lika viktigt.

Figur 33 – Resultat från fråga 4.

Samtliga respondenter har svarat till att dem anser att det är mycket viktigt med att fastighetsägarna har goda kunskaper när det kommer till hållbara renoveringar i miljonprogrammet. Förmodligen för att dem inser att dessa bostäder behöver detta.

Figur 34 – Resultat från fråga 5.

5.1.2

Hyresvärdar

Enligt figur 35 framkommer det att hyresvärdarna är mindre tydliga när det kommer till vad för miljöfarliga material som kan förekomma i

miljonprogramsbostäder. Förmodligen för att det inte är ett krav för

hyresvärdarna.

Figur 35 – Resultat från fråga 1.

5 5 5

Hur ser ni på fastighetsägarnas

kunskaper inom ekologiska hållbara

renoveringar av miljonprogrammet?

1 (Mindre viktigt) - 5 (Mycket viktigt)

Arbetsledare Projektledare Övrigt

2

1

Hur tydliga är ni med era hyresgäster i

miljonprogrammen angående

miljöfarligt material som kan

förekomma. (ex. i svart mattor)

1 (Mindre tydliga) - 5 (Mycket tydliga)

Fastighetsförvaltare Övrigt

4 5 5

Tror ni att mindre och tätare

leveranser är ett bra sätt för att

minska onödigt spill på

byggarbetsplatsen?

…

37

Figur 36 redovisar vad hyresvärdarna prioriterar vid sina renoveringar. Det de flesta respondenterna prioriterar är i första hand de tekniska

installationerna, sedan invändiga byggnadsdelar därefter utvändiga byggnadsdelar och sista hållbara byggnadsdelar.

Figur 36 – Resultat från fråga 2.

Fastighetsförvaltarna och de övriga respondenterna anser att det är viktigt att de har en god

kommunikation mellan

fastighetsägarna och entreprenören som utför jobbet för att få en hållbar renovering.

Figur 37 – Resultat från fråga 3.

Respondenterna anser att de ibland tänker på hållbarhetsaspekterna när de planerar och genomför renoverar dock sker det inte lika ofta.

Fastighetsförvaltarna anser att dem ibland tänker på det.

Figur 38 – Resultat från fråga 4.

4 4

Anser ni att samarbetet mellan

fastighetsägarna och entreprenören är

viktigt vid en hållbar renovering?

1 (Mindre viktigt) - 5 (Mycket viktigt)

Fastighetsförvaltare Övrigt

3 4

Tänker ni på hållbarhetsaspekter ur ett

miljöperspektiv när ni planerar och utför

renoveringar i miljonprogramsområden?

1 (Sällan) - 5 (Ofta) Fastighetsförvaltare Övrigt Prioritering 4 Prioritering 3 Prioritering 2 Prioritering 1

Prioritering av renovering

Hållbara byggnadsdelar Invändiga byggnadsdelar Utvändiga byggnadsdelar Tekniska installationer

38

Samtliga respondenterna i figur 39 är enade om att de kan miljöeffektivisera mycket vid renoveringar. Samtliga utav respondenterna i kategorin övrigt anser att de kan göra miljöeffektiva renoveringa väldigt mycket.

Figur 39 – Resultat från fråga 5.

5.1.3

Hyresgäster

Hur medvetna är du/ni angående miljöfarligt material i era bostäder?

Boende i miljonprogramsområden tycker att de har dålig koll på vad för miljöfarliga material de har i sina bostäder.

Anser du/ni att er bostad har hög levandskvalité?

De boende i miljonprogramsområden anser att de har en god levnadskvalité

Hur bra koll har du/ni angående renoveringar och underhållsplaner av er bostad?

Majoriteten utav de boende har mycket dålig koll på hur renoveringar och underhållsplaner ser ut i deras bostäder

Har du/ni någonsin haft tankar på att byta bostad dem senaste två åren?

De boende visar att dem trivs i sina bostäder och inte haft mycket tankar på att flytta de senaste två åren

Hur bra koll har ni/du på vad för material som anses vara miljöfarligt?

Hyresgästerna visar att de har mycket dålig koll på vad som anses vara ett miljöfarligt material och icke miljöfarligt material

4 5

Hur mycket tror ni att ni kan

miljöeffektivisera i samband med

renovering?

1 (Väldigt lite) - 5 (Väldigt mycket)

39

5.2

Intervjustudie

Nedan presenteras svaren ifrån fastighetsägarna.

Berätta lite om dig själv

SB: Jobbar som projektledare med om- o nybyggnad på Svenska Bostäder, avdelning

fastighetsutveckling. Jobbat här närmare 25 år, i början med i bla. nya stadsdelar i Stockholm, Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdstaden därefter med i Järvalyftet med huvudinriktning totalrenovering av våra miljonprogramshus på drygt 5000 lgh. Vi har kvar kanske 30 % att renovera samt andra områden i vårt bestånd.

Mimer: Vi är två som svarar, förvaltningschef och projektchef med lång erferenhet

av bygg och förvaltning.

SKB: Fastighetsutvecklingschef. Ansvarar för nybyggnad, ombyggnad och den

tekniska driften av föreningens fastigheter. SKB är en kooperativhyresrättsförening med 8115 lägenheter och drygt 91000 medlemmar. Föreningen bildades 1916 och har byggt kontinuerligt sedan dess men aldrig sålt en enda fastighet. SKB kallar sig med rätta evighetsförvaltare.

Hur stor andel av era flerbostadshus som är byggda under miljonprogrammet är nyrenoverade i dagsläget?

SB: Jag skulle uppskatta denna siffra till 75% för hela SB:s bestånd. Mimer: ca 40% de senaste 10 åren.

SKB: Miljonprogrammet var ett program för bostadsbyggande i Sverige 1965–1975.

SKB har 9 st kvarter med totalt 1073 lägenheter som färdigställdes under den

tidsperioden. Av dessa har 601 genomgått stam och fasadrenovering och 4 kvarter har fått sina tak bytta. Sigbardiorden är en kantboll om den ska räknas som

miljonprogram då den byggdes mellan 1963-66.

Hur stor del av era flerbostadshus från ”miljonprogrammet” har ett renoveringsbehov?

SB: Jag skulle säga att samtliga ej renoverade fastigheter inom miljonprogrammet

har eftersatt underhåll och därför är i stort behov av renovering.

Mimer: De övriga 60% har ett planerat kommande renoveringsbehov

SKB: SKB har inte något underhålls berg, det vill säga SKB har under sin 105 åriga

historia byggt ca 80 lägenheter per år oavsett konjunktur eller andra

omvärldsfaktorer och renoverat i samma takt. Näst på tur att renovera är Järinge, Dyvinge och Drevinge som ligger i Tensta i Stockholm

40

Tänker ni på hållbarhetsaspekter (ekologiska) när ni planerar och utför renoveringar? På vilket sätt?

SB: SB har under lång tid haft fokus på miljöfrågor med hållbarhet exempelvis så

skall våra inbyggda material vara godkända enligt krav från BVB Byggvarubedömningen. Vi bygger för framtiden och då viktigt med ett

hållbarhetsfokus. SB tar nu även fram en underhållspolicy där hållbarhetsaspekter lyft fram med cirkulärt byggande samt återbruk och varsam renovering som hörnstenar. Fortsatt även fokus på energi och ekonomi i våra projekt.

Mimer: Ja, minst 20% energiminskning i alla ombyggnationer.

Byggvarubedömningen för materialen. Följer delar av miljöbyggnad Silver.

SKB: När SKB planerar för en renovering så tittar vi på fastighetens olika byggdelar

för att genomlysa vilka delar vi ska förbättra. Det är dock viktigt att den

arkitektoniska gestaltningen som huset fick när den byggdes bevaras. Detta kan medföra att vissa åtgärder inte blir utförda, t ex bygga om tak som är låglutande. För SKB är det viktigt att behålla de delar som går att behålla tillexempel byts inte köken ut då de ännu inte är uttjänta. Energi användningen brukar alltid minska efter en renovering dels då SKB försöker tilläggsisolera, förbättra u-värdet på fösntren, införa värmeåtervinning eller om det redan är på plats installera solkraftverk, celler eller fångare).

Vilka typer av förundersökningar utförs för att klargöra vilken tillstånd husen befinner sig i?

SB:Vi har underhållsplaner där våra respektive distrikt uppdaterar dessa efter hand

och till-sammans med fastighetsutveckling tar fram ett åtgärdsförslag efter

inventering. Detta arbete behöver då samordnas med övriga projekt och ekonomiska prognoser både kortsiktigt och på flera års basis.

Mimer: Steg 1 - inventering för långsiktig planering. Steg 2 – förstudie –

programhandling och projektering för genomförande.

SKB: Då SKB arbetar med egen personal, snickare, elektriker, fastighetsskötare, drift

tekniker så vill vi mena att vi har väldigt bra kontroll på hur våra fastigheter mår. Underprojekteringen brukar vi vid samrenoveringar utföra en provlägenhet.

Finns det något som fungerar mindre bra eller skulle kunna förbättras när det kommer till planeringen av miljöarbetet (ex. valet av material)?

SB: Enligt ovan har vi ett bra koncept för hur vi jobbar i våra projekt. Vår avdelning

får stöd av vår avdelning hållbarhet och vi anlitar även externa konsulter som biträder i våra entreprenader med uppföljning och slutdokumentation.

41

SKB: SKB har valt att arbeta med Byggvarubedömningen och har miljöklassat

samtliga sina fastigheter enligt ett system som bygger på Miljöbyggnad.

Vad är viktigast i samarbetet mellan fastighetsägarna och entreprenören vid en ekologisk hållbar renovering?

SB: SB projekterar utifrån erfarenheter internt på våra avdelning och från våra

distrikt. Vi måste ta vårt ansvar när det gäller att minska miljöbelastningen samtidigt har vi krav från både myndigheter och internt att följa. Entreprenören har även ett ansvar framförallt vid produktionen och att följa våra krav exempelvis. På längre sikt är en totalrenovering att föredra pga den energieffetivisering som exempelvis byte av ventilationssystem innebär.

Mimer: Gemensamt synsätt och mål. Men vi bestämmer. I grunden att entreprenör

kan genomföra enligt krav. Feedback på att vi har rätt kravställning.

SKB: Att parterna förstår varandra och vad ambitionen med projektet är. Hur ser ni på entreprenörernas kunskaper inom renovering av

miljonprogrammet ur ett miljöperspektiv?

SB: Våra entreprenörer har viss erfarenhet men det kan bli mycket bättre. Fokus är

tyvärr mer på tid och ekonomi, tyvärr. SB är dock på entreprenören och vi kan som extra påtryckningsme-del innehålla pengar om man ej följer våra krav.

Mimer: Väldigt goda.

SKB: Jag tycker entreprenörerna försöker och blir bättre och bättre på att

kontrollera produkterna som används.

Vad har ni för miljömål avseende renovering av era miljonprogramshus? SB: Energikrav, BVB, dokumentation, ordning o reda på arbetsplatsen och självklart

stadens mål överförda på våran verksamhet och ned till vår avdelning. Varje projekt har ett miljöprogram som redovisar vår miljöstyrning genom hela projektet

exempelvis materialkrav av materialval. En miljöplan skall upprättas av entreprenören med egenkontroller, miljöronder skall utföras, krav på

energianvänding av fordon o arbetsmaskiner, källsortering av bygg- o rivningsavfall etc.

Mimer: Vi har väldigt goda miljömål.

SKB: Energianvändningen ska minskas men hur mycket är inte definierat. De

42

Hur ser ni på era begränsningar för att energieffektivisera era miljonprograms hus?

SB: Begränsningar är väl i så fall de ekonomiska förutsättningar och ägarkraven från

staden.

Mimer: Investering och hemräknande av LCC kalkyl. Främst energiåtervinning men

även klimatskalet.

SKB: En begränsning är att en fastighetsägare för att undslippa beskattning inte får

installera mer än 500 kWh solceller. De flesta husen går att tilläggsisolera och det brukar vara förhållandevis lägg att installera värmeåtervinning även om det är kostsamt med lång återbetalningstid på investerat kapital.

Vad styr ert val på hur omfattande renoveringen ska vara?

SB: Förts och främst är det behovet för den specifika fastigheten. Vid eftersatt

underhåll under längre tid är det troligt mer omfattande åtgärder blir nödvändiga. Om vi ska jobba mer med exempelvis varsam renovering i framtiden och kvarboende så kan vi inte renovera i samma omfattning vi gjort tidigare utan istället planera mera för framtiden. LCA-kalkyler kommer att noggrannare studeras samtidigt som våra underhållsplaner uppdateras.

Mimer: Behovet och ägardirektiv. Måste gå ihop ekonomiskt. SKB: Behovet styr mer än hyresuttaget.

Vad styr ert val av entreprenör avseende de ekologiska aspekterna

SB: I första hand är ekonomin avgörande tillsammans mer erforderlig kompetens

samt erfarenheter av liknande uppdrag. Möjligt att kompetensen och erfarenheten på sikt blir än viktigare vid varsam renovering, vilket gör att vi nog kommer att se över utvärderingskriteri-erna för framtida upphandlingar.

Mimer: Helt styrda av LOU – jobbar i ombyggnationer med

ramavtalsentreprenörer.

SKB: Vi frågar entreprenörer som utfört likande arbeten med goda referenser

43

På vilket vis påverkar myndigheters regler, lagar, beslut och processer ert beslut om renoveringar?

SB: Vi måste självklart följa myndighetskraven alltid. Våra interna tekniska regler

och beslutsprocesser är även viktiga. Våra regler revideras kontinuerligt årligen och efter behov.

Mimer: Vi förhåller oss till detta, men oftast vår egen ambitionsnivå som ställer

kraven.

SKB: Vi förhåller oss till det regelverk som finns t ex finns förslag på att inom EU

sätta krav på vad fastigheters energianvändning höst får vara för att få hyras ut. Införs ett sådan krav anpassar SKB sig till det.

Vad väljer ni för strategi eller strategier när ni renoverar

SB: Som sagt hittills har vi framförallt totalrenoverat våra miljonprogramsområden,

dels pga eftersatt underhåll med även politiskt tryck att det fanns ett behov och vi har även fått bidrag för exempelvis Järvalyftet tidigare. Idag diskuterar vi en lite annan inriktning enligt ovan vilket då är en annan strategi. Dock viktigt att påpeka att varje projekt är unikt och det gäller att alltid förslå en skäligt åtgärdsförslag i varje enskilt fall. Egentligen då utan påverkan av en lite annan inriktning jämfört med tidigare, dock är det mer fokus på ekonomin idag och det är en viktig faktor att ta med sig.

Mimer: Först och främst projektanpassat efter inventering.

Gärna partnering i ombyggnation för att få entreprenörens kunskap och erfarenhet in i projektet.

SKB: En ledstjärna är att renoveringen ska hålla minst 60 år. Strategin är att

förbättra fastigheten utan att förfula eller förvanska. Lyfta fram eller återskapa sådant

In document Planeringsprocessen av ROT-projekt : En studie angående ekologiskt hållbara ROT-projekt i miljonprogrammen (Page 41-62)