Skatten i toppen?
- En studie om styrelse- & ledningsgruppssammansättningens påverkan på företagets skatteplanering
Civilekonomprogrammet, Linnéuniversitetet Examensarbete 30 hp, 4FE11E
Författare: Kim Gromer Jesper Eklund Handledare: Timur Umans
Pernilla Broberg Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin
Förord
i vill rikta ett hjärtligt tack till våra engagerade, inspirerande och kompetenta handledare, Timur Umans och Pernilla Broberg. Utan er hjälp hade inte denna uppsats varit möjligt att genomföra. Tack!
Vi vill även rikta ett tack till Sven-Olof Yrjö Collin och våra kurskamrater som också hjälpt oss att utveckla vårt examensarbete.
Växjö, den 21 maj 2014
Kim Gromer Jesper Eklund
_________________ __________________
V
Sammanfattning
Titel: Skatten i toppen? – En studie om styrelse- & ledningsgruppenssammansättningens påverkan på företagets skatteplanering
Författare: Kim Gromer och Jesper Eklund Handledare: Timur Umans och Pernilla Broberg Examinator: Sven-Olof Collin
Utbildning: Civilekonomprogrammet, Linnéuniversitetet, 2014 Kurs: 4FE11E, Examensarbete
Datum: 2014-05-21
Inledning: Skatter medför en stor kostnad för företagen vilket skapar incitament för skatteplanering. Tidigare studier har påvisat att det är ledningsgruppen och styrelsen som påverkar i hur hög grad företaget skall skatteplanera. Vi vill studera bakomliggande faktorer för hur gruppernas sammansättning påverkar skatteplaneringen i ett företag utifrån fyra demografiska karaktärsdrag; kön, nationalitet, ålder och varaktighet.
Syfte: Syftet med studien är att förklara hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppens sammansättning påverkar företagets skatteplanering.
Metod: Studien har en deduktiv ansats där teorier om styrelsen och ledningsgruppens sammansättning har använts för att härleda hypoteser. Det empiriska materialet inhämtades från Nasdaq OMX Stockholm. För att beräkna företagens skatteplanering har två olika mått använts.
Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att både styrelsens- och ledningsgruppens sammansättning har en påverkan på företagets skatteplanering. Andelen utländska- och kvinnliga ledamöter hade en negativ påverkan på skatteplaneringen i företaget. I ledningsgruppen hade andelen utländska också en negativ påverkan på skatteplaneringen.
Studien är ett bidrag till skatteplaneringsforskningen då den påvisat nya faktorer som påverkar skatteplaneringen i företaget.
Abstract
Title: Skatten i toppen? – En studie om styrelse- & ledningsgruppenssammansättningens påverkan på företagets skatteplanering
Authors: Kim Gromer and Jesper Eklund Supervisor: Timur Umans and Pernilla Broberg Examiner: Sven-Olof Collin
Education: Business Administration, Linneaus University, 2014 Course: 4FE11E, Master Thesis
Date: 2014-05-21
Introduction: Taxes result in a big cost for corporations which create an incentive for tax planning. Previous studies have demonstrated that it's the management team and the board of directors that influences to what extent the corporation is going to tax plan. We want to study underlying factors for how the composition of the groups affect the tax planning in a corporation based on four demographic traits; sex, nationality, age and duration.
Purpose: The purpose with the study is to explain how the composition of the management team and the board of directors affect the corporations tax planning.
Method: The study has a deductive approach where theories about the composition of the board of directors and the management team have been used to derive hypothesis. The empirical material has been collected from Nasdaq OMX Stockholm. Two different measures have been used to calculate the corporations tax planning.
Results and Conclusions: The result of the study demonstrates that the composition of both the board of directors and the management team has an effect on corporations tax planning. In the board of directors the proportion of foreign members and the proportion of women had a negative effect on the level of tax planning in the corporation. In the management team the proportion of foreigners had a negative effect on the level of tax planning in the corporation.
This study is a contribution to the research on tax planning as it has detected new factors that affect tax planning in corporations.
Innehållsförteckning
Kapitel 1. Inledning ... 1
1.1. Problembakgrund ... 1
1.2. Problemdiskussion ... 2
1.3. Problemformulering ... 6
1.4. Syfte ... 6
1.5. Disposition ... 6
Kapitel 2. Uppsatsens metod ... 8
2.1. Teoretisk utgångspunkt ... 8
2.2. Forskningsansats ... 8
2.3. Kunskapsteoretisk utgångspunkt ... 9
2.4. Informationsansamling och teoretiska utgångspunkter ... 9
2.5. Avgränsning ... 10
2.6. Forskningsetiska aspekter ... 11
Kapitel 3. Institutionalia ... 12
3.1. Skatteplanering ... 12
3.2. Redovisning ... 12
3.3. Bolagsskatt ... 13
3.4. Den svenska bolagsstyrningen ... 16
Kapitel 4. Teoretisk referensram ... 18
4.1. Skatteplanering - en definition och förtydligande av begreppet ... 18
4.2. Agentteorin... 19
4.3. Postive accounting theory ... 21
4.3. Behavioral Theory of the firm ... 22
4. 4. Upper Echelons ... 23
4.4.1. Demografiska karaktärsdrag ... 25
4.5. Skatteplanering ... 25
4.6. Grupper ... 28
4.6.1. Styrelsen i en skatteplaneringskontext ... 29
4.6.2. Ledningsgruppen i en skatteplaneringskontext ... 30
4.7. Hypoteser ... 30
4.7.1. Ålder ... 30
4.7.2. Nationalitet ... 32
4.7.3. Varaktighet ... 35
4.7.4. Kön ... 37
4.7.5. Sammanfattning av hypoteser ... 42
Kapitel 5. Empirisk metod ... 43
5.1. Undersökningsmetod ... 43
5.2. Undersökningsdesign ... 44
5.3. Metod för datainsamling ... 45
5.4. Operationalisering ... 47
5.4.1. Beroende variabel ... 47
5.4.2. Oberoende variabler ... 50
5.4.3. Kontrollvariabler ... 52
5.5. Genomförande ... 57
5.5.1. Bortfallsanalys ... 57
5.6. Databearbetning... 58
5.6.1. Univariat analys ... 58
5.6.2. Bivariat analys... 58
5.6.3. Multivariat analys ... 59
5.7. Metodkritik ... 59
5.7.1. Reliabilitet ... 59
5.7.2. Validitet ... 60
5.7.3. Replikation ... 61
5.7.4. Etiska övervägningar... 61
Kaptitel 6. Empiriskt resultat ... 62
6.1. Normalfördelning ... 62
6.2 Univariat analys ... 63
6.3. Bivariat analys ... 65
6.4. Multivariat analys ... 70
6.4.1. Multipel regression... 70
Kapitel 7. Analys av empiriskt resultat ... 75
7.1. Ålder ... 75
7.2. Nationalitet ... 76
7.3. Varaktighet ... 77
7.4. Kön ... 78
7.5. Kontrollvariabler ... 79
7.6. Avslutande diskussion ... 80
Kapitel 8. Slutsatser & Implikationer ... 83
8.1. Slutsats ... 83
8.2. Implikationer ... 84
8.2.1 Teoretiska implikationer... 84
8.2.2. Praktiska implikationer ... 85
8.3. Begränsningar ... 86
8.4. Framtida forskning ... 87
Referenser ... 88
Bilaga 1. ... 99
Bilaga 2. ... 101
1
Kapitel 1. Inledning
det inledande kapitlet introduceras en problembakgrund där den debatt som finns gällande företagens samhällsansvar kontra icke samhällsansvar lyfts fram.
Skattebetalningar presenteras som en del av denna debatt. I problemdiskussionen utvecklas sedan en diskussion om hur och vilka som påverkar skatteplaneringen i företaget. Slutligen mynnar problemdiskussionen ut i frågeställningar och i uppsatsens syfte.
1.1. Problembakgrund
“There is one and only one social responsibility of business -to use its
resources and engage in activities designed to increase its profits so long as it stays within the rules of the game, which is to say, engages in open and free competition without deception or fraud.” (Friedman 1970, s.6)
Frågan om företagen har ett samhällsansvar eller inte har debatterats livligt runt om i världen (Schwartz & Saiia, 2012; Delios, 2010; Garriga & Melé, 2004). Skall ett företag maximera sina vinster för att skapa största möjliga avkastningen till sina aktieägare eller skall hänsyn också ges till samhället? Debatten om företagens samhällsansvar kan delas in i två övergripande synsätt; det vinstmaximerande kontra intressentperspektivet.
Förespråkarna för det vinstmaximerande synsättet med Milton Friedman (1970) i spetsen tycker inte att hänsyn bör ges till samhällsansvar så länge det inte ökar vinsterna. Synsättet kallas också shareholder value och utvecklades i USA under 1980-talet. Utgångspunkten i shareholder value är att företagen har en enda uppgift, att skapa avkastning till aktieägarna.
För att kunna maximera utdelningarna innebär det att företagen måste effektiviseras, skära ner sina kostnader dvs. downsize and distrubute. (Roe, 2001; Lazonick & O’Sullivan, 2000) Utifrån shareholder value perspektivet anses det således ansvarslöst av ledningen att använda aktieägarnas pengar till samhällsansvar eftersom det minskar vinsterna (Friedman, 1970).
Istället menar förespråkarna för synsättet att det är upp till varje enskild aktieägare att avgöra om de vill lägga sin avkastning på att ta ett samhällsansvar eller inte (Friedman, 1970). Sett ifrån ett shareholder value perspektiv är ledningens enda uppgift att generera så stor avkastning som möjligt till aktieägarna, givet att det sker inom lagar och praxis (Lazonick &
I
2
O’Sullivan, 2000; Friedman, 1970). I USA ledde det här under 1980-talet till stora uppsägningar och försämrade arbetsvillkor för arbetstagarna, men också till kraftigt ökade vinster för ägarna samt höjda bonusar till företagsledarna (Lazonick & O’Sullivan, 2000).
Idag återfinns shareholder value i bolag runt om i världen framförallt i de anglosaxiska länderna (Dore, 2008; Roe, 2001; Lazonick & O’Sullivan, 2000).
Det finns dock de som menar att företagen skall engagera sig i samhället samt ta ett samhällsansvar då de menar att företagens existens, kontinuitet och tillväxt beror på samhället (Garriga & Melé, 2004). Genom att ta hänsyn till samhället ger det företaget en viss legitimitet och prestige (Garriga & Melé, 2004). Synsättet där företagets överlevnad bygger på sociala kontrakt mellan sig och samhället härleds till intressent-och legitimitetsteorin (Deegan, 2002; Roberts, 1992). Enligt teorierna krävs det att företaget accepteras samt upprätthåller goda relationer gentemot s.k. referensgrupperna för att de skall kunna överleva (Lanis & Richardson, 2011; Parmar et al. 2010; Waller & Lanis, 2009). Referensgrupperna utgörs av olika intressenter t.ex. anställda, kunder, leverantörer, fackföreningar, politiska grupper och statliga organ (Waller & Lanis, 2009).
Betydelsen av att göra externa parter nöjda har även visat sig genom Corporate Social Responsibility (CSR) vilket fått ett stort fokus under de senaste åren (Watson, 2011; Garriga
& Mele, 2004). CSR har lyft fram etiken i företagen och dess styrning (Garriga & Mele, 2004) och innebär att företag, utöver vad som är skrivet i lagen, tar ansvar för samhället och miljön (European Commission, 2011). Arvidsson (2010) menar att det är viktigt för företagen att profilera sig genom användandet av CSR för att skapa legitimitet hos allmänheten och distansera sig från företag som har misskött sig. I och med detta har företagen varit tvungna att tillfredsställa allmänheten för att upprätthålla ett gott rykte (Arvidsson, 2010).
1.2. Problemdiskussion
En del av företagens sociala ansvar kan anses vara skattebetalningar eftersom dess syfte är att bidra till social välfärd, t.ex. utbildning, sjukvård, försvar och efterlevnad av rättssamhället (Lanis & Richardson, 2013; Huseynov & Klamm, 2011; Sikka, 2010; Freeman, 2006).
Utifrån ett intressents- och legitimitetsperspektiv anses det socialt ansvarslöst att minimera skattekostnaderna eftersom företagen inte anses betala sin rättmätiga del till samhället (Lanis
& Richardson, 2013; Huseynov & Klamm, 2011). Enligt intressents-och legitimitetsperspektivet kan företaget skaffa sig ett bra anseende och legitimitet genom att
3
betala skatt samt följa skattelagar, eftersom det då kan visa att de bidrar till den sociala välfärden (Lanis & Richardson 2011). Förespråkarna för det vinstmaximerande synsättet menar istället att det inte är företagens uppgift att bidra till välfärd och att ett företaget istället skall skapa så stora utdelningar som möjligt och således minimera skattekostnaderna (Lazonick & O’Sullivan, 2000; Friedman, 1970). Enligt det vinstmaximerande synsättet är det istället upp till ägarna att avgöra om de vill engagera sig i samhället eller inte (Friedman, 1970).
Båda dessa synsätt har under det senaste decenniet fått stort fokus och bolagskatten kan ses som intressant då den utgör en stor kostnad samtidigt som företagen har möjlighet att påverka kostnaden genom s.k. skatteplanering1 (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Genom skatteplanering kan företagen öka vinsterna och lönsamheten (Garbarino, 2011). Samtidigt kan också skatteplanering medföra risker och kostnader för företaget, exempelvis kan företagets rykte påverkas negativt om allmänheten anser att företagets skatteplanering är socialt ansvarslöst. Företaget kan också drabbas av böter och straff om skatteplaneringen anses vara olaglig av Skattemyndigheten. (Huseynov & Klamm, 2011; Lanis & Richardson, 2011; Minnick & Noga, 2010) Enligt Garbarino (2011) har en viktig bolagsstyrningsfråga därför blivit att skapa, implementera och upprätthålla skatteplaneringsstrategier.
Enligt Behavioral Theory of the firm är det en liten men inflytelserik grupp människor, den s.k. dominerande koalitionen som påverkar företagets outcome (Hambrick & Mason, 1984;
March & Simon, 1958). En form av outcome, som den dominerande koalitionen kan anses påverka är företagets skattekostander genom skatteplaneringsstrategier.
Skatteplaneringsforskningen är relativt ung men har under de senaste tio åren blivit allt mer aktiv (Hanlon & Heitzman, 2010). Studier har visat att interna faktorer i företaget påverkar skatteplaneringen och att dessa kan härledas till styrelsen och ledningsgruppen (Huseynov &
Klamm, 2011; Richardson, Talyor & Lanis, 2013; Garbarino, 2011; Minnick & Noga, 2010).
Forskningen om ledningsgruppens och styrelsens påverkan på skatteplaneringen har främst varit präglad av agentteoretiska modeller (Lanis & Richardson, 2011; Desai & Dharmapala,
1 Skatteplanering kan definieras som ett system eller en serie åtgärder vars syfte är att reducera bolagsskatten (Lanis & Richardson, 2011; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2010; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008).
Skatteplanering kan både vara laglig och olaglig (Lanis & Richardson, 2011; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008).
Olaglig skatteplanering innefattar de aktiviteter som direkt kan anses strida mot lagen som t.ex. anslag på överdrivna skatteavdrag för räntekostnader (Lanis & Richardson, 2011). Laglig skatteplanering är de möjligheter till avsättningar som finns inom skattelagstiftningen (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008).
4
2006; Crocker & Slemrod, 2004; Slemrod, 2004). Ledningsgruppen har utifrån ett agentteoretiskt perspektiv i uppgift att uppnå de strategiska målsättningarna som satts upp inom företaget (Fama & Jensen, 1983). Eftersom ledningsgruppen driver den dagliga verksamheten påverkar de således nivån på skatteplaneringen i företaget (Huseynov &
Klamm, 2011). Desai & Dharmapala (2006) påvisade att nivån på skatteplanering påverkas av utformningen på kompensationskontrakten till ledningsgruppen. Styrelsens uppgift är enligt agentteorin att skapa övergripande strategier och att övervaka ledningen (Fama & Jensen, 1983). Eftersom skatteplanering ses som en strategisk fråga (Richardson, Talyor & Lanis, 2013; Garbarino, 2011) kan det således anses vara styrelsen som bestämmer företagets skatteplaneringsstrategier. Vidare fann Lanis & Richardson (2011) att fler oberoende ledamöter leder till mindre skatteplanering i företaget. Lanis & Richardson (2011) menar att detta beror på att styrelsens övervakningsförmåga blir mer effektiv.
Det agentteoretiska perspektivet utgår ifrån att alla människor är nyttomaximerande (Fama &
Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976) och utifrån den utgångspunkten kan individerna således agera likadant utifrån samma förutsättningar. Vi har funnit få studier om skatteplanering där man försökt utforska ”the black box”, utan beslutsfattarna har främst setts som homogena. Chyz (2013) och Dyreng, Hanlon & Maydew (2010) påvisade dock i sina undersökningar att individerna påverkade nivån på skatteplaneringen och att detta inte enbart kunde förklaras av agentteoretiska modeller. Chyz (2013) påvisade att företag var mer benägna att skatteplanera om det fanns individer i ledningsgruppen som skatteplanerade privat. Chyz (2013) menar att resultatet kan fungera som ”bevis” för att individer i ledningsgruppen skiljer sig åt och att detta har en inverkan på nivån av skatteplaneringen i företaget. Vi vill i denna studie försöka gå djupare in i ”the black box” för att undersöka bakomliggande faktorer till varför skatteplanering skiljer sig mellan företag. Detta är något som även Lanis & Richardson (2011) har efterfrågat inom skatteplaneringsforskningen.
För att utveckla den befintliga forskningen vill vi använda Behavioral Theory of the Firm mer än vad som tidigare gjorts inom skatteplaneringsstudier. Teorin beskriver inte bara vilka som påverkar företaget utan även hur de påverkar företaget. Enligt Behavioral Theory of the Firm är alla människor olika och individens agerade påverkas av dennes kognitiva bas, uppfattningar och värderingar. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) Detta kommer i sin tur leda till att den dominerande koalitionen avspeglar individernas beslutsfattning och strategiska val, vilket ligger till grund för företagets outcome (Finkelstein, Hambrick &
5
Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984; Child, 1972). Upper Echelons perspektivet bygger vidare på att det är individernas egenskaper, värderingar och kognitiva baser som påverkar företagets outcome, men perspektivet hänför dessa individer till medlemmar i ledningsgruppen (Hambrick, 2007; Bertrand & Schoar, 2003; Mason & Hambrick, 1984).
Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, (2009) menar att styrelsen också kan ingå i den dominerande koalitionen, om de har en beslutsfattande auktoritet och därmed påverkar företagets outcome.
Som tidigare nämnts har forskning påvisat att både styrelsen och ledningsgruppen har en påverkan på företagets skatteplanering (Richardson, Talyor & Lanis, 2013; Huseynov &
Klamm, 2011; Garbarino, 2011; Minnick & Noga, 2010). Genom att applicera Upper Echelons perspektivet på skatteplanering kan vi förklara fler bakomliggande faktorer som påverkar skatteplaneringen än vad som tidigare gjorts. Individernas agerande i gruppen kommer att påverka gruppens strategiska val och beslutsfattning. Detta gör att företaget blir en reflektion av styrelsens- och ledningsgruppens sammansättning (Finkelstein, Hambrick &
Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984).
För att undersöka individers värderingar, uppfattningar och kognitiva baser används demografiska karaktärsdrag som proxy (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009;
Hambrick & Mason, 1984; Child, 1972). Karaktärsdragen fungerar som proxy eftersom individer präglas av sina tidigare erfarenheter och har en tendens till att tro på lösningar som fungerat i deras förflutna (Hambrick & Cannella Jr, 2009). Vi kommer i denna studie undersöka de fyra vanligaste demografiska karaktärsdragen: ålder, nationalitet, varaktighet och kön (Nielsen, 2010). Dessa karaktärsdrag är synliga, vilket tenderar att trigga sociala kategoriseringar inom grupper (Umans & Smith, 2013; Milliken & Martins, 1996; Pelled, 1996).
Sammanfattningsvis leder ovanstående resonemang till att det är styrelsen och ledningsgruppen som påverkar företagets skatteplanering. Enligt Behavioral Theory of the Firm och Upper Echelons är alla människor olika, vilket också kommer att avspeglas i deras agerande. Eftersom styrelsen och ledningsgruppen består av flera individer är det en viktig faktor inom Upper Echelons perspektvet att ta hänsyn till gruppdynamiken, där homogena kontra heterogena grupper påverkar företagets outcome. Att undersöka ledningsgruppens- och
6
styrelsesammansättningens påverkan på skatteplanering är ett sätt att försöka finna fler förklaringar till varför företag inte skatteplanerar likadant.
Vilka praktiska implikationer skulle då en ökad kunskap om bakomliggande faktorer avseende skatteplanering i företaget kunna bidra med? Då det finns olika synsätt om vad företagets ansvar är och hur de skall hantera sina skatter kan det underlätta för intressenter att förutspå företagets agerande gällande skatteplanering. Intressenterna skulle kunna göra mer välgrundade val gällande vilka företag som avspeglar deras syn på skatt t.ex. vid investeringsbeslut eller val av sammarbetspartners. En annan praktisk implikation skulle t.ex.
kunna vara att ägare skulle kunna arbeta i förebyggande syfte vid rekrytering, då de kan sätta samman grupper som bättre avspeglar deras syn på företagets ansvar och skatter.
1.3. Problemformulering
Ovanstående problemdiskussion leder till följande problemformulering:
Hur påverkar styrelsesammansättningen företagets skatteplanering?
Hur påverkar ledningsgruppens sammansättning företagets skatteplanering?
1.4. Syfte
Syftet är att förklara hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppens sammansättning påverkar företagets skatteplanering.
1.5. Disposition
Studien är uppdelad i kapitel och nedan presenteras en sammanfattning av varje kapitels innehåll.
Kapitel 2, Uppsatsens metod
I kapitel 2 presenteras studiens teoretiska utgångspunkt och det arbetssätt som ligger till grund för studien. En kortfattad beskrivning av teorierna som använts i studien beskrivs samt hur denna information samlats in. Därefter beskrivs studiens begränsningar och forskningsetiska aspekter.
Kapitel 3, Instutionalia
Instutionalia är ett beskrivande kapitel för läsare med mindre kunskaper inom ekonomi. I kapitlet ges en kortfattad beskrivning av det svenska skattesystemet, företagens redovisning och bolagsskatten. Därefter beskrivs exempel på redovisningsåtgärder som kan reducera bolagsskatten. Slutligen beskrivs företagets olika organ.
7 Kapitel 4, Teoretisk referensram
Kapitlet inleds med ett förtydligande av begreppet skatteplanering. Därefter beskrivs teorier och tidigare forsking som vi använt för att förklara hur styrelse- och ledningsgruppssammansättningen påverkar skatteplaneringen i företaget. Utifrån dessa härleds sedan hypoteser.
Kapitel 5, Empirisk metod
I det här kapitlet beskrivs de tillvägagångssätt som använts för att testa studiens hypoteser.
I kapitlet beskrivs vårt val av undersökningsmetod och undersökningsdesign samt metodkritik. Därefter beskrivs studiens variabler samt hur de har operationaliserats. Slutligen beskrivs vårt val av databearbetning och analyser.
Kapitel 6, Empirisk analys
I kapitel 6 presenteras och analyseras resultaten från studiens tester. Först beskrivs den univariata analysen följt av den bivariata analysen. Därefter presenteras resultaten från den multivariata analysen som använts för att testa studiens hypoteser. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av vilka hypoteser som förkastas eller inte förkastas.
Kapitel 7, Diskussion av resultat
I det här kapitlet diskuteras och analyseras resultaten från den empiriska analysen. I diskussionen återknyts studiens resultat till den teoretiska referensramen. Först diskuteras varje hypotes för sig och därefter följer en avslutande diskussion.
Kapitel 8, Slutsatser och implikationer
I studiens åttonde och sista kapitel presenteras de slutsatser som kan härledas från den empirska analysen. Slutligen redogörs teoretiska- och praktiska implikationer, studiens begränsningar och förslag till framtida forskning.
8
Kapitel 2. Uppsatsens metod
metodavsnittet presenteras de metodologiska ställningstagande som ligger till grund för studien. Val av forskningsansats, informationsinsamling och teoretisk utgångspunkt för studien beskrivs. Vidare beskrivs studiens avgränsning och forskningsetiska aspekter.
2.1. Teoretisk utgångspunkt
Syftet med studien är att förklara hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppen påverkar skatteplaneringen i ett företag. För att skapa en tillförlitlig grund för studien samt för att kunna besvara studiens problemställning måste ett antal motiverade val göras. Dessa val innefattar bland annat val av forskningsansats, kunskapsteoretisk syn, teorier och metod (Bryman & Bell, 2010).
2.2. Forskningsansats
Studien har en deduktiv forskningsansats vilket innebär att befintliga teorier och tidigare forskning används för att härleda hypoteser som sedan testas empiriskt (Bryman & Bell, 2005). En deduktiv forskningsansats lämpade sig eftersom det fanns befintliga teorier och empirisk forskning om ledningsgruppen- och styrelsesammansättningen. Vidare fanns det även empirisk forskning gällande skatteplanering. Teorierna som användes var Behavioural Theory of the firm, Upper echelon, positive accounting theory och agentteorin. En alternativ forskningsansats hade varit induktiv, vilket innebär att empirin används för att generera en teori (Patel & Davidson, 2011; Bryman & Bell, 2005). En induktiv ansats var inte lämplig då vi vid studiens start ansåg det viktigt att ha en gedigen teoretisk bas att förhålla oss till, vilket kan förklaras av att skatteplanering är komplext.
En annan bakomliggande orsak till valet av den deduktiva forskningsansatsen var att objektiviteten i forskningen kunde stärkas eftersom utgångspunkten tas i befintlig forskning (Patel & Davidson, 2011). Det innebär vidare att forskningsprocessen kan anses bli mindre färgad av den individuella forskarens subjektiva uppfattning (Patel & Davidson, 2011).
Samtidigt finns det en risk för att de befintliga teorierna som används riktar och påverkar forskningen, så att nya rön inte upptäcks (Patel & Davidson, 2011; Jacobsen, 2002). Med utgångspunkt i att skatteforskning i svensk kontext är minimal anser vi dock att befintliga teorier är en nödvändighet för studiens uppbyggnad.
I
9
2.3. Kunskapsteoretisk utgångspunkt
Eftersom studiens syfte var att förklara hur styrelsesammansättningen och ledningsgruppens sammansättning påverkar skatteplaneringen, ville vi återge empirin på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi ville alltså inte tolka eller försöka förstå, utan istället förklara varför individerna i styrelsen eller ledningsgruppen väljer att skatteplanera eller att inte göra det(Patel &
Davidson, 2011; Jacobsen, 2002). En positivistisk kunskapsteoretisk syn förespråkar en användning av naturvetenskapliga metoder dvs. objektiva metoder vid studiet av den sociala verkligheten, vilket gjorde denna kunskapssyn lämplig för vår studie (Bryman & Bell, 2005;
Jacobsen, 2002).
2.4. Informationsansamling och teoretiska utgångspunkter
I det inledande kapitlet användes vetenskapliga artiklar, lagar, offentliga uttalande, tidigare forskning m.m. för att lyfta upp ämne och problem. I teorikapitlet användes huvudsakligen vetenskapliga artiklar och tidigare forskning. Samtliga vetenskapliga artiklar har varit peer reivewed, vilket innebär att de blivit granskade av andra forskare och blivit godkända. De vetenskapliga artiklarna har även kompletterats med s.k. klassisk litteratur, som många tidigare forskare även utgått ifrån (se exempelvis Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009).
Eftersom vi har en deduktiv forskningsansats har valda teorier legat till grund för de empiriska tester som prövat om samband föreligger mellan styrelse- och ledningsgruppens sammansättning och skatteplanering i företaget. Nedan följer en kortfattad beskrivning av studiens valda teoretiska utgångspunkter.
Skatteplaneringsforskningen inom företag är relativt sett ung, men är och har under de senaste tio åren varit väldigt aktiv (Hanlon & Heitzman, 2010). Svenska studier om bakomliggande orsaker till varför styrelsen och ledningsgruppen väljer att skatteplanera är begränsad medan utländsk forskning är mer omfattad. Vi har därför valt att undersöka sammansättningen i noterade svenska företag, då dessa använder en internationell redovisningsstandard (IFRS), vilket gör det enklare att integrera den utländska skatteplaneringsforskningen i svensk kontext. Vi har också beaktat att skattelagstiftningen kan skilja sig mellan olika länder.
Tidigare skatteplaneringsforskning kring ledningsgruppens och styrelsens agerande har främst varit inriktad på agentteoretiska förklaringsmodeller (Lanis & Richardson, 2011; Desai &
Dharmapala, 2006). I studien används agentteorin i viss utsträckning, främst för att förklara de olika bolagsorganens förhållande till varandra och vilka organ som påverkar
10
skatteplaneringen i företaget. Positive Accounting theory (PAT) används också men för att förklara det utrymme som finns för skatteplanering i företaget. PAT och agentteorin ger dock en ganska ensidig bild av vilka faktorer det är som påverkar individers agerande dvs.
nyttomaximering. Vi valde därför att använda oss av Behavioral theory of the firm och Upper Echelons för att förklara individers agerande vilket innebär att människor agerar utifrån sina värderingar, uppfattningar och kognitiva bas (Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick &
Mason, 1984; Child, 1972; Finkelstein).
Forskningen om företagets outcome utifrån ett Upper Echelons perspektiv har varit omfattande. Fokus har legat på att det är ledningsgruppens agerande som påverkar företagets styrning (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick, 2007; Hambrick & Mason 1984), men under senare år har även styrelsen studerats utifrån ett Upper Echelons perspektiv (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; ). Detta har skapat möjligheter för oss att i studien knyta samman agentteoretiska skatteplaneringsstudier med forskning om ledningsgruppens och styrelsens demografiska egenskapers påverkan på företagets outcome.
Vi anser att utifrån denna teoretiska utgångspunkt skapas goda förutsättningar för att kunna uppfylla studiens syfte.
2.5. Avgränsning
Då den tidigare svenska forskingen kring ledningens samt styrelsens påverkan på företagets skatteplanering varit mycket begränsad har vi valt att avgränsa vår studie till fyra demografiska karaktärsdrag, vilka fungerar som proxy för individers agerande. Pelled (1996) identifierade att dessa fyra proxy har en hög synlighet vilket kommer att utlösa kategorisering av individer inom grupper. Newcomb (1956) menar vidare att det är de observerbara/ synliga demografiska karaktärsdragen, som är av betydelse i interaktionen mellan individer i grupper.
Eftersom styrelsen och ledningen är grupper av individer ansåg vi att dessa karaktärsdrag var viktiga att beakta. Samtidigt har en omfattande tidigare forskning visat at dessa karaktärsdrag påverkar individens individuella agerande. Ovanstående menar vi motiverar studiens avgränsning. Genom en inte allt för bred avgränsning skapades möjligheter att skapa mer djupgående och underbyggda hypoteser.
Vi har således bortsett från andra faktorer som kan påverka styrelsesammasättningens och ledningsgruppens påverkan på skatteplaneringen i företaget. Styrelseledamöternas samt individerna i ledningsgruppens utbildning är t.ex. en möjlig faktor. Vi har dock valt att
11
använda denna variabel som en kontrollvariabel vilket gör att vi ändå kontrollerar om det har en påverkande effekt. Vi har även valt att bortse från individernas professionella erfarenhet.
Anledningen var att informationen var relativt svårtillgänglig eftersom många företag enbart redovisade antingen individernas i ledningsgruppen eller styrelseledamöternas professionella erfarenhet alternativt inte alls. Vidare ansåg vi att det fanns en problematik med att operationalisera professionell erfarenhet dvs. vad som skulle klassificeras som professionell erfarenhet. Skulle t.ex. en ledamot som suttit tjugo år i en och samma styrelse eller en ledamot som bytt var fjärde år under tjugoårs period anses ha mindre eller mer professionell erfarenhet? Då vi inte fann något lämpligt sätt att mäta professionell erfarenhet valde vi därför att exkludera det i studien.
2.6. Forskningsetiska aspekter
Studien är ett examensarbete på civilekonomprogrammet. Utöver uppgiften att genomföra vårt examensarbete är studien helt oberoende av uppdragsgivare. Det här har skapat förutsättningar för en oberoende forskning (Jacobsen, 2002).
Genom studiens användning av en positivistisk kunskapssyn kan studiens objektivitet anses relativt hög (Bryman & Bell, 2005; Jacobsen, 2002). Den information som använts i studien är offentlig information, vilket inneburit att vi inte behövt riskera att den information som insamlats behövt hanteras med samtycke (Patel & Davidson, 2011). Ingen forskning kan dock ses som helt objektiv. En forskare gör alltid en mängd val, vilket innebär att det bör ställas krav på öppenhet (Jacobsen, 2002). Vår strävan har varit att i största möjliga grad arbeta för en öppenhet samt att redovisa och motivera de val som gjorts i studien.
12
Kapitel 3. Institutionalia
et här avsnittet är ett beskrivande kaptitel för läsare med mindre kunskaper inom ekonomi och skatter. Kapitlet börjar med en kortfattad beskrivning av skatteplanering, företagens redovisning och den svenska bolagsskatten. Därefter ges exempel på redovisningsåtgärder som minskar bolagsskatten. Slutligen ges en introduktion till bolagsstyrningen.
3.1. Skatteplanering
Uppsatsens definition av skatteplanering är ett system eller en serie åtgärder vars syfte är att reducera bolagsskatten. Skatteplanering kan ske genom att bolaget antingen minskar den totala skatten eller genom att skatten skjuts framåt i tiden (Andersson, Sandström & Bokelund Svensson, 2012). Det finns en uppsjö av sätt att skatteplanera, genom både lagliga och olagliga sätt, samt på sätt som ligger inom gråzonen av vad som är accepterat enligt lag.
Gråzonerna inom skattelagstiftningen gäller främst komplicerade transaktioner där lagtexten inte gett något tydligt direktiv om vad som gäller (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008).
3.2. Redovisning
Eftersom den svenska bolagsskatten är kopplad till företagets redovisning påverkas bolagsskatten därför av de redovisningsval som görs i ett företag. Nedan följer därför en sammanfattande introduktion om redovisning i svenska bolag.
Redovisning kan beskrivas som en systematisk registrering och rapportering av ekonomiska händelser som ägt rum i ett företag. Syftet med redovisningen är huvudsakligen att producera information för beslutsfattande samt fördelning av företagets resultat. Redovisningen skall ge en så rättvis bild av företaget som möjligt då olika intressenter skall kunna använda redovisningen som beslutsunderlag. För att skapa tillförlitlighet och jämförbarhet mellan olika bolag regleras redovisningen genom lagar och regler. (Arvidson, Carrington, Johed, 2010)
I Sverige reglerar Bokföringslagen hur företagen bokför2 (BFL 1999:1078). Hur denna information sedan förs samman och redovisas regleras i årsredovisninglagen (ÅRL 1995:1554). Årsredovisningslagen innehåller bland annat bestämmelser om grundläggande redovisningsprinciper och värderingsregler (ÅRL 2:4, 4). Årsredovisningslagen gäller för alla
2 Bokföring innebär anteckningar över affärstransaktioner i syfte att kunna redovisa ekonomiska händelser.
D
13
icke noterade och noterade svenska företag (Carlsson & Sandell, 2010). Utöver lagstiftningen finns god redovisningssed som förenklat beskrivas som allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ.
En koncern innebär att två eller flera juridiska personer samverkar under ledningen av en av dem. Koncernredovisning kan förenklat beskrivas som en summering av de juridiska personernas intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. (Carlsson & Sandell, 2010) Svenska noterade bolag skall upprätta en koncernredovisning i enlighet med det internationella regelverket som består utav IFRS och IAS3, så som de antagits av Europeiska kommissionen (EU) (ÅRL 7:32; Carlsson & Sandell, 2010). Noterade företag måste alltså tillämpa det internationella regelverket (ÅRL 7:32) medan icke noterade bolag får välja att tillämpa de nationella eller internationella reglerna (ÅRL 7:33).
Enligt Gyland & Jakobsson (2013) kan redovisningsreglerna ses som en broms uppåt.
Resultatet får inte redovisas för högt, eftersom det då kan vilseleda olika intressenter t.ex.
leverantörer, kunder, banker, aktieägare. Eftersom ett samband finns mellan företagets redovisning och bolagsskatten markerar skattereglerna istället en nedre gräns. Detta eftersom för låg redovisning minskar de allmänna skatteintäkterna (Gyland & Jakobsson, 2013; Sikka, 2010).
3.3. Bolagsskatt
Skattereglerna för bolag regleras främst i Inkomstskattelagen. Juridiska personer betalar statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet (IL 1:3 2 st). Skatten kallas även “bolagsskatt” eller “skatt på företagsvinster” och är en del av det svenska skattesystemet (Skatteverket, 2013; SFS 2012:757). Det svenska skattesystemets beskrivs ha en grundläggande uppgift, att finansiera offentliga utgifter (Skatteverket, 2013; SFS 2012:757).
Skattesystemet har vidare tre kompletterande huvuduppgifter; att skapa samhällsekonomisk balans, en rättvis inkomstfördelning samt en effektiv resursfördelning (Skatteverket, 2013).
Bolagsskatten är 22 procent (tidigare 26,3 procent) och beräknas på den beskattningsbara inkomsten (IL 1:7, 65:10). Den beskattningsbara inkomsten utgörs av det bokföringsmässiga resultatet (återfinns i resultaträkningen), korrigerat för skattemässiga justeringar (IL 65:10;
Skatteverket, 2013). Vad innebär då ett bokföringsmässigt resultat? I 1 kap inkomstskattelagen
3 IFRS är en förkortning av International Financial Reporting Standards och IAS en förkortning av International Accounting Standards.
14
framgår det att ett bolags resultat skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder (IL 1:2).
Det här innebär att beräkning av företagets resultat skall ske genom att inkomster tas upp som intäkter och utgifter dras som en kostnad, det beskattningsår de hänförs sig till, enligt god redovisningssed (IL 14:2). Det här gäller så länge inte något annat står föreskrivet i lag (IL 14:2 2 st) och innebär att om en intäkts eller kostnadspost hänförs till ett annat beskattningsår än det givna, skall det justeras från det redovisade resultatet (IL14:5). Motsvarande justeringar skall göras för ett tidigare eller senare beskattningsår för att en kostnads- eller intäktspost inte skall dubbelräknas eller utelämnas (IL 14:5). Den här typen av intäkts-och kostnads justering kallas periodiseringar (Gyland & Jakobsson, 2013).
Skattemässiga justeringar innebär att resultatet korrigeras från inkomster som är skattefria eller utgifter som inte får dras av (Gyland & Jakobsson, 2013). Det är också här den skatteskyldige ges möjlighet att bl.a. göra överavskrivning och avsättningar till periodiseringsfonder (se mer under skatteplanering) för att skjuta upp vinster för beskattning (Gyland & Jakobsson, 2013; Arvidson, Carrington, Johed, 2010). Nedan presenteras några utförligare exempel på redovisningsåtgärder som påverkar bolagskatten, detta för att skapa en bild av de möjligheter som finns.
Periodiseringsfonder
Bolagen får enligt 30 kap IL göra avsättningar till periodiseringsfonder. Avsättningen innebär att företaget får dra av högst 25 procent av den skattemässigt beräknade inkomsten från resultatet efter bokslutsdispositioner4 men före avsättning till periodiseringsfond (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). På det här sättet kan företaget alltså minska sitt resultat det innevarande året. Det finns dock återföringsregler samt räntebelägg för avsättningarna vilket gör det viktigt att beräkna och planera eventuella periodiseringar (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012).
Koncernbidrag
Regleringen kring koncernbidrag återfinns uteslutande i skattelagstiftningen (IL 35; Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). Syftet med regleringen av koncernbidrag är att en skattebelastning för en koncern varken bör vara mindre eller större än om verksamheten bedrivits som ett enda bolag (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012).
Förutsättningarna för att ett koncernbidrag skall kunna ges och tas emot regleras i 3§ 35 kap
4 Bokslutsdispositioner är t.ex. upplösning av tidigare års periodiseringsfond, överavskrivningar, återföring eller avsättning till ersättningsfond (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012).
15
IL. Ett koncernbidrag skall dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, givet att förutsättningarna för avdraget är i enlighet med 35 kap IL. Bolaget som lämnar bidraget får alltså ett skattemässigt avdrag, vilket minskar bolagets deklarerade vinst samtidigt som det mottagande bolaget tar upp koncernbidraget som en skattepliktig inkomst i sin deklaration.
Det är alltså möjligt att utjämna vinster mot förluster inom en koncern (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012).
Överavskrivningar
Då det finns en skillnad mellan redovisningsregler (ÅRL) och skatteregler (IL) gällande avskrivningar av inventarier, finns det möjlighet för företagen att göra överavskrivningar (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). Enligt 4§ 4 kap ÅRL skall anläggningstillgångar5 skrivas av systematiskt över nyttjandeperioden. Hur stora avdrag som får göras skattemässigt regleras i 18 kap IL. De skattemässiga avskrivningsmetoderna är räkenskapsenlig avskrivning, restvärdesmetoden och direktavskrivning (IL 18).
Den räkenskapsenliga avskrivningen utgörs av två metoder; huvudregeln och kompletteringsregeln (Gyland & Jakobsson, 2013). Huvudregeln innebär att värdeminskningsavdrag för ett visst beskattningsår får göras med högst 30 procent per år av avskrivningsunderlaget (IL18:13). Kompletteringsregeln innebär att inventarierna skrivs av med 20 procent per år. Restvärdesmetoden innebär att värdeminskningsavdrag får göras med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget (IL 18:13). Direktavskrivning innefattar inventarier som uppgår till ett mindre värde och som därför får skrivas av direkt (Gyland &
Jakobsson, 2013). Om överavskrivningar har använts skall skillnaden mellan den skattemässiga avskrivningen och den bokförda avskrivningen enligt plan bokföras under obeskattade reserver i balansräkningen. Posten kallas ackumulerade överavskrivningar, detta för att visa att det inte är någon egentlig avskrivning utan en skattemässig disposition.
(Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012) Ytterligare exempel
En annan möjlighet att “planera” bort skatten är med näringsbetingade andelar. Utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar är i huvudregel skattefria, med vissa undantag som återfinns i 24 & 25 kap IL (IL 24:12-17, 25a: 5-8). Vad som anses som en
5 Anläggningstillgångar är en tillgång som är avsedd för att stadigvarande brukas eller innehas av verksamheten.
Utgifter för forskning och utveckling eller liknande arbeten som är av väsentligt värde får tas upp som immateriella anläggningstillgångar ÅRL 4;1 & 4;2).
16
näringsbetingad aktie framgår i 14§ 24 kap IL. Fördelarna med de näringsbetingade andelarna är främst att de är skattefria, vilket har gjort att bolagen kunnat ”förpacka tillgångar i ett bolag”. Förpackningarna innebär att tillgångar som har ökat i värde placeras i ett enskilt bolag i en koncern. Bolagets säljs därefter ”skattefritt” vilket skapar en ”skattevinst”, eftersom det hade varit dyrare att sälja tillgångarna var för sig, då ingen bolagsskatt tas på näringsbetingade andelar. (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012) Nackdelar med näringsbetingade andelar är att kapitalförlusterna inte är avdragsgilla och måste återinföras till beskattning (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012; IL 25:8, IL 25a: 5 2 st). Det är heller inte helt okomplicerat att avyttra bolag ” med förpackade tillgångar”, då det kan få förödande effekter om det bolaget klassas som ett skalbolag6 (Bokelund Svensson, Sandström
& Andersson, 2012).
Vidare kan vinstandelsstiftelser, pensionsavsättningar, personalstiftelser användas vid skatteplanering, detta eftersom dessa är avdragsgilla eller ger direktavdrag. Ytterligare sätt att minska skatterna är hantering samt planering av underskott. (Bokelund Svensson, Sandström
& Andersson, 2012). För mer information om skatteplanering se; Bokelund Svensson, Sandström & Andersson (2012).
3.4. Den svenska bolagsstyrningen
En kort presentation av den svenska bolagsstyrningen ges för att läsaren skall få en inblick i hur svenska bolag styrs. Bolagsstyrning handlar om hur bolaget skall styras och ägas för att säkerställa att bolagen styrs i enlighet med aktieägarnas intresse (Brown, Beekesc &
Verhoeven, 2011; Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010; Svernerlöv, 2006). En grundläggande förutsättning för att näringslivet skall fungera och marknadens förtroende upprätthållas är att bolagen styrs på ett sätt som uppfyller aktieägarnas anspråk på avkastningen (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010; Svernerlöv, 2008). Förtroende hos både potentiella och befintliga investerare är avgörande för om de kommer att vilja investera. Om investerarna vet att bolagen drivs så effektivt som möjligt kommer därmed näringslivets riskkapitalförsörjning kunna tryggas. Utgångspunkten i bolagsstyrningen är att problem uppstår när bolagen inte längre styrs av dess ägare, eftersom de ställföreträdande aktörerna delvis kan ha andra intressen än ägarna. Bolagsstyrningen, dvs. hur bolagen skall styras och
6Beskattningen på ett avyttrat skalbolag innebär att hela ersättningen (kapitalvinst och omkostnadsbeloppet/
anskaffningsutgiften) beskattas med bolagsskatt. Bestämmelser kring skalbolagen regleras i 9-18 § 25a kap IL (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012)
17
ägas för att säkerställa att bolagen styr enligt aktieägarnas intressen, regleras i en kombination av lagar och praxis. Lagarna som i första hand omfattar de börsnoterade bolagen är aktiebolagslagen och årsredovisningslagen. Regleringen sker även genom den svenska koden samt de regelverk som finns i form av noteringskrav och noteringsavtal som gäller på den reglerade marknad vilken bolagens aktier är upptagna till handel. (Svensk kod för bolagsstyrning, 2010)
Ett aktiebolag skall ha fyra organ varav tre beslutsfattande organ, se figur 1 nedan. De beslutsfattande organen har en hierarkisk ordningsföljd där bolagsstämman7 är det högst beslutande organet följt av styrelsen och den verkställande direktören. Det fjärde organet är ett kontrollorgan och utgörs av en extern revisor som vidare utses på bolagsstämman.
Revisorns uppgift är att granska bolagets bokföring, årsredovisning samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning av företaget. Den svenska koden kompletterar lagen genom att på några områden ställa högre krav på bolagen. Samtidigt kan bolagen välja om de vill följa koden eller avvika från den. (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010) Styrelsen har enligt aktiebolagslagen två huvuduppgifter. Dessa består av att svara för bolagets organisation och förvaltning och bedöma bolagets ekonomiska situation (ABL 8:4). Dessa uppgifter är starkt influerade av agentteorin där styrelsen anses ha en övervakningsroll (Hillman &
Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983) och en strategisk roll för att uppnå företagets uppsatta mål (Fama & Jensen, 1983). Den verkställande direktörens uppgift är att sköta företagets operativa verksamhet samt ta till nödvändiga åtgärder för att bolagets redovisning överensstämmer med lagen (ABL: 8:29).
Ägare
Figur 1. Den svenska bolagsstyrningsmodellen, omarbetad från Svensk kod för Bolagsstyrning (2010).
7 Bolagstämman är ett forum där aktieägarnas inflytande kan utövas (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010).
Bolagsstämma
Styrelse
VD
Revisor
18
Kapitel 4. Teoretisk referensram
apitlet inleds med en definition och ett förtydligande av begreppet skatteplanering, därefter beskrivs de teorier som genomsyrar studien. Teorierna sammankopplas sedan med tidigare studier om skatteplanering för att sedan mynna ut i hypoteser. En sammanfattning av studiens hypoteser presenteras i slutet av kapitlet.
4.1. Skatteplanering - en definition och förtydligande av begreppet
I denna studie används begreppet skatteplanering. Skatteplanering i den utländska litteraturen har innefattat många olika begrepp som; Tax sheltering, Aggressive Taxplanning, Tax evasion och Tax avoidence. Tax Sheltering och Tax evasion är två smalare begrepp av skatteplanering. Tax sheltering beskrivs som komplicerade transaktioner med syfte att utnyttja kryphålen i skattelagstiftningen, som inte var lagens avsikt för att få skattemässiga fördelar (Slemrod, 2004; Manzon & Plesko, 2001; Weisbach, 2001). Begreppet Tax evasion syftar till att enbart ta hänsyn till den skatteplanering som inte överensstämmer med lagen och därmed är direkt olaglig (Slemrod, 2004). Aggressive Taxplanning och Tax avoidance innefattar alla företagets aktiviteter med syfte att undvika (minska) skatten. Författare som använder sig av Aggressive Taxplaning beskriver begreppet som innefattande av olagliga aktiviteter som t.ex.
överförning av vinster/intäkter till ”skatteparadis” (andra länder), överdrivna anslag på skatteavdrag (genom räntekostnader och R & D kostnader) samt redovisning av överdrivna skatteförluster (Lanis & Richardson, 2011; Desai & Dhermapala, 2009). Författare som använder Tax avoidence konceptualiserar begreppet som skatteundvikning som både är inom lagens ramar men även är inom gråzonen (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2010; Hanlon &
Heitzman 2010; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008; Slemrod, 2004). Detta för att inte på något sätt antyda att företagen gjort något fel/olagligt utan snarare att företaget har undvikit att betala skatt på den rapporterade intäkten i redovisningen (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008).
Vi har i denna studie valt att definiera skatteplanering som ett system eller en serie åtgärder vars syfte är att reducera bolagsskatten. Vi använder oss av uttrycket skatteplanering, då det är ett förhållandevis neutralt begrepp. Detta för att vi inte på något sätt, likt Dyreng, Hanlon &
Maydew (2008), vill implicera att företag som visar höga tendenser till skatteplanering i vår undersökning på något sätt skattefuskar.
K
19
4.2. Agentteorin
Den företagsekonomiska forskningen har varit starkt präglad av agentteorin (Westphal &
Zajac, 2013). Teorin beskrivs ha växt fram i USA under 1960 och 1970- talet då problem uppstod när företagen växte sig så stora och komplexa att det blev svårt för ägarna att kontrollera företagen (Lazonick & O’Sullivan, 2000). Kontrollen och styrningen av företaget kom att överlåtas till professionella företagsledare och en separation mellan ägande och styrning uppstod (Lazonick & O’Sullivan, 2000; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Utgångspunkten i agentteorin är att företag sammanbinds av kontrakt och ett viktigt kontrakt är ägarnas tillgång till residualen8 (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976).
Enligt teorin har ägarna endast en målsättning, att deras satsade kapital i företaget skall generera avkastning. Ledningsgruppens uppgift är att tillfredsställa ägarnas behov. (Fama &
Jensen, 1983) Agentteorin utgår dock från att alla individer är nyttomaximerande och handlar i egenintresse, vilket kommer att skapa en målsättningsproblematik inom företaget (Fama &
Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Ledningsgruppen kommer att vilja styra företaget på ett sätt som gynnar deras egna behov och kan därför inneha en målsättning som inte överensstämmer med ägarnas (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Eftersom det finns en informationsasymmetri mellan ledningsgruppen och ägarna kommer
ledningsgruppen också ha möjlighet att styra företaget utifrån sina egna intressen (Hillman &
Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Informationsasymmetrin skapas då ledningsgruppen både har en bättre insyn samt mer information om företaget, vilket gör att ledningsgruppen kan välja att hemlighålla informationen godtyckligt (Jensen &
Meckling, 1976).
För att minska denna målsättningsproblematik utformas kontrakt där ledningsgruppen får tillgång till residualen. Detta skapar en bättre konvergens gällande företagets målsättning.
Målsättningsproblematiken kan även minskas genom en styrelse, som fungerar som länk mellan de båda parterna. (Hillman & Dalziel, 2003; Alchain & Demsetz, 1972) Styrelsen har två roller en övervakningsroll där uppgiften är att övervaka ledningens opportunism, samt en
8Med residualen avses det som blir över efter att alla andra av företagets kontraktspartner fått sin avtalade ersättning. Värdet utgörs av den sista raden i resultaträkningen, företagets resultat efter skatt. (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013)
20
strategisk roll, där uppgiften är att utforma strategier för att företaget skall nå uppsatta mål (Van Ees, van de Laan & Postma, 2008; Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983).
Enligt agentteorin kommer företagets outcome påverkas av hur väl kontraktet är utformat mellan ägare och ledningsgrupp samt hur effektiv övervakningsfunktionen av ledningsgruppen fungerar (Westphal & Zajac, 2013). Vidare finns det även yttre faktorer som inte kan förklaras av kontraktsutformningen samt övervakningen, men som också påverkar företagets outcome t.ex. det ekonomiska klimatet, konkurrenters agerande och teknologiska förändringar (Eisenhardt, 1989).
Forskning inom skatteplanering har varit starkt präglat av agentteorin (Richardson, Taylor &
Lanis, 2013; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2010; Desai & Dharmapala, 2009; Dyreng, Hanlon
& Maydew, 2008; Desai & Dharmapala, 2006). Tidigare studier har påvisat att
skatteplaneringen kan skapa agentkostnader (Desaia & Dharmapala, 2006). Agentkostnaderna kan skapas då kapital frigörs vid skatteplanering och skapar en möjlighet för ledningsgruppen att använda kapitalet i egenintresse (Desaia & Dharmapala, 2006). Tidigare studier har också påvisat att både styrelsen (Lanis & Richardson, 2011) och ledningsgruppen (Minnick & Noga, 2010) påverkar företagets skatteplanering.
Den här studien tar avstamp från agentteorin främst för att förklara hur de olika bolagsorganen förhåller sig till varandra. Agentteorin kan fungera som en modell för de organ som påverkar skatteplaneringen i ett företag. Enligt teorin har styrelsen en strategisk roll samtidigt som skatteplanering ses som en strategisk fråga för företaget (Richardson, Taylor &
Lanis, 2013). Ledningsgruppens uppgift är att genomföra de strategiska besluten och deras utförande och har således en direkt påverkan på skatteplaneringen (Huseynov & Klamm, 2011). Det här leder fram till ett resonemang om att både styrelsen och ledningsgruppen påverkar företagets skatteplanering.
Agentteorin Agentteorin
Grupper Roller/Påverkan
Styrelse Strategi, övervakning
Skatteplanering
Ledning Implementering
Figur 2. Förenklad figur över teorins användningsområde i studien.
21
4.3. Postive accounting theory
Positive accounting theory (PAT) är en teori som utvecklades under 1970- talet av Watts och Zimmerman (Whittington, 1987). PAT bygger på kontraktsteorin, där en organisation och dess omgivning består av flera olika kontrakt (Watts & Zimmerman, 1990). Det centrala kontraktet är ledningsgruppens kompensationskontrakt eftersom ledningsgruppen har stort inflytande över valet av redovisningsmetod (Watts & Zimmerman, 1990; Watts &
Zimmerman, 1978).
Utgångspunkten i teorin är den informationsasymmetri som existerar enligt agentteorin (Watts
& Zimmerman, 1978). Enligt teorin förklarar informationsasymmetrin varför vissa redovisningsval görs i ett företag. I ett företag finns det enligt PAT en accepterad uppsättning av redovisningsmetoder som kan användas. Denna accepterade uppsättning bestäms av kontraktsaktörerna, t.ex. styrelse, ägare, kunder, leverantörer och myndigheter.
Informationsasymmetrin skapar dock möjlighet för ledningen att välja redovisningsmetoder godtyckligt inom den accepterade uppsättningen av metoder. Eftersom PAT utgår från att människor agerar i egenintresse kommer individerna i ledningsgruppen därför att välja redovisningsmetoder som maximerar deras egen välfärd. (Watts & Zimmerman, 1990; Watts
& Zimmerman, 1978)
Vilka metoder som valts kan intressenter ta del av i de finansiella rapporterna (Watts &
Zimmerman, 1990). De finansiella rapporterna fungerar även som beslutsunderlag för ledningsgruppens rörliga ersättningar (bonus, aktiekompensation etc.) (Watts & Zimmerman 1978), som är en vanlig förekommande kompensation (Roine & Waldenström, 2008; Sapp;
2008). Enligt PAT skapas således incitament för ledningsgruppen att agera i egenintresse genom att välja de redovisningsmetoder som har det bästa utfallet för dem själva i de finansiella rapporterna (Watts & Zimmerman, 1990; Watts & Zimmerman, 1978). PAT fokuserar således på ledningsgruppens monetära kompensation. Men belyser också att det finns andra förmåner som påverkar ledningsgruppens välfärd som t.ex. tillgång till firmabil och olika former av medlemskap. Men eftersom “icke-monetära” förmåner är svåra att mäta och uppskatta tar PAT ej hänsyn till dessa. (Watts & Zimmerman, 1978)
Sammanfattningsvis har ledningsgruppen enligt PAT utrymme att göra godtyckliga val inom den ram av accepterade redovisningsmetoder som finns. Ledningsgruppen påverkar företagets resultat och skatt genom sina val av redovisningsmetoder (Watts & Zimmerman, 1990).
22
Eftersom den svenska bolagskatten är kopplad till företagens redovisning skulle detta enligt PAT innebära att ledningsgruppen kommer ha utrymme att påverka företagets skatt. Denna teori kan ses som ett extra argument för att ledningsgruppen är med och påverkar skatteplaneringen i företaget. Problematiken med PAT är att redovisningsvalen skulle vara identiska i alla företag, givet att allt annat var lika. Detta eftersom ledningsgruppen enligt teorin sitter på perfekt information och enbart handlar för att maximera sitt egenintresse utifrån kontraktsförhållandet.
Både PAT och agentteorin menar att individerna inom organisationen i viss utsträckning påverkar företagets outcome (Westphal & Zajac, 2013; Bertrand & Schoar, 2003; Watts &
Zimmerman, 1990). Teorierna gör dock enkla antaganden gällande att alla individer är nyttomaximerande och agerar i egenintresse (Watts & Zimmerman, 1990; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Vi kommer i nästkommande stycken presentera teorierna Behavioral theory of the firm och Upper Echelons som försöker skapa en mer djupgående förklaring till varför val görs och hur dessa skiljer sig mellan individer.
Agentteorin Agentteorin PAT
Grupper Roller/Påverkan
Styrelse Strategi, övervakning Accepterade uppsättningen redovisningsmetoder
Skatteplanering Ledning Implementering Godtyckliga val utifrån den
accepterade uppsättningen
Figur 3. Förenklad figur över PAT och agentteorins användningsområde i studien.
4.3. Behavioral Theory of the firm
Företagets prestation bestäms av de strategiska valen och de stora organisationella besluten som görs inom företaget (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009). Frågan är då var ifrån företagets strategier och beslut kommer? Behavioral Theory of the firm försöker till skillnad från många andra ekonomiska teorier förklara företagens strategiska val och organisationella beslut genom interna faktorer istället för externa (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009;
Bertrand & Schoar, 2003).
Enligt teorin måste vi gå in i “the black box” dvs. studera insidan och förstå individerna i företaget, för att vidare kunna förstå de strategier och beslut som görs. Teorin utgår från att val och strategier görs av människor som agerar utifrån sina erfarenheter, motiv och anlag.
23
(Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) Eftersom organisationer är komplexa kommer inga av de individer som återfinns i de dominanta koalitionerna att identifiera exakt samma valmöjligheter som finns för företaget (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Child, 1972).
“Strategic situations are not knowable, they are only interpretable”
(Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009, s 43).
Samtidigt som individerna inte identifierar samma möjligheter kommer de inte heller att föredra samma val och vidare heller inte implementera sina beslut likadant. Detta eftersom individerna har olika kognitiva baser, uppfattningar och värderingar, vilka ligger till grund för deras agerade. Beslutsfattare är olika och således även deras beslut och mål, vilket kommer att avspeglas i företagets outcome. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Child, 1972)
Sammanfattningsvis utgår Behavioral Theory of the firm från att ingen individ är den andra lik, skatteplaneringen i ett företag kommer således påverkas av individernas värderingar, uppfattningar och kognitiva bas i den dominerande koalitionen. Teorin kan således skapa en djupare förklaring till hur den dominerande koalitionen väljer nivån på skatteplaneringen i företaget. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009)
4. 4. Upper Echelons
Upper Echelons perspektivet bygger vidare på att det är individers egenskaper som påverkar företagets outcome, men hänför dessa individer till medlemmar i styrelsen och ledningsgruppen. Hambrick & Mason (1984) menar likt Behavoiral theory of the firm att företagets outcome påverkas av individernas kognitiva bas, uppfattningar och värderingar, vilket ligger till grund för deras agerande.
Att undersöka de olika individernas värderingar, uppfattningar och kognitiva bas är dock svårt då det kräver djupgående analyser av varje individ, vilket vidare kan vara svårt att både utföra och tolka (Hambrick & Mason, 1984). Upper Echelons fokuserar därför på demografiska karaktärsdrag som kan fungera som proxy för värderingar, uppfattningar och kognitiva baser (Umans & Smith, 2013; Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984). Hambrick & Mason (1984) beskriver att en del viktiga men komplexa psykologiska frågor kringgås genom detta perspektiv men att det även skapar betoning på bredare tendenser
