Kaptitel 6. Empiriskt resultat
6.1. Normalfördelning
För att testa om studiens beroende variabler var normalfördelade granskades dessa i histogram samt i Kolomogrov- Smirnov (se bilaga 1) (Pallant, 2013, Hair et al, 2010). ETR 1 för år 2011 och 2012 uppvisade signifikans i Kolomogrov- Smirnov, vilket indikerar att de inte är normalfördelade (Pallant, 2013). Vidare analyserades studiens kvotvariabler utifrån kurtosis och skewness18, som likt Kolmogorov- smirnov är ett test för att undersöka normalfördelningen (Pallant, 2012; Hair et al, 2010). Fyra variabler19 hade ett kurtosisvärde mellan 2 och 5 (se bilaga 2) vilket i relativt hög grad avviker från 0 vilket indikerar att normalfördelning ej föreligger (Pallant, 2013; Hair et al. 2010).
Ett sätt att få variablerna mer normalfördelade hade varit att logaritmera dessa (Pallant, 2013).
Men eftersom vi har ett urval som är större än 30 observationer kan antalet anses tillräckligt stort för att anta att normalfördelning föreligger (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010).
Enligt Tabachnick & Fidell (2001) kommer även den risk som finns med höga kurtosisvärden dvs. en underskattning i variansen att reduceras med ett större urval. Tabachnick & Fidell (2001) menar vidare att man inte bör manipulera data i syfte att ”förbättra” resultatet eller för att uppnå ett förväntat resultat. Vi har därför valt att inte logaritmera några variabler utifrån dessa tester. Således är bara variablerna anställda och omsättning logaritmerade vilket beskrevs i operationaliseringen.
18 Skewnessvärdet ger en indikation om symmetrin i fördelningen och kurtosis om ”toppen” av fördelningen. Vid en perfekt normal fördelning skulle värdet på skewness och kurtois vara noll, ett värde som dock är väldigt ovanligt inom samhällsvetenskapen. (Pallant, 2013)
19 Genom skewness och kurtios (se bilaga 2) kunde vi se att variablerna ledning andel kvinnor, ledning andel utländska individer, styrelsen andel utländska individer och styrelsens genomsnittsvaraktighet inte är normalfördelade eftersom de avviker betydande från noll.
I
63
6.2 Univariat analys
I tabell 1 presenteras studiens variabler. Variablernas medelvärde, minimum, maximum och standardavvikelse redovisas. N beskriver antalet observationer som har varit möjlig för varje variabel. N- värdet är mindre på ETR 2 eftersom vi valt att ta exkludera de observationer som har haft ett ETR 2 som överstiger 100 procent (se operationalisering). Vidare är antalet observationer färre gällande utbildning, detta till följd av bristfällig information.
Beroende variabler
ETR 1 mäter den effektiva skattesatsen dvs. det företaget betalar i skatt. I tabell 1 framgår det att variabeln ETR 1 år 2011 har ett medelvärde på 27 procent, ett minimumvärde på 10 procent samt ett maximumvärdet på 79 procent. ETR 1 år 2012 hade ett medelvärde på 28 procent. Minimumvärdet var 0 procent och maximum var 82 procent. Under år 2011 och 2012 var den svenska bolagskatten 26,3 procent (Skatteverket, 2013). Att den genomsnittliga effektiva skattesatsen överstiger den svenska bolagsskatten behöver inte indikera att företagen betalar ”för mycket” skatt. Eftersom större företag tenderar att ha verksamheter i andra länder, med en högre skattesats, vilket bidrar till en högre formell skattesats för företaget.
ETR 2 är företagets operativa kassaflöde dividerat med skattekostnaden. I tabell 1 framgår det att variabeln ETR 2 år 2011 har ett medelvärde på 41 procent, ett minimumvärde på 3 procent och ett maximumvärde på 92 procent. ETR 2 för år 2012 hade ett medelvärde på 34 procent, ett minimumvärde på 0 procent samt ett maximumvärde på 99 procent.
Oberoende variabler
Andel kvinnor och andelen utländska individer i ledningsgruppen var i genomsnitt 12 respektive 18 procent. Den genomsnittliga åldern i ledningsgrupperna var 48 år och den genomsnittliga varaktigheten i företaget var 10 år. Andel kvinnliga ledamöter i styrelsen var i genomsnitt 24 procent och andelen utländska ledamöter var i genomsnitt 11 procent.
Styrelsens ledamöter hade en genomsnittsålder på 56 år och varaktigheten i styrelsen var i genomsnitt 7 år.
Kontrollvariabler
I tabell 1 ser vi att 27 procent av företagen var tjänsteföretag och 73 procent var tillverkande.
Företagens största ägare ägde i genomsnitt 31 procent av rösterna och 91 procent av företagen hade en enskild ägare med ett innehav av 10 procent eller mer av rösterna. Styrelsen bestod i genomsnitt av 64 procent av oberoende ledamöter och storleken på styrelse uppgick i genomsnitt till knappt 7 ledamöter. Vidare hade 45 procent mellan sju och nio
64
styrelseledamöter och 14 procent hade tre eller fler kvinnliga ledamöter. Andelen ledamöter med ekonomiutbildning i styrelsen var 53 procent och andelen med ekonomiutbildning i ledningsgruppen var 52 procent. Vidare presenteras kontrollvariablerna anställda, omsättning och finansiell hävstång i tabell 1 nedan.
Ledning andel utländska individer 109 0,00 1,00 ,1777 ,21416
Ledning genomsnittsålder 109 37,50 61,71 48,1382 4,29901
Ledning genomsnittsvaraktighet 105 1,86 26,17 10,1512 5,34876
Styrelsen andel kvinnor 110 0,00 ,57 ,2359 ,12062
Styrelsen andel utländska individer 110 0,00 ,86 ,1095 ,17344
Styrelsen genomsnittsålder 110 44,29 66,25 55,9067 3,75488
Styrelsen genomsnittsvaraktighet 110 2,00 23,00 7,0133 3,33097
Anställda 2010 107 2 12 7,40 2,161
Styrelsen andel ekonomiutbildning 98 0,00 1,00 ,5309 ,21118
Ledning andel ekonomiutbildning 77 ,11 1,00 ,5210 ,20570
Valid N 37
65
6.3. Bivariat analys
För att testa korrelationen mellan variablerna användes en korrelationsanalys (Pearsons correlations). Vi har valt att dela upp korrelationsanalysen i tre tabeller för att göra den mer överskådlig. I tabell 2 presenteras korrelationen mellan studiens beroendevariabler och oberoendevariabler. Tabell 3 redovisar korrelationen mellan studiens beroendevariabler och kontrollvariabler och i tabell 4 redogörs korrelationen mellan de oberoendevariablerna och kontrollvariablerna.
I korrelationsanalysen, tabell 2, ser vi att det finns ett positivt signifikant samband mellan ETR 1 år 2011 och andelen utländska i både ledningsgruppen och styrelsen. Vidare finns ett negativt signifikant samband mellan ETR 1 år 2011 och andelen kvinnor i ledningsgruppen. I korrelationsanalysen ser vi att ETR 2 år 2011 har ett positivt signifikant samband med både ledningsgruppens genomsnittsålder och genomsnittsvaraktighet i företaget. ETR 2 2011 har även ett positivt signifikant samband med andelen kvinnor och andelen utländska i styrelsen.
Vi ser även att ETR 1 2012 har et positivt signifikant samband med andel utländska i ledningen. Mellan ETR 2 år 2012 och andelen kvinnor i ledningen finns ett positivt signifikant samband.
I tabell 3 ser vi att det finns ett negativt signifikant samband mellan ETR 1 år 2011 och antal oberoende i styrelsen. ETR 2 år 2011 har ett positivt signifikant samband med antalet anställda 2010. Vi ser även att ETR 2 2012 har ett positivt signifikant samband med ägarstrukturen. ETR 1 år 2012 visade inga signifikanta samband alls med studiens kontrollvariabler.
Korrelationen mellan studiens oberoende- och kontrollvariabler studerades. Vidare studerades även korrelationen mellan studiens oberoende variabler och korrelationen mellan kontrollvariablerna. Detta har gjorts för att en signifikant korrelation över 0,7 ger en indikation för att en kolinjäritet föreligger vilket vidare ökar risken för multikollinjäritet i vår regressionsmodell (Pallant, 2013; Hair et al, 2010). Kontrollvariablerna för företagets storlek (antalet anställda, 2010, 2011 och omsättning, 2010, 2011) uppvisade en signifikant korrelation över 0,7. Att dessa kontrollvariabler visade en korrelation över 0.7 skapar dock inget problem i vår studie då det inte inkluderats samtidigt i regressionsmodellerna20. Övriga variabler visade ingen signifikant korrelation över 0,7.
20 Kontrollvariablerna antalet anställda och omsättning är båda två olika proxys för att mäta företagets storlek.
66
Sammanfattningsvis ser vi att både ETR 1 år 2011 och ETR 1 år 2012 visar ett positivt signifikant samband med andelen utländska individer i ledningsgruppen. Vidare har både ETR 1 år 2011 och ETR 2 år 2011 ett positivt signifikant samband mellan andelen utländska individer i styrelsen. ETR 1 år 2011 och ETR 2 år 2012 skiljer sig gällande sambandsriktningen för kvinnor i ledningsgruppen, ETR 1 år 2011 visar ett negativt samband medan ETR 2 år 2012 visar ett positivt samband. Genom korrelationsanalysen har vi således fått indikationer om vilka variabler som det finns samband i mellan och risker för kollinjäritet.
Vidare har korrelationsanalysen fungerat som grund vid skapandet av studiens regressionsmodell. Hypoteserna kommer dock inte att testas mot korrelationanalysen utan mot regressionsmodellen.
67
Tabell 2. Korrelationsanalys (Pearsons correlations), beroende- och oberoende variabler.
*Signifikant på 10%- nivån (p <.1)
**Signifikant på 5%- nivån (p <.05)
***Signifikant på 1%- nivån (p <.01)
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11.
1. ETR1 2011
2. ETR2 2011 ,194
3. ETR1 2012 ,382*** -,113
4. ETR2 2012 ,070 ,226* ,081
5. Ledning andel kvinnor -,166* -,039 -,046 ,248**
6. Ledning andel utländska individer ,242** ,089 ,356*** -,059 ,021
7. Ledning genomsnittsålder -,007 ,251** -,061 ,114 -,107 ,148
8. Ledning genomsnittsvaraktighet -,016 ,197* -,146 ,091 -,237** -,029 ,397***
9. Styrelsen andel kvinnor -,062 ,272** -,022 ,027 ,340*** ,127 ,014 ,030
10. Styrelsen andel utländska ledamöter ,197** ,280** ,121 ,005 -,110 ,330*** ,291*** ,148 -,043
11. Styrelsen genomsnittsålder ,096 ,154 -,062 -,176 -,306*** ,132 ,136 ,253*** -,110 ,193**
12. Styrelsen genomsnittsvaraktighet ,037 -,027 ,062 ,112 -,170* ,016 -,104 ,222** -,190** -,131 ,370***
68
Tabell 3. Korrelationsanalys (Pearsons correlations), beroende- och kontrollvariabler
*Signifikant på 10%- nivån (p <.1)
**Signifikant på 5%- nivån (p <.05)
***Signifikant på 1%- nivån (p <.01)
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20.
1. ETR1 2011
2. ETR2 2011 ,194
3. ETR1 2012 ,382*** -,113
4. ETR2 2012 ,070 ,226* ,081
5. Anställda 2010 -,114 ,235** -,077 -,090
6. Anställda 2011 -,128 ,206* -,081 -,090 ,996***
7. Omsättning 2010 -,083 ,167 -,082 -,090 ,900*** ,896***
8. Omsättning 2011 -,067 ,177 -,084 -,088 ,893*** ,893*** ,998***
9. Industri -,134 -,169 -,053 ,018 -,332*** -,329*** -,193** -,202**
10. Finansiell
hävstång 2011 -,006 -,076 -,018 ,092 ,174* ,138 ,266*** ,263*** ,152
11. Finansiell
hävstång 2012 -,014 -,018 -,010 ,089 ,175* ,135 ,271*** ,263*** ,123 ,930***
12. ROA 2010 -,112 -,076 ,032 -,011 -,013 ,000 ,011 ,013 ,080 ,245*** ,186*
13. ROA 2011 -,079 -,016 ,144 -,095 ,178* ,184* ,152 ,136 -,068 ,162* ,178* ,248***
14. Ägarstruktur ,053 ,096 ,109 ,183* -,074 -,062 -,090 -,081 -,003 -,121 -,129 -,079 -,112
15. Kontrollägare 10
% ,050 ,155 -,009 ,133 -,195** -,181* -,219** -,203** ,052 -,176* -,176* ,028 -,042 ,378***
16. Styrelsen antal
oberoende -,282*** -,027 ,014 ,095 -,038 -,044 -,005 -,015 ,206** -,085 -,020 -,088 -,106 -,040 -,183*
17. Styrelsens
storlek (kvotv.) -,093 ,082 -,045 -,082 ,622*** ,604*** ,685*** ,682*** -,065 ,254*** ,245*** ,100 ,056 -,209** -,161* -,040
18. Styrelsen storlek ,069 ,034 -,022 ,028 ,276** ,284** ,320** ,319** ,056 ,233* ,243* -,016 -,101 -,104 -,092 -,033 453***
19. Styrelsen tre
kvinnor eller fler -,062 ,178 -,084 -,026 ,339** ,311** ,335** ,331** ,054 ,034 ,058 ,058 -,158 -,059 ,034 ,184 ,354*** ,169
20. Styrelsen andel
ekonomiutbildning ,088 ,029 ,108 ,205 ,092 ,117 ,147 ,149 -,036 ,070 ,092 -,199* ,007 ,158 ,130 -,054 -,018 ,084 ,014
21. Ledning andel
ekonomiutbildning -,175 -,091 -,135 ,010 -,120 -,120 -,095 -,107 ,103 -,059 -,007 -,133 -,003 ,033 ,155 ,118 -,071 -,063 ,150 ,191
69
Tabell 4. Korrelationsanalys (Pearsons correlations), oberoende- och kontrollvariabler
*Signifikant på 10%- nivån (p <.1)
70
6.4. Multivariat analys 6.4.1. Multipel regression
Vi genomförde en standard multipel regression på fyra modeller (se tabell 5 nedan). Då vi hade operationaliserat företagets storlek på två olika sätt, antalet anställda och omsättning valde vi att testa båda dessa proxy. Båda variablerna skapade signifikans men antalet anställda skapade mest signifikans i våra modeller och valdes därför som proxy. Både styrelsens storlek och ägarstrukturen i företaget hade operationaliserats på två sätt. Båda sätten för respektive variabel testades i vår modell och gav samma signifikansnivå. Vi valde att använda de dikotoma variablerna för styrelsens storlek och ägarstrukturen. Detta eftersom vårt urval var relativit litet i förhållande till antalet oberoende variabler. Vidare testades ETR 1 och ETR 2 för året 2012 men ingen signifikans uppvidades i dessa modeller. Modellerna för ETR 1 och ETR 2 för året 2011 kommer således bara att redovisas.
Eftersom kontrollvariablerna andel med ekonomiutbildning i ledningsgruppen respektive styrelsen bara hade 77 respektive 98 observationer valde vi att göra två olika tester. Ett där vi valde att inkludera ledningsgruppens och styrelsens ekonomiutbildning och ett där vi inte gjorde det. Sammanfattningsvis redovias 4 modeller. I modell 1 och 2 är den beroende variabeln ETR 1 för år 2011 och i modell 3 och 4 är den beroende variabeln ETR 2 för år 2011. I modell 2 och 4 är kontrollvariablerna styrelsens- och ledningsgruppens utbildning exkluderade. Samtliga fyra modeller presenteras i tabell 5.
Analys multipel regression
För att kontrollera för multikolinjäritet studerades VIF -värdena. Inga av variablerna i studiens modeller21 har ett VIF värde som översteg 10. I modell 1 var det högsta VIF värdet 2,427 och i modell 2 var det 1,942. I modell 3 och 4 var det högsta värdet 2,926 respektive 2,418.
Modell 1 har en förklaringsgrad på 51,7 procent vilket kan utläsas genom adj. R2. Genom förklaringsgraden kan vi se hur stor del av variansen i den beroende variabeln som kan förklaras av de oberoende variablerna (Pallant, 2013). Modellen är signifikant på 1-procentsnivån (p <.01). Modell 2 har en förklaringsgrad på 30,8 procent och är också signifikant på 1-procentsnivån (p <.01). Antalet observationer i modell 1 var 67 stycken och i
21VIF- värden över 10 indikerar på multikolinjäritet (Pallant, 2013: Hair et al., 2010).
71
modell 2, 95 stycken. Då antalet observationer var färre i modell 1 finns det en risk för att eventuella samband som visas i modell 1 men inte i modell 2 påverkas av detta. Vi kommer därför ta hänsyn till antalet observationer vid hypotesprövningen. Modell 3 var inte signifikant vilket innebär att vi inte kan använda denna modell för att förklara hur de oberoende- och kontrollvariablerna påverkar den beroendevariabeln. Modell 4 har en förklaringsgrad på 15,7 % och är signifikant på 5-procentsnivån (p <.05). Antalet observationer i modell 4 var 73 stycken. Modellerna som används för att testa våra hypoteser är således modell 1, 2 och 4.
72
Styrelsen andel ekonomiutbildning ,263** ,044 ,224 ,218
Ledning andel ekonomiutbildning -,284*** ,039 -,086 ,148
Constant ,371** ,150 ,376*** ,137 -,448 ,611 -,128 ,452
73
I modell 1 visar studiens oberoende variabler, andelen utländska individer i ledningsgruppen (p <.05), andelen utländska ledamöter i styrelsen (p<.01) och genomsnittlig varaktighet i styrelsen (p <.1) ett positivt signifikant samband med ETR 1. Andelen kvinnor i ledningsgruppen visar ett negativt signifikant samband (p <.1). Kontrollvariablerna, företagets storlek (p<.01) och andelen oberoende ledamöter (p<.01) visar ett negativt signifikant samband i modell 1. Vidare visade kontrollvariabeln, andelen med ekonomiutbildning i styrelsen ett positivt signifikant samband (p <.05) medan andelen med ekonomiutbildning i ledningsgruppen visade ett negativt signifikant samband (p< .01). I modell 2 visar de oberoende variablerna andelen utländska i ledningsgruppen (p<.01) och styrelsen (p<.01) ett positivt signifikant samband. Kontrollvariablerna företagets storlek (p<.01) och andelen oberoende i styrelsen (p<.01) visar ett negativt signifikant samband. I modell 4 visar de oberoende variablerna, andelen utländska- (p<.01) och kvinnliga (p<.05) ledamöter i styrelsen, ett positivit signifikant samband med ETR 2. Övriga variabler uppvisade inget signifikant samband.
I tabell 6 visar vi riktningen på de signifikanta samband som framkommit i modellerna 1,2 och 4. Prediktionen i tabellen visar det förväntade sambandet utifrån studiens hypoteser. Då ett högre ETR-mått representerar mindre skatteplanering, kommer hypoteser utformade med ett negativt samband ha en positiv prediktion och vice versa.
Tabell 6. Signifikansmodell
Modell 1 Modell 2 Modell 4 Prediktion
H1 Genomsnittsålder – Styrelse n n n +
H2 Genomsnittsålder – Ledningsgrupp n n n +
H3 Andelen utländska – Styrelse + + + -
H4 Andelen utländska – Ledningsgrupp + + n -
H5 Genomsnittsvaraktighet – Styrelse + n n +
H6 Genomsnittsvaraktighet – Ledningsgrupp n n n +
H7 Andel kvinnor – Styrelse n n + +
H8 Andel kvinnor - Ledningsgrupp - n n +
n= visar inget signifikant samband.
Genomsnittåldern i styrelsen och ledningsgruppen visade inga signifikanta samband i modellerna vilket gör att hypotes 1 och hypotes 2 kan förkastas. Andelen utländska ledamöter i styrelsen visade ett positivt signifikant samband i samtliga modeller. Detta motsäger vår hypotes vilket gör att hypotes 3 kan förkastas. Andelen utländska individer i ledningsgruppen
74
visade ett positivt signifikant samband i modell 1 och 2 vilket även motsäger vår hypotes.
Hypotes 4 kan således förkastas. Genomsnittlig varaktighet i styrelsen visade ett positivt signifikant samband i modell 1 (p <.1), men inget signifikant samband i modell 2 och 4.
Modell 2 har fler observationer och i denna modell fanns inget signifikant samband mellan ledarmötenas genomsnittliga varaktighet i styrelsen och ETR 1. Det här kan ses som en indikation på att det är antalet observationer som skapar ett signifikant samband i modell 1.
Modell 1 används därför inte i hypotesprövningen och hypotes 5 förkastas. Ledningsgruppens genomsnittliga varaktighet i företaget visade inget signifikant samband i modellerna vilket innebär att vi kan förkasta hypotes 6. Andelen kvinnor i styrelsen visade ett positivt signifikant samband i modell 4 vilket överensstämmer med hypotes 7. Signifikansen för sambandet var på 5-procentsnivån (p <.05) men visades enbart i modell 4 som vidare är en modell med en lägre signifikans (p <.1) än övriga modeller (p <.01). Det här gör att vi med viss försiktighet inte förkastar hypotes 7. Andelen kvinnor i ledningsgruppen visade inget samband i modell 2 och 4. Ett negativt signifikant samband (p <.1) visades i modell 1. Modell 1 kommer dock inte användas vid hypotesprövningen då det finns en indikation på att antalet observationer påverkar sambandet. Vi förkastar således hypotes 8.
Sammanfattning hypotesprövning
H1 Förkastas
H2 Förkastas
H3 Förkastas
H4 Förkastas
H5 Förkastas
H6 Förkastas
H7 Förkastas inte, med viss försiktighet
H8 Förkastas
75