Samtidigt som ni i företaget under normal drift levererar i enlighet med kundernas beställningar och förväntningar, behöver ni ägna er åt ett systematiskt säkerhetsarbete. Detta omfattar bland annat kris-
planering, utbildning och övning inför en eventuell kris.
I krisplaneringen bör det ingå krisplaner, utbildning, ledningsspel och samövning av de olika
funktionerna. Planera även in revidering och uppdatering av planerna, i en frekvens som ni reglerar i företagets utbildningsplan och i planen för drift och underhåll.
Efter en inträffad kris tillkommer även en utvärderingsfas, där ni bör bearbeta erfarenheter från händelsen. Detta leder till ytterligare förbättringar av det systematiska säkerhetsarbetet.
För ett företag kan en kris vara en händelse som drabbar företaget eller en eller flera anställda och
där företagets organisation eller resurser inte är tillräckliga för att stoppa eller lindra effekten av händelsen.
39
Krisplanering
Trots alla olycksförebyggande, skadebegränsande åtgärder och ett bra försäkringsskydd kan en kris inträffa. Det är viktigt att inse att något kan hända och att ni förbereder er på detta efter bästa förmåga, oavsett vad som orsakat krisen.
Ni bör fundera över vad som är en kris för ert företag eller er verksamhet.
Ert systematiska säkerhetsarbete innebär att ni har gjort förberedelser och tagit fram egna handlings- planer för när ett brott, en brand eller andra oplanerade störningar och incidenter inträffar. Det innebär också att överfallslarm, checklistor vid telefonhot, brandsläckare, utrymningsplaner med mera är på plats och att personalen är utbildad och har övat.
Företag, polisen och räddningstjänsten har flera olika planer att stödja sig på, beroende på typen av verksamhet och ambitionsnivå. Vi ska nedan beskriva de vanligaste planerna och deras definitioner. Observera att det finns flera olika tolkningar och lokala avvikelser. Det viktigaste är att de aktörer som samverkar har en samsyn.
Larmplan
Polisen och räddningstjänsten har olika larmplaner som beslutsstöd vid utlarmning av resurser. Vid till exempel ett överfallslarm försöker polisen alltid skicka minst två bilar, så att en byggnads fyra väggar kan täckas upp. Överfallslarm är alltid ett prioriterat larm.
Räddningstjänsten skiljer idag på inringt larm (via 112) och på automatiskt brandlarm. Ett inringt larm betraktas som konstaterad brand och utryckningsstyrkan anpassas därefter. Ett automatlarm är tyvärr alltför ofta fel- eller falsklarm. Därför väljer räddningstjänsten i vissa kommuner att inte åka med blåljus efter ett automatlarm. Storleken på insatsen efter ett automatlarm regleras idag genom ett avtal mellan räddningstjänsten och företaget, där företaget väljer åtgärd och betalar enligt fastställd taxa. Detta ställer höga krav på ert företags kompetens när ni ska anpassa räddningstjänstens insats vid ett automatiskt brandlarm.
Ni bör i företaget ha en bra dialog med både polis och räddningstjänst och vara väl insatta i vilka resurser som larmas till det egna företaget i olika situationer. Det är dock polisen eller räddningstjänsten som fastställer larmplanen.
Både polisen och räddningstjänsten har olika checklistor som är anpassade till ovanliga typer av olyckor, till exempel en olycka med farligt gods som bland annat kräver hänsyn till vindriktning, information om kemikalien och beslut om utrymning med mera.
Andra exempel är olyckor med utsläpp av radioaktiva ämnen och ska tas om hand eller insatser i högspänningsanläggningar. Checklistor är vanligen inte bundna till något objekt, utan är
40
Insatsplan
En insatsplan är normalt objektsbunden och ger beslutsstöd för hur en insats på ett företag kan genomföras.
Kommunens räddningstjänst behöver för sin verksamhet information om företaget så att de • hittar fram till företaget
• hittar brandposter eller branddammar
• hittar till centralapparaten för brandlarm och sprinkler • har nycklar som ger tillträde till centralapparaten • inte utsätter egen personal för onödiga risker.
Ni ska också tillhandahålla information om företaget som underlättar räddningstjänstens livräddnings- eller släckningsinsats. Denna information sammanställer och uppdaterar ni i en insatsplan, som normalt förvaras i anslutning till centralapparaten för brandlarmet.
Utformningen av insatsplanen, inklusive platsen för förvaringen av planen, ska alltid ske i samråd med polis och räddningstjänst.
Kom ihåg att räddningstjänstens primära uppgift är att rädda liv. Det innebär att de säkerställer att inga personer finns kvar i byggnaden, innan de gör egendomsskyddande insatser. Detta ställer krav på att utrymningsrutinerna på företaget fungerar.
Insatsplanen består normalt av tre delar:
1. Situationsplan. 2. Planritning. 3. Informationstext.
41 Nedan visar vi exempel på en insatsplan som innehåller både planritning och situationsplan.
42
Intern larmorganisation
En fullt utvecklad brand på ett företag får förödande konsekvenser. Ett effektivt sprinklerskydd, väl fungerande brand- och utrymningslarm och många handbrandsläckare ger bra förutsättningar för att minimera risken för brand. Om branden trots allt blir ett faktum är det viktigt att agera snabbt.
Den kommunala räddningstjänsten är normalt dimensionerad och övad att rädda liv och släcka bränder i lägenheter och småhus. För att snabbt kunna släcka en uppkommen brand innan den blivit omfattande krävs att företagets främsta brandsläckningsresurs, det vill säga den egna personalen utnyttjas! Förutom att all personal ska få utbildning i hur de ska bete sig vid brand och utrymning, krävs att nyckelpersonal får mer omfattande utbildning, utrustning och övning för att kunna agera vid en brand. Det är denna personal som vi benämner intern larmorganisation.
När en olycka inträffar och utrymningslarmet ljuder är den interna larmorganisationens insats under de inledande minuterna bevisligen skillnaden mellan en liten incident och total katastrof.
Målet med den interna larmorganisationen ska vara att den alltid är bemannad när verksamhet pågår på företaget. Välj därför i första hand att låta olika befattningar ingå i organisationen.
Utbildning och instruktion
Organisationens grundutbildning, övningar och repetitionsutbildningar ska finnas med i den lokala utbildningsplanen.
Gör organisationens uppgifter och befogenheter tydliga i en särskild instruktion. Här bör det finnas instruktioner för respektive funktion och dessa bör ni öva varje år på företaget. Kompetens- och ambitionsnivån på utbildning och övning bestämmer förslagsvis brandskyddskoordinatorn eller säkerhetschefen på företaget.
För vägledning i utbildning och instruktion se checklistehäftet.
Utrymningsplan
Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning reglerar kravet på utrymningsplaner enligt § 89:
”I byggnader ska, i den omfattning som behövs och på lämpligt belägna platser, finnas anslag
med utrymningsplan. Planen ska visa utrymningsvägar, ange hur räddningstjänst och annan erforderlig hjälpinsats larmas och, när detta är aktuellt, visa placering av manuella
43
Exempel på utrymningsplan:
Kom ihåg att en utrymningsplan inte är något hjälpmedel när branden brutit ut, utan den ska vara väl känd av alla som regelbundet vistas i era lokaler.